Snabbare tillgång än webbläsare!Likheter mellan Kristendom och Reformationen
Kristendom och Reformationen har 63 saker gemensamt (i Unionpedia): Allmänna prästadömet, Anabaptism, Andlighet, Anglikanska kyrkogemenskapen, Antikrist, Augsburgska bekännelsen, Avlat, Basel, Böhmen, Bön, Bibeln, Bikt, Biskop, Dop, Elisabet I, Engelska kyrkan, Frankrike, Frälsning, Genève, Gud, Gudstjänst, Gustav Vasa, Henrik VIII av England, Huldrych Zwingli, Jean Calvin, Jesus, Kätteri, Kloster, Kommunion, Kors, ..., Kristus, Krucifix, Kyrka, Latin, Liturgi, Lutherdom, Martin Luther, Martyr, Medeltiden, Mennoniterna, Nattvard, Nya testamentet, Påve, Petrus, Präst, Predestinationsläran, Protestantism, Rättfärdighet, Reformert kristendom, Religionsfreden i Augsburg, Renässanshumanism, Riksdagen 1527, Rom, Romersk-katolska kyrkan, Sakrament, Sola fide, Transsubstantiation, Tro, Unitarism, Uppsala möte, Västlig kristendom, Wittenberg, Zürich. Förläng index (33 mer) »
Allmänna prästadömet
Begreppet allmänna prästadömet, sacerdotium commune, är en luthersk doktrin som innebär att alla människor som har tagit emot dopet har del i det gammaltestamentliga offerprästämbete, som ger direkt möjlighet till frälsningen hos Gud Fadern, genom Sonen (precis som den gammaltestamentlige översteprästen fick möta Gud när han frambar offret i det Allraheligaste i Jerusalems tempel och folket genom honom på så sätt försonades med Gud, Hebr. 10:19-22) enl.
Allmänna prästadömet och Kristendom · Allmänna prästadömet och Reformationen ·
Anabaptism
Anabaptism (av grek. anabaptizo "döpa om", av ana "åter" och baptizo "döpa") eller döparrörelsen är en väckelsekristen riktning, som uppstod under reformationstiden på 1500-talet.
Anabaptism och Kristendom · Anabaptism och Reformationen ·
Andlighet
Betydelsen av andlighet har utvecklats och utvidgats med tiden, och det finns inte någon allmän enighet om definitionen av andlighet i dag.
Andlighet och Kristendom · Andlighet och Reformationen ·
Anglikanska kyrkogemenskapen
Anglikanska kyrkogemenskapen (engelska: The Anglican Communion) är ett av de största kristna trossamfunden i världen, med totalt över 70 miljoner medlemmar.
Anglikanska kyrkogemenskapen och Kristendom · Anglikanska kyrkogemenskapen och Reformationen ·
Antikrist
Antikrist och djävulen, utsnitt ur fresk av Luca Signorelli (ca 1450–1523). Antikrist (av grekiskans αντί anti, "mot", även "istället för", och Χριστός Khristos, "Kristus"), "Kristi motståndare", omnämns i Johannesbreven i Nya Testamentet som en gudlös person, som sprider irrläror, missbrukar Guds namn och en som förväntas komma i framtiden.
Antikrist och Kristendom · Antikrist och Reformationen ·
Augsburgska bekännelsen
Titelsidan i den första med företal och bilagor försedda latinska utgåvan av Augsburgska bekännelsen, Wittenberg 1531 Augsburgska bekännelsen (latin Confessio Augustana, förkortad Augustana) är den främsta bland den evangelisk-lutherska kyrkans bekännelseskrifter.
Augsburgska bekännelsen och Kristendom · Augsburgska bekännelsen och Reformationen ·
Avlat
Avlat betecknar, inom romersk-katolska kyrkans försoningslära, efterskänkandet av timliga (jordiska) straff som uppkommit till följd av synd och finns kvar trots att den botfärdige fått avlösningen i bikten och dessutom fullgjort den meddelade botgöringen för begångna synder.
Avlat och Kristendom · Avlat och Reformationen ·
Basel
Vy över Basel år 2015. Basel (Bâle, Basilea) är en stad och kommun i kantonen Basel-Stadt i Schweiz.
Basel och Kristendom · Basel och Reformationen ·
Böhmen
Tjeckiens lilla statsvapen. Böhmen i dagens Tjeckien Böhmen (Čechy, Bohemia) är ett historiskt landskap och tidigare kungarike, nu i västra Tjeckien.
