Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Installera
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Judar och Judendomens historia

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Judar och Judendomens historia

Judar vs. Judendomens historia

rabbi ritad av Albert Edelfelt Judar (יְהוּדִים) är en etno-religiös grupp som har spridits över världen från det område öster om Medelhavet som benämns Kanaan, Palestina och Israel. Judendomens historia är historien om judendomen, deras tro och kultur och innefattar enligt traditionen en tid på drygt 4 000 år.

Likheter mellan Judar och Judendomens historia

Judar och Judendomens historia har 26 saker gemensamt (i Unionpedia): Abraham (patriark), Ashkenazer, Babyloniska fångenskapen, Balfourdeklarationen (1917), Diaspora, Förintelsen, Halacha, Israel, Israeliter, Jakob (patriark), Jerusalem, Jiddisch, Juda rike, Judendom, Kanaan, Konservativ judendom, Kungariket Israel (Samarien), Ladino, Nebukadnessar II, Ortodox judendom, Persiska riket, Rabbin, Reformjudendom, Salomo, Sionism, Synagoga.

Abraham (patriark)

målning av Ludovico Cigoli (cirka 1607) Abraham (hebreiska: אַבְרָהָם, Avraham, Aḇrāhām, Avrohom eller Avruhom; arameiska: אברהם: Aḇrāhām, Avrohom; arabiska: إبرَاهِيمIbrāhīm) eller Abram, vördas inom de så kallade abrahamitiska religionerna som patriark.

Abraham (patriark) och Judar · Abraham (patriark) och Judendomens historia · Se mer »

Ashkenazer

Ashkenazer, även ashkenaziska judar eller ashkenazim, (Ashkenazi, singular:; även יְהוּדֵי אַשְׁכֲּנַז, Y'hudey Ashkenaz, ”Tysklands judar”, אַשכּנזישע ייִדן) är den grupp av judar som på medeltiden kom att bosätta sig i Tyskland och norra Frankrike, samt därefter i Polen och andra östeuropeiska områden såsom det judiska bosättningsområdet i Kejsardömet Ryssland.

Ashkenazer och Judar · Ashkenazer och Judendomens historia · Se mer »

Babyloniska fångenskapen

Judarna fördrivs från Jerusalem. Den babyloniska fångenskapen eller babyloniska exilen, 587–537 f.Kr räknat från Jerusalems förstörelse till perserkungen Kyros den stores löfte om att de till Babylon bortförda judarna kunde återvända till Jerusalem och landet Juda, skildras i både den judiska Tanakh och i den kristna Bibelns Gamla Testamentet.

Babyloniska fångenskapen och Judar · Babyloniska fångenskapen och Judendomens historia · Se mer »

Balfourdeklarationen (1917)

Balfourdeklarationen. Balfourdeklarationen (Balfour Declaration) är ett yttrande den 2 november 1917 av den brittiske utrikesministern Arthur James Balfour, i vilket han meddelar lord Walter Rothschild, ledaren för det judiska samfundet i England, att den brittiska regeringen stöder förslaget att upprätta ett judiskt hemland i Palestina, dock under förutsättning att detta inte skulle komma att inkräkta på i Palestina redan existerande icke-judiska samhällens civila och religiösa rättigheter eller judars rättigheter och politiska status i något annat land.

Balfourdeklarationen (1917) och Judar · Balfourdeklarationen (1917) och Judendomens historia · Se mer »

Diaspora

Diaspora (av grekiska διασπορά, "förskingring", i betydelsen "kringspriddhet", uttalas) syftade ursprungligen på medborgare i de grekiska stadsstaterna som valt att bosätta sig i stadsstaternas kolonier; de grekiska stadsstaterna hade omfattande kolonier i bland annat södra Italien och längs Svarta havets kust.

Diaspora och Judar · Diaspora och Judendomens historia · Se mer »

Förintelsen

Förintelsen (av; även känt som Shoah (HaShoah, "katastrofen") var ett folkmord där omkring sex miljoner judar dödades av Nazityskland under perioden kring andra världskriget. En bredare definition inbegriper även naziregimens systematiska dödande av andra grupper, som romer, sovjetiska krigsfångar, polacker, civila sovjetmedborgare, homosexuella, personer med funktionsnedsättningar, Jehovas vittnen och andra politiska och religiösa motståndare.Niewyk, Donald L. & Nicosia, Francis R.,, Columbia University Press, 2000, sid:45-52. Med denna vidare definition är det totala antalet offer för Förintelsen mellan 11 och 17 miljoner människor. Det beräknas att Tysklands nazistiska regering under sina 12 år vid makten dödade mellan 5,6 miljoner och 6,3 miljoner judar, varav cirka 2,9 miljoner i förintelseläger där många mördades i gaskammare eller dog på grund av misshandel, svält, sjukdomar och hårt arbete. I siffrorna 5,6–6,3 miljoner ingår även de cirka en och en halv miljon judar som arkebuserades av bland annat de mobila insatsstyrkorna, Einsatzgruppen, på östfronten och de omkring 800 000 som dog till följd av gettoiseringen. Det svenska namnet är en översättning av tyskans Die Vernichtung. Andra begrepp som används är "Shoa" även stavat "Shoah" eller, främst på tyska, "Schoah" samt "Holocaust". Förintelsen skiljer sig från andra folkmord i historien på grund av de systematiska, industriella och statligt organiserade mordmetoderna och ifråga om nazisternas rasideologi som betraktade den germanska "ariska rasen" som en härskarras. Genom de antisemitiska Nürnberglagarna som antogs 1935 påbörjades lagstiftningen som särskiljde judar, och även ”zigenare” och ”negrer”, från den tyska så kallade ”ariska” folkgemenskapen. Lagarna, som i sin helhet heter Lagen till skydd för det tyska blodet och den tyska äran, bestämde vem som var av tyskt blod, blandras, heljude, halvjude eller kvartsjude. Äktenskap mellan judar och tyskar förbjöds och judarna fråntogs fullt medborgarskap och förlorade rösträtt och tillträde till offentliga arbeten. Systematisk förföljelse av judar har ägt rum upprepade gånger i historien och omnämns redan i Bibeln, och senare speciellt i Europa, sedan medeltiden. I Tyskland hade många judar antagit tyska efternamn och många, särskilt under 1800-talet, hade även konverterat till kristendomen i sin strävan att integreras och vara "goda tyskar" och förväntade sig därför inte att de skulle förlora sina medborgerliga rättigheter. År 1933 fanns i Tyskland cirka 525 000 troende judar och 180 000 assimilerade, totalt 790 000 kategoriserade som etniska judar till minst 1/4. Tio år senare var de färre än 32 000. Cirka 300 000 hade lyckats lämna Tyskland på något sätt.

Förintelsen och Judar · Förintelsen och Judendomens historia · Se mer »

Halacha

Babylons Talmud Halacha är det hebreiska namnet på de delar av Talmud som utgör den samlade judiska lagen.

Halacha och Judar · Halacha och Judendomens historia · Se mer »

Israel

Israel (hebreiska: יִשְׂרָאֵל, Yisra'el; arabiska: إِسْرَائِيل, Isrā'īl), formellt Staten Israel, är en stat i Mellanöstern i Asien.

Israel och Judar · Israel och Judendomens historia · Se mer »

Israeliter

Levi stam fick städer men inget landområde. Israeliter, Israels folk och Israels barn är i Bibeln benämningar på det folk som har patriarken Jakob (Israel) som stamfar.

Israeliter och Judar · Israeliter och Judendomens historia · Se mer »

Jakob (patriark)

''Jakob brottas med ängeln'', målning av Rembrandt. Jakob, också känd som Israel, var enligt Första Moseboken i den hebreiska Bibeln israeliternas anfader.

Jakob (patriark) och Judar · Jakob (patriark) och Judendomens historia · Se mer »

Jerusalem

Jerusalem (hebreiska: יְרוּשָׁלַיִם, Yerushaláyim; arabiska: القُدس, al-Quds) är en stad på Judéens högland mellan Medelhavet och Döda havet med cirka 900 000 invånare (2019).

Jerusalem och Judar · Jerusalem och Judendomens historia · Se mer »

Jiddisch

Jiddisch (ייִדיש yidish eller אידיש idish, bokstavligen 'judiskt', med engelsk transkribering Yiddish, tidigare även kallad judetyska) är ett germanskt språk som talas som modersmål av omkring 800 000 judar i hela världen. Språket uppstod under 1000-talet i det område som sedermera blev Tyskland. Strax före andra världskriget talades det globalt av cirka 11 miljoner (2/3 av alla judar), men Förintelsen innebar en minskning till cirka 5 miljoner talare. Därefter har mängden talare av språket fortsatt att minska, bland annat på grund av migration till Israel, där efterföljande generationer i första hand kommit att tala hebreiska. Förutom de modersmålstalande bedöms ytterligare cirka tre miljoner människor kunna tala språket. Jiddisch är ett av flera judiska språk och ett av de minsta nationella minoritetsspråken i Sverige. Namnet jiddisch betyder judiska. Andra judiska språk är t.ex. hebreiska, ladino och arameiska. Jiddisch är en förening mellan två främmande språkfamiljer. Språket finns i flera dialekter och skrivs med det hebreiska alfabetet. Idag talas jiddisch av fyra miljoner människor och i städer som New York, Jerusalem, Antwerpen och Montreal är jiddisch ett vardagsspråk. I Sverige började jiddisch att användas på 1600–talet men först i slutet av 1700–talet uppstod en mer kontinuerlig användning.Före andra världskriget hade länder som Polen, Ukraina, Vitryssland, Litauen, Lettland, Moldavien och Rumänien en hög andel jiddischtalande.  Idag finns det också ganska många som talar jiddisch i USA, Israel och Sydamerika. Jiddisch är ett germanskt språk som uppstod när judar kom till Europa för ungefär 1000 år sedan.  I jiddisch ingår dels de traditionella judiska språken hebreiska och arameiska, men även grekiska och judiska dialekter. .

Jiddisch och Judar · Jiddisch och Judendomens historia · Se mer »

Juda rike

En judisk konung med soldater i det gamla Juda rike. Juda rike var enligt Bibeln den södra delen av det förenade kungariket Israel som existerade som självständigt rike från Salomos död cirka 930 f.Kr.

Juda rike och Judar · Juda rike och Judendomens historia · Se mer »

Judendom

Judendomen (av grekiska Ἰουδαϊσμός Ioudaïsmós, härlett från hebreiskans יהודה, Yehudah, "Juda", hebreiska: יַהֲדוּת, Yahedut) är judarnas religion; en trosuppfattning innehållande flera praktiker som härrör från de antika israeliterna, vars historia finns nedskriven i Gamla testamentet (Tanakh) och som utreds och förklaras ytterligare i Talmud och andra texter.

Judar och Judendom · Judendom och Judendomens historia · Se mer »

Kanaan

En gammal karta från 1880 över Kanaan. Kanaan är i Gamla testamentet i Bibeln namnet på landet väster om floden Jordan, senare känt som kungariket Israel och - efter det israelitiska folkets splittring i två riken - sydriket Juda respektive nordriket Israel.

Judar och Kanaan · Judendomens historia och Kanaan · Se mer »

Konservativ judendom

Konservativ judendom står utanför de mer ortodoxa judiska rörelserna, men står dem närmare än vad reformjudar gör.

Judar och Konservativ judendom · Judendomens historia och Konservativ judendom · Se mer »

Kungariket Israel (Samarien)

Juda Kungariket Israel var ett antikt kungadöme i Samarien, vilket låg norr om Juda rike.

Judar och Kungariket Israel (Samarien) · Judendomens historia och Kungariket Israel (Samarien) · Se mer »

Ladino

Ladino, även kallat judisk spanska, är ett ibero-romanskt språk som härstammar från de olika former av spanska som talades av den judiska befolkning som förvisades ur Spanien 1492.

Judar och Ladino · Judendomens historia och Ladino · Se mer »

Nebukadnessar II

William Blakes konstverk "Nebukadnezar" (1795). Nebukadnessar II, född cirka 640 f.Kr., död 562 f.Kr., var kung av det nybabyloniska riket från 604 f.Kr.

Judar och Nebukadnessar II · Judendomens historia och Nebukadnessar II · Se mer »

Ortodox judendom

Ultraortodoxa judar i Leopoldstadt i Wien, 1915 Haredisk ungdom i Jerusalem, 2007 Ortodox judendom är den form av judendom som är mest observant mot judisk lag.

Judar och Ortodox judendom · Judendomens historia och Ortodox judendom · Se mer »

Persiska riket

Det persiska riket är historikernas namn på de akemenidiska, parthiska och sasanidiska dynastiernas välden.

Judar och Persiska riket · Judendomens historia och Persiska riket · Se mer »

Rabbin

Rabbin läser bibeln för sin familj. Målning av Alexander Lauréus, 1816. Marcus Ehrenpreis, överrabbin i Stockholms judiska församling 1914-1948. Läsande rabbi ritad av Albert Edelfelt Rabbin är en judisk förkunnare och rättslärd och en av de mest inflytelserika personerna i en judisk församling.

Judar och Rabbin · Judendomens historia och Rabbin · Se mer »

Reformjudendom

"Israelitischer Tempel Poolstraße", Hamburg. Liberal judendom, reformjudendom eller reformistisk judendom är en inriktning inom judendomen som inte kräver av sina medlemmar att de ska följa vare sig Torah eller resten av Tanakh på varje punkt.

Judar och Reformjudendom · Judendomens historia och Reformjudendom · Se mer »

Salomo

Salomo (hebreiska שְׁלֹמֹה) var enligt Gamla Testamentet kung över Israel under 900-talet f.Kr.

Judar och Salomo · Judendomens historia och Salomo · Se mer »

Sionism

Theodore Herzl anses vara grundaren av den moderna sionistiska rörelsen. I sin bok ''Judestaten'' från 1896 förutsåg han grundandet av en framtida självständig judisk stat under 1900-talet. Sionism eller zionism (Tsiyyonut) är en politisk rörelse som strävar efter att åstadkomma judarnas återvändande till Israels land (Eretz Yisrael, ungefär motsvarande Kanaan, Heliga landet eller regionen Palestina).

Judar och Sionism · Judendomens historia och Sionism · Se mer »

Synagoga

Malmö synagoga, Malmö. Synagogan vid Princes Road i Liverpool, England Exteriören på Helsingfors synagoga i Helsingfors, Finland Yusef Abad synagoga i Teheran, Iran En synagoga är en judisk samlingslokal avsedd för tillbedjan och religiösa studier.

Judar och Synagoga · Judendomens historia och Synagoga · Se mer »

Listan ovan svarar på följande frågor

Jämförelse mellan Judar och Judendomens historia

Judar har 75 relationer, medan Judendomens historia har 249. Eftersom de har gemensamt 26, är Jaccard index 8.02% = 26 / (75 + 249).

Referenser

Den här artikeln visar sambandet mellan Judar och Judendomens historia. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:

Hallå! Vi är på Facebook nu! »