27 relationer: Akkadiska, Anatolien, Anatoliska språk, Ankhesenamon, Arzawa, Assyrien, Bedřich Hrozný, Bronsåldern, Frygien, Gamla testamentet, Hattusa, Hattusili I, Hettitisk litteratur, Hettitiska, Hurriter, Indoeuropeiska språk, Kaskier, Luviska, Mitanni, Mursili I, Mykenska kulturen, Palaiska, Ramses II, Sjöfolken, Troja, Tudhaliya IV, Tutankhamon.
Akkadiska
Akkadiska (𒀝𒂵𒌈 akkadû) är ett östsemitiskt språk, som var starkt influerat av sumeriskan.
Ny!!: Hettiter och Akkadiska · Se mer »
Anatolien
Anatolien (turkiska: Anadolu; från grekiska Ανατολή, Anatolē eller Anatolí, 'soluppgång', jämför Orienten) är den halvö i västra Asien som upptar större delen av Turkiet.
Ny!!: Hettiter och Anatolien · Se mer »
Anatoliska språk
Anatoliska språk är en grupp i äldre tid i Anatolien talade språk som antingen utgör en egen språkgrupp inom den indoeuropeiska språkfamiljen eller en systergrupp till övriga indoeuropeiska språk.
Ny!!: Hettiter och Anatoliska språk · Se mer »
Ankhesenamon
Tutankhamon får blommor av Ankhesenamon. Ankhesenamon, stavas ibland Ankhesenamun eller Ankhesenamen (Namnet betyder: "Hon lever genom Amon" eller "Att leva genom Amon"), var en egyptisk prinsessa och drottning (stor kunglig hustru).
Ny!!: Hettiter och Ankhesenamon · Se mer »
Arzawa
efternamn.
Ny!!: Hettiter och Arzawa · Se mer »
Assyrien
Assyrien var ett forntida rike och ett imperium med centrum vid floden Tigris i Mesopotamien i det nuvarande norra Irak.
Ny!!: Hettiter och Assyrien · Se mer »
Bedřich Hrozný
Bedřich Hrozný (1915) Bedřich Hrozný, född 6 maj 1879 i Lissa an der Elbe, Böhmen, död 12 december 1952 i Prag, var en tjeckisk orientalist.
Ny!!: Hettiter och Bedřich Hrozný · Se mer »
Bronsåldern
Vid Basteröd på Tjörn finns denna hällristning med bland annat skepp och skålgropar. Bronsåldern är den tidsepok enligt Thomsens treperiodsystem för Gamla världens förhistoriska tid då bronset var råmaterialet för redskap och vapen.
Ny!!: Hettiter och Bronsåldern · Se mer »
Frygien
Frygiens läge i Mindre Asien Frygien (grekiska: Φρυγία; latin: Phrygia) var ett antikt landskap i Mindre Asien.
Ny!!: Hettiter och Frygien · Se mer »
Gamla testamentet
Ett blad ur en utgåva från 1000-talet av Targum. Gamla testamentet eller Gamla Testamentet, ofta förkortat GT, är den första delen av den kristna kyrkans bibel som innehåller kyrkans kanon, det vill säga grundläggande rättesnören, regler och normer.
Ny!!: Hettiter och Gamla testamentet · Se mer »
Hattusa
Lejonporten vid staden Hattusa, Turkiet. Detta var en av dess två stadsportar. Bågformen är typisk för hettitisk arkitektur. Hattusa (även Hattusha, Hattusas och Hattush; på turkiska Hattuşaş) var huvudstad i Hettiterriket.
Ny!!: Hettiter och Hattusa · Se mer »
Hattusili I
Hattusili I var kung av hettiterna mellan 1586 och 1556 f.Kr.
Ny!!: Hettiter och Hattusili I · Se mer »
Hettitisk litteratur
Fragment av ett fredsfördrag mellan hettitkungen Hattushili III och farao Ramses II. Hettitisk litteratur är hettiternas litteratur som skrevs under antiken i Hettiterriket, som varade mellan 1600 f.Kr.
Ny!!: Hettiter och Hettitisk litteratur · Se mer »
Hettitiska
Hettitiska är ett utdött språk som talades av hettiterna som levde i Anatolien i nuvarande Turkiet.
Ny!!: Hettiter och Hettitiska · Se mer »
Hurriter
Hurriterna var ett forntida folkslag i Främre Orienten, vilka bebodde norra Mesopotamien och sedan spred sig över större delen av regionen.
Ny!!: Hettiter och Hurriter · Se mer »
Indoeuropeiska språk
De indoeuropeiska språken omfattar en familj om flera hundra till olika grad besläktade språk, inklusive de flesta större språken i Europa, många i Sydasien (Indiska halvön), Sydvästasien (Iranska platån) och södra Centralasien, samt i stor utsträckning i Amerika, Australien och på andra håll runt om i världen, dit de spridits från Europa (Engstrand 2019).
Ny!!: Hettiter och Indoeuropeiska språk · Se mer »
Kaskier
Kaska (Kaška, Kasku eller Gasga) var benämningen på ett löst sammansatt stamfolk som talade det idag okända språket kaskiska och levde i bergen i östpontiska Anatolien mellan det hettitiska rikets kärnland och Svarta havet.
Ny!!: Hettiter och Kaskier · Se mer »
Luviska
Luviska var den sannolikt mest utbredda företrädaren för de anatoliska språken och talades från andra till första årtusendet f.Kr.
Ny!!: Hettiter och Luviska · Se mer »
Mitanni
Mitanni var ett forntida rike i nuvarande norra Syrien cirka 1500–1300 f.Kr.
Ny!!: Hettiter och Mitanni · Se mer »
Mursili I
Mursili I var hettiternas kung mellan cirka 1556 och 1526 f.Kr.
Ny!!: Hettiter och Mursili I · Se mer »
Mykenska kulturen
Mykensk kultur var en bronsålderskultur i Grekland, uppkallad efter den viktigaste arkeologiska fyndorten Mykene.
Ny!!: Hettiter och Mykenska kulturen · Se mer »
Palaiska
Palaiska är ett utdött språk som en gång talades i Anatolien i nuvarande Turkiet.
Ny!!: Hettiter och Palaiska · Se mer »
Ramses II
Ramses II, även Ramesses II, Rameses eller Ramses den store, född cirka 1303 f.Kr., död cirka 1213 f.Kr., var farao från cirka 1279 f.Kr.
Ny!!: Hettiter och Ramses II · Se mer »
Sjöfolken
Sjöfolken var de folkslag som under slutet av bronsåldern sägs ha orsakat förödelse och omvälvning i det östra Medelhavsområdet.
Ny!!: Hettiter och Sjöfolken · Se mer »
Troja
Karta över Troja. Utgrävningar i Troja, maj 2006. Den antika staden Troja (grekiska: Τροία, Troia, eller Ίλιον, Ilion, latin: Troia eller Ilium, turkiska: Truva) är en arkeologisk plats i nuvarande Mindre Asien, nordvästra Turkiet, vid Dardanellerna vid Hissarlik nära staden Çanakkale.
Ny!!: Hettiter och Troja · Se mer »
Tudhaliya IV
Tudhaliya IV (relief i Hattusa). Tudhaliya IV var en hettitisk kung (cirka 1265-ca 1215 f.Kr.). Han efterträdde sin far Hattusili III.
Ny!!: Hettiter och Tudhaliya IV · Se mer »
Tutankhamon
Tutankhamons begravningsmask, förvarad på Egyptiska museet i Kairo. Tutankhamon, ibland även Tutankhamen, Tutankhamun (eng.), Tutenkhamen samt Tutenkhamon, (egyptiska: twt-ˁnḫ-ı͗mn; tVwa:t-ʕa:nəx-ʔaˡma:n), födelsenamn Tutankhaton, född cirka 1341 f.Kr., död 1323 f.Kr., var en egyptisk farao.
Ny!!: Hettiter och Tutankhamon · Se mer »
Omdirigerar här:
Hatti, Hetiter, Hettit, Hettiterna, Hettiternas, Hettiterriket, Hettitisk, Hittiter, Neo-Hettitiska.