Innehållsförteckning
335 relationer: Acquapendente, Adel, Adriatiska havet, Alarik I, Alberik II av Spoleto, Alexander VI, Amnesti, Ancona, Armé, Aspromonte, Augustinus, Autonomi, Avignon, Avignonpåvedömet, Österrike, Barberini, Benevento, Biskop, Bologna, Borghese, Bysantinska riket, Camerino, Castel Gandolfo, Castelfidardo, Censur, Cesare Borgia, Christophe Léon Louis Juchault de Lamoricière, Cisalpinska republiken, Civitavecchia, Clemens VII, Clemens XIII, Clemens XIV, Cola di Rienzo, Colonna, Comtat Venaissin, Dante Alighieri, Dömande makt, Della Rovere, Diplomati, Diplomatiskt erkännande, Emilia-Romagna, Encyklika, Enklav, Enrico Cialdini, Ercole Consalvi, Exarkat, Faenza, Fano, Fästning, Församling, ... Förläng index (285 mer) »
- Påvedömets historia
- Roms historia
- Stater och territorier bildade 1799
- Stater och territorier bildade 1814
- Stater och territorier bildade 1849
- Stater och territorier upplösta 1798
- Stater och territorier upplösta 1809
- Stater och territorier upplösta 1849
- Stater och territorier upplösta 1870
Acquapendente
Acquapendente är en italiensk stad och kommun i provinsen Viterbo, regionen Lazio.
Se Kyrkostaten och Acquapendente
Adel
Polska adelsmän, tidigt 1600-tal. Adel (adelskap, ridderskap, frälsemän) är en av börd överordnad samhällsgrupp.
Adriatiska havet
Adriatiska havet är en vik av Medelhavet.
Se Kyrkostaten och Adriatiska havet
Alarik I
Alarik I. Texten lyder ''Alaricus Rex Gothorum'', "Alarik goternas konung" Alarik I (alternativt Alarik goten eller i latinska källor Alaricus), (cirka 370 - 410), var en gotisk kung och den förste barbarhärskaren som intog Rom.
Alberik II av Spoleto
Alberik II av Spoleto, född 912, död 954, var Roms överhuvud mellan 932 och 954, såsom patricier, princeps samt senator av Rom.
Se Kyrkostaten och Alberik II av Spoleto
Alexander VI
Alexander VI, född Rodrigo Lanzol-Borja y Borja, italienska Rodrigo Borgia, den 1 januari 1431 i Xàtiva i närheten av Valencia, Spanien, död 18 augusti 1503 i Rom, var påve från den 11 augusti 1492 till sin död.
Se Kyrkostaten och Alexander VI
Amnesti
En amnesti (av gr. amnēsti, glömska) är ett beslut av regering eller annan civil myndighet där straff eller annan rättsverkan av brott helt bortdöms eller lindras för en kategori människor (jämför med nåd).
Ancona
Ancona är en kommun i Italien vid Adriatiska havet.
Armé
Okänt Armé eller här är vanligtvis samlingsnamnet på en stats markstridskrafter eller landkrigsmakt, till skillnad från luftstridskrafterna (flygvapen) och sjöstridskrafterna (örlogsflotta/marin).
Aspromonte
Byn Pentedattilo i södra Aspromonte-Gebirges har evakuerats på grund av jordbävningar.Aspromonte är ett berg i närheten av Reggio Calabria, Italien, och utgör den sydligaste förgreningen av Apenninerna i södra delen av Kalabrien.
Augustinus
Aurelius Augustinus (Augustinus av Hippo), född 13 november 354 i Tagaste i Numidien (nuvarande Souk Ahras i Algeriet), död 28 augusti 430 i Hippo Regius (nuvarande Annaba i Algeriet), var biskop i Hippo Regius och filosof, teolog, retoriker och kyrkofader.
Autonomi
Autonomi (självstyre) innebär självbestämmanderätt, oberoende, inom flera områden som till exempel territorium, politik och taktik.
Avignon
Avignon är en stad och kommun i departementet Vaucluse i regionen Provence-Alpes-Côte d'Azur i sydöstra Frankrike.
Avignonpåvedömet
Påvepalatset i Avignon. Påve Johannes XXII. Avignonpåvedömet hade sitt säte i Avignon i Provence i södra Frankrike från 1309 till 1377.
Se Kyrkostaten och Avignonpåvedömet
Österrike
Österrike (Österreich), formellt Republiken Österrike (tyska: Republik Österreich), är en inlandsstat i Centraleuropa.
Barberini
Ätten Barberinis vapen. Maffeo Barberini – påve Urban VIII. Barberini var en romersk furstesläkt, som ursprungligen hette Tafani och sedan tog namn efter staden Barberino Val d'Elsa i Toscana.
Benevento
Benevento är en stad i den italienska regionen Kampanien, provinsen Benevento, 50 kilometer nordöst om Neapel.
Biskop
gammalkatolska traditionen. En biskop (från grekiskans epískopos, ungefär ’tillsynsman’) är en person med en viss sorts ämbete inom flera religiösa institutioner.
Bologna
Bologna är en stad och kommun i Italien, huvudort i provinsen Bologna och huvudstad i regionen Emilia-Romagna.
Borghese
Camillo Borghese). Borghese är en romersk adelssläkt, ursprungligen härstammande från Siena.
Bysantinska riket
Bysantinska riket är en historiografisk term för det romerska kejsardömet under medeltiden med Konstantinopel som huvudstad.
Se Kyrkostaten och Bysantinska riket
Camerino
Camerino är en stad och en kommun i närheten av Perugia i provinsen Macerata och ligger i regionen Marche, Italien.
Castel Gandolfo
är en ort och kommun i storstadsregionen Rom, före år 2015 provinsen Rom, i regionen Lazio i Italien.
Se Kyrkostaten och Castel Gandolfo
Castelfidardo
Castelfidardo är en ort och kommun i den italienska provinsen Ancona, regionen Marche, nära Loreto.
Se Kyrkostaten och Castelfidardo
Censur
Censur (av latinets censere, granska) är en av offentlig myndighet, eller av någon annan, utövad förhandsgranskning eller retroaktivt hindra, ofta litteratur, film, teater, brev etcetera, som anses obscena, politiskt oacceptabla eller hotar säkerheten.
Cesare Borgia
Cesare Borgia (Italienskt uttal:; svenskt uttal), född mellan 1474 och 1476 (förmodligen 13 september 1475) i Rom, död 12 mars 1507 i Viana, hertig av Valentinois, var en italiensk kondottiär, furste, politiker och kardinal, vars strider kom att bli en viktig inspirationskälla för Niccolò Machiavellis verk ”Fursten”.
Se Kyrkostaten och Cesare Borgia
Christophe Léon Louis Juchault de Lamoricière
Christophe Léon Louis Juchault de Lamoriciére, född 5 september 1806 i Nantes, död 11 september 1865 i Prouzel, var en fransk och påvlig general.
Se Kyrkostaten och Christophe Léon Louis Juchault de Lamoricière
Cisalpinska republiken
Cisalpinska republiken var en fransk lydstat i norra Italien som varade mellan 1797 och 1802.
Se Kyrkostaten och Cisalpinska republiken
Civitavecchia
är en ort och kommun i storstadsregionen Rom, innan 2015 provinsen Rom, i regionen Lazio i Italien.
Se Kyrkostaten och Civitavecchia
Clemens VII
Clemens VII:s gravmonument i basilikan Santa Maria sopra Minerva. Clemens VII (latin den milde), född Giulio de' Medici 26 maj 1478 i Florens, död 25 september 1534, var påve från den 19 november 1523 till sin död, den 25 september 1534.
Se Kyrkostaten och Clemens VII
Clemens XIII
Clemens XIII (latin den milde), född Carlo della Torre Rezzonico 7 mars 1693 i Venedig, död 2 februari 1769 i Rom, var påve från den 6 juli 1758.
Se Kyrkostaten och Clemens XIII
Clemens XIV
Clemens XIV (latin den milde), född Giovanni Vincenzo Antonio Ganganelli 31 oktober 1705 i Santarcangelo di Romagna nära Rimini, död 22 september 1774 i Rom, var påve från den 19 maj 1769 till sin död.
Se Kyrkostaten och Clemens XIV
Cola di Rienzo
Cola di Rienzo, född 1313 i Rom, död 8 oktober 1354 i Rom, var en italiensk folkledare.
Se Kyrkostaten och Cola di Rienzo
Colonna
Ätten Colonnas vapen Colonna är en av Italiens förnämsta adelsätter, och var som mäktigast under medeltiden och renässansen.
Comtat Venaissin
Comtat Venaissin (även Comtat eller Venaissin; franska: Comté Venaissin) var förr ett grevskap i nuvarande södra Frankrike, senare en exklav till Kyrkostaten.
Se Kyrkostaten och Comtat Venaissin
Dante Alighieri
''"Dante och Beatrice i trädgården"'', 1903, av målaren Cesare Saccaggi Dante Alighieri (även Durante degli Alighieri, ibland kallad enbart Dante), född mellan 18 maj och 17 juni 1265 i Florens i Toscana, död 13 eller 14 september 1321 i Ravenna i Emilia-Romagna, var en italiensk författare, ämbetsman, poet och statslärd.
Se Kyrkostaten och Dante Alighieri
Dömande makt
Dömande makt, judiciell makt, är den maktinstans som avgör lagars tillämpning, i form av utdömande av straff och tvistlösning.
Se Kyrkostaten och Dömande makt
Della Rovere
della Roveres vapen della Rovere var en berömd italiensk ätt i Kyrkostaten.
Se Kyrkostaten och Della Rovere
Diplomati
Förenta Nationerna, med högkvarter i New York, är världens och historiens största organisation för diplomati. Diplomati är den utrikespolitiska eller mellanstatliga underhandlande verksamhet som gäller staters och deras regeringars ömsesidiga förbindelser.
Diplomatiskt erkännande
Diplomatiskt erkännande (eller internationellt erkännande) är en folkrättslig procedur stater emellan.
Se Kyrkostaten och Diplomatiskt erkännande
Emilia-Romagna
Emilia-Romagna är en region i norra Italien.
Se Kyrkostaten och Emilia-Romagna
Encyklika
Encyklika är en rundskrivelse till den samlade kyrkan.
Enklav
C tillhör landet B, och är därför en enklav i A och exklav till B En enklav är ett landområde som ligger innanför en stats gränser men hör till en annan stat, eller i sig själv är en egen stat.
Enrico Cialdini
''Enrico Cialdini'' Enrico Cialdini, hertig av Gaeta, född 10 augusti 1811 i Castelvetro vid Modena, död 8 september 1892 i Livorno, var en italiensk diplomat och general som stred på kungens sida emot Kyrkostaten.
Se Kyrkostaten och Enrico Cialdini
Ercole Consalvi
Ercole Consalvi, född 8 juni 1757 i Rom, död 24 januari 1824 i Rom, var en italiensk kardinal och statssekreterare och en av romersk-katolska kyrkans främsta företrädare under 1800-talet.
Se Kyrkostaten och Ercole Consalvi
Exarkat
Pentapolis var beteckningen för fem framträdande städer inom Exarkatet. Ett exarkat är en exarks förvaltningsområde.
Faenza
Faenza (latin: Faventia) är en gammal stad och kommun i den italienska provinsen Ravenna, i Romagna-delen av regionen Emilia-Romagna på en fruktbar slätt vid Zanelli-kanalens förening med Lamone, vid Apenninernas fot.
Fano
Fano är en ort och kommun i provinsen Pesaro e Urbino i regionen Marche, Italien.
Fästning
Vaxholms fästning. Bohus fästning. Fästning är en permanent anläggning av större format som stärker försvaret av en plats med strategisk betydelse eller annat stort värde.
Församling
Gudstjänstfirande församling i Glimåkra kyrka. Jesu död samlades. Sankt Kyrillos och Methodios kyrka i Prag, Tjeckien. En församling är inom kristna samfund en grupp som regelbundet firar gudstjänst och bedriver olika verksamheter tillsammans.
Förvaltning
Förvaltning är administration av tillgångar för en huvudmans räkning.
Se Kyrkostaten och Förvaltning
Februarirevolutionen 1848
Februarirevolutionen 1848 var den revolution i Paris i Frankrike som under perioden 22–24 februari 1848 ledde till julimonarkins fall och utropandet av den andra republiken.
Se Kyrkostaten och Februarirevolutionen 1848
Ferrara
Ferrara är en stad, kommun och huvudort i provinsen Ferrara i regionen Emilia-Romagna i norra Italien.
Florens
Florens (italienska Firenze; latin Florentia) är en stad och kommun på en slätt vid foten av Apenninerna, på ömse sidor om floden Arno i mellersta Italien, huvudstad i regionen Toscana och huvudort i storstadsregionen Florens, innan den 31 december 2014 provinsen Florens.
Folkomröstning
En folkomröstning, i vissa länder ofta benämnt efter sina latinska namn plebiscit eller referendum, är en omröstning där ett politiskt beslut helt eller delvis fattas utanför den representativa församlingen.
Se Kyrkostaten och Folkomröstning
Fontainebleau, Seine-et-Marne
Fontainebleau är en kommun i departementet Seine-et-Marne i regionen Île-de-France i norra Frankrike.
Se Kyrkostaten och Fontainebleau, Seine-et-Marne
Frangipane
Frangipane/Frangipani, italiensk adelsätt, vars glansperiod inföll under medeltiden och renässansen.
Franker
Franker var en grupp av samlade germanska stammar, däribland sugambrer, salier och ripuarier.
Frankrike
Frankrike, enligt svenskt diplomatiskt protokoll formellt Republiken Frankrike, fast det officiella franska namnet République française på svenska ordagrant blir Franska republiken, är en republik i Västeuropa.
Frans I av Frankrike
Frans I (franska: François Ier), född 12 september 1494 i Cognac i Charente, död 31 mars 1547, var kung av Frankrike 1515–1547.
Se Kyrkostaten och Frans I av Frankrike
Franska revolutionen
Franska revolutionen (Révolution française) inleddes med stormningen av Bastiljen den 14 juli (numera Frankrikes nationaldag) 1789 och avslutades med Napoleon Bonapartes statskupp 1799, Brumairekuppen.
Se Kyrkostaten och Franska revolutionen
Frälsning
Jesus porträtterad som världens frälsare, ''salvator mundi'', målning i olja och guld från omkring 1510–1530. Frälsning betyder räddning och befrielse.
Furstbiskop
biskopsdömen) i Tysk-romerska riket år 1648. Furstbiskop är en biskop som utöver sitt kyrkliga uppdrag att leda sitt kyrkliga stift även utövar världslig makt som regent över ett geografiskt område.
Se Kyrkostaten och Furstbiskop
Fursten
Fursten (italienska: Il Principe) är en politisk skrift eller furstespegel, författad av florentinaren Niccolò Machiavelli och dedicerades till Lorenzo II de' Medici.
Gaeta
Gaeta är en stad i provinsen Latina i regionen Lazio i Italien.
Garantilagen
Garantilagen är den 13 maj 1871 utfärdade lag (it. Legge sulle prerogative del summo pontifice), varigenom italienska staten efter Roms erövring sökte reglera påvens nya ställning inom det italienska samhället samt ange grunddragen för förhållandet mellan stat och kyrka i Italien.
Se Kyrkostaten och Garantilagen
Giacomo Antonelli
Giacomo Antonelli, född 2 april 1806 i byn Sonnino i dåvarande Kyrkostaten, död 6 november 1876 i Rom, var en italiensk kardinal och påvlig statssekreterare.
Se Kyrkostaten och Giacomo Antonelli
Gil Álvarez de Albornoz
Gil Álvarez de Albornoz. Gil Álvarez de Albornoz, född 1310 i Cuenca, Spanien, död 23 augusti 1367 på slottet Bonriposo i närheten av Viterbo, Italien, var en spansk kardinal och kyrkoledare.
Se Kyrkostaten och Gil Álvarez de Albornoz
Giuseppe Garibaldi
Giuseppe Garibaldi, född 4 juli 1807 i Nice, död 2 juni 1882 på Caprera, Sardinien, var en italiensk frihetskämpe och nationalist.
Se Kyrkostaten och Giuseppe Garibaldi
Giuseppe Mazzini
Giuseppe Mazzini. Giuseppe Mazzini, född 22 juni 1805 i Genua, död 10 mars 1872 i Pisa, var en italiensk politiker och revolutionär.
Se Kyrkostaten och Giuseppe Mazzini
Gregorius I
Gregorius I, även kallad Gregorius I Magnus, Gregorius den store, född cirka 540 i Rom, död 12 mars 604 i Rom, var påve från 3 september 590 till 12 mars 604.
Se Kyrkostaten och Gregorius I
Gregorius II
Gregorius II, eller Gregorius den yngre, född i Rom, död 11 februari 731, var påve från den 19 maj 715 till sin död sexton år senare, den 11 februari 731.
Se Kyrkostaten och Gregorius II
Gregorius XI
Gregorius XI, född Pierre Roger de Beaufort 1331, död 27 mars 1378, var påve från 30 december 1370 till sin död drygt sju år senare.
Se Kyrkostaten och Gregorius XI
Gregorius XVI
Gregorius XVI Gregorius XVI, född Bartolommeo Alberto Cappellari 18 september 1765 i Belluno, Italien, död 1 juni 1846 i Rom, var påve från och med 2 februari 1831.
Se Kyrkostaten och Gregorius XVI
Grundlag
En grundlag, konstitution eller statsförfattning, är en lagsamling som utgör de grundläggande formella normerna i en stat, beslutade av den eller de som innehar den politiska makten.
Gud
Gud (i allmänhet maskulinum), feminin form gudinna, är ett ord med olika betydelser.
Habsburg
Habsburg var ett tyskt furstehus, som regerade i Österrike från 1278 till 1780.
Hadrianus I
Hadrianus I, född i Rom, död 25 december 795, var påve från den 1 februari 772 till sin död, 25 december 795.
Se Kyrkostaten och Hadrianus I
Handel
Handel i Danzig ''Intérêts des nations de l'Europe, dévélopés relativement au commerce'', 1766 Handel är ett samlingsnamn för de verksamheter där man utbyter varor, tjänster och kapital utan att dessa bearbetas.
Heliga stolen
Heliga stolen (Santa Sede, latin: Sancta Sedes), även påvliga stolen eller påvedömet, är påvens säte som biskop av staden Rom, varigenom denne utövar sin kanoniska jurisdiktion inte enbart över det omedelbara biskopsdömet utan även över hela den romersk-katolska kyrkans organisation.
Se Kyrkostaten och Heliga stolen
Henrik V (tysk-romersk kejsare)
Henrik V av Sachsen, född 1086, död 1125, tysk kung 1106-1125, tysk-romersk kejsare 1111–1125.
Se Kyrkostaten och Henrik V (tysk-romersk kejsare)
Henrik VI (tysk-romersk kejsare)
Henrik VI, född november 1165, död 28 september 1197, var kung av Tyskland från 1190 till 1197, tysk-romersk kejsare från 1191 till 1197 och kung av Sicilien från 1194 till 1197.
Se Kyrkostaten och Henrik VI (tysk-romersk kejsare)
Hertigdöme
Hertigdöme är ett förvaltningsområde styrt av en hertig eller hertiginna.
Hertigdömet Modena och Reggio
Hertigdömet Modena och Reggio var en liten stat i nordvästra Italien som existerade mellan åren 1452 och 1859, med ett uppehåll under Napoleonkrigen (1796-1814), då Napoleon I organiserade om staterna på den italienska halvön under hans Frankrike.
Se Kyrkostaten och Hertigdömet Modena och Reggio
Hertigdömet Parma
Hertigdömet Parma var ett italienskt hertigdöme under åren 1545–1802 och 1814–1860 bestående av Parma, Piacenza och Guastalla.
Se Kyrkostaten och Hertigdömet Parma
Hohenstaufen
Fredrik Barbarossa och hans söner. Hohenstaufen var en tysk adelsfamilj och senare kungahus med stort inflytande under medeltiden.
Se Kyrkostaten och Hohenstaufen
Hov (uppvaktning)
Ett hov är en furstlig persons uppvaktning och betjäning.
Se Kyrkostaten och Hov (uppvaktning)
Huset Este
Huset Este är ett av Italiens äldsta och ryktbaraste furstehus, som under 900-talet förde titeln markgrevar.
Imperium
Imperium (från latinets imperium, 'befäl', 'makt', 'välde') syftar i allmänhet på en centraliserad stat som omfattar flera nationer eller folkslag.
Innocentius III
Innocentius III, född Lotario de' Conti cirka 1160 i Anagni, död 16 juli 1216 i Perugia, var påve från den 8 januari 1198 till sin död drygt arton år senare, 16 juli 1216.
Se Kyrkostaten och Innocentius III
Innocentius XI
Innocentius XI, född Benedetto Odescalchi 16 maj 1611 i Como, död 12 augusti 1689 i Rom, var påve från den 21 september 1676 till sin död.
Se Kyrkostaten och Innocentius XI
Investiturstriden
Clemens III och låter fördriva den legitime påven Gregorius VII från Rom. Därunder ses Gregorius kortvariga återkomst till Rom samt hans död. Investiturstriden (av investitur, den symboliska högtidliga insättningen av en person i ett kyrkligt ämbete), som pågick officiellt mellan ca 1075 och 1122 men kom att fortsätta under hela medeltiden, flammade upp på grund av det dittillsvarande bruket att furstar och stormän insatte präster i deras ämbeten.
Se Kyrkostaten och Investiturstriden
Italien
Italien (Italia), formellt Republiken Italien (Repubblica ItalianaI Italien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktonta (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Italiens officiella namn enligt följande.
Italiensk lira
Italiensk lira (₤it – Lira italiana; lire i plural) var den valuta som användes i Italien fram till införandet av euro 2002.
Se Kyrkostaten och Italiensk lira
Italienska
Italienska (lingua italiana) är ett romanskt språk inom den indoeuropeiska språkgruppen och talas av ungefär 67,8 miljoner människor, varav de flesta i Italien, vilket gör italienska till det 25:e mest talade språket i världen.
Jerusalem
Jerusalem (hebreiska: יְרוּשָׁלַיִם, Yerushaláyim; arabiska: القُدس, al-Quds) är en stad på Judéens högland mellan Medelhavet och Döda havet med cirka 900 000 invånare (2019).
Jesuitorden
En version av Jesuitordens emblem. Bokstäverna "IHS" kan dels uttydas som de grekiska bokstäverna jota, eta, sigma, vilket är en förkortning av namnet Jesus (grekiska:ΙΗΣΟΥΣ), alternativt som en förkortning för latinets "Iesus Hominum Salvator" (Jesus, människornas frälsare).
Se Kyrkostaten och Jesuitorden
Jesus
Jesus (sv. uttal /jeːsɵs/) från Nasaret, också kallad Kristus, var en i Galileen och Judeen kringvandrande judisk predikant.
Johannes XII
Johannes XII, född Octavianus omkring år 937 i Rom, död där 14 maj 964, var påve från den 16 december 955 till sin död den 14 maj 964.
Se Kyrkostaten och Johannes XII
Julius II
Julius II, född Giuliano della Rovere 5 december 1443 i Albissola nära Savona, Italien, död 21 februari 1513 i Rom, var påve från den 1 november 1503 till sin död.
Jurisdiktion
Jurisdiktion (av latin: iurisdi'ctio, rättskipning), domvärjo eller rättsbefogenhet är befogenheten att utöva rättskipning och att döma.
Se Kyrkostaten och Jurisdiktion
Justinianus II
Justinianus II, född 669, död 711, bysantinsk kejsare 695-698 och 705-711.
Se Kyrkostaten och Justinianus II
Kalabrien
Kalabrien (Calabria) är en region i södra Italien, och utgör den italienska halvöns "fotblad".
Kapitulation
Kapitulation (historiskt: dagtinga) innebär att en kombattant i väpnad konflikt ger upp, normalt utan särskilda villkor.
Se Kyrkostaten och Kapitulation
Kardinal
Kardinal Raymond Leo Burke år 2014. Kardinal Tarcisio Bertone. I varmt klimat kan de ha vita kläder på sig som på bilden. Kardinal är en titel i Romersk-katolska kyrkan för dem som ingår i kardinalkollegiet, och bistår i den egenskapen påven i ett givet ämbete eller, i egen person eller som del av kollegiet, fungerar som påvligt råd.
Karl den store
Karl den stores rike 814. Karl den store avbildad på samtida ryttarstatyett. namnteckning. Sigillstämpel av bly med Karl den stores bild, präglad vid hans kejsarkröning. Karl den store (latin: Carolus Magnus, franska: Charlemagne, tyska: Karl der Große), född troligtvis 2 april 742 i nuvarande Liège, död 28 januari 814 i Aachen, var det frankiska rikets regent 768–814.
Se Kyrkostaten och Karl den store
Karl V (tysk-romersk kejsare)
Karl V (tyska: Karl V, spanska: Carlos I - ibland även Carlos V, nederländska: Karel), född 24 februari 1500 i Gent, död 21 september 1558 på Geronimo de San Yuste i Extremadura, var tysk-romersk kejsare 1519–1556 samt kung av Kastilien och Aragonien 1516–1556 under namnet Karl I (spanska: Carlos I).
Se Kyrkostaten och Karl V (tysk-romersk kejsare)
Karolinger
Påve Leo III kröner Karl den store till kejsare. Historisk karta över de karolingiska rikena efter delningen i Verdun år 843. Historisk karta över de karolingiska rikena år 888. Karolingerna (latin: Carolus, Karl) var en frankisk ätt som övertog makten i frankerriket från merovingerna år 751 och härskade i och omkring dagens Frankrike under 700–900-talen.
Kejsare
Kejsare är titeln på den manliga monarken i vissa monarkier, som därför brukar kallas kejsardömen; den kvinnliga motsvarigheten heter kejsarinna, en titel som också bärs av en kejsares hustru.
Kloster
Gråbrödraklostret i Ystad. Ritešićklostret i Ritešić, Serbiska republiken, Bosnien och Hercegovina. hinduistisk ''matha'' (kloster). ortodoxa kloster på den självstyrande halvön Athos, Grekland. Konpon-chūdō, huvudbyggnaden vid det buddistiska Enryakuji.
Konciliet i Konstanz
Byggnaden konciliet hölls i nyttjas i dag som restaurang och konferenslokal. Konciliet i Konstanz, som var det andra i ordningen och det märkligaste av de så kallade tre reformatoriska kyrkomötena i slutet av medeltiden, sammanträdde i Konstanz den 5 november 1414 och avslutades den 22 april 1418.
Se Kyrkostaten och Konciliet i Konstanz
Konkordat
Konkordat (av latin concordare, "komma överens") är ett avtal mellan stat och kyrka (påvemakt).
Konst
Konst syftar antingen på en kulturyttring som kräver kunskap och färdighet eller på en sorts estetisk verksamhet.
Konstantin den store
Pons Mulvius, där Konstantin och Maxentius drabbade samman i slaget vid Pons Mulvius år 312. Konstantin den store eller Konstantin I (Gaius Flavius Valerius Aurelius Constantinus), född 27 februari 272 i Naissus (nuvarande Niš i Serbien, död 22 maj 337 i Nikomedia (nuvarande İzmit i Turkiet), var romersk kejsare från det att han utropades till augustus av sina trupper den 25 juli 306 till sin död.
Se Kyrkostaten och Konstantin den store
Konstantinopel
Konstantinopels läge vid Bosporen, mellan Gyllene hornet och Marmarasjön. Konstantinopel (Constantinopolis; Κωνσταντινούπολης, Kōnstantinoupolis) är ett äldre namn på Istanbul i dagens Turkiet.
Se Kyrkostaten och Konstantinopel
Konstantinska donationen
1200-talsfresk som framställer den '''konstantinska donationen'''. Oratorio di San Silvestro, Santi Quattro Coronati, Rom Den Konstantinska donationen (latin Constitutum Donatio Constantini) är ett förfalskat romerskt, kejserligt edikt som påstods ha utfärdats av Konstantin den store 324 och som gav påven Silvester I och hans efterträdare suveränitet och andligt ledarskap över Rom och Västromerska riket, det vill säga det som blev Kyrkostaten.
Se Kyrkostaten och Konstantinska donationen
Kröning
Kröning (av: krona) är den högtidliga akt som utförs när en monark ceremoniellt invigs i sitt ämbete genom att kronan för första gången sätts på hans eller hennes huvud.
Kristendom
Kristendom (från grekiskans Χριστιανισμός, från ordet Xριστός, Christós, Kristus, som är det grekiska ordet för det hebreiska Messias) är den största religionen i världen, med omkring 2,18 miljarder anhängare (2011).
Kungariket Frankrike
Kungariket Frankrike (Royaume de France) var en av de starkare staterna i Europa under det andra millenniet inom den kristna tideräkningen.
Se Kyrkostaten och Kungariket Frankrike
Kungariket Italien
Kungariket Italien (italienska: Regno d’Italia) var en stat grundad 1861 när den sardinska kungen Viktor Emanuel II erövrade hela den Apenninska halvön.
Se Kyrkostaten och Kungariket Italien
Kungariket Italien (Napoleontiden)
Kungariket Italien (Regno d’Italia, men också Regno Italico) existerade från den 17 mars 1805 till den 30 maj 1814.
Se Kyrkostaten och Kungariket Italien (Napoleontiden)
Kungariket Lombardiet-Venetien
Kungariket Lombardiet-Venetien var ett kronland i kejsardömet Österrike.
Se Kyrkostaten och Kungariket Lombardiet-Venetien
Kungariket Neapel
Kungariket Neapel var ett kungarike som existerade mellan 1282 och 1808, förutom under året 1799 då kungariket var ockuperat av Napoleon Bonaparte.
Se Kyrkostaten och Kungariket Neapel
Kungariket Sardinien
Kungariket Sardinien (även kallat Piemonte-Sardinien eller Sardinien-Piemonte) var ett kungarike i södra Europa, som existerade från det tidiga 1300-talet till mitten av 1800-talet.
Se Kyrkostaten och Kungariket Sardinien
Kungariket Sicilien
Kungariket Sicilien uppstod sedan ön Sicilien efter 1060 anfallits av normander, som under ledning av Roger de Hauteville efter trettioåriga strider erövrade ön från saracenerna.
Se Kyrkostaten och Kungariket Sicilien
Kurfurstendömet Köln
Kurfurstendömet Köln eller Kurköln var ett furstbiskopsdöme i det tysk-romerska riket, som fanns från 900 e.Kr. till tidigt 1800-tal.
Se Kyrkostaten och Kurfurstendömet Köln
Kurfurstendömet Mainz
Kurfurstendömet Mainz (tyska: Erzstift und Kurfürstentum Mainz eller Kurmainz) var ett kyrkligt furstendöme i Tysk-romerska riket, från 780-talet till 1803.
Se Kyrkostaten och Kurfurstendömet Mainz
Kurfurstendömet Trier
Kurfurstendömet Trier (tyska: Erzstift und Kurfürstentum Trier eller Kurtrier) var ett furstbiskopsdöme i den Kurrhenska kretsen i det Tysk-romerska riket som existerade från cirka 900 till 1801.
Se Kyrkostaten och Kurfurstendömet Trier
Kurian
Kurian (latin curia) motsvarar Heliga stolens regering och centrala förvaltning.
Kyrkligt ämbete
Ämbete inom kyrkan särskilda tjänster i kristna samfund till vilken personen vigs eller avskiljs med bön och handpåläggning.
Se Kyrkostaten och Kyrkligt ämbete
Kyrkolärare
Kyrkoläraren Thomas av Aquino Kyrkolärare (doctor ecclesiæ), är inom den katolska kyrkan beteckning för de främsta auktoriteterna inom kyrkan, delvis sammanfallande med kyrkofäderna.
Se Kyrkostaten och Kyrkolärare
Lag
Övre delen av stentavlan med Hammurabis lagar. En svensk lagbok. En lag kan dels vara en av lagstiftande myndighet utfärdad föreskrift (författning) med ett antal (en eller flera) bestämmelser, dels en lagsamling, ett samlat verk av bestämmelser (till exempel common law, Code Napoléon och 1734 års lag, se nedan), ofta nedtecknad.
Langobarder
Langobarder (eller longobarder, svenska: långbårdar 'långskägg') var en germansk stam som, enligt egna sägner och hävder, kom från södra Skandinavien.
Se Kyrkostaten och Langobarder
Lateranen
Lateranen är ett område i södra Rom som år 313 skänktes av kejsar Konstantin till Roms biskop.
Lateranfördraget
Lateranfördraget (it. Patti Lateranensi) var det konkordat som slöts den 11 februari 1929 mellan påven Pius XI och konungariket Italien under ledning av konseljpresident Benito Mussolini, och som avslutade den konflikt som pågått mellan Heliga stolen och Italien sedan Kyrkostatens fall 1870, då denna införlivats i samband med Italiens enande.
Se Kyrkostaten och Lateranfördraget
Latin
Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.
Län
Län kan avse.
Lån
Med lån menas rätten att under en viss tid använda någonting som tillhör någon annan eller den överenskommelse som ger upphov till denna rätt.
Léonard Duphot
Léonard Duphot. Léonard Duphot, född 21 september 1769 i Lyon, död 1797 i Rom, var en fransk general och skald.
Se Kyrkostaten och Léonard Duphot
Leo III (påve)
Leo III, född i Rom, död 12 juni 816, var påve från den 26 december 795 till sin död den 12 juni 816.
Se Kyrkostaten och Leo III (påve)
Leo IX
Leo IX, född Bruno d'Eguisheim-Dagsbourg 21 juni 1002 i Egisheim, Alsace, död 19 april 1054 i Rom, var påve från den 12 februari 1049 till sin död, 19 april 1054.
Leo X
Leo X, egentligen Giovanni de' Medici, född 11 december 1475 i Florens, död 1 december 1521 i Rom, var påve 11 mars 1513 – 1 december 1521.
Liberalism
340x340px Liberalismen är en politisk ideologi med rötter i 1700-talets frihetsrevolutioner, upplysningen och den vetenskapliga revolutionen.
Louis Alexandre Berthier
Louis Alexandre Berthier, född 20 februari 1753 i Versailles, död 1 juni 1815 i Bamberg, var furste av Neuchâtel och Valengin, furste av Wagram, marskalk av Frankrike och vice-konnetabel.
Se Kyrkostaten och Louis Alexandre Berthier
Macerata
Macerata är en stad och en kommun i Italien.
Marche
Marche (även på svenska: Markerna) är en region i mellersta Italien.
Marozia
Mariozas bröllop med Hugo, gravyr från 1800-talet. Marozia, även Mariuccia, född cirka 890, död 937, var en romersk politiker; hon var älskarinna till påven Sergius III, och gavs titlarna senatrix och patricia över Rom av påven Johannes X.
Marsilius av Padua
Marsilius av Padua, född 1275 i Padua, död 1342 i München, var en italiensk filosof som skrev Defensor pacis, i vilken han försvarar folksuveränitetsprincipen och den sekulära staten.
Se Kyrkostaten och Marsilius av Padua
Martin V
Martin V, född Oddone Colonna 1368 i Genazzano, död 20 februari 1431 i Rom, var påve från den 11 november 1417 till sin död den 20 februari 1431.
Matilda av Toscana
Matilda av Toscana, Matilda av Canossa, född 1046, död 24 juli 1115, var regerande markgrevinna av Toscana från 1052 till 1115; fram till 1076 i samregering med sin mor.
Se Kyrkostaten och Matilda av Toscana
Maximilian I (tysk-romersk kejsare)
Maximilian I, tysk-romersk kejsare, född 22 mars 1459 i Wiener Neustadt, död 12 januari 1519 i Wels, var ärkehertig av Österrike och tysk-romersk kejsare från 1508.
Se Kyrkostaten och Maximilian I (tysk-romersk kejsare)
Medeltiden
Byggplats under högmedeltiden. Illumination i en medeltida handskrift. Leo III. Från kalendern ''Les Très Riches Heures du Duc de Berry''. Medeltiden är en traditionell benämning på en period av Västerlandets historia som ligger mellan antiken och modern tid.
Medicéerna
Medicéerna eller huset Medici (italienskt uttal) var en italiensk släkt som hade stort inflytande under den italienska renässansen.
Merovinger
Merovingiska broscher. Merovingerna var en frankisk kungaätt som regerade ett rike (med mycket varierande gränser) i dagens Frankrike, Tyskland och Belgien från 400-talet till 700-talet.
Modena
Modena är en stad och kommun i provinsen Modena i regionen Emilia-Romagna i norra Italien, på södra delen av Poslätten.
Motu proprio
Motu proprio (latin för "av egen impuls") är en skrivelse från påven - eller en regent - på eget initiativ och personligen undertecknad.
Se Kyrkostaten och Motu proprio
Myndighet
En myndighet är en institution som ingår i den offentliga förvaltningen eller rättskipningen.
Mynt
svenskt så kallat plåtmynt från 1658 Ett mynt eller en slant är ett präglat stycke av metall, avsett att användas som betalningsmedel.
Napoleon I
Napoleon Bonaparte (fr. Napoléon Bonaparte), född som Napoleone di Buonaparte,, men tog namnet Napoleon I under sin regeringstid som kejsare av Frankrike), född 15 augusti 1769 i Ajaccio på Korsika, död 5 maj 1821 på Sankta Helena i Sydatlanten, var Frankrikes kejsare från 18 maj 1804 till 6 april 1814 och återigen (under de hundra dagarna) från 20 mars till 22 juni 1815.
Napoleon III
Napoleon III, franska Napoléon III, egentligen Charles Louis Napoléon Bonaparte, utomlands under sin period som kejsare stundom kallad "sfinxen vid Seine", fram till 1852 även kallad Ludvig Napoleon (franska Louis Napoléon), född 20 april 1808 i Paris, död 9 januari 1873 i Chislehurst (i nuvarande Bromley) nära London som Louis Napoléon Bonaparte, var fransk president 1848–1852, och som Napoleon III fransmännens kejsare 1852–1870.
Se Kyrkostaten och Napoleon III
Napoleonkrigen
Napoleonkrigen var en serie krig i Europa som löpte från 1803 till 1815 mellan Napoleons franska kejsardöme och olika koalitioner.
Se Kyrkostaten och Napoleonkrigen
Nationalism
Nationalism (från franskans nationalisme, av "nation", ursprungligen från latinets nascor, "jag föds") är en världsåskådning som tar sin utgångspunkt i gemenskapen inom nationernas gränser.
Se Kyrkostaten och Nationalism
Neapel
Neapel (Napoli) är huvudstad i den italienska regionen Kampanien och huvudort i storstadsregionen Neapel, innan 2015 provinsen Neapel.
Nepotism
Nepotism (av latinets nepos.
Niccolò Machiavelli
Niccolò Machiavelli (uttalas), född 3 maj 1469 i Florens, Italien, död 21 juni 1527 i Florens, var en florentinsk författare, filosof, historiker och politiker.
Se Kyrkostaten och Niccolò Machiavelli
Nicolas Charles Oudinot
Nicolas Charles Oudinot, född 25 april 1767, död 13 september 1847, hertig av Reggio 1809, var en fransk militär; marskalk 1809.
Se Kyrkostaten och Nicolas Charles Oudinot
Nicolaus I
För andra betydelser, se Nikolaus I. Nicolaus I, född cirka 820 i Rom, död 13 november 867, var påve från den 24 april 858 till sin död, 13 november 867.
Nicolaus II
Nicolaus II, född Gerard av Burgund cirka 1010 i Chevron, Savoyen, död 19 juli eller 27 juli 1061 i Florens, var påve från den 6 december 1058 till sin död.
Se Kyrkostaten och Nicolaus II
Non expedit
Non expedit, lat., "det gagnar inte", är inledningsorden i Pius IX:s bulla promulgerad den 29 februari 1868, som förbjuder det italienska prästerskapet att delta i det politiska livet, särskilt i parlamentsvalen.
Se Kyrkostaten och Non expedit
Normander
Normandiska riddare med målade vapensköldar deltar i slaget vid Hastings (från Bayeuxtapeten, tillverkad ca år 1077) Normandernas utbredning kring år 1130 syditalien vid tiden för normandernas erövring Normanderna ("nordmännen") var ättlingar till nordmän som på 900-talet invaderade och ockuperade den del av norra Frankrike som idag kallas Normandie, samt till infödda franker och gallo-romare.
Occitanska
Occitanskans huvuddialekter Occitanska (occitan eller lenga d'òc) är ett språk inom den galloromanska språkgruppen.
Orsini
Vapensköld för huset Orsini: en röd ros ovanför en blå ål. Orsini är en italiensk adelsätt, vars glansperiod inföll under medeltiden och renässansen.
Otto I (tysk-romersk kejsare)
Otto I och hans fru Adelheid, vid domkyrkan i Meissen. På skulpturen, som är från 1260-talet, bär båda kläder av 1200-talssnitt. '''Otto I''':s grav i Magdeburg. Otto I eller Otto den store (tyska Otto I. eller Otto der Große), född 23 november 912 i Wallhausen i Sachsen-Anhalt, död 7 maj 973 i Memleben, var den förste tysk-romerske kejsaren.
Se Kyrkostaten och Otto I (tysk-romersk kejsare)
Otto IV (tysk-romersk kejsare)
Otto IV, ty. Otto IV von Braunschweig, född 1175/1182, död 19 maj 1218, tysk kung från 1198, tysk-romersk kejsare från 1209 till 1215 som Otto IV.
Se Kyrkostaten och Otto IV (tysk-romersk kejsare)
Paris
Paris är Frankrikes huvudstad och en världsstad med månghundraårig historia som en av världens mest betydande städer.
Parma
Parma är en norditaliensk stad och kommun med invånare (2018).
Patricier
Patricier (latin patricius, "ättling till fäderna", av pater, fader) var i antikens Rom under kungatiden och tidig republik en privilegierad samhällsklass.
Paulus
Paulus (antik grekiska: Παῦλος, Paulos; hebreiska: שאול התרסי, Saul från Tarsus) född cirka 4 i Tarsus i det romerska kejsardömet, död cirka 64–65 (avrättad med svärd) i Rom, var en judisk-romersk apostel, missionär, teolog och författare till flera brev som ingår i Nya Testamentet.
Paulus II
Paulus II, född Pietro Barbo 23 februari 1417 i Venedig, Italien, död 26 juli 1471, var påve från den 30 augusti 1464 till sin död, 26 juli 1471.
Paulus III
Paulus III, född Alessandro Farnese 29 februari 1468 i Canino, död 10 november 1549 i Rom, var påve från den 13 oktober 1534 till sin död den 10 november 1549.
Påsk
Påsken är den största högtiden under det kristna kyrkoåret och firas till minne av att Jesus enligt Nya Testamentet led, dog och uppstod för att var och en som tror på honom skulle bli förlåten för sina synder och få evigt liv.
Påve
Påve (av latinets papa (PP.), "fader", av grekiskans πάπας, pápas, "fader", ursprungligen stavat πάππας, páppas), är titeln för biskopen av Rom, tillika Romersk-katolska kyrkans högste ledare.
Påvepalatset i Avignon
Palais des Papes Takvalv i Sankt Johannes-kapellet. Påvepalatset (franska: Palais des Papes) i Avignon i Frankrike är en av de största byggnaderna från europeisk medeltid.
Se Kyrkostaten och Påvepalatset i Avignon
Pellegrino Rossi
Pellegrino Rossi. Pellegrino Rossis gravmonument i kyrkan San Lorenzo in Damaso i Rom, utfört av Pietro Tenerani. Pellegrino Luigi Odoardo Rossi, född 13 juli 1787 i Carrara, död 15 november 1848 i Rom (mördad), var en italienskfödd greve, vetenskapsman och politiker.
Se Kyrkostaten och Pellegrino Rossi
Pentapolis
Pentapolis, av grekiska pente, ’fem’, och polis, ’stad, "femstad", är en förening av fem städer eller landskap med fem huvudorter.
Perugia
Perugia är en stad och kommun i mellersta Italien.
Pesaro
Pesaro (latin: Pisaurum) är en kommun och stad i Italien vid Adriatiska havet.
Peterskyrkan
Peterskyrkans fasad med dess krönande statyer föreställande Kristus, elva apostlar samt Johannes Döparen. I vänster bildkant aposteln Paulus. Snitt och planritning från 1904. Pietà. Peterskyrkan (italienska: Basilica di San Pietro in Vaticano, latin: Basilica Sancti Petri) är en kyrkobyggnad belägen i Vatikanstaten i Rom och katolicismens huvudkyrka.
Se Kyrkostaten och Peterskyrkan
Petrus
Nationalmuseum. Petrus, latin för "klippa", efter grekiskans Πέτρος, av πέτρα, "klippa", i Bibeln även Kefas efter arameiskans Kēfāū med samma betydelse, NE.se.
Piacenza
Piacenza är en stad, kommun och huvudort i provinsen Piacenza i regionen Emilia-Romagna, Italien.
Pierluigi Farnese
Pierluigi Farnese, född 19 november 1503, död 10 september 1547, var en italiensk hertig.
Se Kyrkostaten och Pierluigi Farnese
Pippin den lille
Pippin den lilles sigill (ur Nordisk Familjebok, 2 uppl.) Pippin den lille, även Pippin den yngre eller Pippin III (fr. Pépin le bref), född cirka 715, död 24 september 768, var en frankisk kung, son till Karl Martell och Chrotrudis och sedermera far till den framtida kejsar Karl den store.
Se Kyrkostaten och Pippin den lille
Pius IX
Pius IX, född Giovanni Maria Mastai-Ferretti 13 maj 1792 i Senigallia, Italien, död 7 februari 1878 i Rom, var påve från den 16 juni 1846 till sin död.
Pius VI
Pius VI, född Giovanni Angelico Braschi den 27 december 1717 i Cesena, död 29 augusti 1799 i fångenskap i Valence i Frankrike, var påve från 15 februari 1775, vilket är ett av de längsta pontifikaten.
Pius VII
Pius VII, född Barnaba Niccolò Maria Luigi Chiaramonti den 14 augusti 1742 i Cesena, Italien, död 20 augusti 1823 i Rom, var påve från år 1800 till sin död.
Pius X
Pius X (latin Pius PP. X), född Giuseppe Melchiorre Sarto den 2 juni 1835 i Riese i Veneto, död 20 augusti 1914 i Rom, var en italiensk präst som var påve från den 4 augusti 1903.
Po
Po (latin Padus) är en 652 kilometer lång flod som rinner österut genom norra Italien och mynnar i Adriatiska havet vid Ferrara nära Venedig Po är Italiens längsta flod och rinner på vägen mot havet genom flera större städer varav Turin är den största.
Politik
Politik (från grekiska: πόλις) betyder ursprungligen 'statskonst', och avser som regel alla de åtgärder och handlingar som hör till det allmänna livet (kommuner, stater, mellanstater), och inrymmer allt från diskussioner om offentliga angelägenheter till statlig verksamhet och organisation.
Pontecorvo
Pontecorvo är en kommun i provinsen Frosinone i regionen Lazio i centrala Italien.
Pontifikat
Ett pontifikat (latin för pontificatus "översteprästämbete") är en påves ämbete eller ämbetstid.
Porta Pia
Porta Pia med den inre fasaden mot Via Venti Settembre. Porta Pia med den yttre fasaden mot Via Nomentana. Porta Pia är en stadsport i Aurelianusmuren i Rom, uppkallad efter påve Pius IV (Giovanni Angelo de' Medici).
Präst
Daoistisk präst En präst är en person med auktoritet att leda religiösa ceremonier samt fungera som förmedlare mellan människa och gud.
Prelat
Prelat kallas inom romersk-katolska kyrkan vissa medlemmar av det högre prästerskapet.
Provins
En provins är en administrativ enhet, ett förvaltningsområde som vanligen ligger på en nivå närmast under riksnivån.
Ravenna
Ravenna är en stad, kommun och huvudort i provinsen Ravenna i regionen Emilia-Romagna i Italien.
Rättssystem
De stora rättssystemens spridning i världen. Blått betecknar länder med civil law (kontinentaleuropeisk rätt), rött länder med common law (angloamerikansk rätt), grönt länder med religiöst rättssystem och orange länder med blandat rättssystem.
Se Kyrkostaten och Rättssystem
Regering
Regering är den regerande instansen i en stat, dess högsta maktapparat, den organiserade statsmakten; i en stat som grundas på maktdelningsprincipen är regeringen som regel det organ som har den verkställande makten.
Reggio nell'Emilia
Reggio nell'Emilia (latin: Regium Lepidi), som oftast kallas Reggio Emilia, är en stad och kommun i norra Italien, i regionen Emilia-Romagna.
Se Kyrkostaten och Reggio nell'Emilia
Renässansen
Vatikanen. Renässansen (av franskans renaissance, "pånyttfödelse") var den period då medeltiden avslutades och antikens kulturarv sägs ha återuppväckts.
Se Kyrkostaten och Renässansen
Republik
Republik (av latin res publica, allmän sak) innebär i dess mest generella betydelse en stat vars politiska makt innehas av eller utgår från en statschef som företräder folket, som regel genom att denne är folkvald.
Republiken Venedig
Republiken Venedig var en stadsstat i Venetien i nordöstra Italien, med staden Venedig som huvudstad.
Se Kyrkostaten och Republiken Venedig
Rimini
Rimini (it. uttal:; latin: Ariminum) är en italiensk stad, kommun och huvudort i provinsen Rimini i regionen Emilia-Romagna.
Robert Guiscard
Robert Guiscard, av gammalfranska Viscart, i betydelsen Den listige eller Räven, född omkring 1015 i Normandie, död 17 juli 1085 i Porto Atheras, var normandisk hertig av Apulien och Kalabrien från 1057 till 1085.
Se Kyrkostaten och Robert Guiscard
Rom
Rom (latin och italienska Roma, uttalas båda, namnet eventuellt av etruskiskt ursprung) är huvudstad i Italien sedan 1871 och var även huvudstad i det romerska riket under antiken.
Romagna
Romagnas administrativa indelning Romagna är en historisk region i nuvarande Italien, som tidigare var den större delen av det bysantinska exarkatet, sedermera nordöstligaste delen av Kyrkostaten.
Romarbrevet
Paulus skrivande ett brev. Romarbrevet, Paulus brev till församlingen i Rom, grekiska Προς Ρωμαίους (”Till romarna”), är en av böckerna i Nya Testamentet.
Se Kyrkostaten och Romarbrevet
Romersk-katolska kyrkan
Romersk-katolska kyrkan (Ecclesia Catholica Romana), eller katolska kyrkan (Ecclesia Catholica), är världens största kristna samfund med över 1,3 miljarder medlemmar.
Se Kyrkostaten och Romersk-katolska kyrkan
Romerska republiken (1849)
Pius IX Romerska republiken var en republik som bildades den 9 februari 1849 när regeringen i Kyrkostaten tillfälligt ersattes av en republikansk regering, på grund av Pius IX:s flykt till Gaeta.
Se Kyrkostaten och Romerska republiken (1849)
Romerska republiken (Napoleontiden)
Romerska republiken var en republik som upprättades den 7 mars 1798 efter att Louis Alexandre Berthier, en general under Napoleon invaderat staden Rom i Kyrkostaten.
Se Kyrkostaten och Romerska republiken (Napoleontiden)
Romerska riket
Romerska riket, romarriket, romerska civilisationen eller antikens Rom var en kulturell, militär och politisk enhet som utgick från staden Rom och så småningom kom att dominera hela medelhavsområdet och stora delar av Europa.
Se Kyrkostaten och Romerska riket
Rudolf I
Rudolfs gravsten i Speyers domkyrka Rudolf I (Rudolf av Habsburg), född 1 maj 1218 i Limburg an der Lahn, död 15 juli 1291 i Speier, var tysk-romersk kejsare 1273–1291.
Saracener
''Saracensk armé på marsch'', avbildning från 1890. Saracener var ursprungligen en benämning som användes av romarna på de invånare som bebodde öknarna nära den romerska provinsen Syria och som särskilde sig från araber.
Savona
Fästningen i Savona. Savona är en stad och kommun i regionen Ligurien i nordvästra Italien.
Schweiz
Schweiz, officiellt Schweiziska edsförbundet eller Schweiziska konfederationen (tyska: Schweiz, Schweizerische Eidgenossenschaft; franska: Suisse, Confédération suisse; italienska: Svizzera, Confederazione Svizzera; rätoromanska: Svizra, Confederaziun svizra; latin: Helvetia, Confoederatio Helvetica), är en federal republik i Centraleuropa, som gränsar till Frankrike, Tyskland, Italien, Österrike och Liechtenstein.
Schweizergardet
Påvliga schweizergardet (latin: Pontificia Cohors Helvetica, italienska: Guardia Svizzera Pontificia) är ett schweizergarde grundat av påven Julius II den 22 januari 1506.
Se Kyrkostaten och Schweizergardet
Senigallia
Senigallia (latin: Sena Gallica) är en stad i provinsen Ancona i regionen Marche i Italien.
Sicilien
Satellitfotografi över Sicilien. Sicilien (Sicilia, Sicilia) är en italiensk ö i Medelhavet.
Sixtus IV
Sixtus IV, född Francesco della Rovere 21 juli 1414 i Celle Ligure nära Savona, död 12 augusti 1484 i Rom, var påve från 9 augusti 1471 till sin död den 12 augusti 1484.
Sixtus V
Sixtus V, född Felice Peretti den 13 december 1521 Grottammare, Marche, död 27 augusti 1590 i Rom, var påve från den 24 april 1585 till sin död, 27 augusti 1590.
Skatt
Skattekvitto från en restaurang i Bryssel, Belgien. Skatt är en lagstadgad skyldighet att betala ett belopp till staten eller annat samhällsorgan, som åläggs fysisk person eller juridisk person utifrån dennes förehavanden, utan direkt koppling till motprestationer från betalningsmottagaren.
Skolastik
1300-talsmålning föreställande en universitetsföreläsning. Skolastik (ytterst av grekiska scholastikos, "person som ägnar sin lediga tid åt studier") är den filosofiska och vetenskapliga huvudströmningen under högmedeltiden.
Spanien
Spanien (España), officiellt Konungariket Spanien (Reino de España)I Spanien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktona (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk.
Spoleto
Spoleto (latin: Spoletium) är en stad och kommun i provinsen Perugia i regionen Umbrien i Italien.
Stat
Leviathan'', tecknad av Abraham Bosse. I boken målas bilden upp av naturtillståndet, ett tillstånd som mänskligheten skulle vara i om det inte fanns någon stat. Stat (av lat. status, ställning, fast ordning) (äldre benämning på den svenska staten: kronan) är en grupp av institutioner som innehar auktoriteten att upprätta reglerna för att regera folket i ett land eller flera länder, och som innehar intern eller extern suveränitet över ett givet geografiskt område.
Statsreligion
Statsreligion kallas en religion som av en stat givits en officiellt erkänd särställning, ofta (men inte nödvändigtvis) kombinerad med särskilda privilegier eller särskild maktutövning från statens sida.
Se Kyrkostaten och Statsreligion
Statsskick
Statsskick, även kallat statsform, är det sätt som en suverän stat organiseras, framför allt med avseende på hur utövningen av statens makt organiseras.
Stefan II (påve)
Stefan II (från 1500-talet till 1960 känd under namnet Stefan III), född 714 eller 715 i Rom, död 26 april 757, var påve från den 26 mars 752 till sin död, den 26 april 757.
Se Kyrkostaten och Stefan II (påve)
Storhertigdömet Toscana
Storhertigdömet Toscana var en stat i centrala, nuvarande Italien som existerade från 1569 till 1859, som ersatte Hertigdömet Florens.
Se Kyrkostaten och Storhertigdömet Toscana
Suveränitet
Leviathan'' av Thomas Hobbes, som avbildar '''Suveränen''' som en stor kropp med både svärd och kräkla samt att denne består av många människor. Suveränitet är en term inom statsrätt och internationell rätt som åsyftar i sin moderna betydelse den högsta politiska makten i samhället samt självständighet (autonomi) från yttre kontroll.