Böhmen och Kristendom · Böhmen och Reformationen ·
Bön
En man som ber på shintovis i en Jinja. En kvinna ber i katedralen i Podgorica, Montenegro. Bedjande muslimer, målning av Jean-Léon Gérôme, 1865. Bön innebär direktkommunikationen inom religionen, med kontakt mellan den troende och en eller flera gudomar och förekommer inom de allra flesta religioner.
Bön och Kristendom · Bön och Reformationen ·
Bibeln
Bibeln (grekisk: τὰ βιβλία, tà biblía, 'böckerna') är inom kristendomen en fastställd samling skrifter av alldeles särskild betydelse och därför kallad "den Heliga Skrift".
Bibeln och Kristendom · Bibeln och Reformationen ·
Bikt
katolsk kyrka i Warszawa: den ångerfulla knäböjer och den manlige prästen sitter. Bikt (lågtyska bîcht(e) ’bekännelse’) är en enskild syndabekännelse inför en präst med åtföljande tillsägande av syndaförlåtelse, avlösning.
Bikt och Kristendom · Bikt och Reformationen ·
Biskop
gammalkatolska traditionen. En biskop (från grekiskans epískopos, ungefär ’tillsynsman’) är en person med en viss sorts ämbete inom flera religiösa institutioner.
Biskop och Kristendom · Biskop och Reformationen ·
Dop
Dop inom tidig kristen konst. Dop är den övergångsrit genom vilken någon upptas i den kristna kyrkans gemenskap.
Dop och Kristendom · Dop och Reformationen ·
Elisabet I
Elisabet I, född 7 september 1533, död 24 mars 1603, var regerande drottning av England och Irland från den 17 november 1558 fram till sin död.
Elisabet I och Kristendom · Elisabet I och Reformationen ·
Engelska kyrkan
Ärkediakonat av Europa stift (Engelska kyrkan). Stiftstaden är Gibraltar. Engelska kyrkan (engelska: Church of England) är statskyrkan i England.
Engelska kyrkan och Kristendom · Engelska kyrkan och Reformationen ·
Frankrike
Frankrike, enligt svenskt diplomatiskt protokoll formellt Republiken Frankrike, fast det officiella franska namnet République française på svenska ordagrant blir Franska republiken, är en republik i Västeuropa.
Frankrike och Kristendom · Frankrike och Reformationen ·
Frälsning
Jesus porträtterad som världens frälsare, ''salvator mundi'', målning i olja och guld från omkring 1510–1530. Frälsning betyder räddning och befrielse.
Frälsning och Kristendom · Frälsning och Reformationen ·
Genève
Genève (Genf, Ginevra) är en stad och kommun i sydvästra Schweiz.
Genève och Kristendom · Genève och Reformationen ·
Gud
Gud (i allmänhet maskulinum), feminin form gudinna, är ett ord med olika betydelser.
Gud och Kristendom · Gud och Reformationen ·
Gudstjänst
Gudstjänst i Glimåkra kyrka i Skåne. En gudstjänst (latin: ministerium) är en sammankomst för gemensam andakt under fastlagda former för att tillsammans tillbe och lovsjunga Gud.
Gudstjänst och Kristendom · Gudstjänst och Reformationen ·
Gustav Vasa
Gustav Vasa eller Gustav I, ursprungligen Gustav Eriksson, enligt flera källor född 12 maj 1496, död 29 september 1560 på Tre Kronor i Stockholm, var kung av Sverige 1523–1560 och riksföreståndare 1521–1523, under det pågående befrielsekriget.
Gustav Vasa och Kristendom · Gustav Vasa och Reformationen ·
Henrik VIII av England
Henrik VIII, född 28 juni 1491 på Greenwich Palace, död 28 januari 1547 på Palace of Whitehall, var kung av England från 21 april 1509 till sin död.
Henrik VIII av England och Kristendom · Henrik VIII av England och Reformationen ·
Huldrych Zwingli
Huldrych Zwingli. Huldrych Zwingli, även Ulrich Zwingli, född 1 januari 1484 i Wildhaus i kantonen Sankt Gallen, död 11 oktober 1531 i Kappel am Albis i kantonen Zürich, var en schweizisk präst, reformator och en av den reformerta kristenhetens föregångare på 1500-talet.
Huldrych Zwingli och Kristendom · Huldrych Zwingli och Reformationen ·
Jean Calvin
Jean Calvin, egentligen Jean Cauvin (tyska Johannes Calvin), född 10 juli 1509 i Noyon, Picardie, Frankrike, död 27 maj 1564 i Genève, Schweiz, var en fransk-schweizisk reformator.
