Khorasan och Razavikhorasan

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Khorasan och Razavikhorasan

Khorasan vs. Razavikhorasan

Khorasans läge i Iran. Ungefärliga gränser för det forntida Khorasan. Khorasan (eller Chorasan; på persiska خراسان, Khorāsān) var en provins i nordöstra Iran samt ett historiskt område i nuvarande Iran och Centralasien. Idalik cirka 10 mil norr om Mashhad. Gränsområdet mot Afghanistan. Razavikhorasan, alternativt Razavi-Khorasan eller Khorasan-e Razavi (persiska: خراسان رضوی), är en provins i nordöstra Iran.

Afghanistan

Afghanistan är ett land i södra Asien.

Afghanistan och Khorasan · Afghanistan och Razavikhorasan · Se mer »

Iran

Iran (persiska: ایران; Irān, från ir ”arierna” och ān ”land, rike”), sedan 1979 formellt Islamiska republiken Iran, är ett land i västra Asien.

Iran och Khorasan · Iran och Razavikhorasan · Se mer »

Mashhad

Mashhad (persiska: مَشهَد), eller Meshed, är med sina 3 miljoner invånare Irans näst största stad.

Khorasan och Mashhad · Mashhad och Razavikhorasan · Se mer »

Neyshabur

Neyshabur, eller Nishabur, (persiska نيشابور), även Nishapur (نیشاپور), är en stad i nordöstra Iran.

Khorasan och Neyshabur · Neyshabur och Razavikhorasan · Se mer »

Nordkhorasan

Nordkhorasan (persiska: خراسان شمالی, Khorasan-e Shomali) är en provins i nordöstra Iran.

Khorasan och Nordkhorasan · Nordkhorasan och Razavikhorasan · Se mer »

Persiska

Geografisk utbredning av persiska som modersmål Persiska (persiska: فارسی, fārsi, /fɒːɾsiː/), är ett iranskt språk inom den indoiranska grenen av de indoeuropeiska språken.

Khorasan och Persiska · Persiska och Razavikhorasan · Se mer »

Sydkhorasan

Sydkhorasan (persiska: خراسان جنوبی, Khorasan-e Jonubi) är en provins i östra Iran.

Khorasan och Sydkhorasan · Razavikhorasan och Sydkhorasan · Se mer »

Turkmenistan

Turkmenistan (Türkmenistan) är en republik i sydvästra Centralasien. Det sträcker sig från Kaspiska havet österut till Afghanistan och gränsar i söder till Iran, och i norr till Kazakstan och Uzbekistan. Kejsardömet Ryssland annekterade Turkmenistan 1884 och från 1906 började man kolonisera landet. 1924 blev Turkmenistan en socialistisk sovjetrepublik. Ända in på 1930-talet rådde häftigt motstånd mot sovjetiseringen. 1991 utropade Turkmenistan sin självständighet, men i politiskt hänseende har inte mycket förändrats sen dess, och landet har i praktiken förblivit en enpartistat. Den viktigaste skillnaden är emellertid att regeringen numera kan söka lån utomlands för att exploatera de väldiga naturgasfyndigheterna, och man söker hellre stöd från islamiska länder än från Ryssland. Över 90 procent av landet består av öken, där den största delen är Karakum. Vidsträckta områden av Karakum täcker Krasnovodskplatån, och sanddyner utgör cirka 10 procent av öknen. I öster bildar Amu-Darja del av gränsen mot både Uzbekistan och Afghanistan. Floden rann tidigare ut i Aralsjön men sedan 1950-talet avleds en stor del av vattnet till Karakumkanalen som genomkorsar två tredjedelar av landet i västlig riktning fram till Gyzylarbat. Kanalen försörjer bomullsodlingarna med vatten, vilket också har bidragit till Aralsjöns uttorkning. På den västra delen av platån sänker sig landet till Kaspiska havets kust. Trots sina förekomster av naturgas och olja är Turkmenistan ett fattigt land. Industrin är föga utvecklad. Frånsett tillverkning av mattor och livsmedelsindustrin, består industrin huvudsakligen av svavel- och saltutvinning samt naturgasproduktion. 1995 sköt inflationen i höjden, och den sjunkande produktionen ledde till att den tidigare positiva handelsbalansen visade underskott. Sedan självständighetsförklaringen 1991 har endast få förändringar skett inom ekonomin. Några reformer har inte initierats, vilket har lett till ökad fattigdom och livsmedelsransonering. 1996 inträffade en katastrofal missväxt inom bomulls- och spannmåls-odlingen. Ett annat stort problem är den ökade utbredningen av öknarna.

Khorasan och Turkmenistan · Razavikhorasan och Turkmenistan · Se mer »