Se Kyrkostaten och Suveränitet
Sven-Eric Liedman
Sven-Erik Oskar Liedman, född 1 juni 1939 i Karlskrona stadsförsamling, är en svensk idéhistoriker.
Se Kyrkostaten och Sven-Eric Liedman
Teokrati
Teokrati betyder "Gudsvälde", och är ett statsskick där Gudomen anses inneha den högsta makten och där den eller de styrande har sin makt från denne eller är dennes ställföreträdare.
Thomas av Aquino
Thomas av Aquino (latin: Thomas Aquinas), född omkring 1225 i Roccasecca i Lazio, död 7 mars 1274 på Fossanova-klostret nära Priverno i Lazio, var en italiensk dominikanbroder, katolsk präst, teolog och filosof.
Se Kyrkostaten och Thomas av Aquino
Tolentino
Tolentino är en stad och kommun i provinsen Macerata i regionen Marche i Italien.
Toscana
Toscana (även Toskana på svenska) är en region i mellersta Italien.
Traktat
Wienkonventionen om traktaträtten innehåller allmänna regler om hur traktat ingås, tolkas och fungerar. Traktat eller fördrag är en samlingsterm för skriftliga överenskommelser mellan subjekt till den internationella rätten.
Trettioåriga kriget
Trettioåriga kriget (1618–1648) var en serie militära konflikter som utspelades i Centraleuropa, huvudsakligen i det som idag är Tyskland.
Se Kyrkostaten och Trettioåriga kriget
Tron
Kanadensiska monarkens tron längst bak till vänster, samt bredvid denna till höger tronen monarkens gemål i Kanadas senat. En tron (klassisk grekiska θρόνος (thronos) ’säte’) är den officiella sittplatsen för en regent eller religiös ledare under vissa ceremonier.
Tvåkammarsystem
representanthuset. Kanadas parlament är exempel på ett tvåkammarparlament av Westminstermodell. Länder med enkammarsystem kompletterat med rådgivande råd Tvåkammarsystem eller bikameralism är ett system med ett parlament som består av två var för sig beslutande församlingar (så kallade kammare).
Se Kyrkostaten och Tvåkammarsystem
Tyrrenska havet
Tyrrenska havet (ibland Tyrrhenska havet), är den del av Medelhavet som är belägen mellan Apenninska halvön, Sicilien, Sardinien och Korsika.
Se Kyrkostaten och Tyrrenska havet
Tysk-romerska riket
Tysk-romerska riket, formellt Heliga romerska riket av tysk nation var en riksbildning i Centraleuropa från år 962 till 1806.
Se Kyrkostaten och Tysk-romerska riket
Tyskland
Tyskland (Deutschland), formellt Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland), är en förbundsstat belägen i Centraleuropa bestående av 16 förbundsländer (tyska: Bundesländer).
Umbrien
Umbrien (Umbria) är en region i mellersta Italien.
Underhus
Sigillet för USA:s representanthus, underhus i USA:s kongress. Ett underhus är den andra kammaren i en lagstiftande församling som tillämpar ett tvåkammarsystem.
Universitet
Uppsala universitet grundades 1477 och är det äldsta i Sverige. Det tillhör också Coimbragruppen. Universitet är ett högre lärosäte med forskning och utbildning.
Se Kyrkostaten och Universitet
Upplysningstiden
Encyclopedins utgivning 1751–1777, en av de första faktaböckerna som beskrev världen ur ett naturvetenskapligt perspektiv snarare än ett kristet. Upplysningstiden, även kallad upplysningen, var en kulturhistorisk rörelse i Europa under 1700-talet.
Se Kyrkostaten och Upplysningstiden
Urban VIII
Urban VIII, född Maffeo Barberini 5 april 1568 i Florens, Italien, död 29 juli 1644 i Rom, var påve från den 6 augusti 1623 till sin död.
Urbino
Urbino är en stad och kommun i provinsen Pesaro e Urbino i regionen Marche i Italien, på ett utsprång av Toskanska Apenninerna, nära Metaurodalen.
Valmonarki
Valmonarki eller valrike är en variant av styrelsesättet monarki, där monarken väljs direkt eller av någon sorts råd.
Vatikanen
Vatikanen är en kulle i nordvästra delen av staden Rom, Italien, som i dag bär Peterskyrkan innesluten i katolska kyrkans stadsstat Vatikanstatens territorium.
Vatikanstaten
Vatikanstaten (Status Civitatis Vaticanae; Stato della Città del Vaticano, i direkt översättning ”Vatikanstadens stat”) är en suverän mikrostat belägen som en enklav i den italienska huvudstaden Rom.
Se Kyrkostaten och Vatikanstaten
Västliga schismen
Valet av påve Martin V tillkännages (1415) och därmed är den stora schismen slut. Västliga schismen, även kallad occidentala schismen, stora schismen eller påveschismen, är beteckningen på tiden mellan 1378 och 1417, då det rådde allvarliga meningsskiljaktigheter om successionen inom den latinska kyrkan.
Se Kyrkostaten och Västliga schismen
Vetenskap
Personifiering av vetenskap, i Paris. Vetenskap beskrivs ofta som produktion av ny kunskap med systematiska metoder.
Veto
Veto (latin 'jag förbjuder') är möjligheten för en part att ensidigt stoppa ett beslut.
Vicenza
Vicenza är en stad och kommun i regionen Veneto i norra Italien.
Viktor Emanuel II
Viktor Emanuel II (italienska Vittorio Emanuele II), född 14 mars 1820 i Turin, död 9 januari 1878 i Rom, var kung av Kungariket Sardinien 1849–1861 samt det enade Italiens förste kung 1861–1878.
Se Kyrkostaten och Viktor Emanuel II
Visigoter
Visigoter, kallas ibland även västgoter, (latin visi'gothi, visigothæ) är ett av de två stora gotiska grupper som första gången nämns år 291.
Vladislav av Neapel
Vladislav av Neapel, även kallad Vladislav (eller Ladislaus) av Durrazzo (italienska: Ladislao I d'Angiò, Ladislao di Durazzo), född 1376 eller 1377, var kung av Neapel (egentligen fastlandsriket Sicilien) från år 1386 till sin död 1414, titulärkung av Sicilien och Jerusalem samt titulärkung av Ungern.
Se Kyrkostaten och Vladislav av Neapel
Wienkongressen
Wienkongressen, målning av Jean-Baptiste Isabey, 1819. Wienkongressen var en kongress med representanter från Europas stater som hölls i Wien mellan september 1814 och juni 1815, efter Napoleonkrigen.
Se Kyrkostaten och Wienkongressen
Zacharias (påve)
Zacharias (alternativ stavning Sakarias), född i Kalabrien, död 15 mars 752 i Rom, var påve från den 3 december 741 till den 15 mars 752.
Se Kyrkostaten och Zacharias (påve)
11 juni
11 juni är den 162:a dagen på året i den gregorianska kalendern (163:e under skottår).
11 september
11 september är den 254:e dagen på året i den gregorianska kalendern (255:e under skottår).
Se Kyrkostaten och 11 september
1115
1115 (MCXV) var ett normalår som började en fredag i den Julianska kalendern.
1177
1177 (MCLXXVII) var ett normalår som började en lördag i den Julianska kalendern.
1197
1197 (MCXCVII) var ett normalår som började en onsdag i den Julianska kalendern.
12 april
12 april är den 102:a dagen på året i den gregorianska kalendern (103:e under skottår).
1201
1201 (MCCI) var ett normalår som började en måndag i den Julianska kalendern.
1209
1209 (MCCIX) var ett normalår som började en torsdag i den Julianska kalendern.
14 mars
14 mars är den 73:e dagen på året i den gregorianska kalendern (74:e under skottår).
1408
1408 (MCDVIII) var ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.
1499
1499 (MCDXCIX) var ett normalår som började en tisdag i den Julianska kalendern.
15 juli
15 juli är den 196:e dagen på året i den gregorianska kalendern (197:e under skottår).
15 november
15 november är den 319:e dagen på året i den gregorianska kalendern (320:e under skottår).
Se Kyrkostaten och 15 november
15 september
15 september är den 258:e dagen på året i den gregorianska kalendern (259:e under skottår).
Se Kyrkostaten och 15 september
1504
1504 (MDIV) var ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.
1600
1600 (MDC) var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.
17 februari
17 februari är den 48:e dagen på året i den gregorianska kalendern.
Se Kyrkostaten och 17 februari
17 maj
17 maj är den 137:e dagen på året i den gregorianska kalendern (138:e under skottår).
1797
1797 (MDCCXCVII) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
18 mars
18 mars är den 77:e dagen på året i den gregorianska kalendern (78:e under skottår).
18 september
18 september är den 261:a dagen på året i den gregorianska kalendern (262:a under skottår).
Se Kyrkostaten och 18 september
1801
Ceres. 1801 (MDCCCI) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
1808
1808 (MDCCCVIII) var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.
1809
1809 (MDCCCIX) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
1810
1810 (MDCCCX) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
1813
1813 (MDCCCXIII) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
1814
1814 (MDCCCXIV) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
1816
1816 (MDCCCXVI) var ett skottår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.
1847
1847 (MDCCCXLVII) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
1848
1848 (MDCCCXLVIII) var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.
1849
1849 (MDCCCXLIX) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
1850
1850 (MDCCCL) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
1857
1857 (MDCCCLVII) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
1859
1859 (MDCCCLIX) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
1860
1860 (MDCCCLX) var ett skottår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.
1861
1861 (MDCCCLXI) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
1862
1862 (MDCCCLXII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
1864
1864 (MDCCCLXIV) var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.
1866
1866 (MDCCCLXVI) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
1867
1867 (MDCCCLXVII) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
1869
1869 (MDCCCLXIX) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
1870
1870 (MDCCCLXX) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
19 februari
19 februari är den 50:e dagen på året i den gregorianska kalendern.
Se Kyrkostaten och 19 februari
1929
1929 (MCMXXIX) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern.
2 februari
2 februari är den 33:e dagen på året i den gregorianska kalendern.
20 september
20 september är den 263:e dagen på året i den gregorianska kalendern (264:e under skottår).
Se Kyrkostaten och 20 september
24 maj
24 maj är den 144:e dagen på året i den gregorianska kalendern (145:e under skottår).
24 mars
24 mars är den 83:e dagen på året i den gregorianska kalendern (84:e under skottår).
24 november
24 november är den 328:e dagen på året i den gregorianska kalendern (329:e under skottår).
Se Kyrkostaten och 24 november
25 december
25 december är den 359:e dagen på året i den gregorianska kalendern (360:e under skottår).
Se Kyrkostaten och 25 december
25 januari
25 januari är den 25:e dagen på året i den gregorianska kalendern.
29 augusti
29 augusti är den 241:a dagen på året i den gregorianska kalendern (242:a under skottår).
29 december
29 december är den 363:e dagen på året i den gregorianska kalendern (364:e under skottår).
Se Kyrkostaten och 29 december
3 november
3 november är den 307:e dagen på året i den gregorianska kalendern (308:e under skottår).
6 juli
6 juli är den 187:e dagen på året i den gregorianska kalendern (188:e under skottår).
692
692 (DCXCII) var ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.
712
712 (DCCXII) var ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.
751
751 (DCCLI) var ett vanligt år som började en fredag i den julianska kalendern.
752
752 (DCCLII) var ett skottår som började en lördag i den Julianska kalendern.
754
754 (DCCLIV) var ett vanligt år som började en tisdag i den julianska kalendern.
774
774 (DCCLXXIV) var ett vanligt år som började en lördag i den julianska kalendern.
781
781 (DCCLXXXI) var ett vanligt år som började en tisdag i den julianska kalendern.
800
800 (DCCC) var ett skottår som började en onsdag i den Julianska kalendern.
9 februari
9 februari är den 40:e dagen på året i den gregorianska kalendern.
955
955 (CMLV) var ett normalår som började en måndag i den Julianska kalendern.
962
962 (CMLXII) var ett normalår som började en onsdag i den Julianska kalendern.
Se även
Påvedömets historia
- Abdikation
- Annater
- Garantilagen
- Gregorianska reformen
- Kastanjebanketten
- Konklav
- Konkordat
- Konstantinska donationen
- Kyrkostaten
- Liber Pontificalis
- Magdeburgcenturierna
- Mehmet Ali Ağca
- Motpåve
- Non expedit
- Romerska republiken (Napoleontiden)
- Saeculum obscurum
- Sedia gestatoria
- Septemberkonventionen
- Syllabus
- Triregnum
- Västliga schismen
- Wormskonkordatet
Roms historia
- Castelli Romani
- Kyrkostaten
- Lateranfördraget
- Latinare
- Roms historia
- Tor di Nona
Stater och territorier bildade 1799
- Kyrkostaten
- Parthenopeiska republiken
- Sikh-imperiet
Stater och territorier bildade 1814
- Bourbonska restaurationen
- Brittiska Guyana
- Hertigdömet Modena och Reggio
- Kungariket Frankrike
- Kungariket Hannover
- Kungariket Norge (1814)
- Kurfurstendömet Hessen
- Kyrkostaten
- Norge
- Republiken Genua
- Salta (provins)
- Storhertigdömet Toscana
- Tucumán (provins)
Stater och territorier bildade 1849
- Andra haitiska kejsardömet
- Chiriquí (provins)
- Deseret
- Franska koncessionen i Shanghai
- Hertigdömet Salzburg
- Kyrkostaten
- Provinsen Punjab
- Romerska republiken (1849)
Stater och territorier upplösta 1798
- Gamla schweiziska edsförbundet
- Kyrkostaten
- Republiken Ancona
- Sankt Gallens kloster
- Tiberinska republiken
Stater och territorier upplösta 1809
Stater och territorier upplösta 1849
- Kyrkostaten
- Sikh-imperiet
Stater och territorier upplösta 1870
Även känd som Påvestaten.
, Förvaltning, Februarirevolutionen 1848, Ferrara, Florens, Folkomröstning, Fontainebleau, Seine-et-Marne, Frangipane, Franker, Frankrike, Frans I av Frankrike, Franska revolutionen, Frälsning, Furstbiskop, Fursten, Gaeta, Garantilagen, Giacomo Antonelli, Gil Álvarez de Albornoz, Giuseppe Garibaldi, Giuseppe Mazzini, Gregorius I, Gregorius II, Gregorius XI, Gregorius XVI, Grundlag, Gud, Habsburg, Hadrianus I, Handel, Heliga stolen, Henrik V (tysk-romersk kejsare), Henrik VI (tysk-romersk kejsare), Hertigdöme, Hertigdömet Modena och Reggio, Hertigdömet Parma, Hohenstaufen, Hov (uppvaktning), Huset Este, Imperium, Innocentius III, Innocentius XI, Investiturstriden, Italien, Italiensk lira, Italienska, Jerusalem, Jesuitorden, Jesus, Johannes XII, Julius II, Jurisdiktion, Justinianus II, Kalabrien, Kapitulation, Kardinal, Karl den store, Karl V (tysk-romersk kejsare), Karolinger, Kejsare, Kloster, Konciliet i Konstanz, Konkordat, Konst, Konstantin den store, Konstantinopel, Konstantinska donationen, Kröning, Kristendom, Kungariket Frankrike, Kungariket Italien, Kungariket Italien (Napoleontiden), Kungariket Lombardiet-Venetien, Kungariket Neapel, Kungariket Sardinien, Kungariket Sicilien, Kurfurstendömet Köln, Kurfurstendömet Mainz, Kurfurstendömet Trier, Kurian, Kyrkligt ämbete, Kyrkolärare, Lag, Langobarder, Lateranen, Lateranfördraget, Latin, Län, Lån, Léonard Duphot, Leo III (påve), Leo IX, Leo X, Liberalism, Louis Alexandre Berthier, Macerata, Marche, Marozia, Marsilius av Padua, Martin V, Matilda av Toscana, Maximilian I (tysk-romersk kejsare), Medeltiden, Medicéerna, Merovinger, Modena, Motu proprio, Myndighet, Mynt, Napoleon I, Napoleon III, Napoleonkrigen, Nationalism, Neapel, Nepotism, Niccolò Machiavelli, Nicolas Charles Oudinot, Nicolaus I, Nicolaus II, Non expedit, Normander, Occitanska, Orsini, Otto I (tysk-romersk kejsare), Otto IV (tysk-romersk kejsare), Paris, Parma, Patricier, Paulus, Paulus II, Paulus III, Påsk, Påve, Påvepalatset i Avignon, Pellegrino Rossi, Pentapolis, Perugia, Pesaro, Peterskyrkan, Petrus, Piacenza, Pierluigi Farnese, Pippin den lille, Pius IX, Pius VI, Pius VII, Pius X, Po, Politik, Pontecorvo, Pontifikat, Porta Pia, Präst, Prelat, Provins, Ravenna, Rättssystem, Regering, Reggio nell'Emilia, Renässansen, Republik, Republiken Venedig, Rimini, Robert Guiscard, Rom, Romagna, Romarbrevet, Romersk-katolska kyrkan, Romerska republiken (1849), Romerska republiken (Napoleontiden), Romerska riket, Rudolf I, Saracener, Savona, Schweiz, Schweizergardet, Senigallia, Sicilien, Sixtus IV, Sixtus V, Skatt, Skolastik, Spanien, Spoleto, Stat, Statsreligion, Statsskick, Stefan II (påve), Storhertigdömet Toscana, Suveränitet, Sven-Eric Liedman, Teokrati, Thomas av Aquino, Tolentino, Toscana, Traktat, Trettioåriga kriget, Tron, Tvåkammarsystem, Tyrrenska havet, Tysk-romerska riket, Tyskland, Umbrien, Underhus, Universitet, Upplysningstiden, Urban VIII, Urbino, Valmonarki, Vatikanen, Vatikanstaten, Västliga schismen, Vetenskap, Veto, Vicenza, Viktor Emanuel II, Visigoter, Vladislav av Neapel, Wienkongressen, Zacharias (påve), 11 juni, 11 september, 1115, 1177, 1197, 12 april, 1201, 1209, 14 mars, 1408, 1499, 15 juli, 15 november, 15 september, 1504, 1600, 17 februari, 17 maj, 1797, 18 mars, 18 september, 1801, 1808, 1809, 1810, 1813, 1814, 1816, 1847, 1848, 1849, 1850, 1857, 1859, 1860, 1861, 1862, 1864, 1866, 1867, 1869, 1870, 19 februari, 1929, 2 februari, 20 september, 24 maj, 24 mars, 24 november, 25 december, 25 januari, 29 augusti, 29 december, 3 november, 6 juli, 692, 712, 751, 752, 754, 774, 781, 800, 9 februari, 955, 962.