Snabbare tillgång än webbläsare!Likheter mellan Josef Stalin och Sovjetunionen
Josef Stalin och Sovjetunionen har 69 saker gemensamt (i Unionpedia): Adolf Hitler, Aleksandr Solzjenitsyn, Aleksej Rykov, Anastas Mikojan, Andra världskriget, Andrej Zjdanov, Östblocket, Östeuropa, Baltikum, Belarus, Bolsjevik, Bulgarien, Centralkommitté, Estland, Folkkommissarie, Frankrike, Generalsekreterare, Georgij Malenkov, GPU (säkerhetstjänst), Grigorij Zinovjev, Gulag, Hungersnöden i Sovjetunionen 1932–1933, Jordbruk, Kalla kriget, Kejsardömet Ryssland, Kliment Vorosjilov, Kommunismens svarta bok, Kulak, Lavrentij Berija, Lettland, ..., Lev Kamenev, Lev Trotskij, Litauen, Marxism–leninism, Mexiko, Michail Kalinin, Michail Tomskij, Molotov–Ribbentrop-pakten, Moskva, Moskvarättegångarna, Nazityskland, Nikita Chrusjtjov, Nikolaj Bucharin, Nikolaj Jezjov, NKVD, Ny ekonomisk politik, Oktoberrevolutionen, Operation Barbarossa, Polen, Politbyrå, Pravda, Proletariat, Röda armén, Regeringschef, Rumänien, Ryska SFSR, Socialdemokrati, Sovjetunionens kommunistiska parti, Stora utrensningen, Supermakt, Tjeckoslovakien, Tredje internationalen, Tyskland, Ukraina, Ukrainska SSR, Ungern, Vinterkriget, Vjatjeslav Molotov, Vladimir Lenin. Förläng index (39 mer) »
Adolf Hitler
Adolf Hitler, född 20 april 1889 i Braunau am Inn, Österrike-Ungern (i nuvarande Österrike), död 30 april 1945 i Berlin, Tyskland (självmord), var en österrikisk-tysk politiker och ordförande i Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei, NSDAP), allmänt känt som Nazistpartiet, från 1921 till 1945.
Adolf Hitler och Josef Stalin · Adolf Hitler och Sovjetunionen ·
Aleksandr Solzjenitsyn
Solzjenitsyn på ett tåg i Vladivostok, sommaren 1994, före avfärd under en resa genom Ryssland. Aleksandr Isajevitj Solzjenitsyn (ryska Алекса́ндр Иса́евич Солжени́цын), född 11 december 1918 i Kislovodsk, död 3 augusti 2008 i Moskva, var en rysk författare, historiker och tidigare sovjetisk dissident.
Aleksandr Solzjenitsyn och Josef Stalin · Aleksandr Solzjenitsyn och Sovjetunionen ·
Aleksej Rykov
Aleksej Ivanovitj Rykov (Алексей Иванович Рыков), född 25 februari (13 februari, enligt g.s.) 1881 i Saratov, Kejsardömet Ryssland, död (avrättad) 15 mars 1938 i Moskva, var en rysk kommunist och sovjetisk politiker.
Aleksej Rykov och Josef Stalin · Aleksej Rykov och Sovjetunionen ·
Anastas Mikojan
Anastas Ivanovitj Mikojan (ryska: Анастас Иванович Микоян, armeniska: Անաստաս Հովհաննեսի Միկոյան, Anastas Hovhannesi Mikojan), född 25 november (13 november enligt g.s.) 1895 i Sanahin, guvernementet Tiflis, död 21 oktober 1978 i Moskva, Ryska SFSR, var en sovjetisk politiker av armeniskt ursprung.
Anastas Mikojan och Josef Stalin · Anastas Mikojan och Sovjetunionen ·
Andra världskriget
Andra världskriget var en väpnad konflikt som pågick från hösten 1939 till hösten 1945, med inledande konflikter redan 1938 och tidigare, och involverade de flesta av världens nationer, inklusive alla stormakter, vilka till slut bildade två motsatta militärallianser: de allierade, ledda av Storbritannien, vilka stod mot axelmakterna, ledda av Nazityskland.
Andra världskriget och Josef Stalin · Andra världskriget och Sovjetunionen ·
Andrej Zjdanov
Andrej Aleksandrovitj Zjdanov, född 26 februari 1896 i Mariupol, Guvernementet Jekaterinoslav, Kejsardömet Ryssland, död 31 augusti 1948 i Moskva, Sovjetunionen, var en sovjetisk kommunistisk politiker, och nära medarbetare till Josef Stalin.
Andrej Zjdanov och Josef Stalin · Andrej Zjdanov och Sovjetunionen ·
Östblocket
Alliansfria stater Östblocket, öststaterna, kommunistblocket, Sovjetblocket är en benämning på Sovjetunionen och dess bundsförvanter under kalla kriget från andra världskrigets slut 1945, till revolutionerna i Östeuropa som inleddes 1989, följdes av Tysklands återförening i oktober 1990 vilket i sin tur slutligen följdes av Sovjetunionens sammanbrott i december 1991.
Östblocket och Josef Stalin · Östblocket och Sovjetunionen ·
Östeuropa
realsocialistiska stater med icke-slavisk majoritet samt icke-ortodox majoritet (Baltikum, DDR, Albanien, Ungern)– '''Gul färg''': land som under Kalla kriget hade vänskapsavtal med Sovjetunionen som aldrig varit socialistiskt (Finland)– '''Rosa färg''': ortodoxt land som aldrig varit socialistiskt (Grekland) Index till kartor över östra Europa publicerat 1954 av USA:s armé. Östeuropa omfattar den östra delen av Europa.
Östeuropa och Josef Stalin · Östeuropa och Sovjetunionen ·
Baltikum
De baltiska länderna. Baltikum, mera sällan Balticum, är ett geografiskt område vid sydöstra östersjökusten.
Baltikum och Josef Stalin · Baltikum och Sovjetunionen ·
Belarus
Belarus, traditionellt kallat Vitryssland (formellt statsnamn: Republiken Belarus, Рэспу́бліка Белару́сь, Respublika Bjelarus, Респу́блика Белару́сь, Respublika Belarus), är ett land i Östeuropa. Landet är en inlandsstat och gränsar till Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina. Belarus huvudstad är Minsk. Fram till 1991, då Belarus frigjorde sig från det sönderfallande Sovjetunionen och utropade sin självständighet, hette landet Vitryska SSR och var en av Sovjetunionens förbundsrepubliker. Belarus är en övervägande flack inlandsstat med moränterräng i norr och stora våtmarker i söder, där flera har utdikats för att bli odlingsmark. Landet har cirka 11 000 sjöar och flera floder. Knappt 30 procent av landet består av skog och hedlandskap, och nästan hälften av arealen är jordbruksmark. De viktigaste grödorna är korn, råg, potatis, sockerbetor och lin. En viktig sektor inom jordbruket är kreatursnäringen, med mjölkproduktion och svinuppfödning. Belarus präglades efter självständigheten 1991 av strejker och politisk oro. Sedan Aleksandr Lukasjenko kom till makten 1994 har dock en gradvis stabilisering skett till priset av kraftigt inskränkta medborgerliga och politiska rättigheter. Nya politiska oroligheter utbröt efter valet 2020, som dock slogs ner av Lukasjenko, med resultatet att en del av oppositionen gick i exil och en annan del fängslades. År 2019 rankades Belarus som Europas minst demokratiska land enligt den amerikanska organisationen Freedom House. Åren 2000 till 2007 hade landets ekonomi god tillväxt, till stor del driven av kraftigt subventionerade olje- och gasleveranser från Ryssland. När den ryska politiken förändrades och olje- och gaspriserna gradvis höjdes, drabbades den belarusiska ekonomin starkt negativt. Från att ha varit skuldfritt har landet på bara några år dragit på sig en betydande utlandsskuld.
Belarus och Josef Stalin · Belarus och Sovjetunionen ·
Bolsjevik
Bolsjevikmöte. Vladimir Lenin till höger. Boris Kustodijevs målning ''Bolsjevik'' (1920). Bolsjevik (av ryskans большевик, ’majoritetsman’) kallade sig medlemmarna i den ena av de två fraktioner som bildades efter en splittring av Rysslands socialdemokratiska arbetareparti år 1903.
Bolsjevik och Josef Stalin · Bolsjevik och Sovjetunionen ·
Bulgarien
Bulgarien (България, Bǎlgarija), formellt Republiken Bulgarien (Република България, Republika Bălgarija, uttalas), är en republik i Sydeuropa, på nordöstra delen av Balkanhalvön, som i norr gränsar mot Rumänien, i väster mot Serbien och Nordmakedonien, i söder mot Grekland och Turkiet, och i öster har kust mot Svarta havet. Bulgarien har en yta på 110 879 kvadratkilometer och cirka 7,1 miljoner invånare (2016); största stad är huvudstaden Sofia med 1,2 miljoner invånare. Dagens Bulgarien överlappar de antika romerska provinserna Moesia, Thrakien och Makedonien. Landet har bibehållit samma traditioner, språk och alfabet sedan det första bulgariska riket 681–1018 e.Kr. Under långa tider utgjorde dåtidens bulgariska imperium större delen av Balkanhalvön, därmed spreds dess alfabet, litteratur och kultur bland de slaviska folken och de närliggande länderna i Östeuropa. Århundraden senare med nedgången av det andra bulgariska riket (1186–1396 e.Kr.) kom landet under det osmanska rikets styre under nästa 482 år. Det rysk-turkiska kriget (1877–1878) bidrog till ett återetablerande av en bulgarisk stat som en konstitutionell monarki år 1878, med San Stefanofördraget som ledde till den tredje bulgariska staten. Efter andra världskriget blev Bulgarien en kommunistisk stat och en del av östblocket. Vid kommunismens fall 1990 hölls det första flerpartivalet och landet fick därvid en demokratiskt vald regering och ett år senare ett statsskick som demokratisk republik. Bulgarien är medlem i Nato sedan 2004 och i Europeiska unionen sedan 2007.
Bulgarien och Josef Stalin · Bulgarien och Sovjetunionen ·
Centralkommitté
Centralkommitté är det högsta beslutande och verkställande organet i kommunistiska partier runt om i världen under tiden mellan partiernas kongresser.
Centralkommitté och Josef Stalin · Centralkommitté och Sovjetunionen ·
Estland
Estland (estniska: Eesti), officiellt Republiken Estland (Eesti Vabariik, från vaba, "fri", och riik, "stat, rike"), är en republik i Baltikum i Nordeuropa.
Estland och Josef Stalin · Estland och Sovjetunionen ·
Folkkommissarie
Folkkommissarie (ryska: народный комиссар, narodnij kommissar, förkortat Narkom) var i revolutionära Ryssland, Ukraina och senare i Sovjetunionen under perioden 1917–1946 en person som fungerade som minister.
Folkkommissarie och Josef Stalin · Folkkommissarie och Sovjetunionen ·
Frankrike
Frankrike, enligt svenskt diplomatiskt protokoll formellt Republiken Frankrike, fast det officiella franska namnet République française på svenska ordagrant blir Franska republiken, är en republik i Västeuropa.
Frankrike och Josef Stalin · Frankrike och Sovjetunionen ·
Generalsekreterare
Generalsekreterare är en ofta förekommande titel för chefstjänstemän i olika typer av organisationer.
Generalsekreterare och Josef Stalin · Generalsekreterare och Sovjetunionen ·
Georgij Malenkov
Georgij Maksimiljanovitj Malenkov (ryska: Георгий Максимилианович Маленков), född 8 januari 1902 i Orenburg i guvernementet Orenburg, död 14 januari 1988 i Moskva i Ryska SFSR, var en sovjetisk politiker.
Georgij Malenkov och Josef Stalin · Georgij Malenkov och Sovjetunionen ·
GPU (säkerhetstjänst)
GPU, från 15 november 1923 OGPU, var Ryska SFSR:s säkerhetspolis från Tjekans ombildande den 6 februari 1922.
GPU (säkerhetstjänst) och Josef Stalin · GPU (säkerhetstjänst) och Sovjetunionen ·
Grigorij Zinovjev
Grigorij Zinovjev år 1921. Grigorij Jevsejevitj Zinovjev (ryska: Григо́рий Евсе́евич Зино́вьев), även känd som Ovsej-Gersjen Aaronovitj Radomyslskij, ursprungligen Hirsch Apfelbaum (Гирш Апфельбаум), född 23 september (11 september enligt gamla stilen) 1883 i Jelizavetgrad, Guvernementet Cherson, Nya Ryssland, Kejsardömet Ryssland i dagens Ukraina, död 25 augusti 1936 i Moskva, var en rysk kommunist och sovjetisk politiker.
Grigorij Zinovjev och Josef Stalin · Grigorij Zinovjev och Sovjetunionen ·
Gulag
Karta över Gulagläger 1923–1961 sammanställd av organisationen Memorial. Gulag (ГУЛаг) är en förkortning för Гла́вное управле́ние лагере́й (Glavnoje upravlenije lagerej) vilket betyder "Lägrens huvudstyrelse" och var benämningen på det sovjetiska system av arbetsläger, som påbörjades under ledning av Vladimir Lenin och som sedan under Josef Stalins ledning byggdes ut i mycket stor omfattning.
Gulag och Josef Stalin · Gulag och Sovjetunionen ·
Hungersnöden i Sovjetunionen 1932–1933
Värst drabbade områden i svart. Hungersnöden i Sovjetunionen 1932–1933 drabbade cirka 40 miljoner människor, och skördade 6–8 miljoner liv, huvudsakligen i Ukraina, (se holodomor) och Kazakstan (se hungersnöden i Kazakstan 1932–1933).
Hungersnöden i Sovjetunionen 1932–1933 och Josef Stalin · Hungersnöden i Sovjetunionen 1932–1933 och Sovjetunionen ·
Jordbruk
Jordbruksscener från antika Egypten. 1500-talet f.Kr. Två oxar drar ett lass med havre, tidigt 1900-tal. Franska kvinnor brukar jorden, cirka 1917-1920. Terrasser i Yunnan-provinsen i Kina. Jordbruk (mindre brukligt: agrikultur) är människans nyttjande av mark genom bearbetning av åkrar och betesmark i syfte att producera livsmedel, djurfoder samt råvaror för energi- eller industriändamål.
Jordbruk och Josef Stalin · Jordbruk och Sovjetunionen ·
Kalla kriget
Det kalla kriget var en period av skarpa motsättningar utan konventionellt krig, mellan främst Sovjetunionen och USA, deras respektive huvudsakliga ideologiska övertygelser (kommunism och kapitalism) och deras respektive allierade stater, från omkring 1945, precis efter andra världskrigets slut, till omkring 1990.
Josef Stalin och Kalla kriget · Kalla kriget och Sovjetunionen ·
Kejsardömet Ryssland
Kejsardömet Ryssland eller Ryska riket, även kallat Ryska kejsardömet eller Ryska imperiet, (Российская империя/Rossijskaja imperija) var den ryska statsbildningen åren 1721 till 1917.
Josef Stalin och Kejsardömet Ryssland · Kejsardömet Ryssland och Sovjetunionen ·
Kliment Vorosjilov
Kliment Jefremovitj Vorosjilov (ryska Климе́нт Ефре́мович Вороши́лов), född 4 februari (23 januari enl. gamla stilen) 1881, död 2 december 1969, var en sovjetisk politiker och militär.
Josef Stalin och Kliment Vorosjilov · Kliment Vorosjilov och Sovjetunionen ·
Kommunismens svarta bok
Kommunismens svarta bok (fr. Le Livre noir du communisme: Crimes, terreur, répression) är en fransk bok publicerad 1997 som skrevs av Stéphane Courtois, Nicolas Werth, Karel Bartošek, Jean-Louis Panne, Jean-Louis Margolin samt Andrzej Paczkowski.
Josef Stalin och Kommunismens svarta bok · Kommunismens svarta bok och Sovjetunionen ·
Kulak
Kulak (ryska кула́к kulák, egentligen ’knytnäve’) är ett ord åsyftande ryska förhållanden och med innebörden "rik bonde".
Josef Stalin och Kulak · Kulak och Sovjetunionen ·
Lavrentij Berija
Lavrentij Pavlovitj Berija (ryska: Лаврентий Павлович Берия, georgiska: ლავრენტი პავლეს ძე ბერია, Lavrenti Pavles dze Beria), född 29 mars (17 mars enligt g.s.) 1899 i Mercheuli nära Suchumi i nuvarande Abchazien, död genom avrättning 23 december 1953 i Moskva, var en sovjetisk politiker och militär av georgisk härkomst. Mellan 1938 och 1953 var han chef för säkerhetstjänsten NKVD och dess efterföljare, som så småningom, efter Berijas död, blev KGB. Som Josef Stalins säkerhetschef var Berija ansvarig för att genomföra slutfasen av den stora utrensningen. Han stod bakom Katynmassakern och genomförde etniska rensningar bland flera folkgrupper i Sovjetunionen då minst en halv miljon människor dog. Berija personifierar tillsammans med Stalin den kommunistiska terrorpolitiken, även om den inleddes redan under hans föregångare Nikolaj Jezjov. Stalin ska i Jalta ha presenterat honom för Franklin D. Roosevelt med orden "det är vår egen Himmler".
Josef Stalin och Lavrentij Berija · Lavrentij Berija och Sovjetunionen ·
Lettland
Lettland (Latvija), officiellt Republiken Lettland (Latvijas Republika), är en republik i Baltikum i Nordeuropa med kust mot Östersjön och gräns mot Estland, Ryssland, Belarus och Litauen.
Josef Stalin och Lettland · Lettland och Sovjetunionen ·
Lev Kamenev
Lev Borisovitj Kamenev (ryska: Лев Борисович Каменев), född Rozenfeld, 18 juli (6 juli enligt g.s.) 1883 i Moskva, Ryssland, död 25 augusti 1936 i Moskva, Sovjetunionen, var en sovjetisk bolsjevikpolitiker av judisk härkomst.
Josef Stalin och Lev Kamenev · Lev Kamenev och Sovjetunionen ·
Lev Trotskij
(Лев Дави́дович Тро́цкий), före 1905 Leiba Davidovitj Bronstein, född 7 november 1879 i Janovka, guvernementet Cherson, Nya Ryssland i Kejsardömet Ryssland, död (mördad) 21 augusti 1940 i Coyoacán i Mexico City i Mexiko, var en rysk (sovjetisk) politiker, revolutionär och marxistisk teoretiker av judisk härkomst.
Josef Stalin och Lev Trotskij · Lev Trotskij och Sovjetunionen ·
Litauen
Litauen (Lietuva), formellt Republiken Litauen (Lietuvos Respublika), är en republik i Baltikum i Nordeuropa.
Josef Stalin och Litauen · Litauen och Sovjetunionen ·
Marxism–leninism
Marxism-leninism är en form av marxism, som analyserar det kapitalistiska samhällets utveckling och påvisar hur arbetarklassen ska kunna erövra statsmakten och bygga det socialistiska samhället.
Josef Stalin och Marxism–leninism · Marxism–leninism och Sovjetunionen ·
Mexiko
Mexiko (spanska: México; nahuatl: Mēxihco), officiellt benämnt Mexikos förenta stater (spanska: Estados Unidos Mexicanos, EUM) är en federal konstitutionell republik i Nordamerika.
Josef Stalin och Mexiko · Mexiko och Sovjetunionen ·
Michail Kalinin
Michail Ivanovitj Kalinin (Михаил Иванович Калинин), född 19 november (7 november enligt julianska kalendern) 1875 i Verchnjaja Troitsa i guvernementet Tver, död 3 juni 1946 i Moskva, var en sovjetisk marxist-leninistisk politiker.
Josef Stalin och Michail Kalinin · Michail Kalinin och Sovjetunionen ·
Michail Tomskij
Michail Pavlovitj Tomskij (ryska: Михаил Павлович Томский), född 19 oktober (31 oktober enligt nya stilen) 1880 i Kolpino vid Sankt Petersburg, död 22 augusti 1936 i Bolsjevo vid Moskva, var en sovjetisk fackföreningsfunktionär och kommunistisk politiker.
Josef Stalin och Michail Tomskij · Michail Tomskij och Sovjetunionen ·
Molotov–Ribbentrop-pakten
Molotov–Ribbentrop-pakten var en icke-angreppspakt mellan Sovjetunionen och Tyskland.
Josef Stalin och Molotov–Ribbentrop-pakten · Molotov–Ribbentrop-pakten och Sovjetunionen ·
Moskva
Moskva (Москва́) är Rysslands huvudstad och största stad, belägen vid Moskvafloden i den centrala delen av europeiska Ryssland.
Josef Stalin och Moskva · Moskva och Sovjetunionen ·
Moskvarättegångarna
Överåklagaren Andrej Vysjinskij läser upp åtalspunkterna mot Karl Radek vid Moskvarättegångarna 1937. Moskvarättegångarna eller Moskvaprocesserna kallas en serie uppmärksammade skenrättegångar i Sovjetunionen åren 1936–1938.
Josef Stalin och Moskvarättegångarna · Moskvarättegångarna och Sovjetunionen ·
Nazityskland
Adolf Hitler, Tysklands diktator 30 januari 1933 – 30 april 1945. Valaffisch för nazistpartiet vid riksdagsvalen 1933. Hitler 1941. Hermann Göring (till höger) utnämner SS-Reichsführer Heinrich Himmler till chef för Geheime Staatspolizeiamt 1934. Hitler 1942. Förordning utfärdad av ministerrådet för riksförsvaret 1942. Hitler. Höga partifunktionärer 1938. Koncentrationslägervakter i Mauthausen. Ett tjänsterum hos Gestapo (modern rekonstruktion). fördrag. Panzer IV 1941. Nazityskland (formellt Tyska riket (Deutsches Reich): 1933–1943, senare Stortyska riket (Großdeutsches Reich): 1943–1945, ibland kallat Tredje riket (Drittes Reich)), är den vanliga benämningen på Tyskland den period i Tysklands historia mellan 1933 och 1945 då landet leddes av Adolf Hitler och Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP).
Josef Stalin och Nazityskland · Nazityskland och Sovjetunionen ·
Nikita Chrusjtjov
Nikita Chrusjtjov och Tage Erlander i Harpsund i juni 1964 Nikita Sergejevitj Chrusjtjov (ryska), född 17 april (5 april (g.s.) 1894 i Kalinovka i guvernementet Kursk i Kejsardömet Ryssland, död 11 september 1971 i Moskva i Sovjetunionen (i nuvarande Ryssland), var en sovjetisk politiker, parti- och regeringschef. Han var generalsekreterare i Sovjetiska kommunistpartiets centralkommittés politbyrå och därmed Sovjetunionens ledare från 7 september 1953 till 14 oktober 1964.
Josef Stalin och Nikita Chrusjtjov · Nikita Chrusjtjov och Sovjetunionen ·
Nikolaj Bucharin
Nikolaj Bucharin 1928. Nikolaj Ivanovitj Bucharin (Николай Иванович Бухарин), född 9 oktober 1888 i Moskva, död 15 mars 1938 i Moskva (båda år enligt nya stilen), var en rysk kommunist och sovjetisk politiker.
Josef Stalin och Nikolaj Bucharin · Nikolaj Bucharin och Sovjetunionen ·
Nikolaj Jezjov
Nikolaj Ivanovitj Jezjov (Николай Иванович Ежов), född 1 maj 1895 i Sankt Petersburg, död 4 februari 1940 i Moskva (avrättad), var chef för den sovjetiska säkerhetspolisen NKVD 1936–1938, under den period som till stor del sammanföll med den stora utrensningen (ryska Jezjovsjtjina, Ежовщина).
Josef Stalin och Nikolaj Jezjov · Nikolaj Jezjov och Sovjetunionen ·
NKVD
NKVD (Народный комиссариат внутреннихдел), Narodnyj komissariat vnutrennich del ("Folkkommissariatet för inrikes ärenden"), var Sovjetunionens kombinerade säkerhets- och underrättelsetjänst 1934–1946.
Josef Stalin och NKVD · NKVD och Sovjetunionen ·
Ny ekonomisk politik
Ny ekonomisk politik (NEP) (новая экономическая политика, novaja ekonomitjeskaja politika) syftar på den ekonomiska politik som temporärt infördes i Sovjetunionen 1921 men upphävdes inför antagandet den första femårsplanen 1928.
Josef Stalin och Ny ekonomisk politik · Ny ekonomisk politik och Sovjetunionen ·
Oktoberrevolutionen
Oktoberrevolutionen (Октябрьская революция, Oktjabrskaja revoljutsija; officiell sovjetisk benämning i översättning: "Den stora socialistiska oktoberrevolutionen") är den del av ryska revolutionen som utbröt 7 november 1917 (n.s.) i Petrograd och 12 november i Moskva.
Josef Stalin och Oktoberrevolutionen · Oktoberrevolutionen och Sovjetunionen ·
Operation Barbarossa
Operation Barbarossa (Unternehmen Barbarossa, efter Fredrik I Barbarossa) var kodnamnet för Nazitysklands invasion av Sovjetunionen som inleddes den 22 juni 1941, under andra världskriget.
Josef Stalin och Operation Barbarossa · Operation Barbarossa och Sovjetunionen ·
Polen
Polen (Polska) formellt Republiken Polen (Rzeczpospolita Polska), är en republik i Centraleuropa.
Josef Stalin och Polen · Polen och Sovjetunionen ·
Politbyrå
En politbyrå är det verkställande utskottet i vissa politiska partier, framförallt kommunistiska och marxist-leninistiska.
Josef Stalin och Politbyrå · Politbyrå och Sovjetunionen ·
Pravda
Pravda (ryska: Пра́вда, ’sanning’) var en rysk dagstidning som ägdes av Sovjetunionens kommunistiska parti.
Josef Stalin och Pravda · Pravda och Sovjetunionen ·
Proletariat
''Valsverket'', målning av Adolph von Menzel från 1875. Proletariat är ett kollektiv av proletärer (av franskans prolétaire, av latinets proles, barn).
Josef Stalin och Proletariat · Proletariat och Sovjetunionen ·
Röda armén
Röda armén, egentligen Arbetarnas och böndernas röda armé (RKKA) (ryska: Красная армия, Krasnaja armija eller Рабоче-крестьянская Красная армия, Rabotje-krestjanskaja Krasnaja armija, ry. förkortning РККА), var bolsjevikernas armé, skapad under ryska inbördeskriget av Lev Trotskij 1918, även benämning på Sovjetunionens armé fram till efter stora fosterländska kriget (vilket var en del av andra världskriget), då dess namn 1946 ändrades till Sovjetarmén (ryska: Советская армия, Sovetskaja armija).
Josef Stalin och Röda armén · Röda armén och Sovjetunionen ·
Regeringschef
Regeringschef, inte att förväxla med statschef, är en generisk benämning på den ämbetsinnehavare som är vanligtvis den förste bland jämlikar (primus inter pares) i en suverän stats ledningsorgan (kabinett, ministär, regering eller statsråd) och som leder det organets arbete i dess utövande av verkställande makt.
Josef Stalin och Regeringschef · Regeringschef och Sovjetunionen ·
Rumänien
Rumänien (România) är en republik i Östeuropa. Läst 27 oktober 2011. Landet gränsar i norr mot Ukraina, i öster till Moldavien och Svarta havet, i söder till Bulgarien, längs med floden Donau, och i väster mot Ungern och Serbien. Rumäniens befolkning utgjorde 20 121 641 personer vid folkräkningen 2011. Rumäniens moderna historia har präglats av det kommunistiska styret sedan 1947. Efter en period av svårt förtryck under den kommunistiske diktatorn Nicolae Ceaușescu från 1965 till 1989 blev landet en demokratisk republik. Rumänien är medlem av militäralliansen Nato sedan 29 mars 2004 och Europeiska unionen sedan 1 januari 2007.
Josef Stalin och Rumänien · Rumänien och Sovjetunionen ·
Ryska SFSR
Ryska sovjetiska federativa socialistrepubliken, förkortat Ryska SFSR, var den största av Sovjetunionens delrepubliker.
Josef Stalin och Ryska SFSR · Ryska SFSR och Sovjetunionen ·
Socialdemokrati
rosen är en vanlig symbol för socialdemokratin. Socialdemokrati är en reformistisk riktning inom arbetarrörelsen, som vill verka för liberal demokrati (ibland definierat som politisk, social och ekonomisk demokrati) och eftersträvar en jämlikare inkomstfördelning med hjälp av den socialistiska ideologins princip om offentligt ägande, men inom ramen för det kapitalistiska ekonomiska systemet.
Josef Stalin och Socialdemokrati · Socialdemokrati och Sovjetunionen ·
Sovjetunionens kommunistiska parti
Kragnål föreställande SUKP:s flagga Sovjetunionens kommunistiska parti (Коммунисти́ческая па́ртия Сове́тского Сою́за, КПСС), på svenska förkortat SUKP, var det statsbärande och enda existerande politiska partiet i Sovjetunionen fram tills Gorbatjovs reformer öppnade upp för flerpartisystem år 1991.
Josef Stalin och Sovjetunionens kommunistiska parti · Sovjetunionen och Sovjetunionens kommunistiska parti ·
Stora utrensningen
Stora utrensningen var den intensiva förföljelse av verkliga och inbillade statsfiender som dirigerades av Josef Stalin i Sovjetunionen åren 1934–1939.
Josef Stalin och Stora utrensningen · Sovjetunionen och Stora utrensningen ·
Supermakt
USA och Sovjetunionen var under kalla kriget två supermakter. Här ses Ronald Reagan och Michail Gorbatjov 1985. Supermakt är en stat med möjligheten att påverka världshändelser och manifestera sin makt i stor skala.
Josef Stalin och Supermakt · Sovjetunionen och Supermakt ·
Tjeckoslovakien
Tjeckoslovakien, även benämnt under parallellformen Tjeckoslovakiet, var en stat som existerade i Centraleuropa först mellan 1918 och 1939 och sedan mellan 1945 och 1993, varefter den delades i de båda staterna Tjeckien och Slovakien.
Josef Stalin och Tjeckoslovakien · Sovjetunionen och Tjeckoslovakien ·
Tredje internationalen
Tredje internationalen, ofta kallad Komintern efter Kommunistiska internationalen, var en sammanslutning av kommunistiska partier i världen, där medlemspartierna utgjorde sektioner i ett världsomspännande kommunistparti för att sprida revolutionen.
Josef Stalin och Tredje internationalen · Sovjetunionen och Tredje internationalen ·
Tyskland
Tyskland (Deutschland), formellt Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland), är en förbundsstat belägen i Centraleuropa bestående av 16 förbundsländer (tyska: Bundesländer).
Josef Stalin och Tyskland · Sovjetunionen och Tyskland ·
Ukraina
Ukraina (Україна/Ukrajina) är ett land i Östeuropa.
Josef Stalin och Ukraina · Sovjetunionen och Ukraina ·
Ukrainska SSR
Ukrainska Socialistiska Sovjetrepubliken, förkortat Ukrainska SSR, var en sovjetrepublik åren 1922–1991.
Josef Stalin och Ukrainska SSR · Sovjetunionen och Ukrainska SSR ·
Ungern
Ungern (Magyarország) är en republik i Centraleuropa.
Josef Stalin och Ungern · Sovjetunionen och Ungern ·
Vinterkriget
Vinterkriget (talvisota; Советско-финляндская (советско-финская) война 1939—1940, tr. Sovetsko-finljandskaja (sovetsko-finskaja) vojna 1939—1940; i Sverige vanligen kallat finska vinterkriget) utkämpades mellan Finland och Sovjetunionen, sedan Sovjetunionen den, in i andra världskriget, anfallit Finland.
Josef Stalin och Vinterkriget · Sovjetunionen och Vinterkriget ·
Vjatjeslav Molotov
Vjatjeslav Michajlovitj Molotov (Вячесла́в Миха́йлович Мо́лотов), ursprungligen Skrjabin, född 9 mars 1890 (25 februari enligt g.s.) i Kukarka i guvernementet Vjatka, död 8 november 1986 i Moskva, var en sovjetisk kommunistisk politiker.
Josef Stalin och Vjatjeslav Molotov · Sovjetunionen och Vjatjeslav Molotov ·
Vladimir Lenin
Vladimir Iljitj Lenin, egentligen, född 22 april (10 april enligt gamla stilen) 1870 i Simbirsk i Kejsardömet Ryssland, död 21 januari 1924 i Gorki (utanför Moskva) i Sovjetunionen (i nuvarande Ryssland), var en rysk (sovjetisk) politiker och marxistisk teoretiker, revolutionsledare samt grundare av leninismen.
Josef Stalin och Vladimir Lenin · Sovjetunionen och Vladimir Lenin ·
Listan ovan svarar på följande frågor
- I vad som verkar Josef Stalin och Sovjetunionen
- Vad har gemensamt Josef Stalin och Sovjetunionen
- Likheter mellan Josef Stalin och Sovjetunionen
Jämförelse mellan Josef Stalin och Sovjetunionen
Josef Stalin har 221 relationer, medan Sovjetunionen har 236. Eftersom de har gemensamt 69, är Jaccard index 15.10% = 69 / (221 + 236).
Referenser
Den här artikeln visar sambandet mellan Josef Stalin och Sovjetunionen. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:
