Innehållsförteckning
17 relationer: Aspektorienterad programmering, Cellulär automat, Datorprogram, Deklarativ programmering, Funktionell programmering, Imperativ programmering, Logikprogrammering, Objektorienterad programmering, Paradigm, Paradigmskifte, Procedurell programmering, Programmering, Programvaruutveckling, Semantik, Strukturerad programmering, Syntax, Vetenskapsteori.
Aspektorienterad programmering
Aspektorienterad programmering (AOP) är en programmeringsparadigm där modularisering sker på ett mer genomgripande sätt än vid objektorienterad programmering.
Se Programmeringsparadigm och Aspektorienterad programmering
Cellulär automat
0-14-016734-X En cellulär automat är en diskret modell i form av ett rutnät med celler, som är i ett finit tillstånd, såsom "på" eller "av".
Se Programmeringsparadigm och Cellulär automat
Datorprogram
editorn Geany Användargränssnitt för ett datorprogram som tillverkar grafiska figurer Ett datorprogram, även kallat dataprogram, är en serie instruktioner som styr en dator, och beskriver de operationer som datorn ska utföra, då programmet körs.
Se Programmeringsparadigm och Datorprogram
Deklarativ programmering
Deklarativ programmering är samlingsnamnet för funktionell programmering och logikprogrammering.
Se Programmeringsparadigm och Deklarativ programmering
Funktionell programmering
Funktionell programmering är en form av programmering inom vilken program konstrueras genom komposition av matematiska funktioner, och exekvering innebär att funktionerna utvärderas.
Se Programmeringsparadigm och Funktionell programmering
Imperativ programmering
Imperativ programmering är ett programmeringsparadigm inom vilket ett datorprogram programmeras som en sekvens satser (uttryckta i imperativ form).
Se Programmeringsparadigm och Imperativ programmering
Logikprogrammering
Logikprogrammering är ett programmeringsparadigm baserat på att bevis av predikatlogiska satser på vissa former kan automatiseras, vilket upptäcktes av Alan Robinson på 1960-talet.
Se Programmeringsparadigm och Logikprogrammering
Objektorienterad programmering
Objektorienterad programmering (engelska: Object Oriented Programming, OOP) är en programmeringsmetod i vilken ett program kan innehålla en varierande uppsättning objekt som interagerar med varandra.
Se Programmeringsparadigm och Objektorienterad programmering
Paradigm
Paradigm är en populär term myntad av fysikern och vetenskapshistorikern Thomas Samuel Kuhn för att beteckna en förebild, ett idealexempel eller mönster inom vetenskapen.
Se Programmeringsparadigm och Paradigm
Paradigmskifte
Paradigmskifte (engelska: paradigm shift) är inom vetenskapsteorin ett byte av vetenskapliga tankemönster och förebilder, så kallade paradigm.
Se Programmeringsparadigm och Paradigmskifte
Procedurell programmering
Med procedurell programmering menas i programmeringssammanhang att källkoden skrivs med användande av subrutiner.
Se Programmeringsparadigm och Procedurell programmering
Programmering
En programstump i BASIC. Programmering handlar om att instruera en maskin eller del av en maskin, till exempel en mikrodator, dator, robot eller NC-maskin att utföra ett visst arbete.
Se Programmeringsparadigm och Programmering
Programvaruutveckling
alfa- och betaversion. Programvaruutveckling (också: mjukvaruutveckling eller programutveckling, på engelska: software engineering eller, när man inte nödvändigtvis syftar på utveckling med grund i ingenjörsvetenskap, software development) är tillämpningen av en systematisk, disciplinerad och mätbar metod för utvecklandet, användandet och underhållet av programvara.
Se Programmeringsparadigm och Programvaruutveckling
Semantik
Semantik (av grekiska sema, "tecken") avser det vetenskapliga studiet av språklig betydelse eller studiet av teckensystems innebörd och tolkning.
Se Programmeringsparadigm och Semantik
Strukturerad programmering
Strukturerad programmering är ett programmeringsparadigm som strävar efter att koden ska ha avskilda kodblock.
Se Programmeringsparadigm och Strukturerad programmering
Syntax
Syntax (av grekiska σύνταξις, sýntaxis; "sammanställning", av σύν, "samman", och τάξις, "ordning", "sekvens") eller satslära är en del av grammatiken.
Se Programmeringsparadigm och Syntax
Vetenskapsteori
Vetenskapsteorin är den gren av filosofin som diskuterar dels sådana begrepp som är gemensamma för olika vetenskaper, dels olika specialvetenskaper.