Vi arbetar för att återställa Unionpedia-appen på Google Play Store
UtgåendeInkommande
🌟Vi har förenklat vår design för bättre navigering!
Instagram Facebook X LinkedIn

Gud

Index Gud

Gud (i allmänhet maskulinum), feminin form gudinna, är ett ord med olika betydelser.

Innehållsförteckning

  1. 297 relationer: Abraham (patriark), Abrahamitiska religioner, Adonaj, Adonis, Adoration, Afrodite, Agni, Agnosticism, Ahriman, Ahura Mazda, Akhenaton, Albanien, Alexander den store, Allah, Allsmäktighet, Allvetande, Amaterasu, Amon, Anat, Andra Moseboken, Andra världskriget, Animism, Antik grekisk religion, Antroposofi, Anubis, Apollon, Apostlagärningarna, Arabiska, Ares, Arianism, Artemis, Asatro, Ashera, Astarte, Astrobiologi, Atar, Atargatis (mytologi), Ateism, Athena, Aton, Avestiska, Avgud, Avgudadyrkan, Ayyavazhi, Azteker, Baal, Bahaullah, Bahá'í, Barmhärtighet, Báb, ... Förläng index (247 mer) »

  2. Gudomar

Abraham (patriark)

målning av Ludovico Cigoli (cirka 1607) Abraham (hebreiska: אַבְרָהָם, Avraham, Aḇrāhām, Avrohom eller Avruhom; arameiska: אברהם: Aḇrāhām, Avrohom; arabiska: إبرَاهِيمIbrāhīm) eller Abram, vördas inom de så kallade abrahamitiska religionerna som patriark.

Se Gud och Abraham (patriark)

Abrahamitiska religioner

Isak och Ismael. Av József Molnár, 1850. Abrahamitiska religioner. Abrahamitiska religioner används ofta inom religionsvetenskap, pluralistiskt orienterade religiösa riktningar och islam som en samlande beteckning för judendom, kristendom och islam, vilkas profeter och grundare Moses, Jesus och Muhammed enligt religionernas egna urkunder skulle vara ättlingar till patriarken Abraham.

Se Gud och Abrahamitiska religioner

Adonaj

Adonaj är en hebreisk tilltalsform, "Min herre!", och brukas i Gamla Testamentet om Gud som Israels Herre.

Se Gud och Adonaj

Adonis

Adonis, romersk torso som omvandlades till en fullständig staty av François Duquesnoy. Verket visas i Louvren. Adonis är en synnerligen tilldragande yngling i grekisk mytologi.

Se Gud och Adonis

Adoration

Adoration (av latinets adoratio, av adoro, "tillbedja"), eller dyrkan, tillbedjan, är det att vörda, beundra och tillbedja någon eller något, ofta något med heliga och övernaturliga egenskaper, till exempel en gud.

Se Gud och Adoration

Afrodite

''Venus födelse'' (1484) av Sandro Botticelli. Botticelli var italienare och använde därför Afrodites latinska namn, Venus. Målningen föreställer Afrodite som förs av vindar mot stranden och tas emot av en av nymf (våren) som står beredd att klä henne.

Se Gud och Afrodite

Agni

Avbildning av Agni. Agni är i tidig indisk mytologi en eldgud för både härd och offereld.

Se Gud och Agni

Agnosticism

Agnosticism är en filosofisk riktning som förnekar att kunskap om tillvarons yttersta grunder är möjlig, särskilt kunskap om Guds existens.

Se Gud och Agnosticism

Ahriman

Ahriman (medelpersiska: 𐭠𐭧𐭫𐭬𐭭𐭩, persiska: اهریمن) är ett ont, utåtriktat väsen i zoroastrismen och termen förekommer först i pahlavilitteraturen (ca 300 f.Kr.–900 e.Kr.). Ordet härstammar från avestiskans Angra Mainyu (avestiska: 𐬀𐬢𐬭𐬀⸱𐬨𐬀𐬌𐬥𐬌𐬌𐬎 aŋra mainiiu), som betyder ungefär "destruktiv mentalitet" eller "ondskans idé", och som har krigets och oordningens natur.

Se Gud och Ahriman

Ahura Mazda

Ahura Mazda-symbol. Relief vid Naqsh-i-Rustem. Den onde Ahriman trampas ner av Ahura Mazda (till höger). Dareios I inskription med referenser till Ahura Mazda. Ahura Mazda (avestiska för "Höga Visheten" eller "Vishetens Herre", medeliranska namnformer: Ohrmazd, Ohrmizd, m.fl., nypersiska: Hormoz) är hos filosofen Zarathustra det gudomliga som personifierad visdom, och inom zoroastrismen den högste guden förknippad med himlen.

Se Gud och Ahura Mazda

Akhenaton

Akhenaton. Akhenaten och Nefertiti med sina barn Akhenaton, innan sitt femte regeringsår Amenhotep IV, även Echnaton samt varianter som slutar med -aten; på engelska vanligen Akhenaten, var en egyptisk farao under den 18:e dynastin år 1351–1334 f.Kr.

Se Gud och Akhenaton

Albanien

Albanien (albanskaː Shqipëria, historiskt sett Arbëria), formellt Republiken Albanien (albanskaː Republika e Shqipërisë), (2015).

Se Gud och Albanien

Alexander den store

Alexander den store eller Alexander III (grekiska: eller), född 20 juli 356 f.Kr. i Pella, död 10 juni 323 f.Kr. i Babylon, var kung av antika kungariket Makedonien, från år 336 f.Kr. till sin död.

Se Gud och Alexander den store

Allah

Ordet Allah i arabisk kalligrafi. Allah (arabiska:, Allāh) är det arabiska ordet för Gud.

Se Gud och Allah

Allsmäktighet

Allsmäktighet, omnipotens, syftar på makt som är gränslös eller outtömlig.

Se Gud och Allsmäktighet

Allvetande

Allvetande syftar till egenskapen av, eller förmågan till, att veta allt.

Se Gud och Allvetande

Amaterasu

Amaterasu Amaterasu är solens gudinna och den viktigaste kami i den japanska religionen shinto.

Se Gud och Amaterasu

Amon

Amon Amon var en framstående gud i den egyptiska mytologin som blev allmänt dyrkad från och med Nya riket sedan kungar från Övre Egyptens huvudort Thebe kommit till makten.

Se Gud och Amon

Anat

Anat eller Anath var jaktens och krigets jungfrugudinna i kanaaneisk mytologi, syster till Baal och dotter till El.

Se Gud och Anat

Andra Moseboken

Andra Mosebok är en av de fem Moseböckerna i judendomens Torah och kristendomens Gamla Testamente i Bibeln.

Se Gud och Andra Moseboken

Andra världskriget

Andra världskriget var en väpnad konflikt som pågick från hösten 1939 till hösten 1945, med inledande konflikter redan 1938 och tidigare, och involverade de flesta av världens nationer, inklusive alla stormakter, vilka till slut bildade två motsatta militärallianser: de allierade, ledda av Storbritannien, vilka stod mot axelmakterna, ledda av Nazityskland.

Se Gud och Andra världskriget

Animism

indianfolk. Animism är ett begrepp inom teologin som betecknar en religiös uppfattning enligt vilken naturen är besjälad.

Se Gud och Animism

Antik grekisk religion

Antik grekisk religion omfattar den polyteistiska religion som praktiserades i antikens Grekland samt den kult och de ritualer som omgav vad som idag kallas den grekiska mytologin (för en beskrivning av de enskilda grekiska gudarna se vidare denna artikel).

Se Gud och Antik grekisk religion

Antroposofi

Kulturhuset i Ytterjärna (2005). Kristofferuskyrkan, Kristensamfundets kyrka vid Saltå i Järna (2005). Antroposofi (av grekiska anthropos, människa och sophia, vishet) är en gren av teosofin som grundades 1913 av en krets personer kring den österrikiske filosofen och esoterikern Rudolf Steiner sedan han brutit med Teosofiska samfundet och grundat Antroposofiska Sällskapet.

Se Gud och Antroposofi

Anubis

Anubis. Anubis med en mumie. Anubis (egyptiska: Anpu) var i egyptisk mytologi son till Osiris och Neftys.

Se Gud och Anubis

Apollon

Apollon Sauroktonos ("Ödledödaren") av Praxiteles Apollons tempel i Delfi. Apollo med den typiska lyran Apollon är en viktig gud i grekisk mytologi, liksom i romersk mytologi, där han kallas Apollo och ibland även Apollo Musagetes i egenskap av musernas ledare; då avbildad med en lyra i handen.

Se Gud och Apollon

Apostlagärningarna

Apostlagärningarna (grekiska: Πράξεις τῶν Ἀποστόλων, Praxeis tōn Apostolōn; latin: Acta apostolorum) är en bok i Nya testamentet.

Se Gud och Apostlagärningarna

Arabiska

Arabiska är det största av de semitiska och afroasiatiska språken och ett av de fem största språken i världen.

Se Gud och Arabiska

Ares

Ares. Staty i Hadrianus villa. Ares (grek. Άρης) var krigets, ursinnets och det besinningslösa våldets gud i grekisk mytologi.

Se Gud och Ares

Arianism

Arianism är teologisk lära som förnekar Kristi gudom.

Se Gud och Arianism

Artemis

Artemis från Versailles (Louvren) Artemis var enligt grekisk mytologi jaktens http://www.ne.se/artemis - Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se - läst datum: 16oct 2013 och kyskhetens gudinnaBra böckers lexikon - bokförlaget Bra böcker AB - tryckt år:1973 - del 1, sida:296 samt beskyddare av kvinnor.

Se Gud och Artemis

Asatro

Asatro är en modern beteckning på de religiösa traditioner och seder som utövades av invånarna i Skandinavien från folkvandringstiden och under vikingatiden fram till religionsskiftet.

