Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Fri
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Grekiska och Laryngalteorin

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Grekiska och Laryngalteorin

Grekiska vs. Laryngalteorin

Områden där modern grekiska talas. Mörkblått anger där språket är ett officiellt språk. Grekiska (klassisk grekiska: ἑλληνική, hellēnikḗ; nygrekiska: ελληνικά, elliniká) utgör en egen gren av de indoeuropeiska språken. Ferdinand de Saussure (1857-1913) formulerade laryngalteorin 1878 vid endast 20 års ålder. Laryngalteorin är en språkhistorisk teori om det indoeuropeiska urspråket, som först formulerades av den schweiziske lingvisten Ferdinand de Saussure 1878.

Likheter mellan Grekiska och Laryngalteorin

Grekiska och Laryngalteorin har 11 saker gemensamt (i Unionpedia): Armeniska, Fornmakedonska, Frikativa, Frygiska, Hettitiska, Indoeuropeiska språk, Klassisk grekiska, Latin, Nasal konsonant, Urindoeuropeiska, Velar konsonant.

Armeniska

Armeniska (armeniska: հայերեն, hajeren) är ett indoeuropeiskt språk som tillhör satemspråken.

Armeniska och Grekiska · Armeniska och Laryngalteorin · Se mer »

Fornmakedonska

Fornmakedonskan är ett numera utdött språk som tillhörde den indoeuropeiska språkfamiljen.

Fornmakedonska och Grekiska · Fornmakedonska och Laryngalteorin · Se mer »

Frikativa

Frikativor (plural av frikativa) är samlingsnamnet för kontinuerliga brusande språkljud.

Frikativa och Grekiska · Frikativa och Laryngalteorin · Se mer »

Frygiska

Frygiska är ett utdött indoeuropeiskt språk som talades av frygerna i Frygien, numera Turkiet.

Frygiska och Grekiska · Frygiska och Laryngalteorin · Se mer »

Hettitiska

Hettitiska är ett utdött språk som talades av hettiterna som levde i Anatolien i nuvarande Turkiet.

Grekiska och Hettitiska · Hettitiska och Laryngalteorin · Se mer »

Indoeuropeiska språk

De indoeuropeiska språken omfattar en familj om flera hundra till olika grad besläktade språk, inklusive de flesta större språken i Europa, många i Sydasien (Indiska halvön), Sydvästasien (Iranska platån) och södra Centralasien, samt i stor utsträckning i Amerika, Australien och på andra håll runt om i världen, dit de spridits från Europa (Engstrand 2019).

Grekiska och Indoeuropeiska språk · Indoeuropeiska språk och Laryngalteorin · Se mer »

Klassisk grekiska

Klassisk grekiska (även antik grekiska, gammalgrekiska) är den variant av grekiska som var skriftspråk och talades under den attiska perioden (400-talet f.Kr.). Det äldsta bevarade manuskriptet är Derveni-papyrusen.

Grekiska och Klassisk grekiska · Klassisk grekiska och Laryngalteorin · Se mer »

Latin

Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.

Grekiska och Latin · Laryngalteorin och Latin · Se mer »

Nasal konsonant

Nasaler är samlingsnamnet på konsonanter som produceras genom att vägen till näshålan öppnas.

Grekiska och Nasal konsonant · Laryngalteorin och Nasal konsonant · Se mer »

Urindoeuropeiska

Urindoeuropeiska, protoindoeuropeiska (PIE) eller det indoeuropeiska urspråket kallas det urspråk som med varierande grad av säkerhet kan rekonstrueras utifrån lagar om fonetiska förändringar bland de indoeuropeiska språken.

Grekiska och Urindoeuropeiska · Laryngalteorin och Urindoeuropeiska · Se mer »

Velar konsonant

En velar fon uttalas genom att tungryggen trycks mot den mjuka gommen.

Grekiska och Velar konsonant · Laryngalteorin och Velar konsonant · Se mer »

Listan ovan svarar på följande frågor

Jämförelse mellan Grekiska och Laryngalteorin

Grekiska har 123 relationer, medan Laryngalteorin har 41. Eftersom de har gemensamt 11, är Jaccard index 6.71% = 11 / (123 + 41).

Referenser

Den här artikeln visar sambandet mellan Grekiska och Laryngalteorin. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:

Hallå! Vi är på Facebook nu! »