Bulgariska och Kyrilliska alfabetet

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Bulgariska och Kyrilliska alfabetet

Bulgariska vs. Kyrilliska alfabetet

Skylt för staden Rezovo skrivet på bulgariska med latinsk transkription under. Bulgariska (bulgariska: български) är ett sydöstslaviskt språk som talas i framförallt Bulgarien, där det är officiellt språk. Länder där kyrilliska alfabetet används i de officiella språken. Det kyrilliska alfabetet eller azbuka (efter det gamla namnet på de två första bokstäverna) är en grupp av alfabet som används för att skriva åtta slaviska språk (ryska, belarusiska, bulgariska, makedonska, serbiska, bosniska, ukrainska och montenegrinska) och flera icke-slaviska språk främst i före detta Sovjetunionen (bland annat kazakiska, uzbekiska, kirgiziska, mongoliska, tadzjikiska, turkmeniska, tjetjenska och kildinsamiska).

Bulgarien

Bulgarien (България, Bǎlgarija), formellt Republiken Bulgarien (Република България, Republika Bălgarija, uttalas), är en republik i Sydeuropa, på nordöstra delen av Balkanhalvön, som i norr gränsar mot Rumänien, i väster mot Serbien och Nordmakedonien, i söder mot Grekland och Turkiet, och i öster har kust mot Svarta havet. Bulgarien har en yta på 110 879 kvadratkilometer och cirka 7,1 miljoner invånare (2016); största stad är huvudstaden Sofia med 1,2 miljoner invånare. Dagens Bulgarien överlappar de antika romerska provinserna Moesia, Thrakien och Makedonien. Landet har bibehållit samma traditioner, språk och alfabet sedan det första bulgariska riket 681–1018 e.Kr. Under långa tider utgjorde dåtidens bulgariska imperium större delen av Balkanhalvön, därmed spreds dess alfabet, litteratur och kultur bland de slaviska folken och de närliggande länderna i Östeuropa. Århundraden senare med nedgången av det andra bulgariska riket (1186–1396 e.Kr.) kom landet under det osmanska rikets styre under nästa 482 år. Det rysk-turkiska kriget (1877–1878) bidrog till ett återetablerande av en bulgarisk stat som en konstitutionell monarki år 1878, med San Stefanofördraget som ledde till den tredje bulgariska staten. Efter andra världskriget blev Bulgarien en kommunistisk stat och en del av östblocket. Vid kommunismens fall 1990 hölls det första flerpartivalet och landet fick därvid en demokratiskt vald regering och ett år senare ett statsskick som demokratisk republik. Bulgarien är medlem i Nato sedan 2004 och i Europeiska unionen sedan 2007.

Bulgarien och Bulgariska · Bulgarien och Kyrilliska alfabetet · Se mer »

Europeiska unionen

Europeiska unionen (EU) är en fördragsbunden union mellan 27 europeiska länder och ett unikt överstatligt samarbete i världen.

Bulgariska och Europeiska unionen · Europeiska unionen och Kyrilliska alfabetet · Se mer »

Fornkyrkoslaviska

Fornkyrkoslaviska, också kallat fornslaviska, fornmakedonska eller fornbulgariska, (ISO 639 alpha-3, chu) är det äldst kända slaviska skriftspråket och skrevs ursprungligen med det glagolitiska alfabetet.

Bulgariska och Fornkyrkoslaviska · Fornkyrkoslaviska och Kyrilliska alfabetet · Se mer »

Glagolitiska alfabetet

Glagolitiska alfabetet. Glagolitiska alfabetet (ryska: Глаголица/Glagolitsa, fornkyrkoslaviska: Ⰳⰾⰰⰳⱁⰾⰹⱌⰰ/glagolitsa) är det äldsta kända slaviska alfabetet.

Bulgariska och Glagolitiska alfabetet · Glagolitiska alfabetet och Kyrilliska alfabetet · Se mer »

Grekiska alfabetet

Det grekiska alfabetet utvecklades omkring 800-talet f.Kr. och används för att i skrift uttrycka det grekiska språket.

Bulgariska och Grekiska alfabetet · Grekiska alfabetet och Kyrilliska alfabetet · Se mer »

Jus

Lilla jus (Ѧ, ѧ) och stora jus (Ѫ, ѫ) var två bokstäver i det glagolitiska och det ursprungliga kyrilliska alfabetet.

Bulgariska och Jus · Jus och Kyrilliska alfabetet · Se mer »