Se Gud och Asatro

Ashera

Ashera eller Asera är den hebreiska namnformen för en fruktbarhetsgudinna som dyrkades i stora delar av det forna mellanöstern.

Se Gud och Ashera

Astarte

Astarte (grekiska), Athtart (ugaritiska) eller Ashtoreth (hebreiska) var en fruktbarhetsgudinna hos fenicierna och kanaaniterna.

Se Gud och Astarte

Astrobiologi

Mars visar strukturer som är svåra att förklara utan förekomst av fossiliserade bakterieliknande livsformer. Astrobiologin är en ny och snabbt växande mångvetenskap som behandlar frågan om liv i universum.

Se Gud och Astrobiologi

Atar

Atar är den heliga elden i den zoroastriska religionen och ett element i den ursprungliga skapelsen.

Se Gud och Atar

Atargatis (mytologi)

Atargatis, Nabatean, c.100 AD, Jordan Archaeological Museum Atargatis var en västsemitisk gudinna.

Se Gud och Atargatis (mytologi)

Ateism

1700-talsförfattare, som var en av de första att beskriva sig själv som ateist, och som har betytt mycket för ateismens utveckling. Ateism innebär avsaknad av eller avståndstagande från tro på någon gud, gudar och högre makter.

Se Gud och Ateism

Athena

Avbildning av Athena från 400-talet f.Kr. Athena eller Pallas Athena var vishetens och krigets gudinna i grekisk mytologi.

Se Gud och Athena

Aton

Akhenaton med familj dyrkande '''Aton''' Aton var en fornegyptisk gud, som avbildades med en solskiva.

Se Gud och Aton

Avestiska

Avestiska (tidigare även kallat zand eller pazand) är ett forniranskt språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen, varifrån vediska (vedisk sanskrit) och avestiska uppkommit.

Se Gud och Avestiska

Avgud

Avgud kallas en gud som står i motsats till den ende gud som anses sann i en monoteistisk religion.

Se Gud och Avgud

Avgudadyrkan

Avgudadyrkan, även ibland kallat idolatri, är en form av synd, främst inom monoteistiska religioner.

Se Gud och Avgudadyrkan

Ayyavazhi

200 px Ayyavazhi är en religion med ursprung i södra Indien på 1800-talet.

Se Gud och Ayyavazhi

Azteker

Aztekisk kalender av sten. Bilden visar en reproduktion med färg. Azteker (mēxihcah) var en befolkning i centrala Mexikos högland som från 1300-talet och framåt byggde ett rike som bestod tills det erövrades av spanjorer och fientliga indianfolk år 1519.

Se Gud och Azteker

Baal

Baalfigur från Ugarit i Louvren. P1050759 Louvre stèle du Baal au foudre rwk Baal ('herre') är i syrisk-fenicisk mytologi en storm- och fruktbarhetsgud, son till El.

Se Gud och Baal

Bahaullah

Bahá'u'lláh var bahá'í-trons grundare – Mírzá Ḥusayn`Alí Núri – född 12 november 1817 i Teheran i Iran, död i landsförvisning i Bahjí utanför Akko i nuvarande Israel.

Se Gud och Bahaullah

Bahá'í

Sätet för Universella rättvisans hus, Haifa, Israel, det styrande organet i bahá'í-tron. Bahá'í är en världsvid monoteistisk uppenbarelsereligion av sydvästasiatiskt ursprung, grundad av persern Bahá'u'lláh i Bagdad 1863 som en direkt fortsättning på och utveckling profeten Bábs (1819-1850) mission.

Se Gud och Bahá'í

Barmhärtighet

Barmhärtighet är ett uttryck för kärlek till nästan (agape) och är för kristna, judar, muslimer och buddhister en väsentlig dygd.

Se Gud och Barmhärtighet

Báb

En illustration som kan föreställa profeten Báb, eller någon av hans närmaste lärjungar. Bábs gravkapell med terrasserna är ett välkänt landmärke i Haifa, och lades till Unescos världsarvlista 2008https://web.archive.org/web/20080922091911/http://www.haaretz.com/hasen/spages/1000944.html ''Israeli Baha'i sites recognized by UNESCO '' by Hannah Glass på Haaretz.com 10 juli 2008.

Se Gud och Báb

Betel (mytologi)

Betel är en syro-fenicisk gud.

Se Gud och Betel (mytologi)

Bibeln

Bibeln (grekisk: τὰ βιβλία, tà biblía, 'böckerna') är inom kristendomen en fastställd samling skrifter av alldeles särskild betydelse och därför kallad "den Heliga Skrift".

Se Gud och Bibeln

Bibelvetenskap

Text med marginalanteckningar ur Leningradkodexen, den äldsta bevarade kompletta handskriften av den hebreiska bibeln daterad till början av 1000-talet. Bibelvetenskap eller biblisk exegetik, ofta förkortat till bara exegetik, är den vetenskap som undersöker Bibeln med vetenskapliga metoder.

Se Gud och Bibelvetenskap

Brahma

Staty över Brahma i Bangkok, Thailand Brahma är en gud inom hinduismen som representerar världens skapare.

Se Gud och Brahma

Brahman

Brahman (sanskrit: 'helig formel, bön') är ett centralt begrepp inom hinduismen och indisk filosofi.

Se Gud och Brahman

Buddha

Buddha, även kallad Shakyamuni, Shakyamuni Buddha, Siddhartha Gautama (pali: Siddhattha Gotama) eller Gautama Buddha, är grundaren av buddhismen.

Se Gud och Buddha

Buddhism

Buddhism är en religion baserad på den undervisning och den lära som tillskrivs Siddharta Gautama Buddha.

Se Gud och Buddhism

Dagon

Dagon är en filisteisk gudomlighet, omtalad i gamla testamentet (Domarboken 16:23 och Första Samuelsboken 5:2).

Se Gud och Dagon

Daniels bok

Daniels bok är en skrift i judendomens Ketuvim och kristendomens Gamla testamente som nedtecknades på 100-talet f.Kr.

Se Gud och Daniels bok

Deism

Deism (av latin deus, gud) är inom religionsfilosofi en gudsuppfattning som innebär att det finns en transcendent (översinnlig, ej möjlig att uppfatta eller förstå) Gud, som skapat världen, men inte längre ingriper i världens gång.

Se Gud och Deism

Demon

Antonios Eremiten plågas av demoner. En demon (gr. dai'mon, lat. daemon) är en övernaturlig varelse.

Se Gud och Demon

Den Helige Ande

duva. Glasmålning i Peterskyrkan. Den Helige Ande (eller Den Heliga Anden, Helig Ande, Guds Ande, Jesu Ande, Kristi Ande, Anden) är ett begrepp som framförallt har utvecklats inom kristen teologi, men som även återfinns inom judendomen, islam och andra besläktade religioner.

Se Gud och Den Helige Ande

Deus

Deus är det latinska ordet för "Gud" eller "gudom".

Se Gud och Deus

Dionysos

'''Dionysos''' med satyrer. Dionysos (latin: Dionȳsus, klassisk grekiska: Δῐόνῡσος, Diónūsos, modern grekiska: Διόνυσος, Diónysos), även kallad Bákkhos (latin: Bácchus, klassisk grekiska: Βᾰ́κχος, Bákkhos, modern grekiska: Βάκχος, Vákchos), är enligt grekisk mytologi en av olympierna, de främsta av gudarna.

Se Gud och Dionysos

Djävulen

Djävulen i Gustave Dorés illustration av Den gudomliga komedin. ''Helvetet'' av Hans Memling. Djävulen (från, diabolos, ”som förtalar”).

Se Gud och Djävulen

Dogm

Dogm (av den klassiska grekiskans δόγμα, 'dogma') betecknar en bindande formulering av en religiös sanning.

Se Gud och Dogm

Dualism

Dualism är en metafysisk term, som står i motsatsställning till monism, pluralism och nondualism.

Se Gud och Dualism

Efesierbrevet

Efesierbrevet är en av skrifterna i Nya Testamentet, traditionellt betraktad som ett brev av Paulus, skrivet på 60-talet, då Paulus satt fånge i Rom.

Se Gud och Efesierbrevet

Egypten

Egypten (مصر, Miṣr eller Máṣr; koptiska: Kīmi; fornegyptiska: Kemet), formellt Arabrepubliken Egypten (جمهوريّة مصرالعربيّة, Ǧumhuriyat Misr al-ˁArabiyah), är en republik i östra Nordafrika, vid Medelhavet och Röda havet.

Se Gud och Egypten

Egyptens härskare

Vita kronan av Övre Egypten. Det forntida Egyptens härskare, ofta kallade för faraoner, regerade från omkring 3000 f.Kr. fram till Grekisk-romersk tid.

Se Gud och Egyptens härskare

Ekumenik

Ekumenik (grek. oikoumenikos "som rör den bebodda världen", "världsvid"), är enhetssträvanden i kristendomen.

Se Gud och Ekumenik

El (mytologi)

El (א&#1500) är ordet för gud i hebreiska och andra semitiska språk.

Se Gud och El (mytologi)

Elohim

''Och Elohim skapade Adam'', målning av William Blake. Elohim (אֱלוֹהִים, אלהים) är ett hebreiskt ord som uttrycker gudomlighetens koncept.

Se Gud och Elohim

Emanuel Swedenborg

Emanuel Swedenborg (född som Emanuel Swedberg), född 29 januari 1688 i Sankt Jakobs församling i Stockholm, död 29 mars 1772 i London, var en svensk vetenskapsman (främst inom naturvetenskap), filosof, bibeltolkare, kristen mystiker och teolog.

Se Gud och Emanuel Swedenborg

Eshmun

I forntida syrisk-fenicisk religion var Eshmun en läkedomsgud liknande grekernas Asklepios.

