Snabbare tillgång än webbläsare!
23 relationer: Atomnummer, Grundämne, Helium, Järn, Kisel, Kiseldioxid, Kol, Kvarts, Kväve, Magnesium, Metallicitet, Neon, Nukleosyntes, Population (astronomi), Solen, Spektroskopi, Stjärnbildning, Svavel, Syre, Universum, Väte, Vintergatan, Volymfraktion.
Atomnummer
Atomnummer är, inom kemi och fysik, antalet protoner i kärnan av en atom av ett grundämne och är därmed identiskt med kärnans elektriska laddning.
Ny!!: Grundämnenas förekomst och Atomnummer · Se mer »
Grundämne
Guld är ett grundämne. Grundämne är en substans där alla atomer har samma antal protoner i atomkärnan.
Ny!!: Grundämnenas förekomst och Grundämne · Se mer »
Helium
Helium är grundämne nummer två i det periodiska systemet, en färglös och luktlös ädelgas.
Ny!!: Grundämnenas förekomst och Helium · Se mer »
Järn
Järn (latinskt namn: Ferrum) är ett vanligt förekommande metalliskt grundämne som tillhör övergångsmetallerna.
Ny!!: Grundämnenas förekomst och Järn · Se mer »
Kisel
Kisel är ett halvmetalliskt grundämne med atomnumret 14 och det kemiska tecknet Si (latin: silicium).
Ny!!: Grundämnenas förekomst och Kisel · Se mer »
Kiseldioxid
Kiseldioxid (SiO2) är en förening av kisel och syre.
Ny!!: Grundämnenas förekomst och Kiseldioxid · Se mer »
Kol
Kol är ett grundämne som har det kemiska tecknet C och atomnumret 6.
Ny!!: Grundämnenas förekomst och Kol · Se mer »
Kvarts
Kvarts, kiselsten, är ett mineral bestående av kiseldioxid, SiO2.
Ny!!: Grundämnenas förekomst och Kvarts · Se mer »
Kväve
Kväve eller nitrogen är grundämnet med tecknet N och atomnummer 7.
Ny!!: Grundämnenas förekomst och Kväve · Se mer »
Magnesium
Magnesium är ett grundämne som tillhör gruppen alkaliska jordartsmetaller.
Ny!!: Grundämnenas förekomst och Magnesium · Se mer »
Metallicitet
population II För andra betydelser av ordet Metall, se Metall (olika betydelser).
Ny!!: Grundämnenas förekomst och Metallicitet · Se mer »
Neon
Neon är ett icke-metalliskt grundämne som har kemiskt tecken Ne och atomnummer 10.
Ny!!: Grundämnenas förekomst och Neon · Se mer »
Nukleosyntes
Kärnreaktioner som omedelbart efter Big Bang gav upphov till de lättaste grundämnena. Nukleosyntes är fysikaliska processer där nya atomkärnor bildas ur tidigare existerande nukleoner (protoner och neutroner).
Ny!!: Grundämnenas förekomst och Nukleosyntes · Se mer »
Population (astronomi)
Med population inom astronomi avses en grupp av stjärnor utvalda efter vissa kriterier.
Ny!!: Grundämnenas förekomst och Population (astronomi) · Se mer »
Solen
Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.
Ny!!: Grundämnenas förekomst och Solen · Se mer »
Spektroskopi
prisma, är ett exempel på spektroskopi Spektroskopi är samlingsnamnet för experimentella metoder för att studera spektra.
Ny!!: Grundämnenas förekomst och Spektroskopi · Se mer »
Stjärnbildning
Orionnebulosan är som en bildbok över stjärnor som bildas. Området är en av de mest dramatiska och fotogeniska "stjärnfabrikerna" i vår del av galaxen. Där kan stora mängder stjärnor i olika stadier av deras utveckling observeras. Stjärnbildning är den process där kompakta molekylmoln kollapsar till ett plasma och senare blir en stjärna.
Ny!!: Grundämnenas förekomst och Stjärnbildning · Se mer »
Svavel
Svavel (sulphur) är ett icke-metalliskt grundämne som naturligt förekommer som svavelkristaller med formeln S8 eller i föreningar med andra grundämnen.
Ny!!: Grundämnenas förekomst och Svavel · Se mer »
Syre
Med en pulsoximeter kan man mäta pulsen och syremättnaden i blodet med hjälp av ljus. En normal saturation hos en lungfrisk vuxen person ska ligga på mellan 96 och 100% (på bilden visar mätaren ett värde på 97% syremättnad). Syre eller oxygen är ett grundämne med tecknet O och atomnummer 8.
Ny!!: Grundämnenas förekomst och Syre · Se mer »
Universum
Universum eller världsalltet är all rumtid och allt som existerar däri, inklusive alla planeter, stjärnor, galaxer, innehållet i intergalaktiska rymden, de minsta subatomära partiklarna, och all materia och energi.
Ny!!: Grundämnenas förekomst och Universum · Se mer »
Väte
Väte eller hydrogen är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter big bang.
Ny!!: Grundämnenas förekomst och Väte · Se mer »
Vintergatan
Vintergatan är en stavspiralgalax som har en diameter på cirka 100 000 ljusår och är ungefär 12 000 ljusår tjock.
Ny!!: Grundämnenas förekomst och Vintergatan · Se mer »
Volymfraktion
Volymfraktion, \Phi_i, är definierad som kvoten mellan volymen av en komponent, V_i, och hela blandningens volym V_j: Eftersom den är dimensionslös är dess enhet 1 och uttrycks som ett tal, till exempel 0,18.
Ny!!: Grundämnenas förekomst och Volymfraktion · Se mer »