Klemens av Ohrid

Sankt Klemens av Ohrid Sankt Klemens av Ohrid makedoniska: Свети Климент Охридски), född cirka 840, död 916, var en medeltida lärd och författare och Sankt Kyrillos och Sankt Methodios lärjunge. Det finns lite information om hans liv innan han anlände till Ohrid, men han är troligen född i eller omkring staden Thessaloniki. Klemens av Ohrid skapade det kyrilliska alfabetet, som han uppkallade efter Sankt Kyrillos. Som lärjunge till Kyrillos och Methodios deltog Klemens i deras mission i Stormähren. Efter Kyrillos död följde Klemens Methodios från Rom till Pannonien och Stormähren. Sedan Methodios själv dött 885 blev Klemens ledare för kampen mot det tyska prästerskapet i Stormähren tillsammans med Gorazd. Efter att ha suttit fängslad en tid utvisades han från Stormähren och nådde 885 eller 886 Bulgariens gränser tillsammans med Naum av Preslav, Sava, Angelarios och möjligen Gorazd (enligt andra källor var Gorazd redan död vid denna tid). Alla skickades senare till Bulgariens huvudstad Pliska där de fick i uppdrag av Boris I av Bulgarien att undervisa evangeliumet för landets framtida prästerskap på fornkyrkoslaviska. Efter att första bulgariska riket (merparten av Balkanhalvön på den tiden tillhörde riket) antagit kristendomen 865 genomfördes religiösa ceremonier på grekiska av prästerskap som skickats från bysantinska riket. Boris fruktade det växande bysantinska inflytandet och en försvagad stat och såg införandet av fornkyrkoslaviska som ett sätt att bevara rikets politiska självständighet och stabilitet. För att åstadkomma detta såg Boris till att två litterära skolor (akademier) grundades, där fornkyrkoslaviskan skulle läras ut. Den ena skolan skulle grunda i huvudstaden Pliska, den andra i området kring Kutmitjevitsa (nuvarande västra Nordmakedonien). Medan Naum av Preslav stannade kvar i Pliska och arbetade med att grunda Pliskas litterära skola skickades Klemens av Boris till Ohrid i Kutmitjevitsa för att organisera undervisningen i fornkyrkoslaviska där. Under en sjuårsperiod - mellan 886 och 893 - lärde Klemens ut fornkyrkoslaviska språket och det glagolitiska alfabetet till omkring 3500 elever. 893 utsågs han till ärkebiskop av Drembica (Velika), också i Kutmitjevitsa. När han hade dött 916 begravdes han i kyrkan Sankt Pantaleimon nära Ohrid. Sankt Klemens av Ohrid var en av de flitigaste och viktigaste författarna på kyrkslaviska. Han anses ha skrivit den pannoniska hagiografin över Kyrillos och Methodios. Klemens översatte också Blomtrioden med kyrkosånger som sjungs från påsk till pingst och tros ha skrivit om den romerske påven Sankt Klemens, samt den äldsta predikan som var tillägnad Kyrillos och Methodios. Vanligen tillskriver man honom också uppfinnandet av det kyrilliska alfabetet. Det andra moderna universitetet i Nordmakedonien, ”Sankt Klemens av Ohrid-universitetet” i staden Bitola, uppkallades efter Klemens när det grundades 1979. Den största kyrkan i Skopje bär hans namn. Universitetet i Sofia som är det äldsta universitetet i Bulgarien uppkallades också efter Klemens. Asteroiden 3903 Kliment Ohridski är uppkallad efter honom.

Bulgariska och Klemens av Ohrid · Klemens av Ohrid och Kyrilliska alfabetet · Se mer »

Kyrillos

Sankt Kyrillos (grekiska Κύριλλος), född 827 i Thessaloniki i Bysans, död 869 i Rom, var en bysantinsk munk och missionär som tillsammans med sin bror Methodios utarbetade det första slaviska teckensystemet, för kyrkslaviska, troligtvis det vi idag kallar det glagolitiska alfabetet.

Bulgariska och Kyrillos · Kyrilliska alfabetet och Kyrillos · Se mer »

Kyrkslaviska

Herrens bön på kyrkslaviska. Kyrkslaviska eller Kyrkoslaviska är ett liturgiskt språk som används inom vissa östortodoxa och östkatolska kyrkor i länder där slaviska språk talas.

Bulgariska och Kyrkslaviska · Kyrilliska alfabetet och Kyrkslaviska · Se mer »

Makedonska

Makedonska eller makedoniska (македонски, makedonski) är ett sydöstslaviskt språk talat i och omkring Nordmakedonien.

Bulgariska och Makedonska · Kyrilliska alfabetet och Makedonska · Se mer »

Methodios

Sankt Methodios (grekiska Μεθόδιος; kyrkoslaviska Мефодии), född 826 i Thessaloniki i Bysans, död 6 april 885 i Stormähren, var en bysantinsk lärd som tillsammans med sin bror Kyrillos missionerade för kristendomen bland slaverna.

Bulgariska och Methodios · Kyrilliska alfabetet och Methodios · Se mer »

Ѣ

Jat', ять (Ҍ,ѣ) var den 32:a bokstaven i den ryska varianten av det kyrilliska alfabetet fram till 1918, då den ersattes av bokstaven je, е, som har samma ljudvärde.

Bulgariska och Ѣ · Kyrilliska alfabetet och Ѣ · Se mer »

Rumänska

Rumänska (limba română 'limba ro'mɨnə) eller dako-rumänska, är ett östromanskt språk som talas av omkring 24 miljoner människor, främst i Rumänien och Moldavien.

Bulgariska och Rumänska · Kyrilliska alfabetet och Rumänska · Se mer »

Ryska

Ryska (ryska: русский язык, russkij jazyk) är ett östslaviskt språk och det största av de slaviska språken.

Bulgariska och Ryska · Kyrilliska alfabetet och Ryska · Se mer »

Serbiska

Serbiska (serbiska alfabetet: српски, latinska alfabetet: srpski) är ett sydvästslaviskt språk som är officiellt språk i Serbien, Montenegro, Bosnien och Hercegovina och Kosovo, samt officiellt minoritetsspråk i ett flertal andra länder, bland annat Kroatien och Nordmakedonien.

Bulgariska och Serbiska · Kyrilliska alfabetet och Serbiska · Se mer »

Slaviska språk

Karta över de slaviska språkens utbredning (länders namn på tyska) De slaviska språken tillhör satemspråken, en av två huvudgrenar inom den indoeuropeiska språkfamiljen.

Bulgariska och Slaviska språk · Kyrilliska alfabetet och Slaviska språk · Se mer »

Ukraina

Ukraina (Україна/Ukrajina) är ett land i Östeuropa.

Bulgariska och Ukraina · Kyrilliska alfabetet och Ukraina · Se mer »