Kyllinga och Kyllinga vaginata

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Kyllinga och Kyllinga vaginata

Kyllinga vs. Kyllinga vaginata

Kyllinga är ett släkte av halvgräs. Kyllinga vaginata är en halvgräsart som beskrevs av Jean-Baptiste de Lamarck.

Enhjärtbladiga växter

Enhjärtbladiga gömfröväxter (Monocotyledonae, kallas också Liliopsida) omfattar olika liljeartade växter med gräslikt utseende, flera av familjerna är vattenlevande, och även andra växter såsom palmer och bananväxter.

Enhjärtbladiga växter och Kyllinga · Enhjärtbladiga växter och Kyllinga vaginata · Se mer »

Familj (biologi)

hierarkiska systemet i biologin. Inom den biologiska systematiken är en familj en undergrupp till en ordning, och består av ett eller flera släkten, vilka i sin tur delas in i arter.

Familj (biologi) och Kyllinga · Familj (biologi) och Kyllinga vaginata · Se mer »

Gräsordningen

Gräsordningen (Poales) är en ordning i undergruppen commelinider av enhjärtbladiga växter.

Gräsordningen och Kyllinga · Gräsordningen och Kyllinga vaginata · Se mer »

Halvgräs

Halvgräs (Cyperaceae) är en växtfamilj bland de enhjärtbladiga växterna. Dessa växter är örter som till det yttre liknar gräsen, med vilka de också är ganska nära besläktade. De har liksom gräsen oansenligt färgade blommor med mycket enkelt hylle eller inget alls. Blommorna har vanligen tre ståndare och sitter i ax. Blommornas färg kommer av att de pollineras genom spridning med vinden, de är inte utformade för att attrahera insekter. Halvgräsen skiljs från gräsen genom att strået skenbart är oledat (det består av en utvecklad och flera outvecklade mellanleder) samt inuti är svampigt (inte ihåligt), att bladens slidor i regel är helt slutna och att fröet inte är sammanväxt med fruktväggen. Detta är en stor familj med flera tusen arter. De förekommer i nästan alla länder, men rikligast i de nordligare, där de utgör en betydande del av växtligheten. Av de växtfamiljer som finns i Skandinavien är denna, näst efter korgblommiga växter och gräs (Poaceae), den talrikaste, av vilka de flesta hör till släktet starrar (Carex). De flesta halvgräs växer i kärr och på våta platser. Välbekanta är säv (Schoenoplectus lacustris), som kantar stränderna av insjöar, ängsull (Eriophorum angustifolium), utmärkt genom de vita, långhåriga fruktaxen, och starrarterna, av vilka en del utgör det mesta av gräset på sanka ängar. Stråna och bladen är kiselrika, saftlösa och torra. Flera arter, till exempel jordmandel (Cyperus esculentus) och vattenkastanj, har underjordiska stamdelar, som används som livsmedel. De underjordiska stamdelarna från andra arter har använts inom medicinen.

Halvgräs och Kyllinga · Halvgräs och Kyllinga vaginata · Se mer »

Kärlväxter

Kärlväxter (Tracheobionta eller Tracheophyta) är en stor monofyletisk grupp av växter, som är anpassade till landliv genom välutvecklade transportsystem med xylem och floem.

Kärlväxter och Kyllinga · Kärlväxter och Kyllinga vaginata · Se mer »

Släkte

hierarkiska systemet i biologin I biologisk systematik är ett släkte (synonym: genus, pluralis: genera) en grupp inom en familj.

Kyllinga och Släkte · Kyllinga vaginata och Släkte · Se mer »

Växtriket

Växtriket (Plantae) är ett av de riken vilka ingår i den biologiska systematiken.

Kyllinga och Växtriket · Kyllinga vaginata och Växtriket · Se mer »