Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Fri
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Hrodna och Vilnius

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Hrodna och Vilnius

Hrodna vs. Vilnius

Hrodna (Гродна), officiellt även ryska Grodno, är en stad i västra Belarus vid floden Njemen med ungefär 365 610 invånare (2016). Vilnius, äldre Vilna, även Vilnia, (Wilno; Wilna; ווילנע,Vilne) är Litauens huvudstad och landets största stad med 538 747 invånare (2018).

Likheter mellan Hrodna och Vilnius

Hrodna och Vilnius har 10 saker gemensamt (i Unionpedia): Andra världskriget, Fördrivningen av polacker efter andra världskriget, Första världskriget, Fotboll, Kejsardömet Ryssland, Polacker, Ryska, Stefan Batory, Stora nordiska kriget, YIVO.

Andra världskriget

Andra världskriget var en väpnad konflikt som pågick från hösten 1939 till hösten 1945, med inledande konflikter redan 1938 och tidigare, och involverade de flesta av världens nationer, inklusive alla stormakter, vilka till slut bildade två motsatta militärallianser: de allierade, ledda av Storbritannien, vilka stod mot axelmakterna, ledda av Nazityskland.

Andra världskriget och Hrodna · Andra världskriget och Vilnius · Se mer »

Fördrivningen av polacker efter andra världskriget

Polens etniska grupper under mellankrigstiden. Grönt står för polacker, gult för vitryssar, orange för ukrainare, blått för tyskar och lila för litauer. Den judiska befolkningen är dock inte markerad på kartan. Curzonlinjen (blåfärgad). Efter andra världskriget fördrevs och omflyttades omkring 1 167 000 polacker på grund av de gränsförändringar som de allierade kommit överens om vid Teheran- och Jaltakonferenserna.

Fördrivningen av polacker efter andra världskriget och Hrodna · Fördrivningen av polacker efter andra världskriget och Vilnius · Se mer »

Första världskriget

Första världskriget, före hösten 1939 kallat världskriget eller det stora kriget, var en världsomspännande militär konflikt centrerad i Europa som började den 28 juli 1914 och varade till den 11 november 1918.

Första världskriget och Hrodna · Första världskriget och Vilnius · Se mer »

Fotboll

Fotboll är en lagsport mellan två lag som strävar efter att med fötterna få in en boll i motståndarnas mål.

Fotboll och Hrodna · Fotboll och Vilnius · Se mer »

Kejsardömet Ryssland

Kejsardömet Ryssland eller Ryska riket, även kallat Ryska kejsardömet eller Ryska imperiet, (Российская империя/Rossijskaja imperija) var den ryska statsbildningen åren 1721 till 1917.

Hrodna och Kejsardömet Ryssland · Kejsardömet Ryssland och Vilnius · Se mer »

Polacker

Polacker (Polacy) är en västslavisk folkgrupp i Östeuropa, som har polska som modersmål och främst lever i Polen.

Hrodna och Polacker · Polacker och Vilnius · Se mer »

Ryska

Ryska (ryska: русский язык, russkij jazyk) är ett östslaviskt språk och det största av de slaviska språken.

Hrodna och Ryska · Ryska och Vilnius · Se mer »

Stefan Batory

Stefan Batory, född 27 september 1533 i Şimleu Silvaniei, Transsylvanien, död 12 december 1586 i Grodno, Litauen, var regerande furste av Transsylvanien 1571–1575 samt kung av Polen och storfurste av Litauen 1575–1586.

Hrodna och Stefan Batory · Stefan Batory och Vilnius · Se mer »

Stora nordiska kriget

Stora nordiska kriget var ett krig som pågick mellan 1700 och 1721 i norra, mellersta och östra Europa.

Hrodna och Stora nordiska kriget · Stora nordiska kriget och Vilnius · Se mer »

YIVO

YIVO (jiddish: ייִוואָ), grundades 1925 på ett möte i Berlin som Yidisher Visnshaftlekher Institut (jiddisch): ייִדישער װיסנשאַפֿטלעכער אינסטיטוט), eller Jewish Scientific Institute (Judiska vetenskapliga institutet). Man beslöt att huvudkontoret skulle förläggas till Vilna, Polen (nuvarande Vilnius, Litauen). Mötet i Berlin organiserades av ett antal judiska intellektuella; Max Weinreich, Zalman Reisen, Zelig Kalmanovich m.fl. YIVO blev tidigt världens största center för studier av språket jiddisch och den judiska kulturen. Man öppnade olika avdelningar för filologi, psykologi, pedagogik, historia och ekonomi. De olika avdelningarna hade sina kontor i Vilna, Warszawa och Berlin (senare flyttat till New York). Förutom dessa större kontor fanns flera mindre runt om i världen. YIVO mottog exemplar av de flesta av världens tidskrifter och tidningar på jiddisch. YIVO:s arkiv kom snabbt att innehålla tiotusentals böcker och tidskrifter på jiddisch. Institutet gav också ut egna tidskrifter, bland annat den månatliga YIVO bleter. Dessutom anordnade man olika utbildningar, som t.ex. det år 1934 startade programmet för avancerade studier, kallat aspiranture. När andra världskriget bröt ut 1939 befann sig YIVO:s direktör Max Weinreich i Köpenhamn på resa. I stället för att återvända till Vilna for han till New York, som från 1940 blev YIVO:s nya högkvarter. Avdelningen i Vilna stängdes av nazisterna 1941, och själva byggnaden på Vivulskio gatve 18 förstördes i slutet av den tyska ockupationen. Institutet kom alltså att namnändras till The Institute for Jewish Research men är fortfarande känt under de ursprungliga initialerna som på jiddish blir akronymen "ייווא" och translittereras "YIVO".

Hrodna och YIVO · Vilnius och YIVO · Se mer »

Listan ovan svarar på följande frågor

Jämförelse mellan Hrodna och Vilnius

Hrodna har 38 relationer, medan Vilnius har 129. Eftersom de har gemensamt 10, är Jaccard index 5.99% = 10 / (38 + 129).

Referenser

Den här artikeln visar sambandet mellan Hrodna och Vilnius. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:

Hallå! Vi är på Facebook nu! »