Snabbare tillgång än webbläsare!Likheter mellan Helsingfors och Viborg, Ryssland
Helsingfors och Viborg, Ryssland har 14 saker gemensamt (i Unionpedia): Alvar Aalto, Arkitektur i Finland, Första världskriget, Finland, Finska inbördeskriget, Finska viken, Fortsättningskriget, Gustaf Mannerheim, Hansan, Per Brahe den yngre, Sankt Petersburg, Stockholm, Storfurstendömet Finland, Sverige.
Alvar Aalto
Hugo Alvar Henrik Aalto, född 3 februari 1898 i Kuortane i Finland, död 11 maj 1976 i Helsingfors, var en finländsk arkitekt och formgivare.
Alvar Aalto och Helsingfors · Alvar Aalto och Viborg, Ryssland ·
Arkitektur i Finland
Finlandiahuset (1962-1975) i Helsingfors. Arkitektur i Finland beskriver arkitekturen i Finland och arkitektur gjord av finländska arkitekter.
Arkitektur i Finland och Helsingfors · Arkitektur i Finland och Viborg, Ryssland ·
Första världskriget
Första världskriget, före hösten 1939 kallat världskriget eller det stora kriget, var en världsomspännande militär konflikt centrerad i Europa som började den 28 juli 1914 och varade till den 11 november 1918.
Första världskriget och Helsingfors · Första världskriget och Viborg, Ryssland ·
Finland
Finland, officiellt Republiken Finland (Suomen tasavalta), är en republik i norra Europa.
Finland och Helsingfors · Finland och Viborg, Ryssland ·
Finska inbördeskriget
Finska inbördeskriget (även frihetskrig, medborgarkrig, revolution) var en väpnad konflikt i det nyligen självständiga Finland, som pågick från den 27 januari till den 15 maj 1918, mellan den "röda" sidan och den "vita" sidan.
Finska inbördeskriget och Helsingfors · Finska inbördeskriget och Viborg, Ryssland ·
Finska viken
Finska viken Satellitbild över Finska viken. Karta över Finska viken. Finska viken (Suomenlahti; Soome laht; Финский залив Finskij zaliv) är den östligaste viken i Östersjön, belägen mellan Finland och Estland.
Finska viken och Helsingfors · Finska viken och Viborg, Ryssland ·
Fortsättningskriget
Fortsättningskriget (jatkosota, Советско-финская война 1941–1944: Sovetsko-finskaja vojna 1941–1944) utkämpades av Finland och Nazityskland mot Sovjetunionen mellan den 25 juni 1941 och den 19 september 1944 under andra världskriget.
Fortsättningskriget och Helsingfors · Fortsättningskriget och Viborg, Ryssland ·
Gustaf Mannerheim
Carl Gustaf Emil Mannerheim, född 4 juni 1867 på Villnäs slott i Egentliga Finland, död 27 januari 1951 i Lausanne i Schweiz, var en finlandssvensk friherre, militärofficer och statsman. Han är den ende som innehaft titeln marskalk av Finland. Han är främst känd för sin ledande roll under vinterkriget och fortsättningskriget, men hade därtill ett avgörande inflytande på genomförandet av Finlands självständighet, finska inbördeskriget, dess politiska orientering mot övriga Norden och stadfästandet av Finlands regeringsform från 1919. 53 år efter sin död röstades han fram som den främste finländaren genom tiderna. Före 1917 var det som då kallades Storfurstendömet Finland en autonom del av det ryska imperiet, och Mannerheim gjorde karriär i den kejserliga ryska armén. Han hade en framträdande plats vid ceremonierna för kejsar Nikolaus II:s kröning 1896 och hade senare flera privata möten med kejsaren. Han tjänstgjorde i det rysk-japanska kriget och även på östfronten under första världskriget. 1917 utnämndes han till generallöjtnant. Efter den bolsjevikiska revolutionen i november 1917 i Ryssland förklarade Finland sin självständighet den 6 december samma år – men blev snart indraget i finska inbördeskriget 1918, mellan de probolsjevikiska ”röda” och de ”vita”, som de trupper som leddes av Finlands senat, understödda av trupper från tyska riket kallades. En finsk delegation utsåg Mannerheim till militär chef för de vita i januari 1918, och han ledde dem till seger och höll en triumfartad segerparad i Helsingfors i maj. Efter att ha tillbringat en tid utomlands bjöds han tillbaka till Finland för att tjänstgöra som landets andre regent, eller statschef, från december 1918 till juli 1919. Trots att han var monarkist ratificerade han formellt Finlands republikanska grundlag. Han ställde sedan upp mot Kaarlo Juho Ståhlberg i det första finska presidentvalet 1919, men förlorade och lämnade politiken. Mannerheim var med och grundade Mannerheims förbund för barnskydd 1920 och ledde Finlands Röda Kors från 1922 till sin död. Han fick åter en central roll i den nationella försvarspolitiken när president Svinhufvud 1931 utsåg honom till ordförande för Finlands försvarsråd, med uppgift att förbereda ett eventuellt krig mot Sovjetunionen. Man kom också överens om att han tillfälligt skulle ta över rollen som överbefälhavare för landets väpnade styrkor från presidenten om det skulle bli krig. Sedan Sovjetunionen hade invaderat Finland i november 1939, i det som blev vinterkriget, ersatte Mannerheim president Kyösti Kallio som överbefälhavare, och innehade posten även under fortsättningskriget som utbröt året efter vinterkrigets slut. Han blev en enande symbol för krigsansträngningen och en del av landets ledning. Han deltog personligen i planeringen av Operation Barbarossa och ledde de finska försvarsstyrkorna i en invasion av Sovjetunionen parallellt med Nazityskland. Det blev känt som fortsättningskriget (1941–1944). 1944, när utsikterna för att Nazityskland skulle lida nederlag i andra världskriget sågs som uppenbara, avgick president Risto Ryti sedan ett vapenstillestånd med Sovjetunionen hade säkrats och därefter utsågs Mannerheim av riksdagen till Finlands president. Han övervakade fredsförhandlingarna med Sovjetunionen och Storbritannien. På grund av dålig hälsa avgick Mannerheim från presidentposten 1946 och tillbringade en stor del av sitt återstående liv på ett sanatorium i Schweiz, där han skrev sina memoarer och dog 1951 i Lausanne i Schweiz. Mannerheim dog den 27 januari 1951 på (Lausannes universitetssjukhus i Lausanne, Schweiz. Han begravdes 4 februari 1951 på Sandudds begravningsplats i Helsingfors med statsbegravning med fulla militära hedersbetygelser.
Gustaf Mannerheim och Helsingfors · Gustaf Mannerheim och Viborg, Ryssland ·
Hansan
Hansan eller Hanseförbundet var ett förbund av främst tyska eller tyskdominerade städer, som från mitten av 1100-talet till mitten av 1600-talet med väpnat våld upprätthöll ett monopol på stora delar av handeln i Nord- och Östersjön.
Hansan och Helsingfors · Hansan och Viborg, Ryssland ·
Per Brahe den yngre
Per Brahe den yngre, Per Brahe den yngre (Abrahamsson), född 18 februari 1602 på Rydboholms slott, Rydbo, Östra Ryds socken, Uppland, död 12 september 1680 på Bogesunds slott i Uppland, var en svensk greve till Visingsborg, överste och riksdrots från 1640 till sin död.
Helsingfors och Per Brahe den yngre · Per Brahe den yngre och Viborg, Ryssland ·
Sankt Petersburg
Sankt Petersburg (Са́нкт-Петербу́рг, Sankt-Peterburg; 1914–1924 Petrograd; 1924–1991 Leningrad) är en stad i västra Ryssland, belägen vid floden Nevas utlopp i Finska viken.
Helsingfors och Sankt Petersburg · Sankt Petersburg och Viborg, Ryssland ·
Stockholm
Stockholm är Sveriges huvudstad och största stad samt landets kulturella, politiska, mediala och ekonomiska centrum.
Helsingfors och Stockholm · Stockholm och Viborg, Ryssland ·
Storfurstendömet Finland
Denna karta från 1662 omnämner Finland som storfurstendöme. Storfurstendömet Finland var en benämning på Finland från 1500-talet till Finlands självständighet 1917.
Helsingfors och Storfurstendömet Finland · Storfurstendömet Finland och Viborg, Ryssland ·
Sverige
Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.
Listan ovan svarar på följande frågor
- I vad som verkar Helsingfors och Viborg, Ryssland
- Vad har gemensamt Helsingfors och Viborg, Ryssland
- Likheter mellan Helsingfors och Viborg, Ryssland
Jämförelse mellan Helsingfors och Viborg, Ryssland
Helsingfors har 525 relationer, medan Viborg, Ryssland har 138. Eftersom de har gemensamt 14, är Jaccard index 2.11% = 14 / (525 + 138).
Referenser
Den här artikeln visar sambandet mellan Helsingfors och Viborg, Ryssland. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:
