Snabbare tillgång än webbläsare!Likheter mellan Medvetandefilosofi och Psyke
Medvetandefilosofi och Psyke har 56 saker gemensamt (i Unionpedia): Alan Turing, Aristoteles, Artificiell intelligens, Baruch Spinoza, Behaviorism, Biologi, Datavetenskap, Dator, Dualism, Entitet, Evolutionspsykologi, Filosofi, Filosofins historia, Fri vilja, Funktionalism (filosofi), Fysik, Hinduism, Hjärna, Idealism, Identitetsteorin, Intentionalitet, Känsla, Kognition, Kognitionsvetenskap, Kognitiv neurovetenskap, Kognitiv psykologi, Kropp–själ-problemet, Lycka, Materialism, Medvetande, ..., Minne, Monism, Naturalism (filosofi), Neuropsykologi, Neurovetenskap, Neutral monism, Ontologi, Parmenides från Elea, Perception, Platon, Postulat, Psykologi, Qualia, Rationalism, Rädsla, René Descartes, Samkhya, Själ, Sociobiologi, Språkvetenskap, Tänkande, Turingtestet, Västerländsk filosofi, Yoga, 1900-talet, 400-talet f.Kr.. Förläng index (26 mer) »
Alan Turing
Sir Alan Mathison Turing (IPA), OBE, FRS, född 23 juni 1912 i Maida Vale, London, död genom förgiftning den 7 juni 1954 i Wilmslow, Cheshire, var en brittisk matematiker, logiker och kryptoanalytiker.
Alan Turing och Medvetandefilosofi · Alan Turing och Psyke ·
Aristoteles
Aristoteles (grekiska: Ἀριστοτέλης, Aristotélēs), född 384 f.Kr. i Stageira på halvön Chalkidike, död år 322 f.Kr. i Chalkis, var en grekisk filosof och astronom.
Aristoteles och Medvetandefilosofi · Aristoteles och Psyke ·
Artificiell intelligens
Chatboten ELIZA från 1966 fick människor att konversera som med en psykoterapeut (här i en implementation från 2005). Artificiell intelligens (AI) eller maskinintelligens är förmågan hos datorprogram och robotar att efterlikna människors och andra djurs naturliga intelligens, främst kognitiva funktioner såsom förmåga att lära sig saker av tidigare erfarenheter, förstå naturligt språk, lösa problem, planera en sekvens av handlingar och att generalisera.
Artificiell intelligens och Medvetandefilosofi · Artificiell intelligens och Psyke ·
Baruch Spinoza
Baruch Spinoza (latin Benedictus de Spinoza, portugisiska Bento De Espinosa), född 24 november 1632 i Amsterdam, död 21 februari 1677 i Haag, var en nederländsk filosof av portugisisk sefardisk härkomst.
Baruch Spinoza och Medvetandefilosofi · Baruch Spinoza och Psyke ·
Behaviorism
Behaviorism är en vetenskaplig psykologisk inriktning med fokus på beteende och inlärning.
Behaviorism och Medvetandefilosofi · Behaviorism och Psyke ·
Biologi
Insekt som pollinerar en blomma Biologi eller biovetenskap är den naturvetenskap som berör läran om livet, levande organismer och livets processer, inklusive dess struktur, funktion, tillväxt, ursprung, evolution, utspridning och taxonomi.
Biologi och Medvetandefilosofi · Biologi och Psyke ·
Datavetenskap
Datavetenskap bygger på teorin bakom beräkningar, och innefattar även teknikerna som används för att tillämpa denna teori.
Datavetenskap och Medvetandefilosofi · Datavetenskap och Psyke ·
Dator
Superdatorn Columbia hos NASA. Illustration av en modern persondator. En dator (tidigare datamaskin eller matematikmaskin) är en maskin som kan bearbeta data och utföra beräkningar automatiskt, effektivare än vad som kan göras manuellt.
Dator och Medvetandefilosofi · Dator och Psyke ·
Dualism
Dualism är en metafysisk term, som står i motsatsställning till monism, pluralism och nondualism.
Dualism och Medvetandefilosofi · Dualism och Psyke ·
Entitet
Entitet (av latin entitas, avledning av ens, 'det som är', pres. part. av esse, 'vara') är en i filosofin använd term för någonting överhuvudtaget; det måste alltså inte vara ett fysiskt ting, utan en entitet kan lika gärna utgöras av exempelvis en idé eller en teori, och understundom även mytologiskt väsen.
Entitet och Medvetandefilosofi · Entitet och Psyke ·
Evolutionspsykologi
Evolutionär psykologi eller evolutionspsykologi är ett teoretiskt perspektiv inom psykologin som tittar på kognition och beteende ur ett modernt evolutionärt perspektiv.
Evolutionspsykologi och Medvetandefilosofi · Evolutionspsykologi och Psyke ·
Filosofi
Tänkaren av Auguste Rodin. Filosofi, från grekiskans philosophía (φιλοσοφία), "kärlek till vishet", är en akademisk disciplin som systematiskt studerar frågor om bland annat rationalitet, kunskap, värden, medvetande och existens.
Filosofi och Medvetandefilosofi · Filosofi och Psyke ·
Filosofins historia
Tänkaren av Auguste Rodin. Filosofins historia förklarar både hur olika problem och frågeställningar i filosofin uppstått och hur de besvarats genom historien.
Filosofins historia och Medvetandefilosofi · Filosofins historia och Psyke ·
Fri vilja
En bild som visar en kille som hoppar ner i vatten. Det tros allmänt att människor fattar beslut (exempelvis att hoppa ner i vatten) utifrån fri vilja. Fri vilja är ett centralt begrepp inom filosofi och religion.
Fri vilja och Medvetandefilosofi · Fri vilja och Psyke ·
Funktionalism (filosofi)
Funktionalism inom filosofin är en teori som betraktar psykiska fenomen som funktioner eller åtgärdande processer.
Funktionalism (filosofi) och Medvetandefilosofi · Funktionalism (filosofi) och Psyke ·
Fysik
NASA:s konstnärliga skildring av ett svart hål. Block och talja är exempel på tillämpningar av klassisk mekanik. myra, betraktad genom ett svepelektronmikroskop, en tillämpning av våg-partikeldualismen. En regnbåge är ett exempel på hur ljus bryts i övergången mellan vatten och luft. En magnet som svävar över en supraledare, vilket demonstrerar Meissnereffekten. Atombomben är ett exempel på de väldiga krafter som fysiken har bemästrat under 1900-talet. Fysik (från grekiskans φυσικός, physikos som har betydelsen "naturlig" eller från latinets physica som betyder "läran om naturen") är vetenskapen om hur naturen fungerar på den mest fundamentala nivån.
Fysik och Medvetandefilosofi · Fysik och Psyke ·
Hinduism
Hinduism eller Sanatana dharma (Den eviga världsordningen) är samlingsnamnet för en rad indiska sedvänjor, religiösa föreställningar och filosofiska begrepp.
Hinduism och Medvetandefilosofi · Hinduism och Psyke ·
Hjärna
Hjärnan är det organ som styr nervsystemet.
Hjärna och Medvetandefilosofi · Hjärna och Psyke ·
Idealism
Platon och Aristoteles på Rafaels målning "Skolan i Athen". Platon är avbildad pekande mot himlen, "den högre verklighet", för att illustrera hans idealism. Idealism är en tankeriktning inom filosofin.
Idealism och Medvetandefilosofi · Idealism och Psyke ·
Identitetsteorin
Identitetsteorin (av latin idem, den samme) är en modern materialistisk filosofisk teori inom medvetandefilosofin som säger att ett visst mentalt tillstånd har exakt ett bestående motsvarande hjärntillstånd.
Identitetsteorin och Medvetandefilosofi · Identitetsteorin och Psyke ·
Intentionalitet
Intentionalitet är en filosofisk fackterm för fenomenet att medvetandetillstånd "handlar om" eller "är riktade mot" någonting.
Intentionalitet och Medvetandefilosofi · Intentionalitet och Psyke ·
Känsla
Känslor tar sig ofta fysiska uttryck, som exempelvis människors tendens att le när de är glada. Känsla är ett brett begrepp på en upplevelse som ofta upplevs som positiv eller negativ.
Känsla och Medvetandefilosofi · Känsla och Psyke ·
Kognition
Kognition är en psykologisk term och kan kort förklaras som en samlingsterm för de mentala processer, normalt viljestyrda, som handlar om kunskap, tänkande och information.
Kognition och Medvetandefilosofi · Kognition och Psyke ·
Kognitionsvetenskap
Kognitionsvetenskap är ett tvärvetenskapligt forskningsområde där forskare från så olika fält som filosofi, psykologi, neurovetenskap, datavetenskap, lingvistik och socialantropologi studerar det mänskliga tänkandets natur.
Kognitionsvetenskap och Medvetandefilosofi · Kognitionsvetenskap och Psyke ·
Kognitiv neurovetenskap
Kognitiv neurovetenskap är läran om hur hjärnan möjliggör psykologiska fenomen eller mentala processer, det vill säga perception, tankar, beteenden och känslor.
Kognitiv neurovetenskap och Medvetandefilosofi · Kognitiv neurovetenskap och Psyke ·
Kognitiv psykologi
Det kognitiva perspektivet intresserar sig för hur vi tar emot och bearbetar information samt hur vi reagerar på och använder denna information.
Kognitiv psykologi och Medvetandefilosofi · Kognitiv psykologi och Psyke ·
Kropp–själ-problemet
kroppslig–själslig dualism. Indata passerar genom sinnesorganen till tallkottkörteln in i hjärnan och därifrån till den immateriella själen. Kropp–själ-problemet rör förklaringen av förhållandet mellan medvetandet, eller mentala processer, och kroppsliga tillstånd eller processer.
Kropp–själ-problemet och Medvetandefilosofi · Kropp–själ-problemet och Psyke ·
Lycka
Allegori för lyckan (Målning från 1546 av Angelo Bronzino) Lycka är en känsla av välbehag.
Lycka och Medvetandefilosofi · Lycka och Psyke ·
Materialism
Materialism, (även fysikalism), är en inriktning inom filosofin som grundar sig på idén om att världen endast innehåller materia som existerar oberoende av oss människor och vår betraktelse av den.
Materialism och Medvetandefilosofi · Materialism och Psyke ·
Medvetande
Medvetande är en individs förmåga att använda olika mentala förmågor, bland annat för att tolka omvärlden, men också för andra saker såsom att planera för framtiden, tänka på sådant som hänt eller föreställa sig andra världar genom fantasi.
Medvetande och Medvetandefilosofi · Medvetande och Psyke ·
Minne
Med hjälp av minnet har vi förmågan att lagra erfarenheter och göra det möjligt att känna igen och lära.
Medvetandefilosofi och Minne · Minne och Psyke ·
Monism
Monism är en metafysisk term och en filosofisk lära, som står i motsatsställning till dualism och pluralism.
Medvetandefilosofi och Monism · Monism och Psyke ·
Naturalism (filosofi)
Naturalism är ett begrepp som används inom filosofin som samlingsnamn för flera filosofiska uppfattningar om verkligheten såsom enbart bestående av naturliga objekt, dvs.
Medvetandefilosofi och Naturalism (filosofi) · Naturalism (filosofi) och Psyke ·
Neuropsykologi
Neuropsykologi är läran om de relationer som finns mellan beteende och hjärnans funktion.
Medvetandefilosofi och Neuropsykologi · Neuropsykologi och Psyke ·
Neurovetenskap
Illustration från ''Gray's Anatomy'' (1918) Neurovetenskap är en sedan 1970-talet använd samlingsbenämning för all vetenskap som sysslar med nervsystemets uppbyggnad och funktioner.
Medvetandefilosofi och Neurovetenskap · Neurovetenskap och Psyke ·
Neutral monism
Neutral monism är en filosofisk teori om att verkligheten är en konstruktion som grundas på innehållet i sinnesupplevelserna.
Medvetandefilosofi och Neutral monism · Neutral monism och Psyke ·
Ontologi
Ontologi (av grekiskans on, genitiv ontos ’varande’ och logia ’lära’, av logos ’ord’) är inom filosofin, antropologin och andra besläktade vetenskaper, namnet på läran om det varande gällande hur världen eller tingen är beskaffade och vilka deras väsensbetingade drag är.
Medvetandefilosofi och Ontologi · Ontologi och Psyke ·
Parmenides från Elea
Parmenides på Rafaels fresk Skolan i Aten Parmenides, född omkring 520/515, död omkring 460/455 f.Kr., var en filosof som föddes i den grekiska kolonin Elea i södra Italien.
Medvetandefilosofi och Parmenides från Elea · Parmenides från Elea och Psyke ·
Perception
I Ponzoillusionen ser det nedre gula strecket ut att vara kortare än det övre p.g.a. att järnvägen får det övre gula strecket att verka längre bort. De blinkande röda strecken visar dock att de gula strecken faktiskt är lika långa. Perception, eller varseblivning, är den samling processer i hjärnan som tolkar information från sinnena som föremål, händelser, skrivna och talade ord o.s.v. (Perception kan också syfta på det percipierade, det varseblivna, d.v.s. upplevelsen som varseblivningen ger upphov till. För denna betydelse används även ordet percept.) Inte bara sinnesintryck percipieras; t.ex.
Medvetandefilosofi och Perception · Perception och Psyke ·
Platon
Platon (grekiska: Πλάτων, Plátōn), född 428 f.Kr. i Aten, död 348 f.Kr. i Aten, var en klassisk grekisk filosof, matematiker och författare.
Medvetandefilosofi och Platon · Platon och Psyke ·
Postulat
Ett postulat är något man utgår ifrån i en teori och inte bevisar.
Medvetandefilosofi och Postulat · Postulat och Psyke ·
Psykologi
Den grekiska bokstaven Psi symboliserar ofta psykologi. Psykologi är vetenskapen om själslivet, det vill säga beteenden, medvetande, känslor och tänkande hos människor och grupper.
Medvetandefilosofi och Psykologi · Psyke och Psykologi ·
Qualia
Färger är ett klassiskt problem inom qualiadebatten. Hur kommer det sig att mental bearbetning av vissa ljusvågor ger upphov till en viss färgupplevelse? Qualia är ett filosofiskt begrepp för den subjektiva fenomenvärlden; qualia är den subjektiva kvaliteten hos medvetna upplevelser.
Medvetandefilosofi och Qualia · Psyke och Qualia ·
Rationalism
Rationalism är alla filosofiska riktningar, som är centrerade kring förnuftet (ratio på latin), tänkandet och tingens logiska ordning.
Medvetandefilosofi och Rationalism · Psyke och Rationalism ·
Rädsla
"Rädsla" (ryska: Страх), målning av Maria Jakuntjikova 1893-95. Rädsla är en känsla som man känner vid hot eller riskfyllda situationer, både äkta och inbillade.
Medvetandefilosofi och Rädsla · Psyke och Rädsla ·
René Descartes
René Descartes, Renatus Cartesius, född 31 mars 1596 i La Haye en Touraine (nuvarande Descartes) i Touraine, död 11 februari 1650 i Stockholm, var en fransk filosof, matematiker, vetenskapsman, och jurist.
Medvetandefilosofi och René Descartes · Psyke och René Descartes ·
Samkhya
Sāṃkhya eller sankhya (सांख्य, IAST) är det äldsta av hinduismens sex filosofiska system (de andra systemen är yoga, nyāya, vaiśeṣika, pūrva mīmāṃsā och vedānta) De hinduiska filosofiska systemen brukar delas upp i par och då brukar sāmkhya och yoga bilda ett par.
Medvetandefilosofi och Samkhya · Psyke och Samkhya ·
Själ
Själ eller psyke är de mentala förmågorna hos en levande varelse: förnuft, karaktär, känsla, medvetande, minne, perception, tänkande et cetera.
Medvetandefilosofi och Själ · Psyke och Själ ·
Sociobiologi
Sociobiologi eller socialbiologi är en evolutionärt inriktad syntes av vetenskapliga discipliner som försöker förklara socialt beteende inom alla arter genom att undersöka de evolutionära fördelar som beteendet kan ge.
Medvetandefilosofi och Sociobiologi · Psyke och Sociobiologi ·
Språkvetenskap
Språkvetenskap eller lingvistik är vetenskapen om mänskligt språk.
Medvetandefilosofi och Språkvetenskap · Psyke och Språkvetenskap ·
Tänkande
''Tänkaren'' av Auguste Rodin. Tänkande är de medvetna processer som ständigt pågår i människans psyke.
Medvetandefilosofi och Tänkande · Psyke och Tänkande ·
Turingtestet
Den "vanliga tolkningen" av Turingtestet, där förhörsledaren har till uppgift att försöka avgöra vilken spelare är en dator och vilken är en människa. Turingtestet är ett test av artificiell intelligens (AI), utformat av Alan Turing 1950.
Medvetandefilosofi och Turingtestet · Psyke och Turingtestet ·
Västerländsk filosofi
Västerländsk filosofi är den filosofiska tradition som har växt fram inom västvärlden.
Medvetandefilosofi och Västerländsk filosofi · Psyke och Västerländsk filosofi ·
Yoga
Studenter vid ''Diamond mountain center'' gör 108 solhälsningar. Bild från Arizona 2007. Swami Vivekananda var den yogi som tidigast undervisade om yoga i västerlandet. Bild från Calcutta 1885. Mahavatar Babaji, en helig man i kriyayoga-traditionen, sitter i lotusställning, den mest lämpade ställningen för dynamisk ute-meditation. yogini. Swami Janakananda i Aix-Le-Bains, 1995. Nutida yoga i väst: Bikram yoga 2009. Yoga (sanskrit, Pāli: योग, IAST: yóga) är ett grundläggande begrepp i indisk filosofi, psykologi och religion och var i äldre indisk tradition beteckning på ett flertal olika fysiska och kontemplativa tekniker.
Medvetandefilosofi och Yoga · Psyke och Yoga ·
1900-talet
Jorden sedd från Apollo 17. För första gången i mänsklighetens historia får vi nu se jorden utifrån. Det leder bland annat till en ökad medvetenhet om att jorden har begränsade naturresurser. 1900-talet började 1 januari 1900 och slutade 31 december 1999.
1900-talet och Medvetandefilosofi · 1900-talet och Psyke ·
400-talet f.Kr.
Ingen beskrivning.
400-talet f.Kr. och Medvetandefilosofi · 400-talet f.Kr. och Psyke ·
Listan ovan svarar på följande frågor
- I vad som verkar Medvetandefilosofi och Psyke
- Vad har gemensamt Medvetandefilosofi och Psyke
- Likheter mellan Medvetandefilosofi och Psyke
Jämförelse mellan Medvetandefilosofi och Psyke
Medvetandefilosofi har 170 relationer, medan Psyke har 205. Eftersom de har gemensamt 56, är Jaccard index 14.93% = 56 / (170 + 205).
Referenser
Den här artikeln visar sambandet mellan Medvetandefilosofi och Psyke. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:
