Innehållsförteckning
246 relationer: Acceleration, Ackretionsskiva, Aerob, Afrikanska kontinentalplattan, Albedo, Aluminium, Amfibol, Andesit, Antarktiska kontinentalplattan, Antipod, Apollo 11, Apollo 17, Apolloprogrammet, Aragonit, Argon, Art, Astenosfär, Asteroid, Astronomi, Astronomisk enhet, Astronomiska symboler, Atlanten, Atmosfär, Australien, Översvämning, Bakterier, Basalt, Biljardboll, Biosfär, Bleka blå pricken, Centrifugalkraft, Chimborazo, Cocosplattan, Cyanobakterier, Däggdjur, Döda havet, Den blå pärlan, Dinosaurier, Djuphavsgrav, Djuphavsslätt, Dolomit, Ecuador, Ekvator, Ellipsoid, Erosion, Eukaryoter, Eurasiska kontinentalplattan, Evolution, Fältspat, Fåglar, ... Förläng index (196 mer) »
- Natur
- Stenplaneter
Acceleration
Läge, hastighet och acceleration av samma rätlinjiga rörelse som funktion av tid. Acceleration är en fysikalisk storhet, som anger förändring av hastighet per tidsenhet.
Ackretionsskiva
binärt system Ackretionsskiva, även kallad insamlingsskiva, är huvudsakligen ett begrepp inom högenergiastrofysiken, men det används även inom till exempel stjärnbildning.
Aerob
Aerob, är motsatsen till anaerob.
Afrikanska kontinentalplattan
Den afrikanska kontinentalplattan är en kontinentalplatta som täcker kontinenten Afrika och sträcker sig västerut till den mittatlantiska ryggen.
Se Jorden och Afrikanska kontinentalplattan
Albedo
Jordens albedo är i genomsnitt 0,3. Albedo (latin, ’vithet’, av alba, ’vit’) är ett mått på reflexionsförmåga, eller den andel av en strålning som återkastas av en belyst yta eller en kropp.
Aluminium
Aluminium är ett metalliskt grundämne med atomnummer 13.
Amfibol
Tremolitkristaller från Campolungo, Schweiz. Amfiboler är en stor grupp bergartsbildande silikatmineral.
Andesit
Andesit är en gråsvart till svart, tät, tämligen basisk silikatbergart, som uppkommit genom stelning av lava på eller nära jordytan, eller genom förhårdning av vulkanisk aska.
Antarktiska kontinentalplattan
Antarktiska kontinentalplattan med angränsande plattor angivna (på engelska). Antarktiska kontinentalplattan är en kontinentalplatta som till stor del upptas av Antarktis och Antarktiska oceanen.
Se Jorden och Antarktiska kontinentalplattan
Antipod
Världskarta med antipoder. Antipod, från grekiskans ἀντίποδες (antipodes, som ungefär betyder "med motvända fötter", från αντι anti "mot" och πους pous "fot"), är en punkt som är diametralt motsatt en annan punkt på en sfär.
Apollo 11
Apollo 11 var den första bemannade rymdfärden som landade på månen, höjdpunkten i NASA:s Apolloprogram och en milstolpe i rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjetunionen.
Apollo 17
Apollo 17 var i december 1972 den elfte bemannade uppskjutningen i Nasas Apolloprogram, och var den sjätte och sista månlandningen i programmet.
Apolloprogrammet
John F. Kennedy, 12 september 1962 Saturn V Stillhetens hav, den 20 juli 1969 (UTC) Apollo 16s månlandare ''Orion'' Månbil Apolloprogrammet var en serie amerikanska rymdfärder, med Apollo som rymdfarkost och Saturn IB och Saturn V som uppskjutningsraketer.
Se Jorden och Apolloprogrammet
Aragonit
Aragonit är ett mineral av de två vanligaste naturligt förekommande kristallformerna av kalciumkarbonat, CaCO3.
Argon
Argon är ett icke-metalliskt grundämne som har atomnummer 18 och kemiskt tecken Ar.
Art
Gråtrutskomplexet (''Larus argentatus-cachinnans-fuscus'') har länge tjänat som exempel på diskussionerna som förs kring det biologiska artbegreppet. På grund av nya rön har flera populationer som tidigare sågs som underarter till gråtruten fått artstatus.
Astenosfär
Astenosfär (5) utgör tillsammans med litosfär (4) övre delen av manteln (2). Astenosfären är det skikt i jordens innandöme som ligger närmast under litosfären.
Asteroid
Asteroid 243 Ida med satelliten Dactyl Asteroider är en typ av små himlakroppar i solsystemet i omloppsbana kring solen.
Astronomi
Astronomi (ἀστρονομία; bokstavligen "stjärnonas lag") är vetenskapen om himlakropparna och universum.
Astronomisk enhet
Inre Solsystemet, med avståndet mellan Jorden och Solen markerat med grå linje. Astronomisk enhet (Astronomical unit förkortat au, ibland AU, ua eller AE) är ett längdmått som tidigare definierades som avståndet mellan jorden och solen.
Se Jorden och Astronomisk enhet
Astronomiska symboler
Astronomiska symboler är symboler som används för att representera olika objekt på himlen, teoretiska konstruktioner och observerbara händelser inom astronomin.
Se Jorden och Astronomiska symboler
Atlanten
display.
Atmosfär
En bild av Jupiters atmosfär med den stora röda fläcken. Atmosfären är det lager av blandade gaser som omger en himlakropp med tillräcklig massa för att dess gravitation ska kunna hålla den kvar under en längre tid.
Australien
Australien, officiellt Australiska statsförbundet eller Samväldet Australien (Commonwealth of Australia), är ett land på södra halvklotet bestående av fastlandetskontinenten Australien, ön Tasmanien samt ett antal mindre öar i Indiska oceanen och Stilla havet.
Översvämning
Översvämning i Alicante, 30 september 1997. Den 4 jan 2017 steg vattnet i Ystads småbåtshamn med över en meter över normalnivå. Översvämning i Chaumont-Gistoux, Belgien, 5 maj 2006. Översvämmad väg i Ystad 2017. Översvämning i Jaša Tomić.
Bakterier
Bakterier (Bacteria) eller eubakterier (Eubacteria) är encelliga mikroorganismer utan cellkärna och andra membranomslutna organeller; de har dock ribosomer.
Basalt
Basalt "Basaltkuddar" på havsbotten. Basalt är en magmatisk bergart av vulkaniskt ursprung.
Biljardboll
Biljardbollar Biljardbollar är klot i olika färger som används i biljardspel.
Biosfär
Biosfären kan ha olika men liknande betydelser.
Bleka blå pricken
Sedd från cirka 6 miljarder kilometer bort är jorden bara en liten prick, undanskymd av skingrat solsken. Bleka blå pricken (Pale Blue Dot) är ett fotografi av planeten jorden, taget av rymdsonden Voyager 1 från ett distansrekord, visande jorden i jämförelse med rymdens omfång.
Se Jorden och Bleka blå pricken
Centrifugalkraft
Centrifugalkraft (från latinets centrum och fugere (undflyende)) är den skenbara kraft som strävar att dra en roterande kropp bort från dess rotationscentrum.
Se Jorden och Centrifugalkraft
Chimborazo
Chimborazo (eller Chimborazzo) är ett 6 267 meter högt berg som ligger i Ecuador, 150 kilometer sydväst om Quito.
Cocosplattan
Cocosplattan Cocosplattan, uppkallad efter Cocosön (Isla del Coco) utanför Costa Ricas kust, är en litosfärplatta med oceanisk jordskorpa väster om Centralamerika.
Cyanobakterier
Fytoplanktonblomning i Östersjön (3 juli 2001) Cyanobakterier (Cyanobacteria) är fotosyntiserande organismer som forskare antar spelade en viktig roll vid syresättningen av jordens atmosfär.
Däggdjur
Däggdjur (Mammalia) är en klass inom ryggradsdjuren.
Döda havet
Döda havet (arabiska: البَحْر المَيّت, al-Baḥr al-Mayyit; hebreiska: יָם הַמֶּלַח, Yām ha-Mélaḥ, "Salthavet") är en endorheisk saltsjö belägen på gränsen mellan Israel, Västbanken och Jordanien.
Den blå pärlan
asiatiska fastlandet är vid horisonten mot nordost. Fotografiet togs ursprungligen så att södra halvklotet syntes längst upp i bilden, och det norra halvklotet syntes längst ned. Detta beror på orienteringen eller "inriktningen" som astronauterna reste på vid tillfället.
Dinosaurier
Dinosaurier (Dinosauria), även kallade skräcködlor eller jätteödlor, är en stor grupp reptiler som tillhör gruppen härskarödlor (Archosauria) och som oftast behandlas som en överordning.
Djuphavsgrav
Djuphavsgravar (även djupgravar eller oceangravar) är långa sänkor i havsbotten längs med en öbåge eller kontinent.
Djuphavsslätt
Djuphavsslätt är platta, relativt plana, och ofta väldigt stora havsbottnar utanför kontinentalsockeln, som ligger runt 4000 meters djup.
Dolomit
Dolomit Dolomit är ett mineral bestående av kalciummagnesiumkarbonat (CaMg(CO3)2).
Ecuador
Tungurahua Ecuador, formellt Republiken Ecuador, är en stat i nordvästra Sydamerika, vid ekvatorn.
Ekvator
Jordens ekvator Jordens ekvator markerad på världskarta Ekvatorlinjen genom Ecuador. En ekvator är en cirkel dragen runt en astronomisk himlakropp på ett avstånd som alltid är lika långt från båda polerna, i öst–västlig riktning.
Ellipsoid
En 3D-representation av en ellipsoid. Ellipsoid är en buktig yta av 2:a graden, med tre i allmänhet olika axlar.
Erosion
Erosion på en åker med vete nära Washington State University, USA. Erosion (från latin ero'sio nötning) är nednötning och transport av berg, jord eller annat material på grund av mekanisk eller kemisk påverkan.
Eukaryoter
Eukaryoter (Eukaryota) är en av de tre domäner som organismer delas in i enligt modern systematik.
Eurasiska kontinentalplattan
Eurasiska kontinentalplattan, visas i grönt Eurasiska kontinentalplattan är den kontinentalplatta som Eurasien huvudsakligen befinner sig på, de två traditionella kontinenterna Europa och Asien.
Se Jorden och Eurasiska kontinentalplattan
Evolution
Livets träd i grova drag. Evolution i biologisk mening är den process varigenom levande organismers egenskaper förändras från en form till en annan mellan successiva generationer.
Fältspat
Fältspat är en mineralgrupp av aluminiumsilikater med natrium, kalium eller kalcium.
Fåglar
Fåglar (latin: Aves) är en klass tvåbenta, endoterma (jämnvarma), äggläggande ryggradsdjur med näbb, vingar och fjädrar.
Fjorgyn
Fjorgyn eller Jord, även Lödyn (Hjödyn), är i nordisk mytologi jordens asynja, en gudinna med dunkelt ursprung.
Flod
Seine, Claude Monet, 1897 Floden Rhen. alt.
Fluor
Fluor (latin: Fluorum) är ett icke-metalliskt grundämne med atomnummer 9.
Fotosyntes
Kloroplast: 1. yttre membran 2. intermembranområde 3. inre membran 4. stroma 5. tylakoidlumen 6. tylakoidmembran 7. granum (stapel av tylakoider) 8. tylakoid (lamell) 9. stärkelse 10. ribosom 11. plastid-DNA 12. plastoglobuli (lipiddroppe) En mycket stor andel av fotosyntesen utförs i växternas blad.
Freon
Strukturformel för CFC 12 Freon är ursprungligen kemiföretaget DuPonts handelsnamn på köldmedium bestående av olika halogenerade kolväten.
G-krafter
g-krafter eller accelerationskrafter, används för att uttrycka de belastningar som en person eller ett föremål utsätts för vid acceleration.
Gasjätte
Neptunus. En gasjätte (även kallad jätteplanet eller gasplanet) är en typ av planet som mestadels består av gasformig eller flytande materia.
Geografiska koordinatsystem
Världskarta med linjerna för latitud (horisontell) och longitud (vertikal), Eckert VI projection. Geografiska koordinater (eller Greenwichtopogeografi) kan anges med flera olika metoder.
Se Jorden och Geografiska koordinatsystem
Geoid
Geoidens (röd) avvikelse från en ellipsoid (medelvärde över rotation kring axeln). En geoid (av grekiska: geo, jord och eides, liknande) är en yta som ungefär sammanfaller med havsytans genomsnittliga nivå.
Geologi
Geologi är vetenskapen om uppkomst, sammansättning och förändring av jordskorpans berg- och jordarter.
Geologisk tidsskala
En geologisk tidsskala är en sammanställning av den tid som har förflutit sedan jorden skapades fram tills idag.
Se Jorden och Geologisk tidsskala
Geomorfologi
Slätter och erosionsbranter vid Tigray, Etiopien. Geomorfologi är en akademisk disciplin som utvecklats inom gränsområdet mellan geologin och geografin.
Glaciär
En glaciär (av franskans glacier, till glace, is) eller jökel (av isländskans jökull, som är besläktat med det svenska dialektala ordet ickel, istapp), tidigare även kallat gletscher på svenska, definieras som en årligen ackumulerad och omsatt massa av is och snö som har börjat röra sig, av sin egen tyngd.
Glimmer
Muskovit Glimmer Glimmer är en mineralgrupp där huvudbeståndsdelen är silikat av aluminium samt någon annan metall.
Grad Celsius
Anders Celsius egen illustration av den termometer han använde Detalj ur titelplansch i en bok av Carl von Linné (1738). Grad Celsius (°C) är en enhet för temperatur som har fått sitt namn efter den svenske vetenskapsmannen och astronomen Anders Celsius, som tog fram en skala för temperaturmätning.
Granit
Bohusgranit. Polerad yta. Granit (från latinets granum korn)http://www.ne.se/granit/185079 - Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se - läst datum: 18oct 2013 är en av de vanligaste bergarterna på den kontinentala jordskorpan.
Gravitation
Gravitationen håller solsystemets planeter i omloppsbana kring solen.''Notera: Bilden är ej skalenlig.'' Gravitation (av latin gravis.
Grönland
Grönland (Kalaallit Nunaat,; Grønland) är världens största ö, belägen mellan Norra ishavet och Atlanten, öster om Kanadas arktiska öar.
Halveringstid
Halveringstid är den tid efter vilken en given mängd av ett ämne har minskat till hälften av sitt ursprungliga värde.
Hav
Hav Karta som visar havsdjup i världshaven. Satelliter har kartlagt berg och gravar på havsbotten större än tio kilometer genom att registrera gravitationell distorsion på havsytan.Karta: http://www.ngdc.noaa.gov/mgg/bathymetry/predicted/explore.HTML NOAA, 1995. (PD) Hav är det sammanhängande vattenområde som avskiljer jordens kontinenter, eller någon del av detta område.
Havsyta
Förändringen av havsnivån sedan slutet på den senaste istiden. Havsyta, eller havsytan, havets nivå, är en nollpunkt som man refererar till i angivelser om höjder, till exempel meter över havet.
Hetfläck
Illustration av en hetfläck Hetfläckar, eller hotspots, är ställen i kontinentalplattorna där magma strömmar upp mot jordskorpan.
Himlakropp
En himlakropp är ett naturligt föremål i rymden.
Indoaustraliska kontinentalplattan
Jordens större kontinentalplattor.IA.
Se Jorden och Indoaustraliska kontinentalplattan
Industriland
HDI. Industriland (även i-land, industrialiserat land, rikt land eller utvecklat land) är ett begrepp som har använts för att beskriva de länder som genomgått industrialisering, till skillnad från utvecklingsländer där jordbruk och landsbygd fortfarande dominerar.
Inlandsklimat
Inlandsklimat, även kontinentalklimat eller fastlandsklimat, är klimatet i inre delarna av kontinenterna i tempererade zoner, till skillnad från kustklimat vid kusterna.
Insjö
Mälaren en dag i maj 2005. Mälaren är Sveriges tredje största insjö Den avlägsna sjön Övre Hillen i Dalarna tillhör ett avrinningsområde som mynnar ut i Östersjön i Norrström i Stockholm En insjö eller bara sjö (IPA: eller) är en vattensamling som inte är en del av ett hav och inte heller ett vattendrag.
Is
En bit is på stranden Ett isblock på Vasagatan i Göteborg, 2012 Is är vatten i sitt fasta aggregationstillstånd.
Isotop
En nuklidkarta. En isotop av ett grundämne är en variant med ett specifikt antal neutroner.
Istid
Weichsel, gul Saale-istiden, blå Elster. Istid är en period i jordens historia som kännetecknas av att is och glaciärer vid polerna vuxit fram och spridit sig mer globalt till följd av ett strängt klimat.
J2000
J2000 är en epok som används inom astronomin.
Järn
Järn (latinskt namn: Ferrum) är ett vanligt förekommande metalliskt grundämne som tillhör övergångsmetallerna.
Jonisering
Jonisering innebär att en eller flera elektroner i en atom tas bort så att atomen får en positiv laddning, dvs blir en katjon.
Jonosfär
Polarsken (norrsken) är ljus som utsänds från jonosfären där den träffas av energirika partiklar, mest elektroner, från magnetosfären. Jonosfär är den del av en himlakropps övre atmosfär som joniseras av strålning från rymden och därför utgörs av plasma.
Jord
Lössjord i Baden-Württemberg, Tyskland. Jord är den blandning av mineraler, lösa avlagringar, gaser, vätskor, levande biomassa och organiskt material som täcker jordens landyta.
Jordbävning
För filmen "Jordbävningen", se Jordbävningen. Foto taget efter jordbävningskatastrofen i San Francisco 1906 En jordbävning, även kallat jordskalv, innebär att marken skakar och rör sig på grund av plötsligt utlösta rörelser i jordskorpan eller övre delen av manteln, den så kallade litosfären.
Jordens historia
Geologisk tid. Jordens historia sträcker sig från det att planeten jorden bildades i samband med att Solsystemet bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan fram till i dag.
Se Jorden och Jordens historia
Jordens kärna
Illustration av jordens lager, med kärnan angivet i ljus- och mörkgrått. Jordens kärna är den innersta delen av jordens inre och består huvudsakligen av järn, nickel, svavel och krom.
Jordens magnetfält
Skillnaden i orientering mellan den geomagnetiska (Nm) och geografiska (Ng) nordpolen Jordens magnetfält kan modelleras av en magnetisk dipol placerad i jordens medelpunkt.
Se Jorden och Jordens magnetfält
Jordrotation
Vy mot norra himmelspolen från Himalaya i Nepal. En längre tids exponering gör att stjärnorna bildar streck. Dygnets längd från 1973 till 2015. En animation av jordens rotation. Jordrotationen är jordens rotation kring sin egen tänkta axel.
Jordskorpan
Jordskorpans tjocklek (i km) på olika platser Jordskorpan kallas också för jordens skal.
Jordskred
Granån i Gräsmarks socken, Värmland 2008. (Jämför med mannen längst bort i bild). Skred, eller jordskred, uppkommer när hållfastheten i marken försämras såpass att marken inte längre är i jämvikt utan börjar att röra på sig.
Jorduppgång
Jorduppgång, 24 december 1968. Jorduppgång (Earthrise) kommer från namnet på ett fotografi, AS8-14-2383, taget av astronauten William Anders för NASA under det historiska Apollo 8-uppdraget, den första bemannade färden till Månen.
Julianska kalendern
Julianska kalendern eller gamla stilen är en kalender, som fått sitt namn efter Julius Caesar som år 46 f.Kr. genomförde en reform i den romerska kalendern.
Se Jorden och Julianska kalendern
Jupiter
Jupiter (symbol: ♃) är den femte planeten från solen och är med stor marginal solsystemets största planet.
Jurij Gagarin
Jurij Aleksejevitj Gagarin (Ю́рий Алексе́евич Гага́рин, ryskt uttal), född 9 mars 1934 i Klusjino, Smolensk oblast, död 27 mars 1968 i Kirzjach, Vladimir oblast, var en pilot i det sovjetiska flygvapnet och en sovjetisk kosmonaut.
Kalcium
Kalcium är ett metalliskt grundämne som har atomnummer 20 och kemiskt tecken Ca.
Kalium
Kalium är ett grundämne och spårämne.
Kalkspat
Kalkspat även kallat kalcit är ett vanligt förekommande, bergartsbildande mineral, bestående av den kemiska föreningen kalciumkarbonat (CaCO3).
Kalksten
Kalkstensklippa i Polen Kalksten är en bergart som i huvudsak består av mineralet kalkspat.
Kambriska explosionen
Kambriska explosionen var den kraftiga ökningen av komplext, flercelligt djurliv under en relativt kort period i början av kambrium för cirka 540 miljoner år sedan.
Se Jorden och Kambriska explosionen
Karibiska plattan
Karibiska plattan Karibiska plattan med Panamaplattan i sydväst. Karibiska plattan är en litosfärplatta som omfattar jordskorpan under Karibiska havet, Centralamerika och södra delarna av Stora Antillerna.
Se Jorden och Karibiska plattan
Kärnfusion
Deuterium-tritium-fusion Kärnfusion är den process då atomkärnor smälter samman och bildar större och tyngre kärnor.
Kelvin
Kelvin (K) (skrivs i löpande text kelvin och inte Kelvin, alternativt K, se nedan) är SI-enheten för temperatur.
Kemi
kemiska reaktioner. substansers interaktioner och de energimängder som därvid omsätts. Kemi (arabiska: كيمياء latin: chem (kēme), ordets etymologi är dock omtvistad) är en naturvetenskap som studerar materia, och dess sammansättning, uppträdande, struktur och egenskaper, såväl som de ändringar den genomgår vid kemiska reaktioner.
Kisel
Kisel är ett halvmetalliskt grundämne med atomnumret 14 och det kemiska tecknet Si (latin: silicium).
Klor
Klor (latinskt namn Chlorum; bildat av grekiska chlō'ros, 'gulgrön', 'ljusgrön') är ett icke-metalliskt grundämne.
Klot
Klot Ett klot är en tredimensionell solid kropp vars begränsningsyta är en sfär.
Kol
Kol är ett grundämne som har det kemiska tecknet C och atomnumret 6.
Kolcykeln
Översiktsschema över kolets kretslopp Kolcykeln, kolets kretslopp, är ett biogeokemiskt kretslopp genom vilket kol omsätts mellan jordens kolreservoarer – biosfären, geosfären, hydrosfären och atmosfären.
Koldioxid
Fasdiagram för koldioxid, som visar hur ämnets aggregationstillstånd beror av temperatur och tryck. I fasdiagrammet kan man se att koldioxid vid en atmosfärs tryck sublimerar mellan gas och fast fas. Flytande koldioxid kan därför bara finnas på stora djup. Koldioxid, kemisk formel CO2, är vid rumstemperatur en färglös gas.
Komet
En komet (astronomisk symbol) är en mindre himlakropp som kretsar runt solen.
Kontinentalplatta
Världens kontinentalplattor kartlades på 1900-talet. Karta över kontinentalplattorna av NASA. En kontinentalplatta, litosfärplatta eller tektonisk platta, är ett avsnitt av jordskorpan och allra översta delen av manteln, vilka tillsammans kallas för litosfären.
Se Jorden och Kontinentalplatta
Kontinentalsockel
Illustration av kontinentalsockel En kontinentalsockel (även kontinentalhylla eller shelf, efter engelskans continental shelf) är en del av havsbottnen som tillhör en kontinentalplatta.
Se Jorden och Kontinentalsockel
Konvektion
Konvektionsströmmar vid rumsuppvärmning. I) Radiator (''A'') mot yttervägg. II) Eldstad (''B'') mot innervägg och förstärkt kallras vid fönster Konvektion (strömning) är en rörelse i en vätska eller gas (fluid) som till exempel vatten eller luft.
Korallrev
Illustration av korallrevens uppbyggnad.250px Korallrev är stora kalkstrukturer som bildas av koralldjurens skelett på havets botten, vilket förklarar varför det tagit många miljoner år att bygga upp de rev vi har idag.
Krackning
Anläggning för krackning i USA år 1944. Oktan delas upp i butan och buten. Krackning (från engelskans cracking, av crack som betyder ’splittra’, ’slå sönder’) är en förädlingsprocess där man i raffinaderier sönderdelar stora kolvätemolekyler till mindre, mer användbara och mer värdefulla kolväten, som till exempel bensin.
Kusterosion
Stor del av kusten i East Anglia, England eroderar kraftigt som dessa klippor vid Hunstanton i Norfolk. Erosion vid kusterna brukar i de flesta fall bero på vattnets inverkan, att vattnets rörelser formar kustens utseende.
Kustklimat
Områden i världen med maritimt klimat. Kustklimat, maritimt klimat eller havsklimat utmärks av större luftfuktighet, oftast något varmare och jämnare temperatur än exempelvis inlandsklimat.
Kvarts
Kvarts, kiselsten, är ett mineral bestående av kiseldioxid, SiO2.
Kväve
Kväve eller nitrogen är grundämnet med tecknet N och atomnummer 7.
Lajka
"Lajka, första resenären i Kosmos." Lajka avbildad på ett rumänskt frimärke från 1959. Lajka (ryska: Лайка, 'skällaren') var en sovjetisk hund.
Latin
Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.
Latitud
1 Exempel på en latitud2 Nollmeridianen Latitud, breddgrad, polhöjd, parallell, höjdgrad, geografisk bredd och nordvinkel är en geografisk punkts vinkelavstånd från ekvatorn uttryckt i grader.
Lavaslätt
Lavaslätten Árskógar på Island. En lavaslätt är en stor och nästan platt yta bestående av stelnad lava.
Litosfär
Litosfären betecknas med nr 4 på bilden som inte är skalenlig. Litosfären är i verkligheten mycket tunnare i jämförelse med jordens radie. Litosfären (av grekiska líthos, sten, och sphaîra, sfär) är det yttersta fasta lagret på stenplaneter och månar.
Lufttryck
Lufttrycket är trycket i den sammansatta gas som utgör jordens atmosfär.
Luminositet
Luminositet är en storhet som används inom astronomi.
Luna (mytologi)
Luna var i romersk mytologi mångudinnan motsvarande men ej besläktad med grekernas Selene.
Luna 9
Luna 9 (Луна-9) var en sovjetisk rymdsond som sköts upp den 31 januari 1966, med en Molnija-raket och blev den första rymdsonden som mjuklandade på månen, den 3 februari 1966.
Lunaprogrammet
Lunaprogrammet var ett sovjetiskt rymdprogram med syfte att på olika sätt utforska månen.
Magma
Snitt genom en vulkan, magma är markerad med nummer 1 Magma (från grekiska för "salva" eller "knådad massa") består oftast av smält bergartsmassa blandat med gaser och kristaller.
Magmatisk bergart
Såhär kan bildandet av en magmatisk bergart gå till, lavan på bilden är från vulkanen Kilauea, Hawaii. En magmatisk bergart, även kallad magmabergart eller magmatithttp://www.ne.se/magmatisk-bergart - från Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se, är en bergart som bildats genom att magma har stelnat i eller ovanför jordskorpanNationalencyklopedin, chefredaktör: Arne Ekman, band 2, sid 142, NE Nationalencyklopedin AB Malmö, 2009.
Se Jorden och Magmatisk bergart
Magnesium
Magnesium är ett grundämne som tillhör gruppen alkaliska jordartsmetaller.
Magnetosfär
Fantasifull illustration av hur jordens magnetosfär omsluter jorden och påverkas av solvinden: i verkligheten är magnetosfären alldeles osynlig. En mer detaljerad skiss finns nedan. En magnetosfär är det område i rymden där en himlakropps magnetiska fält har avgörande inflytande på rörelsen hos laddade partiklar (rymdplasmat) och i vilket kroppens magnetfält stängs in av det omgivande rymdplasmat.
Manteln
Illustration av jordens inre med manteln i grönt. 3. (ljusare grön) visar övre manteln. 4.(mörkare grön) visar undre manteln. A. är Mohorovičić-diskontinuiteten. Manteln finns i jordens och andra stenplaneters inre, mellan kärnan och jordskorpan.
Mantelplym
Mantelplym är en – hypotetisk – zon där hett mantelmaterial strömmar upp i jordmanteln.
Marianergraven
Marianergravens läge Marianergraven är världens djupaste noterade djuphavsgrav.
Mars (planet)
Mars (symbol: ♂) är den fjärde planeten från solen och solsystemets näst minsta planet.
Massutdöende
Histogram över utdöenden av släkten i havet. Massutdöende eller massdöd är de händelser i jordens historia då hela grupper av organismer dött ut under en med geologiska mått mätt ganska kort tidsrymd.
Människa
Människa (Homo sapiens, den "visa människan") är ett däggdjur av släktet Homo.
Månad
Månad är en indelning av året i vanligtvis tolv delar.
Måne
vår måne En måne, naturlig satellit eller drabant är en himlakropp som kretsar kring en planet eller en asteroid i ett solsystem.
Månen
Månen (latin: Luna, symbol: ☾) är jordens enda naturliga satellit och den femte största månen i solsystemet.
Månförmörkelse
Månförmörkelse år 2003 Månförmörkelse inträffar bara under fullmåne, när solen, jorden och månen ligger i linje, med jorden i mitten.
Månhav
Namnen på de större månhaven och några kratrar på månens framsida. Månhav är mörka fält på månen som har bildats vid vulkanutbrott då stora mängder lava har trängt upp ur månens inre och täckt stora områden.
Meridional
Meridional beskriver en riktning på jordytan som följer en meridian och alltså är nord-sydlig.
Metamorf bergart
Kvartsit, en metamorf bergart. En metamorf bergart även kallad metamorfitLiten Geologisk Encyklopedi - sid:48 bildas när en tidigare bergart genomgår en viss typ av omvandling - metamorfos.
Se Jorden och Metamorf bergart
Meteorit
Månmeteorit. Marsmeteorit. Meteoriter eller meteorstenar är fasta kroppar av utomjordiskt ursprung som förbränns och eventuellt splittrats i jordens atmosfär och sedan kan nå jordens yta.
Meter
Meter är SI-enheten för längd.
Mineral
Exempel på några olika mineral. Kristaller av serandit, natrolit, analcim och ägerin från Mont Saint-Hilaire, Quebec, Kanada. Ett mineral är ett fast ämne som förekommer i naturen och är definierat genom sin kemiska sammansättning och kristallstruktur.
Mittatlantiska ryggen
Den nordatlantiska delen av ryggen Mittatlantiska ryggen, även Mittatlantiska spridningsryggen och Atlantiska centralryggen är en mittoceanisk rygg bestående av en ca 20 000 kilometer lång och 1 000 kilometer bred bergskedja där de eurasiska, afrikanska, nord- och sydamerikanska kontinentalplattorna skiljs åt.
Se Jorden och Mittatlantiska ryggen
Mohorovičić-diskontinuiteten
Världskarta som visar jordskorpans tjocklek, från Moho till den fasta berggrundens yta. Mohorovičić-diskontinuiteten (IPA: moxoroʋitʃitɕ), vanligtvis känd som Moho, betecknar gränsen mellan jordskorpan och manteln.
Se Jorden och Mohorovičić-diskontinuiteten
Mount Everest
Mount Everest är jordens högsta berg mätt i meter över havet (m ö.h.). Berget ligger på gränsen mellan Nepal och Kina (Tibet) i bergskedjan Himalaya och är cirka 8 849 meter högt.
Natrium
Natrium (latinskt namn natrium och kemiskt tecken Na) är ett mjukt, metalliskt grundämne.
Nazcaplattan
border.
Nederbörd
Frontnederbörd. Nederbörd är vatten i olika former som faller från jordens atmosfär.
Nedslagskrater
Tycho på månen. En nedslagskrater, även kallad meteoritkrater eller krater, är en fördjupning som bildats på en större himlakropp där en mindre himlakropp har kolliderat med den.
Neil Armstrong
Neil Alden Armstrong, född 5 augusti 1930 i Wapakoneta i Ohio, död 25 augusti 2012 i Cincinnati i Ohio, var en amerikansk testpilot och astronaut.
Neoproterozoikum
Neoproterozoikum är en geologisk era för mellan 1000 miljoner och 541 miljoner år sedan.
Se Jorden och Neoproterozoikum
Nickel
Nickel är ett metalliskt grundämne med det kemiska tecknet Ni och atomnummer 28.
Nordamerikanska kontinentalplattan
Nordamerikanska kontinentalplattan är en kontinentalplatta som täcker större delen av Nordamerika och sträcker sig från Mittatlantiska ryggen och Island i öster till Tjerskijbergen i nordöstra Sibirien i väster.
Se Jorden och Nordamerikanska kontinentalplattan
Nordpolen
Arktis, med nordpolen i mitten. Mätning av istäcken på packisen vid den geografiska nordpolen. Isen är 2,5 meter tjock. 19 april 1990. Nordpolen, eller den geografiska nordpolen, är den nordligaste punkten på jorden.
Nutation (astronomi)
Jorden roterar (R) runt sin egen axel (grön). Jordaxeln spinner i sin tur kring en axel (streckad) som är normal mot ekliptikalplanet (jordens banplan) vilket kallas precession (blå). Nutationen (röd) är avvikelser i precessionens riktning och hastighet. Nutationen är kraftigt överdriven (egentligen har den betydligt fler perioder och mycket mindre amplitud).
Se Jorden och Nutation (astronomi)
Ocean
Karta över världshaven. En sammanhängande yta av vatten täcker över hälften av jordens yta. Ocean (från grekiskans Ωκεανός, Okeanós) eller världshav Länkad 2013-07-16 kallas ett stort sammanhängande havsområde som omsluts av flera kontinenter.
Olivin
Olivin är ett mörkt, grönfärgat mineral som oftast förknippas med basiska bergarter.
Organism
Organismer är fysikaliskt strukturerade materiella objekt som till största del består av organiskt kemiska substanser.
Orkanstyrka
Lågtryckssystem med orkanstyrka över Norra halvklotet fotograferat från rymdstationen ISS. En storm med orkanstyrka har en medelvindhastighet på minst 32,7 m/s, oavsett om det är över land eller hav.
Orogenes
Geologiska provinser. Turkos visar pågående orogenes Orogenes (från grekiskans oros "berg" och genesis "ursprung" eller "skapelse") är den vetenskapliga termen för en avlång och någorlunda bred zon av deformation av bergarter och som ofta tar sig uttryck i att bergskedjor bildas.
Oxider
Oxider (från franskans oxyde, från oxygène - syre) kallas vissa typer av kemiska föreningar där grundämnet syre ingår.
Ozon
Ozon, O3, är en gas bestående av tre syreatomer per molekyl.
Ozonhål
PD) Ett ozonhål är ett underskott av gasen ozon som uppstår i ozonlagret i jordens atmosfär.
Ozonlagret
PD) Ozonlagret eller ozonskiktet är ett lager i jordens stratosfär bestående av ozon som är viktigt för livet på jorden, då det absorberar skadlig UV-strålning från solen.
Paleontologi
Paleontologi är vetenskapen om förhistoriskt liv, samt organismers evolution och interaktioner med varandra och sin miljö (deras paleoekologi).
Pangaea
Pangaea Animation av Pangaeas uppsplittring Pangaea, eller Pangea (grekiska: πᾶν Γαῖα "hela jorden"), är den superkontinent som existerade under mesozoikum innan kontinentaldriften delade upp den i dagens kontinenter.
Pannotia
Pannotia (550 miljoner år sedan). Pannotia var en superkontinent, troligtvis varade superkontinenten för mellan 600 och 540 miljoner år sedan.
Paris
Paris är Frankrikes huvudstad och en världsstad med månghundraårig historia som en av världens mest betydande städer.
Pascal (enhet)
Enheten pascal (Pa) är SI-enheten för tryck, uppkallad efter den franske fysikern.
Pedosfären
Pedosfären (från grekiskans πέδον jord och σφαίρα sfär) är jordskorpans yttersta skikt i vilken jordmånsbildande markprocesser sker.
Pi
Talet π (pi), även kallat Arkimedes konstant, är en matematisk konstant som representerar förhållandet mellan en cirkels omkrets och diameter.
Planet
månhorisonten. En planet är en himlakropp som rör sig i en omloppsbana runt en stjärna, har tillräckligt stor massa för att vara nästintill rund, och dominerar sin omgivning.
Platt jord
Camille Flammarion-träsnittet, ett träsnitt känt från 1800-talet som felaktigt framställer en medeltida uppfattning om en platt jord. Konsekvensen av kanten på jordskivan illusteras av George Gries ''Final frontier''. Platt jord är uppfattningen om att planeten jorden skulle vara platt.
Plattektonik
Tektoniska plattor, med nutida landytor utritade. Plattektonik, egentligen platt-tektonik, (från grekiskans τεκτων, tekton, "en som skapar") är en geologisk teori som utvecklats för att förklara fenomenet kontinentaldrift, det vill säga att jordens kontinenter inte är oföränderligt positionerade på jordens yta utan rör sig i förhållande till varandra och ständigt bildar nya kombinationer.
Pleistocen
Pleistocen är en geologisk epok som sträcker sig från cirka år sedan till ungefär år sedan.
Polarklimat
Kargt landskap sommartid i tundraklimat på östra Grönland. Polarklimat, eller arktiskt klimat, är ett klimat där alla månaders medeltemperatur understiger 10 °C.
Pyroxen
Pyroxen är en samlingsbeteckning för ett antal silikatmineral, som är vanligt förekommande i magmatiska och metamorfa bergarter och förekommer till exempel i basalt, diabas och gabbro.
Röd jätte
Om 5 miljarder år blir Solen en röd jätte och kommer att expandera till ca 250 gånger sin nuvarande storlek. De innersta planeterna, Merkurius, Venus och Jorden, kommer att slukas. En röd jätte är huvudseriestjärna som intagit ett stadium där förbränningen växlat över från vätefusion till heliumfusion i stjärnans kärna, och är ett stadium på vägen till omvandling till vit dvärg.
Reologi
Reologi, vetenskapen om fluiders och fasta kroppars deformation.
Riksäpple
Danskt riksäpple. Riksäpple, latin orbis terrarum eller globus imperialis, är ett klot med ett band runt om och ett band över övre halvan samt prytt med ett kors.
Rodinia
Rodinia (baserat på det ryska ordet för "hemland") var en superkontinent, som både formades och bröts upp under neoproterozoikum.
Rotationsellipsoid
Konstruktion av en rotationsellipsoid En rotationsellipsoid eller sfäroid är den rotationskropp som uppstår då en ellips roterar kring den ena av sina axlar och är således ett specialfall av en ellipsoid.
Se Jorden och Rotationsellipsoid
Rymden
Rymden, ibland yttre rymden eller världsrymden, är de relativt tomma områdena i universum som finns utanför himlakropparnas atmosfärer.
Saltvatten
Saltvattenakvarium. Saltvatten är vatten som innehåller en märkbar koncentration av lösta salter, främst natriumklorid (NaCl) men även en hel rad andra salter.
Scotiaplattan
Scotiaplattan Scotiaplattan är en liten litosfärplatta med huvudsakligen oceanisk jordskorpa, belägen i Sydvästatlanten, vid Scotiahavet, mellan den sydamerikanska och den antarktiska kontinentalplattan.
Sediment (geologi)
Sediment kallas material som sjunker ner genom vattnet och samlas på havs- och sjöbottnar.
Se Jorden och Sediment (geologi)
Sedimentär bergart
Två sedimentära bergarter – Kalksten ovanpå skiffer. Sedimentär bergart, i äldre litteratur även sedimentbergart, är en av de tre övergripande bergartsgrupperna, vid sidan av magmatiska och metamorfa bergarter.
Se Jorden och Sedimentär bergart
Sfärisk jord
Medeltida konstnärs föreställning av en sfärisk jord – med jord, luft och vatten (cirka 1400). Teorin om en sfärisk jord (även rund jord) daterar sig tillbaka till de gamla grekernas filosofi, runt 500-talet före Kristus, men förblev ett ämne för filosofisk spekulation fram till 200-talet före Kristus då hellenistisk astronomi började anta att jordens form som sfärisk var given.
Siderisk omloppstid
Siderisk omloppstid är den tid det tar för en himlakropp att gå ett varv runt en central kropp, exempelvis för en planet att gå runt solen eller en satellit att göra ett varv runt en planet, sett i förhållande till stjärnornas positioner (som tänks markera fasta positioner i rymden).
Se Jorden och Siderisk omloppstid
Silikat
Silikat, kemisk förening av kisel och syre (SixOy), en eller flera metaller och ibland väte.
Skalhöjd
Skalhöjden, vanligen betecknad med bokstaven H, är ett uttryck som används i olika vetenskapliga sammanhang om det vertikala avståndet över vilket någon storhet avtar med en faktor e (ungefär lika med 2,71828), basen för den naturliga logaritmen.
Skottår
Ett vykort från 1908 med texten "Skottår / Osäkert för en stackars ensam ungkarl!" Ett skottår är ett år med fler dagar än normalt.
Snöbollsjorden
Konstnärs föreställning av Snöbollsjorden. Snöbollsjorden (Snowball Earth) är en hypotes som försöker förklara en rad fenomen i den geologiska lagerföljden genom att föreslå att en istid under yngre proterozoikum (1 000–542 miljoner år sedan) var så kraftig att hela jorden skulle ha varit täckt av glaciärer.
Solen
Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.
Solförmörkelse
Principen för en solförmörkelse Total solförmörkelse i Frankrike, 11 augusti 1999. Historisk solförmörkelse Solförmörkelse 1 augusti 2008. Den svarta fläcken markerar områden med total solförmörkelse, den gråa skuggan områden med partiell solförmörkelse.
Solkors
Hjulkors Solkors, även kallat ringkors, hjulkors och solhjul, är en symbol som består av ett grekiskt kors omgivet av en cirkel.
Solsystemet
Planeter och dvärgplaneter i solsystemet. Planeternas storlek är i skala, men inte det relativa avståndet till solen. En ramsa från 1950-talet för att lära sig planeternas namn, och ordning från solen räknat. Solsystemet är det vardagliga namnet på vårt planetsystem där bland annat solen, jorden och månen ingår.
Soltid
Soltid är tid som räknas enligt solens (skenbara) dagliga rörelse, i motsats till tid enligt tidszon eller relativ tid sedan viss tidpunkt.
Solvind
Pioneer 10 och 11 samt Voyager 1 och Voyager 2 Solvinden är en plasmavind (alltså ett flöde av laddade partiklar, främst elektroner och protoner) som ständigt skickas ut från solen, rakt genom solsystemet.
Sovjetunionen
Sovjetunionen, formellt De Socialistiska Rådsrepublikernas Union, informellt även Sovjetryssland eller endast Sovjet, var en konstitutionellt socialistisk stat som existerade på den största delen av territoriet av det forna Kejsardömet Ryssland i Eurasien mellan 1922 och 1991.
Stenplanet
De inre planeterna, Merkurius, Venus, jorden och Mars, skalenligt. En stenplanet, eller en jordlik planet är en planet som har en fast yta i form av en skorpa av sten.
Stillahavsplattan
På denna karta över jordens tektoniska plattor är Stillahavsplattan ljusgul Stillahavsplattan är den största av jordens tektoniska plattor.
Se Jorden och Stillahavsplattan
Stjärndygn
Vårdagjämningspunktens förskjutning i förhållande till fixstjärnorna från cirka 4000 f.Kr. till cirka 2800 e.Kr.. Ett stjärndygn är tidsintervallet mellan två på varandra följande meridianpassager av en fixstjärna (egentligen gentemot ICRF - International Celestial Reference Frame - som bygger på extragalaktiska radiokällor).
Stratosfär
Endeavour rör sig genom stratosfären, februari 2010. Stratosfären är ett skikt i jordens atmosfär.
Stromatolit
Stromatoliter i Shark Bay. Stromatoliter i Shark Bay. Stromatoliter (av grekiska: strōma, "bädd", "stratum" och lithos, "sten") består av växelvisa skikt av mattor med fossila mikroorganismer, företrädesvis cyanobakterier.
Subduktionszon
Juan de Fuca-plattan sjunker under den nordamerikanska plattan och bildar en subduktionszon vid Kaskadbergen. En subduktionszon eller neddykningszon är ett gränsområde i litosfären där två litosfäriska plattor kolliderar med varandra varpå den ena plattan tvingas ned under den andra (så kallad subduktion) och sjunker ned i manteln.
Subtropiskt klimat
Områden i världen med subtropiskt klimat. Subtropiskt klimat finns för det mesta inom klimatzonen efter tropiska klimatzonen räknat från ekvatorn.
Se Jorden och Subtropiskt klimat
Superkontinent
Pangea delas, och kontinenterna glider isär. En superkontinent är en landmassa som består av flera kratoner.
Svavel
Svavel (sulphur) är ett icke-metalliskt grundämne som naturligt förekommer som svavelkristaller med formeln S8 eller i föreningar med andra grundämnen.
Sydamerika
Sydamerika är en världsdel som utgör den södra delen av den amerikanska dubbelkontinenten, med Stilla havet i väster, Atlanten i öster, Antarktis i söder och Karibiska havet i norr.
Sydamerikanska kontinentalplattan
border.
Se Jorden och Sydamerikanska kontinentalplattan
Syre
Med en pulsoximeter kan man mäta pulsen och syremättnaden i blodet med hjälp av ljus. En normal saturation hos en lungfrisk vuxen person ska ligga på mellan 96 och 100% (på bilden visar mätaren ett värde på 97% syremättnad). Syre eller oxygen är ett grundämne med tecknet O och atomnummer 8.
Tellus (gudinna)
250 e. Kr., Münchens glyptotek (Inv. W504). Tellus eller Terra var en gudinna inom romersk mytologi.
Se Jorden och Tellus (gudinna)
Tempererat klimat
Världskarta över klimatzoner med tempererat klimat i grönt. Tempererat klimat är det klimat som befinner sig mellan det subarktiska och subtropiska klimatet och även till viss del också ingår i dessa.
Se Jorden och Tempererat klimat
Terrestrisk strålning
''Terrestrisk strålning'' eller ''långvågig strålning''. Terrestrisk strålningBogren et. al. (1999), sid 36, eller terrest strålningSveriges nationalatlas: Klimat, sjöar och vattendrag (2004), sid 40 är den infraröda strålning som emitteras av jorden.
Se Jorden och Terrestrisk strålning
Tidvatten
Samma hamn vid Fundybukten i Nova Scotia vid Kanadas atlantkust vid högvatten respektive lågvatten. Lågvatten i Bretagne i Frankrike. Två kroppar roterar kring sitt gemensamma masscentrum (rött kryss). (Avbildar ej skalenligt jorden och månen. Rotation som sedd mot jordens sydsida).
Tolerans (teknik)
Ett precisionsmotstånd om 1 ohm där tillverkaren anger toleransen till ±0,1%. Tolerans betecknar inom teknik storleken hos en avvikelse eller variation av något mått från ett givet värde.
Se Jorden och Tolerans (teknik)
Torium
Torium är ett radioaktivt grundämne och tillhör aktinoiderna.
Tropiskt klimat
Tropiskt klimat är enligt Köppens klimatklassifikation för klimatklassifikation ett nederbördsrikt klimat med medeltemperaturer över 18 grader Celsius under årets alla månader.
Troposfär
right Troposfären är det lägsta av lagren i jordens atmosfär.
Tsunami
tsunamin i Indiska oceanen 2004. En tsunami (av japanska 津波, tsunami "hamnvåg"), även kallad flodvåg, är en typ av vattenvåg som uppkommer vid en vertikal förskjutning av stora vattenmassor, i de flesta fall på grund av seismisk aktivitet på havsbottnen.
Ultraviolett strålning
Ultraviolett strålning, även känt som UV-strålning och UV-ljus, är elektromagnetisk strålning vars våglängd är kortare än det synliga ljusets.
Se Jorden och Ultraviolett strålning
Undervattenskanjon
Undervattenskanjon är en kanjonartad dal i havsbotten på kontinentalsockeln och ibland ut över kontinentalbranten.
Se Jorden och Undervattenskanjon
Uran
Uran är ett radioaktivt grundämne som tillhör aktiniderna.
USA
Amerikas förenta stater (United States of America), eller i förkortad form Förenta staterna (United States), på svenska vanligen kallat för USA eller Amerika, är en federal republik som består av 50 delstater, ett federalt distrikt och ett flertal olika självstyrande områden.
Utvecklingsland
Utvecklingsland (U-land eller fattigt land) är vanligen definierat som ett land med låg BNP per capita.
Vatten
Vatten är en på jorden allmänt förekommande kemisk förening, bestående av väte och syre, som är nödvändig för allt känt liv.
Vattenånga
Vattenånga som bubblor i kokande vatten. Vattenånga är vatten i gasform, alltså ett av vattens aggregationstillstånd.
Världen
plattkartsprojektion. Topografisk karta av ''världen''. Världen är planeten jorden sedd från en antropocentristisk, eller mänsklig världssyn, en plats bebodd av människor.
Världsdelar och kontinenter
En världsdel är en historiskt, kulturellt och fysiskt avgränsad del av jordytan.
Se Jorden och Världsdelar och kontinenter
Väte
Väte eller hydrogen är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter big bang.
Växthuseffekten
Växthuseffekten (eller drivhuseffekten) är den uppvärmning av jordytan som åstadkoms av jordens atmosfär.
Växtriket
Växtriket (Plantae) är ett av de riken vilka ingår i den biologiska systematiken.
Venus
Venus (symbol: ♀) är den andra planeten i solsystemet från solen räknat och den är nästan lika stor som jorden.
Vinkelhastighet
Vinkelhastighet (rotationshastighet, eller vinkelfrekvens) är mått på ett föremåls rotation per tidsenhet kring sitt rotationscentrum.
Vulkan
Ett freatiskt utbrott på Mount St Helens. Vulkanutbrott. Magma tränger upp genom vulkankäglan. På bilden även den typiska askplymen. Sköldvulkan (Hawaiivulkan). Stromboliskt utbrott. Peleanskt utbrott. Utbrott av Surtsey-typ. Undervattensutbrott. Subglacialt utbrott. En vulkan är en öppning i jordskorpan, där het magma (smälta bergarter) tränger upp från jordens inre och stelnar till lava då den når en kallare temperatur, så som luft eller vatten.
Ytgravitation
Ytgravitationen, g, hos ett astronomiskt eller annat objekt är den gravitationsacceleration som förekommer vid dess yta.
Se även
Natur
Stenplaneter
- Ökenplanet
- 55 Cancri e
- Corot-7b
- Gliese 581 e
- Gliese 876 d
- HD 219134 b
- Isplanet
- Järnplanet
- Jorden
- Kepler-10b
- Kepler-37b
- Kepler-37c
- Kepler-452b
- Kolplanet
- Lavaplanet
- MOA-2007-BLG-192-L b
- Mars (planet)
- Megajord
- Merkurius
- OGLE-2005-BLG-390L b
- PSR B1257+12 b
- PSR B1257+12 c
- PSR B1257+12 d
- Stenplanet
- Superjord
- Vattenplanet
- Venus
Även känd som Jorden (Tellus), Jordens, Jordens yta, Jordklot, Jordklotet, Jordyta, Jordytan, Tellus, Våran planet, .
, Fjorgyn, Flod, Fluor, Fotosyntes, Freon, G-krafter, Gasjätte, Geografiska koordinatsystem, Geoid, Geologi, Geologisk tidsskala, Geomorfologi, Glaciär, Glimmer, Grad Celsius, Granit, Gravitation, Grönland, Halveringstid, Hav, Havsyta, Hetfläck, Himlakropp, Indoaustraliska kontinentalplattan, Industriland, Inlandsklimat, Insjö, Is, Isotop, Istid, J2000, Järn, Jonisering, Jonosfär, Jord, Jordbävning, Jordens historia, Jordens kärna, Jordens magnetfält, Jordrotation, Jordskorpan, Jordskred, Jorduppgång, Julianska kalendern, Jupiter, Jurij Gagarin, Kalcium, Kalium, Kalkspat, Kalksten, Kambriska explosionen, Karibiska plattan, Kärnfusion, Kelvin, Kemi, Kisel, Klor, Klot, Kol, Kolcykeln, Koldioxid, Komet, Kontinentalplatta, Kontinentalsockel, Konvektion, Korallrev, Krackning, Kusterosion, Kustklimat, Kvarts, Kväve, Lajka, Latin, Latitud, Lavaslätt, Litosfär, Lufttryck, Luminositet, Luna (mytologi), Luna 9, Lunaprogrammet, Magma, Magmatisk bergart, Magnesium, Magnetosfär, Manteln, Mantelplym, Marianergraven, Mars (planet), Massutdöende, Människa, Månad, Måne, Månen, Månförmörkelse, Månhav, Meridional, Metamorf bergart, Meteorit, Meter, Mineral, Mittatlantiska ryggen, Mohorovičić-diskontinuiteten, Mount Everest, Natrium, Nazcaplattan, Nederbörd, Nedslagskrater, Neil Armstrong, Neoproterozoikum, Nickel, Nordamerikanska kontinentalplattan, Nordpolen, Nutation (astronomi), Ocean, Olivin, Organism, Orkanstyrka, Orogenes, Oxider, Ozon, Ozonhål, Ozonlagret, Paleontologi, Pangaea, Pannotia, Paris, Pascal (enhet), Pedosfären, Pi, Planet, Platt jord, Plattektonik, Pleistocen, Polarklimat, Pyroxen, Röd jätte, Reologi, Riksäpple, Rodinia, Rotationsellipsoid, Rymden, Saltvatten, Scotiaplattan, Sediment (geologi), Sedimentär bergart, Sfärisk jord, Siderisk omloppstid, Silikat, Skalhöjd, Skottår, Snöbollsjorden, Solen, Solförmörkelse, Solkors, Solsystemet, Soltid, Solvind, Sovjetunionen, Stenplanet, Stillahavsplattan, Stjärndygn, Stratosfär, Stromatolit, Subduktionszon, Subtropiskt klimat, Superkontinent, Svavel, Sydamerika, Sydamerikanska kontinentalplattan, Syre, Tellus (gudinna), Tempererat klimat, Terrestrisk strålning, Tidvatten, Tolerans (teknik), Torium, Tropiskt klimat, Troposfär, Tsunami, Ultraviolett strålning, Undervattenskanjon, Uran, USA, Utvecklingsland, Vatten, Vattenånga, Världen, Världsdelar och kontinenter, Väte, Växthuseffekten, Växtriket, Venus, Vinkelhastighet, Vulkan, Ytgravitation.