Se Gud och Eshmun

Esoterism

Esoterism (från grekiskans iso, inuti och ter som har med motsättning att göra) är ett svårdefinierat begrepp som vanligen syftar på hemliga läror och fördolda kunskaper knutna till hemliga sällskap.

Se Gud och Esoterism

Evighet

Med evighet menas oftast en oändlig tidsrymd.

Se Gud och Evighet

Extrasensorisk perception

Zenerkort, som används vid försök att påvisa ESP. Extrasensorisk perception (ESP) är en tänkt förmåga att uppfatta information bortom de fem sinnena syn, hörsel, smak, beröring och lukt.

Se Gud och Extrasensorisk perception

Fadern

Gud fader, olja på kanvas tillskriven Giovanni Battista Cima. Fadern är den första personen (hypostasen) i Gud eller i Treenigheten, enligt treenighetsläran, som är central för de flesta kristna kyrkor och samfund.

Se Gud och Fadern

Farao

den tredje dynastin avbildades de flesta faraoner med nemes, "falskt skägg" och andra utsmyckningar. Farao, "det stora huset", var titeln för forntida egyptiska kungar.

Se Gud och Farao

Farid ad-din Attar

'''Attars''' grav i Nishapur i Iran Farid ad-din Attar, född omkring 1140, död omkring 1220, var en persisk författare.

Se Gud och Farid ad-din Attar

Förfädersdyrkan

Förfädersdyrkan är en i många kulturer spridd religiös praktik, som regel kopplad till tron att människan fortsätter sin existens efter döden och att de avlidna släktingarna är i behov av stöd från sina efterlevande, exempelvis i form av matoffer.

Se Gud och Förfädersdyrkan

Förnuft

Förnuft (fornsvenska fornuft, tyska Vernunft) avser de kognitiva delarna av en människas psyke som ger upphov till tanken.

Se Gud och Förnuft

Första Johannesbrevet

Första Johannesbrevet (grekiska: Ιωάννουα’ eller Ιωάννουεπιστολή α’) är en skrift som ingår i Nya testamentets brevlitteratur.

Se Gud och Första Johannesbrevet

Första Korinthierbrevet

Första Korinthierbrevet är en skrift som ingår i Nya Testamentet.

Se Gud och Första Korinthierbrevet

Första Kungaboken

Första Kungaboken, i gamla översättningar Första Konungaboken, är en bok i judendomens Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla Testamente.

Se Gud och Första Kungaboken

Första Moseboken

Första Moseboken, eller Genesis på grekiska, är den första av de fem Moseböckerna, och är den första delen av judendomens Torah och kristendomens Gamla Testamente.

Se Gud och Första Moseboken

Första Samuelsboken

Första Samuelsboken är en bok i judendomens ''Neviim'' ("profeterna") och kristendomens ''Gamla testamente''.

Se Gud och Första Samuelsboken

Första Timotheosbrevet

Första Timotheosbrevet är en av de kanoniska skrifterna som ingår i Nya Testamentet.

Se Gud och Första Timotheosbrevet

Femininitet

Venus med spegel (omkring år 1650) av Diego Velázquez. Femininitet (lat. femininum, av femina kvinna), är en uppsättning attribut, beteenden och roller som i allmänhet förknippas med kvinnor.

Se Gud och Femininitet

Femininum

Femininum är i språkvetenskapen ett grammatiskt genus som brukar motsvara kvinnligt kön.

Se Gud och Femininum

Feministteologi

Abbedissan och mystikern Hildegard av Bingen (1098-1179), en av de kvinnor ur kristendomens historia som feministisk forskning lyft fram. Den heliga Birgitta, en viktig kvinna inom medeltida kristendom. Bild från ett altarskåp i Salems kyrka. Feministteologi eller feministisk teologi är en teologisk inriktning som analyserar förhållandet mellan kön och makt.

Se Gud och Feministteologi

Femte Moseboken

Femte Moseboken eller med en äldre namnform Femte Mosebok är en av böckerna i judendomens Torah och kristendomens Gamla Testamente.

Se Gud och Femte Moseboken

Filosofi

Tänkaren av Auguste Rodin. Filosofi, från grekiskans philosophía (φιλοσοφία), "kärlek till vishet", är en akademisk disciplin som systematiskt studerar frågor om bland annat rationalitet, kunskap, värden, medvetande och existens.

Se Gud och Filosofi

Fornegyptisk religion

Gudarna Osiris, Anubis och Horus på en gravmålning från ca 1300 f.Kr. Fornegyptisk religion betecknar det heterogena trossystem som dominerade samhället i det forntida Egypten.

Se Gud och Fornegyptisk religion

Fornnordisk religion

Solvagnen från Trundholm. Fornnordisk religion samlande benämning på de religionsformer under förkristen tid i Norden som det finns belägg för i arkeologiskt och skriftligt material.

Se Gud och Fornnordisk religion

Fornsvenska

Fornsvenska är den svenska som brukades under perioden omkring 800–1526.

Se Gud och Fornsvenska

Frälsning

Jesus porträtterad som världens frälsare, ''salvator mundi'', målning i olja och guld från omkring 1510–1530. Frälsning betyder räddning och befrielse.

Se Gud och Frälsning

Frej

Statyett med tydlig fallos som anses föreställa Frej ("Rällinge-statyetten"). Daterad till 1000-talet, funnen i Rällinge i Sverige. Frej, Frö, hämtad 12 augusti 2008 eller Frey (isländska. Freyr, fornsvenska Frø) är en fruktbarhetsgud i nordisk mytologi.

Se Gud och Frej

Freja

smycket Brisingamén till Freja. Målning av Nils Blommér från 1845. Freja (eller Fröja, hämtad 12 augusti 2008; ibland även Freyja på isländska och fornnordiska; Fröa i Svenska dialekter och Froya på färöiska) var en framträdande gudinna i nordisk mytologi.

Se Gud och Freja

Frigg

Frigg avbildad som en av de främsta gudarna tillsammans med Tor och Oden i Olaus Magnus ''Historia om de nordiska folken''. Frigg, eller Frigga ("den älskade"), är i nordisk mytologi gudarnas drottning och Asgårds härskarinna.

Se Gud och Frigg

Frygien

Frygiens läge i Mindre Asien Frygien (grekiska: Φρυγία; latin: Phrygia) var ett antikt landskap i Mindre Asien.

Se Gud och Frygien

Fundamentalism

Fundamentalism är ett återvändande till vad man uppfattar som en religions eller ideologis grundläggande och ursprungliga lära, och utgör ett avståndstagande från upplevda kompromisser förorsakade av moderna religiösa, etiska, vetenskapliga och politiska idéer.

Se Gud och Fundamentalism

Gaiafilosofi

Gaiafilosofi är tanken att jordklotet är ett levande väsen och innehåller alla de karaktäristika som ligger begreppet liv, bland annat ämnesomsättning, reproduktionsförmåga (på en astronomisk tidsskala) och medvetenhet med mera.

Se Gud och Gaiafilosofi

Galileo Galilei

Galileis militära passare Månens faser, berg och kratrar.(ur ''Sidereus Nuncius'') Griffith Observatory. Galileo Galilei, född 15 februari 1564 i Pisa i hertigdömet Florens, död 8 januari 1642 i Arcetri nära Florens i Storhertigdömet Toscana, var en italiensk astronom, fysiker och ingenjör.

Se Gud och Galileo Galilei

Gamla testamentet

Ett blad ur en utgåva från 1000-talet av Targum. Gamla testamentet eller Gamla Testamentet, ofta förkortat GT, är den första delen av den kristna kyrkans bibel som innehåller kyrkans kanon, det vill säga grundläggande rättesnören, regler och normer.

Se Gud och Gamla testamentet

Gatha

Avesta med arameisk skrift (Bodleian MS J2) Gatha ("Sånger", från avestiskans 𐬔𐬁𐬚𐬁 gāθā) är en diktsamling med filosofiska och levnadsvisa utläggningar på bunden vers av den iranske diktaren, prästen och filosofen Zarathustra, som av sina anhängare uppfattats som profet och religionsstiftare.

Se Gud och Gatha

Geb

Geb var i egyptisk mytologi jordens gudom, son till Shu och Tefnut samt make till sin syster Nut.

Se Gud och Geb

Germaner

Germaner är en ursprungligen romersk beteckning på människor i Nordeuropa.

Se Gud och Germaner

Giordano Bruno

Giordano Bruno-monumentet på Piazza Campo dei Fiori. Giordano Bruno, född i januari 1548 i Nola i Kungariket Neapel som Filippo, död (avrättad) 17 februari 1600 i Rom i Kyrkostaten, var en italiensk dominikanmunk, filosof och författare.

Se Gud och Giordano Bruno

Gode

Gode (fornnordiska: guþi, isländska: goði) är ett historiskt ämbete från Skandinavien.

Se Gud och Gode

Godhet

Inom de abrahamitiska religionerna - judendom, kristendom och islam, brukar godheten representeras av Gud. Godhet är ett filosofiskt och religiöst begrepp som är motsatsen till ondska och kan beteckna det som är moraliskt rätt.

Se Gud och Godhet

Gotiska

Gotiska (i äldre texter razda eller *gutnisko razda), är ett utdött östgermanskt språk som talades av goterna.

Se Gud och Gotiska

Grekiska

Områden där modern grekiska talas. Mörkblått anger där språket är ett officiellt språk. Grekiska (klassisk grekiska: ἑλληνική, hellēnikḗ; nygrekiska: ελληνικά, elliniká) utgör en egen gren av de indoeuropeiska språken.

Se Gud och Grekiska

Gudinna

Fornegyptiska modersgudinnan Isis Ceres, romerska skördesgudinnan Gudinna är en benämning för de många kvinnliga gudomarna i både antika och moderna polyteistiska religioner.