Jean Calvin och Kristendom · Jean Calvin och Reformationen ·
Jesus
Jesus (sv. uttal /jeːsɵs/) från Nasaret, också kallad Kristus, var en i Galileen och Judeen kringvandrande judisk predikant.
Jesus och Kristendom · Jesus och Reformationen ·
Kätteri
Kätteri eller heresi är en tidigare använd beteckning för villolära, det vill säga en åskådning som strider mot en etablerad trosuppfattning eller ett förhärskande samfunds tro.
Kätteri och Kristendom · Kätteri och Reformationen ·
Kloster
Gråbrödraklostret i Ystad. Ritešićklostret i Ritešić, Serbiska republiken, Bosnien och Hercegovina. hinduistisk ''matha'' (kloster). ortodoxa kloster på den självstyrande halvön Athos, Grekland. Konpon-chūdō, huvudbyggnaden vid det buddistiska Enryakuji. Alsike kloster. Ett kloster (från latinets claustrum, "inhägnat område") är ett byggnadskomplex avsett som bostad för en grupp personer som valt att leva avskilt från det sekulära (världsliga) samhället, för att kunna ägna sitt liv och arbete åt religiösa ändamål eller religionsutövning enligt ett särskilt regelverk.
Kloster och Kristendom · Kloster och Reformationen ·
Kommunion
Kommunion (latin: communio, gemenskap, delaktighet) är namnet på nattvardsgången, eftersom den, enligt kyrkans lära, gör nattvardsgästen (kommunikanten) delaktig av Kristi lekamen och blod.
Kommunion och Kristendom · Kommunion och Reformationen ·
Kors
Altarkors. Ortodoxt kors. Ett kors är en figur där en eller flera linjer skär en lodrät linje, vanligen i rät vinkel.
Kors och Kristendom · Kors och Reformationen ·
Kristus
Kristus Allhärskaren (Pantokrator). Den vanligaste framställningen av Kristus inom Ortodoxa kyrkan. Det så kallade Kristusmonogrammet, bestående av de två första bokstäverna i Kristus på grekiska - χριστος. Här flankerat av den första och sista bokstaven i det grekiska alfabetet - Gud (Fadern), enligt trinitarisk teologi likställd med Sonen (Jesus), är den förste och den siste, begynnelsen och ändenUpp. 1:8; 17-18; 21:6. Kristus betyder den smorde, och är en titel som de troende kristna har givit Jesus från Nasaret.
Kristendom och Kristus · Kristus och Reformationen ·
Krucifix
Sankt Laurentii kyrka, Söderköping. Krucifix (från latinets crucifixus, "den korsfäste") är en avbildning av den korsfäste Jesus, vanligen i friskulptur eller relief.
Kristendom och Krucifix · Krucifix och Reformationen ·
Kyrka
Gustaf Vasa kyrka i Stockholm. Förbönskatedralen i Moskva, Ryssland som tillhör den ryska gammal-ortodoxa kyrkan. Nödinge kyrka i Nödinge-Nol, Ale kommun. Byggd 1727. Själevads kyrka i Själevad, Ångermanland är en av Sveriges tjugotal åttkantiga kyrkor. 213x213px En kyrka (från grekiskans Κυριάων/Kyriakon, som betyder "det som hör Herren till", underförstått "Herrens hus") eller kyrkobyggnad är en byggnad avsedd för kristna gudstjänster och religiösa studier.
Kristendom och Kyrka · Kyrka och Reformationen ·
Latin
Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.
Kristendom och Latin · Latin och Reformationen ·
Liturgi
östkatolsk kyrka i Prešov, Slovakien. Liturgi (ursprungligen från grekiskans leitourgia (λειτουργία eller λῃτουργία, av λαός / Laos, "folket" och roten ἔργο / ergo, "göra")) är en religiös grupps gudstjänst eller gudstjänstordning.
Kristendom och Liturgi · Liturgi och Reformationen ·
Lutherdom
Lutherdomen (Luthertum) är en undergrupp av kristendomsinriktningar inom protestantismen som uppkom vid reformationen som följd av Martin Luthers och hans efterföljares (däribland Philipp Melanchthons) bibelförståelse och verksamhet.
Kristendom och Lutherdom · Lutherdom och Reformationen ·
Martin Luther
Martin Luther, född 10 november 1483 i Eisleben i Kurfurstendömet Sachsen, Tysk-romerska riket, död 18 februari 1546 i Eisleben, var en tysk präst, munk, tonsättare och teolog, känd som den som initierade den protestantiska reformationen.
Kristendom och Martin Luther · Martin Luther och Reformationen ·
Martyr
målning av Dirk Bouts (1458). Martyr (av grekiska martys, genitiv martyros ’vittne’), blodsvittne eller blodsdop, det vill säga den som med sitt liv fått plikta för sin tro genom martyrdöden.
Kristendom och Martyr · Martyr och Reformationen ·
Medeltiden
Byggplats under högmedeltiden. Illumination i en medeltida handskrift. Leo III. Från kalendern ''Les Très Riches Heures du Duc de Berry''. Medeltiden är en traditionell benämning på en period av Västerlandets historia som ligger mellan antiken och modern tid.
Kristendom och Medeltiden · Medeltiden och Reformationen ·
Mennoniterna
Mennonitkyrka i Friedrichstadt i Schleswig-Holstein, Tyskland. Mennoniterna är en protestantisk, anabaptistisk frikyrka som har sin bakgrund i den radikala reformationen under 1500-talet.
Kristendom och Mennoniterna · Mennoniterna och Reformationen ·
Nattvard
Den heliga mässan firas enligt den extraordinarie formen av den latinska riten. Nattvarden, även eukaristi, kommunionen eller altarets sakrament, är den mest särpräglade ritualen i den kristna religionen.
Kristendom och Nattvard · Nattvard och Reformationen ·
Nya testamentet
Inledningen till Markusevangeliet, Codex Rossanensis (cirka 500-talet). Nya testamentet eller Nya Testamentet, ofta förkortat NT, är en samling skrifter som utgör andra delen av den kristna Bibeln.
Kristendom och Nya testamentet · Nya testamentet och Reformationen ·
Påve
Påve (av latinets papa (PP.), "fader", av grekiskans πάπας, pápas, "fader", ursprungligen stavat πάππας, páppas), är titeln för biskopen av Rom, tillika Romersk-katolska kyrkans högste ledare.
Kristendom och Påve · Påve och Reformationen ·
Petrus
Nationalmuseum. Petrus, latin för "klippa", efter grekiskans Πέτρος, av πέτρα, "klippa", i Bibeln även Kefas efter arameiskans Kēfāū med samma betydelse, NE.se.
Kristendom och Petrus · Petrus och Reformationen ·
Präst
Daoistisk präst En präst är en person med auktoritet att leda religiösa ceremonier samt fungera som förmedlare mellan människa och gud.
Kristendom och Präst · Präst och Reformationen ·
Predestinationsläran
Predestinationsläran är den teologiska ståndpunkt som hävdar att människans liv på jorden och livet efter detta är förutbestämt av en allsmäktig gud, eller att Gud utväljer vissa människor till frälsning.
Kristendom och Predestinationsläran · Predestinationsläran och Reformationen ·
Protestantism
Ordet protestantism eller protestantisk kristendom används numera om ett antal, sinsemellan olika kristendomsriktningar; bland annat kyrkor, samfund och grupper som har sitt ursprung i några av de kristna reformrörelserna som ägde rum under 1500-talet, som avvisar den romersk-katolska kyrkans anspråk på att vara den enda rättmätiga kristna kyrkan, och som inte står i kommunion med de ortodoxa kyrkorna.
Kristendom och Protestantism · Protestantism och Reformationen ·
Rättfärdighet
Rättfärdighet är när någon gör "det rätta/rättvisa".
Kristendom och Rättfärdighet · Rättfärdighet och Reformationen ·
Reformert kristendom
Kyrkointeriör av Emanuel de Witte, c 1660. Reformert kristendom (av ordet "reformera") är de kyrko- och samfundsbildningar, som leder sitt ursprung tillbaka till de kristna reformationsrörelser som leddes av Huldrych Zwingli och Jean Calvin i Schweiz på 1520-talet.
Kristendom och Reformert kristendom · Reformationen och Reformert kristendom ·
Religionsfreden i Augsburg
kejserliga riksdag. Religionsfreden i Augsburg (Augsburger Religionsfrieden) kallas det fredsfördrag som slöts mellan den tysk-romerske kejsaren Karl V och furstarna i Schmalkaldiska förbundet den 5 september 1555 i Augsburg i Bayern.
Kristendom och Religionsfreden i Augsburg · Reformationen och Religionsfreden i Augsburg ·
Renässanshumanism
Renässansens humanism var en verksamhet av kultur- och utbildningsreformer under renässansen, en motsvarighet till den medeltida skolan.
Kristendom och Renässanshumanism · Reformationen och Renässanshumanism ·
Riksdagen 1527
Västerås 1527. Riksdagen 1527, även kallad Västerås riksdag hölls i Västerås 16–18 juni 1527 och är känd som "reformationsriksdagen", eller genom riksdagens beslut Västerås recess, då Gustav Vasa berövade kyrkan dess makt och banden med kyrkan i Rom klipptes av.
Kristendom och Riksdagen 1527 · Reformationen och Riksdagen 1527 ·
Rom
Rom (latin och italienska Roma, uttalas båda, namnet eventuellt av etruskiskt ursprung) är huvudstad i Italien sedan 1871 och var även huvudstad i det romerska riket under antiken.
Kristendom och Rom · Reformationen och Rom ·
Romersk-katolska kyrkan
Romersk-katolska kyrkan (Ecclesia Catholica Romana), eller katolska kyrkan (Ecclesia Catholica), är världens största kristna samfund med över 1,3 miljarder medlemmar.
Kristendom och Romersk-katolska kyrkan · Reformationen och Romersk-katolska kyrkan ·
Sakrament
Harald blåtand döps av Poppos, relief från omkring 1200. Sakrament (av latin sacer, helgad), är för stora delar av kristendomen en helig, av Gud Trex instiftad, rit, ceremoni eller kulthandling, men även beteckning för riters synliga element (såsom brödet och vinet i nattvarden).
Kristendom och Sakrament · Reformationen och Sakrament ·
Sola fide
Sola fide (lat. ablativ, genom tron allena), ofta återgivet som tron allena, ibland kallad reformationens materialprincip,Reformationen, Bonniers Lexikon, Band 11, 1965 är en av de tre grundsatserna i Martin Luthers reformatoriska lära.
Kristendom och Sola fide · Reformationen och Sola fide ·
Transsubstantiation
Kristi kropp och blod. Transsubstantiation är en romersk-katolsk lära om eukaristin.
Kristendom och Transsubstantiation · Reformationen och Transsubstantiation ·
Tro
Tro är ofta ett grundelement i det religiösa livet som innebär att föreställningar om det transcendentala erkänns som sanna, dels tillit till en eller flera gudar.
Kristendom och Tro · Reformationen och Tro ·
Unitarism
Unitarism eller unitarianism (av latin unitas "enhet", unus "en") är inom kristendomen en benämning på en rörelse som uppstod på 1500-talet och som helt avvisar läran om treenigheten; det vill säga att Gud kan delas in i aspekterna Fadern, Sonen och Den Helige Ande, och att Jesus därför är Gud.
Kristendom och Unitarism · Reformationen och Unitarism ·
Uppsala möte
Ett dokument gällande Uppsala möte, som har underskrifter och sigill från en rad präster i Västerås stift. Uppsala möte avhölls i Academia Carolina. Uppsala möte 1593 är Svenska kyrkans viktigaste kyrkomöte då det markerar det slutgiltiga brottet med den katolska kyrkan efter decennier av gradvisa förändringar i reformatorisk riktning.
Kristendom och Uppsala möte · Reformationen och Uppsala möte ·
Västlig kristendom
romersk-katolska kyrkans huvudkyrka. Västlig kristendom eller västkyrkan är ett kyrkohistoriskt begrepp som syftar på dels den utbredning av kristendomen vars tradition går tillbaka på det västromerska riket och påven, dels den kultursfär som hör samman, varvid katolicism, anglikanism och protestantism då räknas som uttryck.
Kristendom och Västlig kristendom · Reformationen och Västlig kristendom ·
Wittenberg
Wittenberg (formellt Lutherstadt Wittenberg) är en stad i östra Tyskland, belägen vid floden Elbe i Landkreis Wittenberg i delstaten Sachsen-Anhalt, knappt 100 kilometer sydväst om Berlin och omkring 70 kilometer nordost om Leipzig.
Kristendom och Wittenberg · Reformationen och Wittenberg ·
Zürich
Zürich (schweizertyska: Züri, Zurich, Zurigo, Turitg) är den största staden i Schweiz med invånare.
Listan ovan svarar på följande frågor
- I vad som verkar Kristendom och Reformationen
- Vad har gemensamt Kristendom och Reformationen
- Likheter mellan Kristendom och Reformationen
Jämförelse mellan Kristendom och Reformationen
Kristendom har 715 relationer, medan Reformationen har 120. Eftersom de har gemensamt 63, är Jaccard index 7.54% = 63 / (715 + 120).
Referenser
Den här artikeln visar sambandet mellan Kristendom och Reformationen. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:
