Innehållsförteckning
174 relationer: Alaska, Alaskaköpet, Albanien, Aloysius Lilius, Alsace, Anders Spole, Anno Mundi, April, Augusti, Augustus, Österrike, Babylon, Bayern, Böhmen, Bondepraktikan, Bysantinska kalendern, Dag, Danmark, Datum, December, Dionysius Exiguus, Dygn, Efter Kristus, Egypten, Engelska, Epok (astronomi), Estland, Färöarna, Första konciliet i Nicaea, Februari, Finland, Frankrike, Fredag, Freja, Fullmåne, Gamla stilen och nya stilen, Graubünden, Gregorius XIII, Hebreiska, Interregnum, Island, Italien, Januari, Japan, Jesus, Jordrotation, Judar, Judiska kalendern, Juli, Julianska kalendern, ... Förläng index (124 mer) »
- Bildanden 1582
Alaska
Alaska är en icke-kontinental amerikansk delstat och den största till ytan i USA.
Se Gregorianska kalendern och Alaska
Alaskaköpet
US-dollar. Ryska amerika på denna karta. Alaskaköpet (Alaska Purchase) var när USA 1867 förvärvade Alaska (dåvarande Ryska Amerika) från Ryssland.
Se Gregorianska kalendern och Alaskaköpet
Albanien
Albanien (albanskaː Shqipëria, historiskt sett Arbëria), formellt Republiken Albanien (albanskaː Republika e Shqipërisë), (2015).
Se Gregorianska kalendern och Albanien
Aloysius Lilius
Aloysius Lilius (Luigi Lilio eller Giglio, cirka 1510–1576) var en italiensk läkare, filosof och kronolog.
Se Gregorianska kalendern och Aloysius Lilius
Alsace
Alsace (tyska: Elsass, äldre stavning Elsaß) är en historisk provins i Frankrike vid gränsen mot Tyskland mellan Schweiz och Pfalz.
Se Gregorianska kalendern och Alsace
Anders Spole
Anders Spole, född 13 juni 1630 i Barnarp i Småland, död 1 augusti 1699 i Uppsala, var en svensk matematiker och astronom.
Se Gregorianska kalendern och Anders Spole
Anno Mundi
access-date.
Se Gregorianska kalendern och Anno Mundi
April
April är årets fjärde månad i den gregorianska kalendern och har 30 dagar.
Se Gregorianska kalendern och April
Augusti
Augusti är årets åttonde månad i den gregorianska kalendern och har 31 dagar.
Se Gregorianska kalendern och Augusti
Augustus
Caesar Augustus (latin: IMPERATOR•CAESAR•DIVI•FILIVS•AVGVSTVS), ursprungligen Gaius Octavius, född 23 september 63 f.Kr. i Rom, död 19 augusti 14 e.Kr.
Se Gregorianska kalendern och Augustus
Österrike
Österrike (Österreich), formellt Republiken Österrike (tyska: Republik Österreich), är en inlandsstat i Centraleuropa.
Se Gregorianska kalendern och Österrike
Babylon
1000-talet f.Kr. Amerikanska marinkårssoldater vid de återuppbyggda ruinerna i Babylon, 2003. Babylon (egentligen "Guds port", akkadiska Babili(m), arabiska Babil, hebreiska Babel) var huvudstad i Babylonien och låg vid floden Eufrat.
Se Gregorianska kalendern och Babylon
Bayern
Bayern, officiellt Freistaat Bayern, på latin och engelska Bavaria, är ett förbundsland i sydöstra Tyskland.
Se Gregorianska kalendern och Bayern
Böhmen
Tjeckiens lilla statsvapen. Böhmen i dagens Tjeckien Böhmen (Čechy, Bohemia) är ett historiskt landskap och tidigare kungarike, nu i västra Tjeckien.
Se Gregorianska kalendern och Böhmen
Bondepraktikan
Ur en tysk bondepraktika från 1515. Bondepraktikan är en folkbok som med utgångspunkt i traditionerna utvecklats till ett slags handbok med råd och tips för bönder.
Se Gregorianska kalendern och Bondepraktikan
Bysantinska kalendern
Den bysantinska kalendern, bör mer rätteligen kallas för den bysantinska tideräkningen, eftersom den tillämpar den julianska kalendern, utgående liksom den judiska från världens skapelse, Anno Mundi, under världens år, det vill säga efter världens skapelse (latin: av annus, "år" och mundus, "värld"; grekiska: έτος Κόσμου, etos kosmou, bokstavligen "universums år", förkortat AM.
Se Gregorianska kalendern och Bysantinska kalendern
Dag
Dagens utseende den 2 april 13:00 UTC Dagen är den ljusa delen av dygnet, det vill säga tidsperioden mellan solens uppgång och nedgång, motsatsen till natt.
Se Gregorianska kalendern och Dag
Danmark
Danmark är en konstitutionell monarki i norra Europa.
Se Gregorianska kalendern och Danmark
Datum
länk.
Se Gregorianska kalendern och Datum
December
December är årets tolfte och sista månad i den gregorianska kalendern och har 31 dagar.
Se Gregorianska kalendern och December
Dionysius Exiguus
Dionysius Exiguus, född cirka 470, död mellan 540 och 560, var en skytisk-romersk munk.
Se Gregorianska kalendern och Dionysius Exiguus
Dygn
I förhållande till solen roterar jorden ett varv per dygn. Ett dygn (enhetssymbol: d) är tiden mellan att solen befinner sig vid en viss punkt på horisonten tills den åter är där eller tiden mellan samma klockslag två på varandra följande dagar (uttrycken behöver inte vara helt synonyma).
Se Gregorianska kalendern och Dygn
Efter Kristus
Efter Kristus (ofta förkortat e.Kr.) är den i modern svenska vanligtvis använda benämningen på årtal enligt de Julianska och Gregorianska kalenderna.
Se Gregorianska kalendern och Efter Kristus
Egypten
Egypten (مصر, Miṣr eller Máṣr; koptiska: Kīmi; fornegyptiska: Kemet), formellt Arabrepubliken Egypten (جمهوريّة مصرالعربيّة, Ǧumhuriyat Misr al-ˁArabiyah), är en republik i östra Nordafrika, vid Medelhavet och Röda havet.
Se Gregorianska kalendern och Egypten
Engelska
Engelska (English) är ett västgermanskt språk, dock starkt påverkat av bland annat franska och latin.
Se Gregorianska kalendern och Engelska
Epok (astronomi)
En epok (av franska époque, grekiska εποχή) är en tidpunkt som utgör utgångspunkt för tid och, indirekt, för läge.
Se Gregorianska kalendern och Epok (astronomi)
Estland
Estland (estniska: Eesti), officiellt Republiken Estland (Eesti Vabariik, från vaba, "fri", och riik, "stat, rike"), är en republik i Baltikum i Nordeuropa.
Se Gregorianska kalendern och Estland
Färöarna
Topografisk karta över Färöarna. Lunnefågeln på färöiskt frimärke Färöarna (färöiska: Føroyar; danska: Færøerne) är en ögrupp i Nordatlanten och en självstyrande del av Danmark.
Se Gregorianska kalendern och Färöarna
Första konciliet i Nicaea
Ikon föreställande konciliet. Kejsar Konstantin (här avbildad på en mosaik i Hagia Sofia) sammankallade det första konciliet i Nicaea för att bland annat behandla den arianska kontroversen. Det första konciliet i Nicaea, som ägde rum i Nicaea (idag İznik, Turkiet) mellan den 20 maj och 25 juli 325 under kejsar Konstantin den stores regeringstid, var det första ekumeniska (av grekiska oikumene ’världsomfattande’) kyrkomötet.
Se Gregorianska kalendern och Första konciliet i Nicaea
Februari
Februari är årets andra månad i den gregorianska kalendern och har 28 dagar (29 under skottår) och är därmed årets kortaste månad, då alla andra månader har 30 eller 31 dagar.
Se Gregorianska kalendern och Februari
Finland
Finland, officiellt Republiken Finland (Suomen tasavalta), är en republik i norra Europa.
Se Gregorianska kalendern och Finland
Frankrike
Frankrike, enligt svenskt diplomatiskt protokoll formellt Republiken Frankrike, fast det officiella franska namnet République française på svenska ordagrant blir Franska republiken, är en republik i Västeuropa.
Se Gregorianska kalendern och Frankrike
Fredag
"Freja tros ha givit fredagen sitt namn, här porträtterad av Johannes Gehrts (1901) Fredag är en veckodag som i Norden är, enligt vissa forskare, uppkallad efter den fornnordiska guden Odens hustru Frigg.
Se Gregorianska kalendern och Fredag
Freja
smycket Brisingamén till Freja. Målning av Nils Blommér från 1845. Freja (eller Fröja, hämtad 12 augusti 2008; ibland även Freyja på isländska och fornnordiska; Fröa i Svenska dialekter och Froya på färöiska) var en framträdande gudinna i nordisk mytologi.
Se Gregorianska kalendern och Freja
Fullmåne
Fullmåne över Stockholm den 12 december 2005. Fullmåne är den månfas då solen belyser hela den halva av månen som är vänd mot jorden.
Se Gregorianska kalendern och Fullmåne
Gamla stilen och nya stilen
Äktenskapsbevis med båda stilarna skrivet på ryska, Warszawa 1907. Gamla stilen och nya stilen är etablerade svenska begrepp för att markera om ett datum refererar till den äldre julianska kalendern eller den nyare gregorianska kalendern.
Se Gregorianska kalendern och Gamla stilen och nya stilen
Graubünden
Graubünden är en kanton i sydöstra Schweiz.
Se Gregorianska kalendern och Graubünden
Gregorius XIII
Gregorius XIII:s påvevapen. Gregorius XIII, egentligen Ugo Boncompagni, född 7 januari 1502 i Bologna, Italien, död 10 april 1585 i Rom, var påve från den 13 maj 1572 till den 10 april 1585.
Se Gregorianska kalendern och Gregorius XIII
Hebreiska
Hebreiska inskrifter på Stockholms synagoga. Hebreiska, hebr.
Se Gregorianska kalendern och Hebreiska
Interregnum
Interregnum, från latinets inter- ("mellan") och rēgnum ("regerande", från rex - "kung"), kallas tiden mellan en ledares eller regerings avgång eller avsättning och valet av dess efterträdare.
Se Gregorianska kalendern och Interregnum
Island
Island (Ísland) är en europeisk republik som omfattar ön med samma namn samt tillhörande mindre öar.
Se Gregorianska kalendern och Island
Italien
Italien (Italia), formellt Republiken Italien (Repubblica ItalianaI Italien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktonta (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Italiens officiella namn enligt följande.
Se Gregorianska kalendern och Italien
Januari
Januari är årets första månad i den gregorianska kalendern och har 31 dagar.
Se Gregorianska kalendern och Januari
Japan
Japan (日本, Nihon eller Nippon; formellt 日本国, Nihon-koku eller; bokstavligt staten Japan) är en östat och konstitutionell monarki (kejsardöme) i Östasien.
Se Gregorianska kalendern och Japan
Jesus
Jesus (sv. uttal /jeːsɵs/) från Nasaret, också kallad Kristus, var en i Galileen och Judeen kringvandrande judisk predikant.
Se Gregorianska kalendern och Jesus
Jordrotation
Vy mot norra himmelspolen från Himalaya i Nepal. En längre tids exponering gör att stjärnorna bildar streck. Dygnets längd från 1973 till 2015. En animation av jordens rotation. Jordrotationen är jordens rotation kring sin egen tänkta axel.
Se Gregorianska kalendern och Jordrotation
Judar
rabbi ritad av Albert Edelfelt Judar (יְהוּדִים) är en etno-religiös grupp som har spridits över världen från det område öster om Medelhavet som benämns Kanaan, Palestina och Israel.
Se Gregorianska kalendern och Judar
Judiska kalendern
Den judiska kalendern (eller hebreiska kalendern) är en lunisolarkalender och har sin form från den Babyloniska kalendern men har som utgångspunkt för årsberäkningen världens tillkomst Anno Mundi (hebreiska: לבריאת העולם, Livryat haOlam), vilket enligt den mosaiska skapelseberättelsen är den 1 Tishri (7 oktober) år 3761 f.Kr.
Se Gregorianska kalendern och Judiska kalendern
Juli
Juli är årets sjunde månad i den gregorianska kalendern och har 31 dagar.
Se Gregorianska kalendern och Juli
Julianska kalendern
Julianska kalendern eller gamla stilen är en kalender, som fått sitt namn efter Julius Caesar som år 46 f.Kr. genomförde en reform i den romerska kalendern.
Se Gregorianska kalendern och Julianska kalendern
Juni
Juni är årets sjätte månad i den gregorianska kalendern och har 30 dagar.
Se Gregorianska kalendern och Juni
Jupiter
Jupiter (symbol: ♃) är den femte planeten från solen och är med stor marginal solsystemets största planet.
Se Gregorianska kalendern och Jupiter
Kalender
Ryskt kalenderblad från den 12 december 1937. En kalender är ursprungligen en standard för tideräkning genom att räkna dagar och längre tidsperioder, det vill säga synonymt med kronologi.
Se Gregorianska kalendern och Kalender
Karl XII
Karl XII, född 17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm, död 30 november (11 december enligt n.s.) 1718 i Fredrikshald i Norge, var kung av Sverige från 1697 till sin död, likaså hertig över Pfalz-Zweibrücken mellan 1697 och 1718 under namnet Karl II. Karl XII:s regeringstid tillhör de mest omdiskuterade och kontroversiella vad gäller de svenska kungarna.
Se Gregorianska kalendern och Karl XII
Kejsardömet Ryssland
Kejsardömet Ryssland eller Ryska riket, även kallat Ryska kejsardömet eller Ryska imperiet, (Российская империя/Rossijskaja imperija) var den ryska statsbildningen åren 1721 till 1917.
Se Gregorianska kalendern och Kejsardömet Ryssland
Kina
Kina, officiellt namn Folkrepubliken Kina, är det till ytan största landet i Östasien och var fram till 2023 världens folkrikaste land med drygt 1,4 miljarder invånare.
Se Gregorianska kalendern och Kina
Koordinerad universell tid
Koordinerad universell tid (UTC, kompromissförkortning mellan engelska Coordinated Universal Time och franska temps universel coordonné) är en utgångspunkt för exakta tidsangivelser världen över.
Se Gregorianska kalendern och Koordinerad universell tid
Korea
Korea är det historiskt enade riket och nationen på Koreahalvön i nordöstra Asien.
Se Gregorianska kalendern och Korea
Kristendom
Kristendom (från grekiskans Χριστιανισμός, från ordet Xριστός, Christós, Kristus, som är det grekiska ordet för det hebreiska Messias) är den största religionen i världen, med omkring 2,18 miljarder anhängare (2011).
Se Gregorianska kalendern och Kristendom
Kungariket Bulgarien
Kungariket (Tsardömet) Bulgarien (bulgariska: Царство България) bildades den 5 oktober 1908 n.s. (den 22 september 1908 g.s.) då furstendömet Bulgarien officiellt förklarade sin självständighet från Osmanska riket, och upphöjdes till kungariket.
Se Gregorianska kalendern och Kungariket Bulgarien
Kungariket Grekland
Kungariket Grekland (grekiska: Βασίλειον τῆς Ἑλλάδος, Vasíleion tīs Elládos) var en stat som bildades 1832 genom London-protokollen, undertecknade av stormakterna Storbritannien, Frankrike och Tsarryssland.
Se Gregorianska kalendern och Kungariket Grekland
Kungariket Jugoslavien
Kungariket Jugoslavien var ett kungadöme i sydöstra Europa som existerade från slutet av första världskriget till andra världskriget.
Se Gregorianska kalendern och Kungariket Jugoslavien
Kungariket Portugal
Kungariket Portugal var en monarki på Iberiska halvön i Europa.
Se Gregorianska kalendern och Kungariket Portugal
Kungariket Rumänien
Kungariket Rumänien kallades den rumänska staten som parlamentarisk monarki under perioden 13 mars 1881–30 december 1947, med konstitutioner från 1866, 1923 och 1938.
Se Gregorianska kalendern och Kungariket Rumänien
Kungariket Storbritannien
Kungariket Storbritannien (Kingdom of Great Britain) var en suverän stat i nordvästra Europa som existerade mellan 1707 och 1800.
Se Gregorianska kalendern och Kungariket Storbritannien
Kyrkbok
Kyrkbok (eller kyrkobok) är ett register som kyrkan (församlingen) var ålagd att föra över alla församlingens invånare.
Se Gregorianska kalendern och Kyrkbok
Lördag
Ord för lördag i olika länder i Europa. Blå färg innebär att dagens namn syftar på "baddag". Lördag är en veckodag som i Norden fått sitt namn efter den fornsvenska traditionen att bada; löga sig (från urgermanskans laugō – 'vatten, vattenfall') på denna dag, lögardagen.
Se Gregorianska kalendern och Lördag
Litauen
Litauen (Lietuva), formellt Republiken Litauen (Lietuvos Respublika), är en republik i Baltikum i Nordeuropa.
Se Gregorianska kalendern och Litauen
Lorraine
Lorraine (Lothringen) är en före detta administrativ region i nordöstra Frankrike, med gräns mot Tyskland, Luxemburg och Belgien.
Se Gregorianska kalendern och Lorraine
Luxemburg
Luxemburg, officiellt Storhertigdömet Luxemburg (Groussherzogtum Lëtzebuerg, Grand-Duché de Luxembourg, Großherzogtum Luxemburg), är en stat belägen i Västeuropa. Landet gränsar till Belgien i väster och norr, Tyskland i öster och Frankrike i söder.
Se Gregorianska kalendern och Luxemburg
Maj
Maj är årets femte månad i den gregorianska kalendern och har 31 dagar.
Se Gregorianska kalendern och Maj
Mars (månad)
Mars är årets tredje månad i den gregorianska kalendern och har 31 dagar.
Se Gregorianska kalendern och Mars (månad)
Mars (planet)
Mars (symbol: ♂) är den fjärde planeten från solen och solsystemets näst minsta planet.
Se Gregorianska kalendern och Mars (planet)
Mähren
Mährens heraldiska vapen Böhmiska länderna jämfört med dagens administrativa regioner Mähren (tjeckiska: Morava; tyska: Mähren) är en historisk region omfattande 26 095 km² och 4,1 miljoner invånare (2005).
Se Gregorianska kalendern och Mähren
Månad
Månad är en indelning av året i vanligtvis tolv delar.
Se Gregorianska kalendern och Månad
Måndag
Måne och Sol jagas av vargar över himlavalvet i en målning av John Charles Dollman från 1909 Måne som i nordisk mytologi var en personifikation av månen Måndag är första veckodagen som i Norden är uppkallad efter den fornnordiska guden Måne.
Se Gregorianska kalendern och Måndag
Måne (mytologi)
Måne var en personifikation av månen i nordisk mytologi. Måne och Sol jagas av vargar över himlavalvet i en målning av John Charles Dollman från 1909. Måne eller Máni var i nordisk mytologi månens gud, son till Mundilfare och Natt.
Se Gregorianska kalendern och Måne (mytologi)
Månen
Månen (latin: Luna, symbol: ☾) är jordens enda naturliga satellit och den femte största månen i solsystemet.
Se Gregorianska kalendern och Månen
Månfas
Månens faser, sedda från norra halvklotet Månfaser är de olika utseenden som månen har under loppet av en månad, sett från jorden.
Se Gregorianska kalendern och Månfas
Medina
Medina (ar. المدينة المنورة, eller المدينة, officiellt al Madīnat al Munawwarah (Det strålande Medina) är residensstad i provinsen Al Madinah i Saudiarabien. Medina är även det arabiska ordet för stad. Folkmängden uppgår till cirka 1,3 miljoner invånare.
Se Gregorianska kalendern och Medina
Merkurius
Merkurius (symbol: ☿) är den innersta och minsta planeten i solsystemet, med en omloppstid runt solen på ungefär 88 dygn.
Se Gregorianska kalendern och Merkurius
Midnatt
Med midnatt avses i dagligt tal klockslaget 00:00, 24:00, eller 12 p.m. (för 12-timmarsklocka), då ett dygn övergår till nästföljande dygn, eller tiden kring detta klockslag.
Se Gregorianska kalendern och Midnatt
Midvinter
Midvinter i Bredskärssund i Umeå kommun 2012. Midvinter är tiden mitt i vintern.
Se Gregorianska kalendern och Midvinter
Minut
200px Minut, förkortat min, är som tidsenhet 60 sekunder samt 1/60 timme.
Se Gregorianska kalendern och Minut
Muhammed
Muhammeds helgedom i Medina i Saudiarabien. Muhammed (arabiska: محمد, Muḥammad, "den prisade"), född omkring 570 i Mecka som Muḥammad ibn ‘Abdullâh, محمد بن عبد الله بن عبد المطلب, död 8 juni 632 i Medina i nuvarande Saudiarabien, var en religiös, politisk och militär ledare som enade Arabiska halvöns stammar.
Se Gregorianska kalendern och Muhammed
Muslimska kalendern
Muslimsk kalender från Iran 1280 AH (1863), Linden-Museum, Stuttgart. Muslimska kalendern eller islamiska kalendern är en månkalender.
Se Gregorianska kalendern och Muslimska kalendern
Nederländerna
Nederländerna (Nederland,, frisiska: Nederlân), traditionellt kallat '''Holland''', är ett land i Västeuropa. Landet gränsar till Nordsjön i norr och väster, Belgien i söder och Tyskland i öster. Till Nederländerna hör även kommunerna Bonaire, Saba och Sint Eustatius i Karibien.
Se Gregorianska kalendern och Nederländerna
Nils Lithberg
Den lithbergska graven i Visby. Nils Jacob Mauritz Lithberg, född 3 augusti 1883 i Norrlanda, Gotland, död 30 april 1934 i Stockholm, var en svensk folklivsforskare.
Se Gregorianska kalendern och Nils Lithberg
Norge
Karta över Norge Norge (Norge (bokmål) eller Noreg (nynorska); Norga; Vuodna; Nöörje), formellt Konungariket Norge, är en konstitutionell monarki i norra Europa, väster om Sverige på Skandinaviska halvön.
Se Gregorianska kalendern och Norge
November
'''November''' från Les Très Riches Heures du Duc de Berry. November är årets elfte månad i den gregorianska kalendern och har 30 dagar.
Se Gregorianska kalendern och November
Oden
Odens ritt in i Valhall på Sleipner, från Tjängvidestenen funnen i Alskogs socken på Gotland. Del av hjälm, tunn, pressad bronsplåt från vendeltiden. Funnen i Vendel. Figuren har tolkats som Oden på Sleipner beväpnad med spjutet Gungner samt korparna Hugin och Munin.
Se Gregorianska kalendern och Oden
Oktober
Oktober är årets tionde månad i den gregorianska kalendern och har 31 dagar.
Se Gregorianska kalendern och Oktober
Onsdag
I de germanska språken har Oden namngett onsdagen Onsdag (fornsvenska: óðins- dagher) är den veckodag som kommer efter tisdag och före torsdag.
Se Gregorianska kalendern och Onsdag
Ortodoxi
Ortodoxi eller renlärighet (från grekiskans Ορθοδοξία/Orthodoxía, av orthos '’rätt’'/"sann", och doxa, "mening") innebär strikt överensstämmelse med en viss lära; vanligen (men inte nödvändigtvis) syftande på ett kyrkosamfunds troslära.
Se Gregorianska kalendern och Ortodoxi
Påve
Påve (av latinets papa (PP.), "fader", av grekiskans πάπας, pápas, "fader", ursprungligen stavat πάππας, páppas), är titeln för biskopen av Rom, tillika Romersk-katolska kyrkans högste ledare.
Se Gregorianska kalendern och Påve
Påvlig bulla
Påvlig bulla, undertecknad av Urban VIII En bulla är en påvlig kungörelse.
Se Gregorianska kalendern och Påvlig bulla
Polsk-litauiska samväldet
Polsk-Litauiska samväldet eller Polen-Litauen (polska: Rzeczpospolita Obojga Narodów; litauiska: Abiejų Tautų Respublika) var mellan 1385 och 1795 en statsbildning i Central- och Östeuropa.
Se Gregorianska kalendern och Polsk-litauiska samväldet
Polyteism
Gudarna i Asatron samlade runt Balders lik. Målning av Christoffer Wilhelm Eckersberg 1817. Polyteism är en gudsuppfattning som går ut på att det finns flera gudar.
Se Gregorianska kalendern och Polyteism
Preussen
Preussen (tyska:, eller) var ett hertigdöme, senare ett konungarike och till sist en delstat i Tyskland.
Se Gregorianska kalendern och Preussen
Protestantism
Ordet protestantism eller protestantisk kristendom används numera om ett antal, sinsemellan olika kristendomsriktningar; bland annat kyrkor, samfund och grupper som har sitt ursprung i några av de kristna reformrörelserna som ägde rum under 1500-talet, som avvisar den romersk-katolska kyrkans anspråk på att vara den enda rättmätiga kristna kyrkan, och som inte står i kommunion med de ortodoxa kyrkorna.
Se Gregorianska kalendern och Protestantism
Romersk-katolska kyrkan
Romersk-katolska kyrkan (Ecclesia Catholica Romana), eller katolska kyrkan (Ecclesia Catholica), är världens största kristna samfund med över 1,3 miljarder medlemmar.
Se Gregorianska kalendern och Romersk-katolska kyrkan
Romerska kalendern
Romersk kalender Den romerska kalendern var en lunisolarkalender.
Se Gregorianska kalendern och Romerska kalendern
Ryska revolutionen
Ryska revolutionen är den politiska omvandling som skedde i Ryssland 1917, inklusive februarirevolutionen och oktoberrevolutionen.
Se Gregorianska kalendern och Ryska revolutionen
Sabbat
Chalot (Sabbatsbröd). Sabbatsdukning. Shabbat, även shabbos eller shabbes, på svenska sabbat, är den bibliska samt judiska vilodagen.
Se Gregorianska kalendern och Sabbat
Sankt Gallen (kanton)
Karta över kantonen Sankt Gallens kommuner. Sankt Gallen är en kanton i nordöstra Schweiz.
Se Gregorianska kalendern och Sankt Gallen (kanton)
Saturnus
Saturnus (symbol: ♄) är den sjätte planeten från solen och den näst största i solsystemet.
Se Gregorianska kalendern och Saturnus
Söndag
Sol rör sig över himlavalvet Söndag är en veckodag som i Norden är uppkallad efter den fornnordiska solgudinnan Sol, som även kallades Sunna eller Sunne.
Se Gregorianska kalendern och Söndag
Schweiz
Schweiz, officiellt Schweiziska edsförbundet eller Schweiziska konfederationen (tyska: Schweiz, Schweizerische Eidgenossenschaft; franska: Suisse, Confédération suisse; italienska: Svizzera, Confederazione Svizzera; rätoromanska: Svizra, Confederaziun svizra; latin: Helvetia, Confoederatio Helvetica), är en federal republik i Centraleuropa, som gränsar till Frankrike, Tyskland, Italien, Österrike och Liechtenstein.
Se Gregorianska kalendern och Schweiz
Sekund
Ljus som blinkar ungefär en gång per sekund. Sekund, med beteckningen s, emellanåt förkortat sek, är SI-enheten för tid.
Se Gregorianska kalendern och Sekund
September
September är årets nionde månad i den gregorianska kalendern och har 30 dagar.
Se Gregorianska kalendern och September
Septuaginta
Septuagintafragment på papyrus från Qumran. Septuaginta, av latinets septuaginta, ”sjuttio”, även benämnd LXX, är den äldsta bevarade grekiska helöversättningen av Gamla Testamentet, i Bibeln.
Se Gregorianska kalendern och Septuaginta
Skottår
Ett vykort från 1908 med texten "Skottår / Osäkert för en stackars ensam ungkarl!" Ett skottår är ett år med fler dagar än normalt.
Se Gregorianska kalendern och Skottår
Skottsekund
UTC-klockan från https://web.archive.org/web/20120717021237/http://www.time.gov/ time.gov under UTC-skottsekunden den 30 juni 2012 kl. 23:59:60. En skottsekund är en extra sekund som skjuts in för att hålla tiden uppdaterad med jordens rotation, som är någon tusendels sekund längre än 24 timmar och dessutom en aning oregelbunden.
Se Gregorianska kalendern och Skottsekund
Sol (mytologi)
Måne och Sol jagas av vargar över himlavalvet i en målning av John Charles Dollman från 1909. Trundholmsvagnen från bronsåldern föreställer en gyllene solskiva dragen av en häst och utgör en föregångare till den Sol vi känner från Eddorna.
Se Gregorianska kalendern och Sol (mytologi)
Solår
Solår är allmänt den tid som behövs för att en himlakropp ska fullborda ett helt varv runt den stjärna (sol) som himlakroppen roterar kring.
Se Gregorianska kalendern och Solår
Solen
Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.
Se Gregorianska kalendern och Solen
Spanien
Spanien (España), officiellt Konungariket Spanien (Reino de España)I Spanien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktona (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk.
Se Gregorianska kalendern och Spanien
Spanska
Spanska (spanska: español), även kastilianska (spanska: castellano), är ett ibero-romanskt språk.
Se Gregorianska kalendern och Spanska
Strasbourg
Illfloden och Notre-Dame-katedralen. Strasbourg (franskt uttal eller; tyska: Straßburg, uttal; äldre svensk stavning: Strassburg, uttal eller; elsassiska: Strossburi, uttal) är en stad och kommun i departementet Bas-Rhin i regionen Grand Est i nordöstra Frankrike.
Se Gregorianska kalendern och Strasbourg
Svenska humanistiska förbundet
Svenska Humanistiska Förbundet (SHF), är en politiskt och religiöst obunden sammanslutning av lokalförbund som arbetar med humanistisk bildning.
Se Gregorianska kalendern och Svenska humanistiska förbundet
Svenska kalendern
30 dagar i februari 1712. Den svenska kalendern eller svenska stilen, som användes från 1 mars 1700 (11 mars 1700 enligt den gregorianska kalendern och 29 februari 1700 enligt den julianska kalendern) till den 30 februari 1712 (11 mars 1712 enligt den gregorianska kalendern och 29 februari 1712 enligt den julianska kalendern) var tio dagar efter den gregorianska kalendern och en dag före den julianska kalendern.
Se Gregorianska kalendern och Svenska kalendern
Sverige
Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.
Se Gregorianska kalendern och Sverige
Taxering
Taxering (att taxera) betyder i allmänhet att fastställa pris, vilket innebär värdera, uppskatta, alternativt belägga med avgift eller beskatta.
Se Gregorianska kalendern och Taxering
Tideräkning
Tideräkning handlar om att mäta och ange tiden genom att utnyttja enkelt mätbara astronomiska perioder.
Se Gregorianska kalendern och Tideräkning
Timme
En timme, dialektalt timma, förkortat h (lat. hora) är en tidsenhet.
Se Gregorianska kalendern och Timme
Tisdag
1911. Tisdag är en veckodag som kommer efter måndag och före onsdag.
Se Gregorianska kalendern och Tisdag
Tor
Altunastenen i Uppland. Tor (fornnordiska Þórr, svenska dialekter Tor, fornhögtyska Donar, fornengelska Þunor, samtliga avledningar från ett urgermanskt *Þunraz eller möjligen *Þundaraz) är en forngermansk åskgud som dyrkades av germaner i norra Europa.
Se Gregorianska kalendern och Tor
Torsdag
Asaguden Tor har namngivit torsdagen, här på en målning från 1872 av Mårten Eskil Winge Torsdag är en veckodag som kommer efter onsdag och före fredag.
Se Gregorianska kalendern och Torsdag
Transsylvanien
Historiska Transsylvanien/Siebenbürgen inom Rumänien. Transsylvanien markerad på en karta över dagens Rumänien, med gränserna för dagens rumänska distrikt inritade. Ljusgult motsvarar det historiska transsylvanska kärnlandet. Områdena i gulbrunt motsvarar Maramureş, Rumänska Crişana och det Rumänska Banatet och räknas ibland som del av Transsylvanien.
Se Gregorianska kalendern och Transsylvanien
Turkiet
Turkiet (Türkiye), officiellt Republiken Turkiet (Türkiye Cumhuriyeti), är ett eurasiskt land som sträcker sig över halvön Anatolien i sydvästra Asien och Östra Thrakien på Balkanhalvön i sydöstra Europa.
Se Gregorianska kalendern och Turkiet
Tyr
folkvandringstida guldbrakteat funnen nära Trollhättan. Mars. Från det isländska manuskriptet ''ÍB 299 4to'', Landsbókasafn Íslands. Tyr och Fenrisulven. John Bauer 1911. Tyr (isländska Týr, forntyska Ziu, fornengelska Tiw urgermanska Tiwaz) är en av asagudarna i den nordiska mytologin.
Se Gregorianska kalendern och Tyr
Tyrolen
Tyrolen (tyska Tirol), är en region i Centraleuropa i västra Österrike och norra Italien.
Se Gregorianska kalendern och Tyrolen
Tyska
Talad tyska Tyska (deutsche Sprache, Deutsch) är ett germanskt språk, talat av omkring 120–150 miljoner människor (varav cirka 95 miljoner har det som modersmål).
Se Gregorianska kalendern och Tyska
Tyskland
Tyskland (Deutschland), formellt Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland), är en förbundsstat belägen i Centraleuropa bestående av 16 förbundsländer (tyska: Bundesländer).
Se Gregorianska kalendern och Tyskland
Ungern
Ungern (Magyarország) är en republik i Centraleuropa.
Se Gregorianska kalendern och Ungern
Uppsala universitet
Universitetshuset i Uppsala, universitetets huvudbyggnad, invigt år 1887. Uppsala universitet (UU) är ett svenskt statligt universitet i Uppsala.
Se Gregorianska kalendern och Uppsala universitet
USA
Amerikas förenta stater (United States of America), eller i förkortad form Förenta staterna (United States), på svenska vanligen kallat för USA eller Amerika, är en federal republik som består av 50 delstater, ett federalt distrikt och ett flertal olika självstyrande områden.
Se Gregorianska kalendern och USA
Vår tideräkning
Vår tideräkning, kort v.t., är en alternativ beteckning för den gregorianska kalenderns (och dess föregångare den julianska kalenderns) epok (år 1) – anno Domini (Kristi födelse) – avsedd att markera avstånd från kopplingen till kristendomen genom ombeteckningar av gregorianska årtal.
Se Gregorianska kalendern och Vår tideräkning
Vecka
Sovjetiskt kalenderblad från 1937. Då användes den sovjetiska revolutionskalendern med sexdagarsvecka. En vecka är en sammanhängande följd av sju dygn.
Se Gregorianska kalendern och Vecka
Venus
Venus (symbol: ♀) är den andra planeten i solsystemet från solen räknat och den är nästan lika stor som jorden.
Se Gregorianska kalendern och Venus
1 mars
1 mars är den 60:e dagen på året i den gregorianska kalendern (61:a under skottår).
Se Gregorianska kalendern och 1 mars
1582
1582 (MDLXXXII) var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
Se Gregorianska kalendern och 1582
1583
1583 (MDLXXXIII) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Se Gregorianska kalendern och 1583
1584
1584 (MDLXXXIV) var ett skottår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Se Gregorianska kalendern och 1584
1585
1585 (MDLXXXV) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
Se Gregorianska kalendern och 1585
1587
1587 (MDLXXXVII) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
Se Gregorianska kalendern och 1587
1590
1590 (MDXC) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Se Gregorianska kalendern och 1590
1610
1610 (MDCX) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
Se Gregorianska kalendern och 1610
1648
1648 (MDCXLVIII) var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.
Se Gregorianska kalendern och 1648
1682
1682 (MDCLXXXII) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
Se Gregorianska kalendern och 1682
17 februari
17 februari är den 48:e dagen på året i den gregorianska kalendern.
Se Gregorianska kalendern och 17 februari
1700
1700 (MDCC) var ett undantaget normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.
Se Gregorianska kalendern och 1700
1712
1712 (MDCCXII) var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Se Gregorianska kalendern och 1712
1724
1724 (MDCCXXIV) var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Se Gregorianska kalendern och 1724
1752
1752 (MDCCLII) var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Se Gregorianska kalendern och 1752
1753
1753 (MDCCLIII) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
Se Gregorianska kalendern och 1753
1760
1760 (MDCCLX) var ett skottår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.
Se Gregorianska kalendern och 1760
1800
1800 (MDCCC) var ett undantaget normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.
Se Gregorianska kalendern och 1800
1811
1811 (MDCCCXI) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
Se Gregorianska kalendern och 1811
1867
1867 (MDCCCLXVII) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
Se Gregorianska kalendern och 1867
1873
1873 (MDCCCLXXIII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
Se Gregorianska kalendern och 1873
1875
1875 (MDCCCLXXV) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Se Gregorianska kalendern och 1875
1896
1896 (MDCCCXCVI) var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.
Se Gregorianska kalendern och 1896
1900
1900 (MCM) var ett undantaget normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.
Se Gregorianska kalendern och 1900
1911
1911 (MCMXI) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
Se Gregorianska kalendern och 1911
1912
1912 (MCMXII) var ett skottår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.
Se Gregorianska kalendern och 1912
1915
1915 (MCMXV) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Se Gregorianska kalendern och 1915
1916
1916 (MCMXVI) var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.
Se Gregorianska kalendern och 1916
1918
1918 (MCMXVIII) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
Se Gregorianska kalendern och 1918
1919
1919 (MCMXIX) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Se Gregorianska kalendern och 1919
1925
Sveriges Radio. 1925 (MCMXXV) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Se Gregorianska kalendern och 1925
1926
1926 (MCMXXVI) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Se Gregorianska kalendern och 1926
2000
2000 (MM) var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern.
Se Gregorianska kalendern och 2000
30 februari
30 februari är ett datum, som endast har infallit en gång (i Sverige 1712).
Se Gregorianska kalendern och 30 februari
Se även
Bildanden 1582
- Gregorianska kalendern
Även känd som Gregoriansk kalender, Gregorianska kalenderns införande, Gregorianska kalenderns införandet i Sverige, Gregorianska stilen, N.s., Västerländsk tideräkning.