Konstantinopel och Senantiken

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Konstantinopel och Senantiken

Konstantinopel vs. Senantiken

Konstantinopels läge vid Bosporen, mellan Gyllene hornet och Marmarasjön. Konstantinopel (Constantinopolis; Κωνσταντινούπολης, Kōnstantinoupolis) är ett äldre namn på Istanbul i dagens Turkiet. orientaliserande mönster i ett för medeltiden utmärkande tunnvalv. Mosaik i Ravenna från 400-talet. Senantiken är den historiska period från omkring 300 till 600 e.Kr., som följer den klassiska antiken och föregår medeltiden i Medelhavsområdet och Västeuropa.

Bysantinsk konst

'''Jesus''' är den mest berömda av de kvarvarande mosaikerna i Hagia Sofia i Istanbul (tidigare Konstantinopel), Turkiet. I det södra galleriet tronar Kristus intill Jungfru Maria och Johannes Döparen. Mosaik från 1100-talet. orientaliska kännetecken i Galla Placidias mausoleum i Ravenna från 400-talet. '''Kvinna med kruka''', mosaikfragment från 400-talet. Ursprungligen i Stora palatset i Konstantinopel, idag i Mosaikmuseet, i Istanbul. '''Madonnan och aposlarna''', absidmosaik från Torcello nära Venedig från 1100-talets början. '''Tronande madonna''' från sent 1200-tal idag i National Gallery of Art, Washington D.C.Denna ikon är ett exempel på det italienska inflytandet i den bysantinska världen. Med bysantinsk konst avses vanligen den konst som producerades i Östrom och Bysantinska riket från Justinianus I:s regeringstid i mitten av 500-talet till Konstantinopels fall 1453.

Bysantinsk konst och Konstantinopel · Bysantinsk konst och Senantiken · Se mer »

Hagia Sofia

Hagia Sofia (turkiska: Ayasofya, grekiska: Ἁγία Σοφία/Hagia Sofía (uttalas), latin: Sancta Sophia eller Sancta Sapientia, "Heliga visheten") är ett muslimskt och kristet världsarv belägen i Istanbul, Turkiet som byggdes ursprungligen som en kristen kyrka åren 532–537 av Justinianus I. Till följd av brytningen mellan den västliga och östliga kristenheten blev den senare förknippad med den grekisk-ortodoxa kyrkan.

Hagia Sofia och Konstantinopel · Hagia Sofia och Senantiken · Se mer »

Istanbul

Vy åt öst över Istanbul med Gyllene hornet i förgrunden sett från Eyüp, nordväst om centrum. Istanbul (latin: Constantinopolis) (turkiska İstanbul, grekiska Κωνσταντινούπολις Konstantinoúpolis, äldre svenska namn: Miklagård samt Konstantinopel) är Turkiets största stad och är belägen vid Bosporen och Marmarasjön på gränsen mellan Europa och Asien.

Istanbul och Konstantinopel · Istanbul och Senantiken · Se mer »

Konstantin den store

Pons Mulvius, där Konstantin och Maxentius drabbade samman i slaget vid Pons Mulvius år 312. Konstantin den store eller Konstantin I (Gaius Flavius Valerius Aurelius Constantinus), född 27 februari 272 i Naissus (nuvarande Niš i Serbien, död 22 maj 337 i Nikomedia (nuvarande İzmit i Turkiet), var romersk kejsare från det att han utropades till augustus av sina trupper den 25 juli 306 till sin död. Han var ensam kejsare från 324. Han är känd för att ha tillåtit kristendomen i romarriket vilket senare under samma århundrade ledde till att kristendomen blev statsreligion. Han är också känd för att ha grundat den nya huvudstaden Konstantinopel år 325. Han var son till Constantius I Chlorus och Flavia Julia Helena. Han är i ortodoxa kyrkan helgonförklarad och räknas som isapostolos. Konstantin utfärdade ediktet i Milano 313 genom vilket han och hans medkejsare Licinius hävde förföljelsen av de kristna. Han sammankallade konciliet i Nicaea 325 vilket inledde favoriseringen av kristendomen på bekostnad av andra religioner i romerska riket och kom att bli avgörande för kristendomens framtid. Sedan Konstantin blivit ensam kejsare inledde han grundandet av Konstantinopel (dagens Istanbul) och flyttade 330 rikets huvudstad dit. Konstantin, som enligt traditionen mottog dopet på sin dödsbädd, kallades den "förste kristne kejsaren" av Lactantius och Eusebios.

Konstantin den store och Konstantinopel · Konstantin den store och Senantiken · Se mer »

Romerska riket

Romerska riket, romarriket, romerska civilisationen eller antikens Rom var en kulturell, militär och politisk enhet som utgick från staden Rom och så småningom kom att dominera hela medelhavsområdet och stora delar av Europa.

Konstantinopel och Romerska riket · Romerska riket och Senantiken · Se mer »

Västromerska riket

Västromerska riket (latin: Imperium Romanum Pars Occidentalis) eller Västrom är en historiografisk term för det romerska kejsardömets västligare provinser under de perioder då de administrerades av en separat kejsare från de östligare provinserna, då kallade det Östromerska riket.

Konstantinopel och Västromerska riket · Senantiken och Västromerska riket · Se mer »