Se Gud och Gudinna

Gudom

Gudom eller gudaväsen (fornsvenska guþdomber) är ett övermäktigt övernaturligt väsen eller kraft, ofta föremål för tillbedjan, dyrkan och lydnad.

Se Gud och Gudom

Guds 99 namn

Guds 99 namn på arabiska. Inom den islamiska religionen har Gud, enligt profeten Muhammed, nittionio namn.

Se Gud och Guds 99 namn

Guds transcendens

Guds transcendens (från latin transcendere, överskrida eller övergå; på svenska används också översinnlighet) betecknar Guds fullkomligt annorlunda väsen i förhållande till den värld i vilken vi lever.

Se Gud och Guds transcendens

Gudsbevis

Gudsbevis är logiska resonemang som på filosofisk väg argumenterar för Guds existens.

Se Gud och Gudsbevis

Hachiman

Hachiman (jap. 八幡神 Hachimanshin eller Yawata no kami) är krigsgud i japansk shintō (jap. 神道) mytologi, men räknas också som fredsgud och beskyddare av buddhismen och Japan med dess folk.

Se Gud och Hachiman

Harpokrates

Harpokrates, ptolemaisk brons Harpokrates är en gud som övertogs av grekerna från Egypten där Harpokrates var barnvarianten av guden Horus.

Se Gud och Harpokrates

Höggud

Höggud, eller högsta väsende, är en religionshistorisk term för en gudstyp, som alltid karakteriseras av upphöjdhet (gärna med anknytning till himlen), skaparkraft, allvetande och avsaknad av regelbunden kult.

Se Gud och Höggud

Hebreerbrevet

Hebreerbrevet (grekiska Πρὸς Έβραίους, ”Till hebreerna”) är en skrift som ingår i Nya Testamentet.

Se Gud och Hebreerbrevet

Hedendom

Hedendom eller paganism är benämningar på religiösa kulturer, vanligen polyteistiska, eller animistiska.

Se Gud och Hedendom

Hefaistos

Hefaistos, målning av Peter Paul Rubens. Hefaistos var i grekisk mytologi smideskonstens gud, som härskade över elden och vulkanerna.

Se Gud och Hefaistos

Hekate

''Hekate'' av William Blake, 1795 Hekate (latin Trivia) är en gudinna förknippad med häxkonst och korsvägar.

Se Gud och Hekate

Helig

Helig är ett ord från fornsvenskan, helagher, heligher, hälig, med betydelsen 'okränkbar', 'fridlyst, 'som ej får skadas', i modern betydelse 'som anses stå i nära förbindelse med det gudomliga och därför behandlas med religiös vördnad', både om konkreta och abstrakta företeelser (okränkbar).

Se Gud och Helig

Heliga Birgitta

Birgitta mottar en uppenbarelse. Efter målning från medeltiden. Birgitta Birgersdotter, även känd som Heliga Birgitta, född omkring 1303 i Uppland, död 23 juli 1373 i Rom i Kyrkostaten, var en svensk katolsk författare, teolog samt ordens- och klostergrundare av Birgittinorden.

Se Gud och Heliga Birgitta

Hellenism

Hellenismen är den tidsepok i antikens historia som börjar med Alexander den stores död 323 f.Kr.

Se Gud och Hellenism

Hera

Hera. Romersk kopia av hellenskt original från 100-talet. Hera (gr: 'Hρα) var äktenskapets och fruktbarhetens gudinna i grekisk mytologi.

Se Gud och Hera

Hermes

Barfota Hermes med hjälm, mantel, börs och häroldsstaven kaducén. Hermes var i grekisk mytologi gudarnas budbärare.

Se Gud och Hermes

Hero (grekisk mytologi)

Dyrkan av en Hero, framställd i en votivrelief från Cumae på 400-talet f.Kr. En hero var i grekisk mytologi ett namn för "halvgud".

Se Gud och Hero (grekisk mytologi)

Herren

Ordet ''Herren'' har betydelsen "härskaren". Målning från 1400-talet med Fadern på tronen, jungfru Maria och Kristus. Herren är en i Bibel- och psalmtexter vanligt förekommande synonym för Gud.

Se Gud och Herren

Hestia

Hestia Giustiniani, marmorstaty i Museo Torlonia i Rom. Hestia (Klassisk grekiska: Ἑστία, 'härd') är i den grekiska mytologin hemmets och den husliga härdens evigt jungfruliga gudinna som ger människorna säkerhet för hus och hem.

Se Gud och Hestia

Hildegard av Bingen

Hildegard, kallad av eller från Bingen, född 1098 i Bermersheim (Böckelheim), död 17 september 1179 i Bingen am Rhein, var en abbedissa, tonsättare, mystiker, predikant och författare under medeltiden.

Se Gud och Hildegard av Bingen

Hinduism

Hinduism eller Sanatana dharma (Den eviga världsordningen) är samlingsnamnet för en rad indiska sedvänjor, religiösa föreställningar och filosofiska begrepp.

Se Gud och Hinduism

Humanisterna (förbund)

Humanisterna är ett svenskt förbund för främjande av sekulär humanism.

Se Gud och Humanisterna (förbund)

Humanists International

Humanists International bildades 1952 under namnet International Humanist and Ethical Union (IHEU) på initiativ av Julian Huxley (dåvarande generalsekreterare i Unesco), och fick sitt nuvarande namn 2019.

Se Gud och Humanists International

Inanna

''Nattens drottning'', cirka 1792-1750 f.Kr. Möjlig avbildning av Inanna/Ishtar på British Museum. Inanna var fruktbarhetens, kärlekens och krigets gudinna i sumerisk mytologi; hennes akkadiska namn var Ishtar.

Se Gud och Inanna

Isis

Gudinnan Isis, väggmålning, cirka 1360 f.Kr. Isis (egyptiska: Eset eller Aset) var Egyptens främsta gudinna i egyptisk mytologi, bland annat i alla riter som kretsade kring döden och de döda.

Se Gud och Isis

Islam

99px Den islamiska trosbekännelsen, ''shahadah'': "'Det finns ingen gud utom Gud, och Muhammed är Guds sändebud." På arabiska لا إله إلا الله ومحمد رسول الله, ''Lā 'ilāha 'illā llāha wa Muhammadun rasūlu llāhi''.

Se Gud och Islam

Isländska

Text på isländska Uttalsexempel Isländska (íslenska) på det inhemska språket, före 1973 stavat íslenzka) är ett västnordiskt språk, talat av minst 320 000 personer, främst av islänningar på Island där det är officiellt språk.

Se Gud och Isländska

Israeliter

Levi stam fick städer men inget landområde. Israeliter, Israels folk och Israels barn är i Bibeln benämningar på det folk som har patriarken Jakob (Israel) som stamfar.

Se Gud och Israeliter

Jadekejsaren

Jadekejsaren (kinesiska: 玉帝, pinyin: Yù Dì) är i populär kinesisk mytologi och religion (daoism) Himlens härskare.

Se Gud och Jadekejsaren

Jag är den jag är

Ehyeh asher ehyeh Jag är den Jag är "Jag kommer att visa mig vara" (hebreiska: אהיה אשר אהיה, uttalat Ehyeh asher ehyeh) är en vanlig svensk översättning (Bibel 2000 och andra) av det svar Gud använde i Bibeln när Mose frågade efter hans namn.

Se Gud och Jag är den jag är

Jahve

Jahve, i svenskan ofta uttalat, är en tentativ vokalisering av hebreiskans JHVH (Tetragrammaton, יהוה), det vill säga den abrahamitiska gudens namn Gud i Gamla testamentet.

Se Gud och Jahve

Jakobsbrevet

Jakobsbrevet (Ἰακώβουἐπιστολή, Iakōbou epistolē) är en skrift som ingår i Nya testamentets brevlitteratur.

Se Gud och Jakobsbrevet

Jam

Ett jam är ett improviserat samspel av musiker utan färdiga arrangemang, vanligtvis inom jazz, blues och irländsk folkmusik.

Se Gud och Jam

Janus

Staty som föreställer Janus. Janus (latin: Ianus, uttalas) är en mångfasetterad och svårdefinierad gud i romersk mytologi.

Se Gud och Janus

Jehova

Gudsnamnet Jehova i Karl IX:s valspråk på Karl IX:s ryttarstaty i Göteborg Helge Åkesons Bibelöversättning från 1911 med namnet Jehova på tusentals ställen Gudsnamnet Jehova på predikstolen i Jonstorps kyrka Forntida grekisk IEOA-transkription i ett manuskript från 300-talet Jehova (eller Jehovah; de olika stavningarna uttalas på samma sätt och det andra h:et är alltså stumt, men markerar att den sista vokalen, -a, skall vara betonad med kort aspiration) är en möjlig vokalisering av hebreiskans JHVH יהוה, vilket enligt Bibeln är Guds namn.

Se Gud och Jehova

Jehovas vittnen

Jehovas vittnen (uttalas), fullständigt namn Jehovas vittnen-Bibelsällskapet Vakttornet, är en millenaristisk och restorationistisk sekt med antitrinitaristiska läror som distinkt skiljer sig från generellt kristna trossatser.

Se Gud och Jehovas vittnen

Jeremia

Michelangelo) Jeremia (יִרְמְיָהוּ Yirməyāhū) är en profet som fått en bok i judendomens Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla Testamente uppkallad efter sig.

Se Gud och Jeremia

Jesaja

''Profeten Jesaja'', fresk av Michelangelo i Sixtinska kapellet. Bokrulle med text på hebreiska. Jesaja är en bok i judendomens Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla Testamente som traditionellt tillskrivits profeten Jesaja, verksam från cirka 740 till 700 f.Kr.

Se Gud och Jesaja

Jesus

Jesus (sv. uttal /jeːsɵs/) från Nasaret, också kallad Kristus, var en i Galileen och Judeen kringvandrande judisk predikant.

Se Gud och Jesus

Job

Job är i judisk och kristen mytologi en gestalt som utsätts för Guds prövningar genom att Satan tillåts ta ifrån honom hans rikedom, barn och hälsa.

Se Gud och Job

Johannesevangeliet

Johannes skrivande sitt evangelium. Målning av Hieronymus Bosch. Johannesevangeliet är en skrift som ingår i Nya Testamentet.

Se Gud och Johannesevangeliet

Judendom

Judendomen (av grekiska Ἰουδαϊσμός Ioudaïsmós, härlett från hebreiskans יהודה, Yehudah, "Juda", hebreiska: יַהֲדוּת, Yahedut) är judarnas religion; en trosuppfattning innehållande flera praktiker som härrör från de antika israeliterna, vars historia finns nedskriven i Gamla testamentet (Tanakh) och som utreds och förklaras ytterligare i Talmud och andra texter.

Se Gud och Judendom

Juno

Juno avbildad på en denar. Juno, (latin: Iuno, uttalas) var den högsta gudinnan och gudarnas drottning, Juno Regina, i romersk mytologi.

Se Gud och Juno

Jupiter (gud)

Jupiter (skrevs ivppiter, Iuppiter; även Iovis) är gudarnas konung i romersk mytologi.

Se Gud och Jupiter (gud)

Karma

högerKarma (sanskrit: karman, pali: kamma, "handling") är ett centralt begrepp inom österländsk religion och filosofi.

Se Gud och Karma

Känsla

Känslor tar sig ofta fysiska uttryck, som exempelvis människors tendens att le när de är glada. Känsla är ett brett begrepp på en upplevelse som ofta upplevs som positiv eller negativ.

Se Gud och Känsla

Kärlek

hjärta är en välkänd symbol för kärlek. kinesiska tecknet för kärlek (愛) innehåller ett hjärta (心) som betydelsebärande del. Pierre Auguste Cot ''Våridyll'' (1873). Kärlek är ett spektrum av känslor och attityder som präglas av ömhet, tillgivenhet, samhörighet och villighet till uppoffring.

Se Gud och Kärlek

Kebra Nagast

Kung Salomo och drottningen av Saba, som enligt etiopisk tradition var svart. Kebra Nagast eller Kebra Negast (Konungarnas ära) är ett etiopiskt nationalepos som berättar om hur de etiopiska konungarna härstammar i rakt nedstigande led från Israels konung Salomo och drottningen av Saba, Makeda.

Se Gud och Kebra Nagast

Kejsaren av Japan

Japans kejsare är idag, enligt författningen, en "symbol för staten och för folkets enhet", med funktioner som motsvarar en statschef i en konstitutionell monarki av europeiskt snitt.

Se Gud och Kejsaren av Japan

Kejsarkult

Kejsarkult (även kallad kejsardyrkan) är en form av personkult som innebär en dyrkan av en kejsare eller annan monark som en gud.

Se Gud och Kejsarkult

Kim Il-sung

Kim Il-sung, ursprungligen Kim Seongju, född 15 april 1912 i Mangyŏngdae i Södra P'yŏngan, död 8 juli 1994 i Pyongyang, var Nordkoreas ledare och diktator från 1948 fram till sin död; till 1972 som premiärminister och därefter som president.

Se Gud och Kim Il-sung

Kinesisk mytologi

Detalj från kinesiskt silkestyg från 400-talet. Mönstren föreställer bland annat drakar och fenixar. De tre lyckobringande gudarna Shoulao, Luxing och Fuxing Kinesisk mytologi omfattar mytologier från Kina.

Se Gud och Kinesisk mytologi

Kolosserbrevet

Första sidan av Kolosserbrevet i Minuskelhandskrift 321. Titeln anges som προς Κολοσσαείς, "Till Kolosserna". Kolosserbrevet är en av böckerna i Nya Testamentet och ett av aposteln Paulus brev.

Se Gud och Kolosserbrevet

Kommunism

Kommunism (från franskan: communisme och ytterst av latin: communis, gemensam) är en grupp närbesläktade idéer om att produktionsmedlen i ett samhälle är gemensamt ägda och där sociala klasser, pengar, samt staten inte längre finns.

Se Gud och Kommunism

Koranen

Koranen (arabiska: القرآن, al-Qurʾān, "recitationen") är islams heliga skrift, även kallad al-Qurʾān ul-Karīm, "den ädla recitationen".

Se Gud och Koranen

Kosmologi

kosmiska bakgrundsstrålningen, uppmätt av WMAP. Kosmologi är det vetenskapliga studiet inom astronomin och fysiken av universums uppkomst och utveckling och dess storskaliga struktur.

Se Gud och Kosmologi

Kristen ateism

Thomas Jefferson. Kristen ateism är ett trossystem där kristendomens Gud avvisas men där Jesus från Nasarets lära följs.

Se Gud och Kristen ateism

Kristendom

Kristendom (från grekiskans Χριστιανισμός, från ordet Xριστός, Christós, Kristus, som är det grekiska ordet för det hebreiska Messias) är den största religionen i världen, med omkring 2,18 miljarder anhängare (2011).

Se Gud och Kristendom

Kristus

Kristus Allhärskaren (Pantokrator). Den vanligaste framställningen av Kristus inom Ortodoxa kyrkan. Det så kallade Kristusmonogrammet, bestående av de två första bokstäverna i Kristus på grekiska - χριστος. Här flankerat av den första och sista bokstaven i det grekiska alfabetet - Gud (Fadern), enligt trinitarisk teologi likställd med Sonen (Jesus), är den förste och den siste, begynnelsen och ändenUpp.

Se Gud och Kristus

Kronos

Kronos kastrerar sin far Uranus. Målning av Giorgio Vasari. Kronos (grekiska: Κρόνος) var i grekisk mytologi den yngste av de ursprungliga titanerna.

Se Gud och Kronos

Kultur

Ordet kultur kommer från latinets cultura som betyder ungefär 'bearbetning', 'odling' och 'bildning' och som i sin tur härstammar från colo 'odla'.

Se Gud och Kultur

Latin

Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.

Se Gud och Latin

Ljus

Ljus syftar dels på en sinnesupplevelse och dels på den elektromagnetiska strålning som kan ge upphov till sådana upplevelser.

Se Gud och Ljus

Lojalitet

Standar för Henry Stafford med mottot ''Ödmjuk och lojal''. Lojalitet är en personlig egenskap som traditionellt uppfattas som en dygd.

Se Gud och Lojalitet

Lukasevangeliet

Lukasevangeliet är den tredje boken i Nya Testamentet.

Se Gud och Lukasevangeliet

Mars (mytologi)

Mars. Mars anses i romersk mytologi vanligen beteckna romarnas krigsgud och likställdes med grekernas Ares.

Se Gud och Mars (mytologi)

Martinus Thomsen

Martinus Thomsen, kallad Martinus, född 11 augusti 1890 i Sindal i nuvarande Hjørrings kommun, Nordjyllands amt, död 8 mars 1981 i Köpenhamn, var en dansk andlig författare och mystiker.

Se Gud och Martinus Thomsen

Maskulinum

Maskulinum är i språkvetenskapen ord som betecknar grammatiskt manligt genus.

Se Gud och Maskulinum

Matteusevangeliet

Matteusevangeliet är det enligt kyrkan främsta av de synoptiska evangelierna.

Se Gud och Matteusevangeliet

Minerva

Minerva var visdomens och den strategiska krigskonstens gudinna i romersk mytologi.

Se Gud och Minerva

Monolatri

Monolatri är dyrkan av en enda Gud, och skiljer sig från monoteism i det att man accepterar tanken att andra människor eller folkgrupper kan ha andra gudar eller ingen tro alls.

Se Gud och Monolatri

Monoteism

Monoteism (av grekiska monos, och teos, gud) är dyrkan av en personlig gud med förnekande av andra gudars tillvaro, till skillnad från mångguderi (polyteism) och dyrkan av en opersonlig allkraft (panteism).

Se Gud och Monoteism

Mormonism

En åttaårig flicka döps i Cerro Punta, Panama (2005). Mormonism är den dominerande religiösa traditionen inom Sista dagars heliga-rörelsen inom Restorationism grundad av Joseph Smith i Västra New York mellan 1820 och 1830 genom uppenbarelse från Gud då han vid 14 års ålder sökte efter att bli frälst och ville veta till vilken kyrka han skulle ansluta sig till.

Se Gud och Mormonism

Mot (semitisk gud)

Mot var en dödsgud i syrisk-fenicisk religion.

Se Gud och Mot (semitisk gud)

Mysteriekult

Dyrkan av Mithras var central inom mithraismen. En mysteriekult är en religion vars centrala ritualer är hemliga och endast känns till av de invigda.

Se Gud och Mysteriekult

Mystik

Mystik (senlatin theologia mystica, av latin mysticus "som hör till mysterierna", även "hemlighetsfull", från grekiska mystikos, "invigd", "som hör till mysterierna", "hemlighetsfull") betecknar en religiös eller filosofisk åskådning vars anhängare söker nå förening med det översinnliga eller gudomliga eller kännedom om den sanna verkligheten genom att kontemplativt fördjupa sig i den inre erfarenheten.

Se Gud och Mystik

Naturreligion

Med naturreligion menas en mindre sammanhållen religion, ibland kallad skriftlös religion som framför allt dyrkar naturen i någon form, exempelvis jorden (Gaia), himlakroppar (ofta solen och månen), djur och växter.

Se Gud och Naturreligion

Nåd (teologi)

Nåd är i kristen uppfattning en Guds gåva till människan, jämför andegåva.

Se Gud och Nåd (teologi)

Neale Donald Walsch

Neale Donald Walsch, född 10 september 1943 i Milwaukee, Wisconsin, är en amerikansk, andlig personlighet som är författare till bok-trilogi Samtal med Gud.

Se Gud och Neale Donald Walsch

Neftys

Neftys Neftys var en fornegyptisk gudinna.

Se Gud och Neftys

Neith

Neith Neith eller Neit var en modergudinna i den tidiga egyptiska mytologin, särskilt i området vid nedre Nilen.

Se Gud och Neith

Neutrum

Neutrum (av latinets neuter - "ingendera (av de två)") är ett genus i svenska och flera andra språk.

Se Gud och Neutrum

New Age

New Age är en nutida religiös strömning, med anknytning till västerländsk kultur, men termen används även som samlingsbegrepp för flera nyandliga inriktningar.

Se Gud och New Age

Nirvana

Nirvâna (sanskr., निर्वाण, ”utslocknande”), alternativt pali nibbâna, är målet för den buddhistiska vägen.

Se Gud och Nirvana

Nordkorea

Nordkorea, officiellt Demokratiska Folkrepubliken Korea (조선민주주의인민공화국; Chosŏn Minjujuŭi Inmin Konghwaguk), är en republik i östra Asien, omfattande den norra halvan av Koreahalvön.

Se Gud och Nordkorea

Nordkoreas evige president

Republikens evige president är i Nordkorea en hedersbeteckning använd om Kim Il Sung (avliden 1994), tillkommen genom en ändring i grundlagens preambel år 1998, enligt vilken "Koreas arbetarparti, Demokratiska folkrepubliken Korea och det koreanska folket skall högakta den store ledaren kamrat Kim Il Sung såsom Republikens evige president och fullfölja den Jucherevolutionära saken till sitt slut genom att försvara, frambära och utveckla kamrat Kim Il Sungs idé och åstadkommanden".

Se Gud och Nordkoreas evige president

Nut

Nut avbildad på ett kistlock Nut var i egyptisk mytologi himlens gudinna, dotter till Shu och Tefnut och maka till jordens gud, Geb.

Se Gud och Nut

Nya testamentet

Inledningen till Markusevangeliet, Codex Rossanensis (cirka 500-talet). Nya testamentet eller Nya Testamentet, ofta förkortat NT, är en samling skrifter som utgör andra delen av den kristna Bibeln.

Se Gud och Nya testamentet

Nyhedendom

forn sed i Göteborg Nyhedendom eller neopaganism är utövande av hedniska religioner i modern tid, till exempel modern asatro, wicca, nyschamanism, modern druidism, zuism (mesopotamisk nyhedendom), rodnoveri (slavisk nyhedendom) och dodekateism (grekisk nyhedendom).

Se Gud och Nyhedendom

Oändlighet

Oändlig tid. Oändlighet är ett begrepp för obegränsning och obundenhet i storlek, antal eller utsträckning.

Se Gud och Oändlighet

Oden

Odens ritt in i Valhall på Sleipner, från Tjängvidestenen funnen i Alskogs socken på Gotland. Del av hjälm, tunn, pressad bronsplåt från vendeltiden. Funnen i Vendel. Figuren har tolkats som Oden på Sleipner beväpnad med spjutet Gungner samt korparna Hugin och Munin.

Se Gud och Oden

Ondska

Satan porträtterad av Gustave Doré i John Miltons ''Det förlorade paradiset''. Ondska är i många kulturer ett vitt begrepp som omfattar tankar, ord, handlingar eller händelser som av majoriteten i en bestämd omgivning ses som fördärvliga eller hemska.

Se Gud och Ondska

Ontologi

Ontologi (av grekiskans on, genitiv ontos ’varande’ och logia ’lära’, av logos ’ord’) är inom filosofin, antropologin och andra besläktade vetenskaper, namnet på läran om det varande gällande hur världen eller tingen är beskaffade och vilka deras väsensbetingade drag är.

Se Gud och Ontologi

Osiris

Osiris i De dödas bok. Osiris var en av de mest centrala gudarna i egyptisk mytologi, son till Nut och Geb, make till Isis, fader till Horus, bror till Set.

Se Gud och Osiris

Panenteism

Panenteism (av grek. pan "allt", en "i" och theos "gud") är en uppfattning inom religionsfilosofin, som menar att Gud både omfattar hela universum och transcenderar detsamma.

Se Gud och Panenteism

Panteism

Panteism (från grekiskans παν "allt" och θεος " Gud") är en gudsuppfattning där hela naturen, världen eller universum är besjälat av ett transcendent andligt väsen, i vilket allting är ett.

Se Gud och Panteism

Pantheon (religion)

Pantheon eller panteon är en polyteistisk religions samling av gudar.

Se Gud och Pantheon (religion)

Paradigm

Paradigm är en populär term myntad av fysikern och vetenskapshistorikern Thomas Samuel Kuhn för att beteckna en förebild, ett idealexempel eller mönster inom vetenskapen.

Se Gud och Paradigm

Patriarkat (sociologi)

Patriarkat (av grekiskans πατριάρχης, patriarkhēs, "fadersvälde") är ett samhällssystem där män har den primära makten.

Se Gud och Patriarkat (sociologi)

Personkult

Porträtt av Mao Zedong är än idag vanliga i Kina. Detta porträtt finns vid ingången till Förbjudna staden. Personkult är en övervärdering, nära gudomlig dyrkan av till exempel en militär eller politisk ledare.

Se Gud och Personkult

Platon

Platon (grekiska: Πλάτων, Plátōn), född 428 f.Kr. i Aten, död 348 f.Kr. i Aten, var en klassisk grekisk filosof, matematiker och författare.

Se Gud och Platon

Pluralis

Pluralis eller plural (flertal) är ett numerus som betecknar flertal.

Se Gud och Pluralis

Pluralis majestatis

Pluralis majestatis, även pluralis majestaticus eller pluralis excellentiæ, är en latinsk term som avser bruket av plural när en monark eller någon annan mycket uppsatt person, till exempel en religiös ledare som den koptiska eller den katolska påven, avser sig själv.

Se Gud och Pluralis majestatis

Polyteism

Gudarna i Asatron samlade runt Balders lik. Målning av Christoffer Wilhelm Eckersberg 1817. Polyteism är en gudsuppfattning som går ut på att det finns flera gudar.

Se Gud och Polyteism

Poseidon

treudden. Poseidon är havets, källornas, flodernas och jordbävningarnas gud i grekisk mytologi.

Se Gud och Poseidon

Postmodernism

Westin Hotel vid Times Square i New York, av arkitektkontoret Arquitectonica och färdigbyggt 2002, är ett exempel på postmodern arkitektur. Postmodernism är ett ord som syftar på en utveckling inom kritisk teori, filosofi, arkitektur, konst, litteratur och kultur som kan beskrivas som antingen sprungen ur eller en reaktion på modernism och modernitet.

Se Gud och Postmodernism

Psaltaren

Psaltaren är en skrift i judendomens Ketuvim och kristendomens Gamla testamente.

Se Gud och Psaltaren

Ptah

Ptah Ptah var en gud i egyptisk mytologi, make till Sekhmet, far till Nefertum.

Se Gud och Ptah

Qadesh

Qadesh (även transkriberad Qetesh eller Kadesh, ugaritiska: 𐎖𐎄𐎌 (qdš)) är namnet på en gudinna dyrkad i syrisk-fenicisk religion.

Se Gud och Qadesh

Quetzalcóatl

Quetzalcóatl.

Se Gud och Quetzalcóatl

Quirinus

Quirinus var i romersk mytologi en gud, gift med Hersilia.

Se Gud och Quirinus

Ra (gud)

Ra i en av sina många former. Ra (ibland Re) var en av huvudgestalterna i den egyptiska mytologin.

Se Gud och Ra (gud)

Rastafari

Rastafari är en monoteistisk nyreligiös och socialpolitisk rörelse.

Se Gud och Rastafari

Rättfärdighet

Rättfärdighet är när någon gör "det rätta/rättvisa".

Se Gud och Rättfärdighet

Rättvisa

Rättvisa är ett filosofiskt begrepp som förekommer inom flera andra områden; politik, juridik, statskunskap och religionsvetenskap.

Se Gud och Rättvisa

Religion

Världsreligionernas geografiska utbredning. Världsreligionernas fördelning per land. De huvudsakliga religiösa grupperna som andelar av världens befolkning år 2005 enligt ''Encyclopaedia Britannica''. Människors anslutande till de huvudsakliga religiösa grupperna kan summeras så här: Abrahamitiska religioner: 53,5%, Indiska religioner: 19,7%, Icke-religiösa: 14,3%, Östasiatiska religioner: 6,5%, Naturreligioner: 4,0%, Nya religiösa rörelser: 2,0%.

Se Gud och Religion

Religionsfilosofi

Religionsfilosofi utgör ett delområde inom filosofi, systematisk teologi och religionsvetenskap, med uppgift att med filosofiska metoder analysera de filosofiska problem som uppstår i filosofisk reflektion över religion i stort eller inom särskilda religioner.

Se Gud och Religionsfilosofi

Religionshistoria

Religionshistoria är en vetenskaplig disciplin som utforskar religioner ur ett historiskt perspektiv.

Se Gud och Religionshistoria

Religionspsykologi

Inom religionspsykologin undersöks människans behov av en tro på en högre makt, religioners ritualer och deras syften.

Se Gud och Religionspsykologi

Religionssociologi

Religionssociologi är den gren av sociologin som studerar religion betraktat som samhällsfenomen.

Se Gud och Religionssociologi

Religionsvetenskap

Religionsvetenskap är det vetenskapliga studiet av religioner, deras bakgrund och utveckling.

Se Gud och Religionsvetenskap

Rhea

Rhea Rhea (Rea) är i grekisk mytologi dotter till Uranos och Gaia, moder till Zeus och både maka och syster till Kronos.

Se Gud och Rhea

Romanska språk

Romanska språk är en grupp av indoeuropeiska språk som utvecklats ur latinet.

Se Gud och Romanska språk

Romersk religion

Romersk religion betecknar den kult och de gudar som erkändes av den romerska staten.

Se Gud och Romersk religion

Romerska riket

Romerska riket, romarriket, romerska civilisationen eller antikens Rom var en kulturell, militär och politisk enhet som utgick från staden Rom och så småningom kom att dominera hela medelhavsområdet och stora delar av Europa.

Se Gud och Romerska riket

Romuva

Romuva är en litauisk polyteistisk religion.

Se Gud och Romuva

Rudolf Steiner

Rudolf Joseph Lorenz Steiner, född 25 februari 1861 i Donji Kraljevec i Österrike-Ungern (nuvarande Kroatien), död 30 mars 1925 i Dornach i Schweiz, var en österrikisk filosof, litteraturvetare, pedagog, konstnär, arkitekt, dramatiker, social tänkare, och esoteriker.

Se Gud och Rudolf Steiner

Sabazios

Sabazios var en himmels- och fadersgud hos frygierna och thrakerna.

Se Gud och Sabazios

Samsara

En tibetansk buddhistisk målning som ska symbolisera samsara Samsara kommer från sanskrit och betyder "att flyta ihop", "att passera genom olika stadier" eller "att vandra".

Se Gud och Samsara

Sanning

Bocca della Verità ("Sanningens mun"), som enligt medeltida sägner biter av handen på den som ljuger. Sanning är enligt vanligt tänkesätt en uppfattnings överensstämmelse med dess föremål, eller yttrande eller tanke som överensstämmer med verkligheten.

Se Gud och Sanning

Sanskrit

En handskrift av Rigveda, skrivet med devanagariskrift. Sanskrit (संस्कृतम् saṃskṛtam, ursprungligen संस्कृता वाक् saṃskṛtā vak, "förfinat tal") är ett indoariskt språk och hinduismens, jainismens och mahayanabuddhismens främsta liturgiska språk.

Se Gud och Sanskrit

Satan

Satan porträtterad av Gustave Doré i John Miltons ''Det förlorade paradiset''. Satan, även Den lede, Den onde, Djävulen, Hin onde, Fan, Beelzebub, Lucifer, är enligt abrahamitiska religioner det ondas furste i tillvaron.

Se Gud och Satan

Schamanism

Schaman från Amazonas regnskog, juni 2006 Schamanism eller shamanism, är en på animismen grundad tro på makt och att begagna andarna.

Se Gud och Schamanism

Sefanjas bok

Sefanja är en bok i judendomens Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla Testamente, uppkallad efter dess författare, profeten Sefanja.

Se Gud och Sefanjas bok

Semitiska språk

Semitiska språk är en grupp språk som talas av drygt 467 miljoner människor i stora delar av Mellanöstern, Nordafrika och Östafrika.

Se Gud och Semitiska språk

Set (gud)

Set eller Seth; (som också stavas som Setesh, Sutekh, Setekh och Suty), arabiska: ست; är en gud i egyptisk mytologi, bror till Osiris och Isis, son till Geb.

Se Gud och Set (gud)

Shang Di

Shang Di (上帝), ibland bara Di, senare känd som Tian var en preexistent himmelsgud i kinesisk mytologi Under Shangdynastin var Shang Di den högste guden som man inte kunde vända sig till direkt utan åkallade genom förmedling av anfäder.

Se Gud och Shang Di

Shinto

Shinto (神道, Shintō) eller på svenska ofta shintoism är en japansk inhemsk religion.

Se Gud och Shinto

Shiva

En staty i Bangalore skildrar när '''Shiva''' mediterar. Shiva (sanskrit शिव Śiva), även kallad Pashupati ”vilddjurens herre”, är en av de äldsta och högsta gudomarna inom hinduismen.

Se Gud och Shiva

Shu (egyptisk mytologi)

Shu är i egyptisk mytologi luftens gud, son till Atum och far till Geb och Nut.

Se Gud och Shu (egyptisk mytologi)

Simurgh

Sassanidisk silvertallrik föreställande Sēnmurw (Simorgh), 600-talets första hälft Simurgh, eller Simorgh, (سیمرغ, möjligen av: سی مرغ "trettio fåglar"), en mytisk fågel i persisk mytologi och litteratur, som ibland likställs med Fågel Fenix eller Homa.

Se Gud och Simurgh

Solgud

Farao Akhenaton och Nefertiti under solguden Aton. Trundholmsvagnen föreställer en gyllene solskiva dragen av en häst. Sol Invictus till vänster, Mithras med tjuren mitt på bilden. Kristus som Sol Invictus. En solgud eller solgudinna är en gud som representerar solen eller som är identisk med den.

Se Gud och Solgud

Sonen

Sonen är namnet på den andra personen i Treenigheten eller Gudomen i kristen tro.

Se Gud och Sonen

Stat

Leviathan'', tecknad av Abraham Bosse. I boken målas bilden upp av naturtillståndet, ett tillstånd som mänskligheten skulle vara i om det inte fanns någon stat. Stat (av lat. status, ställning, fast ordning) (äldre benämning på den svenska staten: kronan) är en grupp av institutioner som innehar auktoriteten att upprätta reglerna för att regera folket i ett land eller flera länder, och som innehar intern eller extern suveränitet över ett givet geografiskt område.

Se Gud och Stat

Statschef

Statschef eller statsöverhuvud är den högsta företrädaren för en suverän stat.

Se Gud och Statschef

Sufism

Mevlevi-ceremoni på Bursa Karabaş-i Veli Kültür Merkezi Zeybek Ekibi i Bursa i Turkiet Sufism (arabiska: تصوف, taṣawwuf; persiska: صوفی‌گری, sufigari, tasavvuf, sufizmi) används som en samlingsbeteckning för den andliga eller esoteriska aspekten inom islam.

Se Gud och Sufism

Sumerisk mytologi

Sumererna praktiserade en polyteistisk religion och den sumeriska mytologin innehöll gudar och gudinnor som representerade naturkrafter och närvaro av andra väsen på ungefär samma sätt som gestalterna i den grekiska mytologin.

Se Gud och Sumerisk mytologi

Sverige

Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.

Se Gud och Sverige

Synd

Synd (från fornsaxiska sundea eller sundia med ursprunglig betydelse på fornengelska 'brott, förseelser, ogärning' och på germanska 'skuld'; besläktat med sann) är ett begrepp inom abrahamitiska religioner som används om handlingar eller sinnelag som står i strid med Guds vilja för en individ såsom den beskrivs i olika religiösa normsystem.

Se Gud och Synd

Synkretism

Synkretism är ett teologiskt begrepp med betydelsen religionsblandning, eller att en religion under nytt namn utvecklas genom inhämtande av det "bästa" från två eller flera etablerade religioner (se exempelvis manikeism).

Se Gud och Synkretism

Synod

Synod (grekiska synodos "sammankomst", "församling", ordagrant "samma väg"), är ett annat ord för kyrkomöte, vanligen biskopsmöten i provinser, stift eller liknande.

Se Gud och Synod

Tanakh

Tanakh (stavas också Tanach) hebr. תנ”ך, uttalas, av kristna kallad Gamla testamentet eller den hebreiska bibeln är judendomens heliga skriftsamling.

Se Gud och Tanakh

Tanit

Tanit var en karthagisk mångudinna, som dyrkades som en beskyddare av Karthago där hennes namn från 400 f.Kr. och framöver var associerat med dyrkan av Baal, och fick epitetet pene baal (Baals ansikte) och titeln rabat, den feminina formen av Rab (chef).

Se Gud och Tanit

Tefnut

Tefnut var fuktens gudinna i egyptisk mytologi.

Se Gud och Tefnut

Teism

Teism (av grekiska theos, gud), är en filosofisk eller religiös riktning som menar att det finns en transcendent (översinnlig, ej möjlig att uppfatta eller förstå) och personlig (ett väsen/en kraft i sig själv och inte något utspritt) Gud.

Se Gud och Teism

Teodicéproblemet

Teodicéproblemet – ondskans problem (av franska théodicée, ytterst av grekiska θεός, Gud, och δίκη díkē, ’rättvisa’) - behandlar problemet med att förklara Guds existens, närmare bestämt hur Gud kan vara både fullkomligt god och allsmäktig när det samtidigt finns ondska och lidande.

Se Gud och Teodicéproblemet

Teologi

Teologi (grekiska: θεός - gud, λόγος - ord, kunskap, förståelse, mening) är "läran om Gud".

Se Gud och Teologi

Teosofi

Helena Blavatsky Teosofi (från grekiska theosophía, "gudomlig visdom") är en esoterisk lära, utvecklad 1875 av Helena P. Blavatsky och Henry Steel Olcott, som bygger på både äldre europeiska filosofier som neoplatonism och asiatiska religioner som hinduism och buddhism.

Se Gud och Teosofi

Tetragrammaton

paleohebreiska (10:e århundradet f.Kr. till 135 e. Kr.), arameiska (10:e århundradet f.Kr. till 400-talet e.Kr.) och moderna hebreiska bokstäver. Tetragrammaton (från grekiskans τετραγράμματον, ' fyra bokstäver' (τετρα, tetra; "fyra", och γραμμα, gramma; "bokstav") är en benämning på de fyra bokstäverna יהוה i den hebreiska konsonantskriften, som betecknar namnet på Israels Gud (den gudom som tillbeds inom judendomen och kristendomen).

Se Gud och Tetragrammaton

Thot

alt.

Se Gud och Thot

Tipitaka

Hela palikanonen på thailändska. Palikanonen är den mest kompletta tripitakan som finns bevarad Tripitaka (sanskrit) eller Tipitaka (pali) som betyder "tre korgar" är de heliga skrifter, som bildar buddhismens kanon.

Se Gud och Tipitaka

Tor

Altunastenen i Uppland. Tor (fornnordiska Þórr, svenska dialekter Tor, fornhögtyska Donar, fornengelska Þunor, samtliga avledningar från ett urgermanskt *Þunraz eller möjligen *Þundaraz) är en forngermansk åskgud som dyrkades av germaner i norra Europa.

Se Gud och Tor

Torah

Torahn i synagogan i Köln. Torah eller Tora, hebr. תּוֹרָה, är en skrift som ingår i Tanakh, den heliga skriften inom judendomen som ligger till grund för judisk, messiansk och hebreisk tro.

Se Gud och Torah

Treenighetsläran

Treenighetsläran är en teologisk teoribildning inom kristendomen, som redogör för en gudsuppfattning, enligt vilken Gud är en enda till sitt väsen, men samtidigt tre hypostaser eller personer – Fadern, Sonen (Jesus Kristus enligt sin preexistenta natur och som inkarnerad människa) och Anden.

Se Gud och Treenighetsläran

Tro

Tro är ofta ett grundelement i det religiösa livet som innebär att föreställningar om det transcendentala erkänns som sanna, dels tillit till en eller flera gudar.

Se Gud och Tro

Unitarism

Unitarism eller unitarianism (av latin unitas "enhet", unus "en") är inom kristendomen en benämning på en rörelse som uppstod på 1500-talet och som helt avvisar läran om treenigheten; det vill säga att Gud kan delas in i aspekterna Fadern, Sonen och Den Helige Ande, och att Jesus därför är Gud.

Se Gud och Unitarism

Universum

Universum eller världsalltet är all rumtid och allt som existerar däri, inklusive alla planeter, stjärnor, galaxer, innehållet i intergalaktiska rymden, de minsta subatomära partiklarna, och all materia och energi.

Se Gud och Universum

Uppenbarelse

Uppenbarelse är inom flera religioner en benämning på alternativ kunskapsgrund vid sidan om empirisk och rationalistisk kunskap, med gudomligt eller andligt ursprung.

Se Gud och Uppenbarelse

Upplysningstiden

Encyclopedins utgivning 1751–1777, en av de första faktaböckerna som beskrev världen ur ett naturvetenskapligt perspektiv snarare än ett kristet. Upplysningstiden, även kallad upplysningen, var en kulturhistorisk rörelse i Europa under 1700-talet.

Se Gud och Upplysningstiden

Uppståndelse

”Köttets uppståndelse”, fresk av Luca Signorelli, Orvietos domkyrka (1499-1502) Uppståndelse är inom zoroastrism, kristendom, judendom och islam en tanke som innebär att människan efter döden kroppsligen kan återuppvakna till liv.

Se Gud och Uppståndelse

Vassula Rydén

Vassula Rydén Vassula Rydén, född 18 januari 1942 i Egypten, är en grekisk självutnämnd profet kvinna som säger sig få uppenbarelser från Jesus, som främst handlar om kyrkans enande.

Se Gud och Vassula Rydén

Venus (gudinna)

"Venus födelse" (1484) av Sandro Botticelli. Målningen föreställer paret Zefyros och Chloris, vindguden och brisen som driver upp Venus på stranden. Där mottags hon av en av årstidernas gudinnor (våren) som står beredd att klä henne. Venus är kärlekens och den kvinnliga skönhetens gudinna i romersk mytologi.

Se Gud och Venus (gudinna)

Vesta

Landskap med Vestas tempel i Tivoli, Italien. Vesta var i romersk mytologi eldens och den husliga härdens gudinna vars eld aldrig fick slockna.

Se Gud och Vesta

Vetenskap

Personifiering av vetenskap, i Paris. Vetenskap beskrivs ofta som produktion av ny kunskap med systematiska metoder.

Se Gud och Vetenskap

Vetenskaplig skepticism

Vetenskaplig skepticism är ett förhållningssätt där man ifrågasätter giltigheten i påståenden om den objektiva verkligheten som saknar empiriskt stöd.

Se Gud och Vetenskaplig skepticism

Vetenskapsteori

Vetenskapsteorin är den gren av filosofin som diskuterar dels sådana begrepp som är gemensamma för olika vetenskaper, dels olika specialvetenskaper.

Se Gud och Vetenskapsteori

Wicca

Wicca är en nyhednisk, naturinriktad religiös rörelse, skapad på 1950-talet av engelsmannen Gerald Gardner.

Se Gud och Wicca

Zalmoxes

Zalmoxes är ett utdött släkte av rhabdodontider från yngre krita.

Se Gud och Zalmoxes

Zeus

Zeus, romersk kopia av grekiskt original från 300-talet f.Kr. Zeus (grekiska Zεύς, även Δίας) var gudarnas konung och himlens härskare i grekisk mytologi.

Se Gud och Zeus

Zoroastrism

Farvahar (eller Foruhar) är en av de främsta moderna symbolerna för zoroastrismen och anses föreställa en fravashi (skyddsande). Zoroastrism (även mazdaism efter namnet på guden Ahura Mazda), är en av världens äldsta monoteistiska (alternativt monolatriska) religioner.

Se Gud och Zoroastrism

1600-talet

1600-talet var ett århundrade inom den kristna-västerländska tideräkningen, som varade mellan 1 januari 1600 och 31 december 1699.

Se Gud och 1600-talet

1900-talet

Jorden sedd från Apollo 17. För första gången i mänsklighetens historia får vi nu se jorden utifrån. Det leder bland annat till en ökad medvetenhet om att jorden har begränsade naturresurser. 1900-talet började 1 januari 1900 och slutade 31 december 1999.

Se Gud och 1900-talet

Se även

Gudomar

Även känd som Domine, Gudar, Guds, Gudstro, Gudsuppfattning.

, Betel (mytologi), Bibeln, Bibelvetenskap, Brahma, Brahman, Buddha, Buddhism, Dagon, Daniels bok, Deism, Demon, Den Helige Ande, Deus, Dionysos, Djävulen, Dogm, Dualism, Efesierbrevet, Egypten, Egyptens härskare, Ekumenik, El (mytologi), Elohim, Emanuel Swedenborg, Eshmun, Esoterism, Evighet, Extrasensorisk perception, Fadern, Farao, Farid ad-din Attar, Förfädersdyrkan, Förnuft, Första Johannesbrevet, Första Korinthierbrevet, Första Kungaboken, Första Moseboken, Första Samuelsboken, Första Timotheosbrevet, Femininitet, Femininum, Feministteologi, Femte Moseboken, Filosofi, Fornegyptisk religion, Fornnordisk religion, Fornsvenska, Frälsning, Frej, Freja, Frigg, Frygien, Fundamentalism, Gaiafilosofi, Galileo Galilei, Gamla testamentet, Gatha, Geb, Germaner, Giordano Bruno, Gode, Godhet, Gotiska, Grekiska, Gudinna, Gudom, Guds 99 namn, Guds transcendens, Gudsbevis, Hachiman, Harpokrates, Höggud, Hebreerbrevet, Hedendom, Hefaistos, Hekate, Helig, Heliga Birgitta, Hellenism, Hera, Hermes, Hero (grekisk mytologi), Herren, Hestia, Hildegard av Bingen, Hinduism, Humanisterna (förbund), Humanists International, Inanna, Isis, Islam, Isländska, Israeliter, Jadekejsaren, Jag är den jag är, Jahve, Jakobsbrevet, Jam, Janus, Jehova, Jehovas vittnen, Jeremia, Jesaja, Jesus, Job, Johannesevangeliet, Judendom, Juno, Jupiter (gud), Karma, Känsla, Kärlek, Kebra Nagast, Kejsaren av Japan, Kejsarkult, Kim Il-sung, Kinesisk mytologi, Kolosserbrevet, Kommunism, Koranen, Kosmologi, Kristen ateism, Kristendom, Kristus, Kronos, Kultur, Latin, Ljus, Lojalitet, Lukasevangeliet, Mars (mytologi), Martinus Thomsen, Maskulinum, Matteusevangeliet, Minerva, Monolatri, Monoteism, Mormonism, Mot (semitisk gud), Mysteriekult, Mystik, Naturreligion, Nåd (teologi), Neale Donald Walsch, Neftys, Neith, Neutrum, New Age, Nirvana, Nordkorea, Nordkoreas evige president, Nut, Nya testamentet, Nyhedendom, Oändlighet, Oden, Ondska, Ontologi, Osiris, Panenteism, Panteism, Pantheon (religion), Paradigm, Patriarkat (sociologi), Personkult, Platon, Pluralis, Pluralis majestatis, Polyteism, Poseidon, Postmodernism, Psaltaren, Ptah, Qadesh, Quetzalcóatl, Quirinus, Ra (gud), Rastafari, Rättfärdighet, Rättvisa, Religion, Religionsfilosofi, Religionshistoria, Religionspsykologi, Religionssociologi, Religionsvetenskap, Rhea, Romanska språk, Romersk religion, Romerska riket, Romuva, Rudolf Steiner, Sabazios, Samsara, Sanning, Sanskrit, Satan, Schamanism, Sefanjas bok, Semitiska språk, Set (gud), Shang Di, Shinto, Shiva, Shu (egyptisk mytologi), Simurgh, Solgud, Sonen, Stat, Statschef, Sufism, Sumerisk mytologi, Sverige, Synd, Synkretism, Synod, Tanakh, Tanit, Tefnut, Teism, Teodicéproblemet, Teologi, Teosofi, Tetragrammaton, Thot, Tipitaka, Tor, Torah, Treenighetsläran, Tro, Unitarism, Universum, Uppenbarelse, Upplysningstiden, Uppståndelse, Vassula Rydén, Venus (gudinna), Vesta, Vetenskap, Vetenskaplig skepticism, Vetenskapsteori, Wicca, Zalmoxes, Zeus, Zoroastrism, 1600-talet, 1900-talet.