Merv och Persepolis

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Merv och Persepolis

Merv vs. Persepolis

Merv. Merv (på persiska مرو) var en stor oas-stad i Centralasien, på Sidenvägen, nära dagens Mary i Turkmenistan. Persepolis eller Perspolis (modern persiska تخت جمشید, Takhte Jamshid, ’Jamshids tron’, fornpersiska: Pârsâ, grekiska: Περσέπολις, ’den persiska staden’) är en forntida ruinstad i södra Iran i provinsen Fars.

Akemeniderna

Akemeniderna (fornpersiska: Hakhāmanishiya) var en persisk dynasti.

Akemeniderna och Merv · Akemeniderna och Persepolis · Se mer »

Alexander den store

Alexander den store eller Alexander III (grekiska: eller), född 20 juli 356 f.Kr. i Pella, död 10 juni 323 f.Kr. i Babylon, var kung av antika kungariket Makedonien, från år 336 f.Kr. till sin död.

Alexander den store och Merv · Alexander den store och Persepolis · Se mer »

Centralasien

Centralasien enligt en vanlig modern definition (mellan- och mörkbrunt) samt enligt Unescos vidare definition (gulbrunt). Det politiska Centralasien. Centralasien är en geografisk region i centrala Asien.

Centralasien och Merv · Centralasien och Persepolis · Se mer »

Dareios I

Dareios I (grekisk form av fornpersiska Dārayavahuš, latiniserat Darius), född 549 f.Kr., död i november 486 f.Kr., var en persisk storkonung.

Dareios I och Merv · Dareios I och Persepolis · Se mer »

Herat

Herat (pashto och dari: هرات) är en stad i provinsen Herat i nordvästra Afghanistan, belägen cirka 640 kilometer väster om Kabul och cirka 200 kilometer från den iranska gränsen.

Herat och Merv · Herat och Persepolis · Se mer »

Iran

Iran (persiska: ایران; Irān, från ir ”arierna” och ān ”land, rike”), sedan 1979 formellt Islamiska republiken Iran, är ett land i västra Asien.

Iran och Merv · Iran och Persepolis · Se mer »

Kyros II

Kyros II, kallad den store (fornpersiska: Τ΢ν΢ρ, Kūruš, modern persiska: کورش بزرگ, Kourosh-e Bozorg, latiniserat Cyrus), född oklart årtal kring 580 f.Kr i Anshan, i dagens södra Iran, död i juli 530 f.Kr. i Sogdien, var den förste av de persiska storkungarna och grundare av Persiska riket under akemeniderdynastin.

Kyros II och Merv · Kyros II och Persepolis · Se mer »

Partien

Partien (persiska: اشکانیان, Ashkâniân; grekiska: Παρθία; latin: Parthia) var i forntiden namnet på ett land, som ungefär motsvarade persiska provinsen Khorasan, sålunda öster om Medien och sydöst om Kaspiska havet, skilt därifrån av Hyrkaniens fruktbara slätt.

Merv och Partien · Partien och Persepolis · Se mer »

Persiska

Geografisk utbredning av persiska som modersmål Persiska (persiska: فارسی, fārsi, /fɒːɾsiː/), är ett iranskt språk inom den indoiranska grenen av de indoeuropeiska språken.

Merv och Persiska · Persepolis och Persiska · Se mer »

Persiska riket

Det persiska riket är historikernas namn på de akemenidiska, parthiska och sasanidiska dynastiernas välden.

Merv och Persiska riket · Persepolis och Persiska riket · Se mer »

Sasaniderna

Historisk karta över kalifatets utbredning år 750 e.Kr. med Sasanidernas rike utmärkt. Sasaniderna var den sista inhemska dynastin att styra Persien före den arabisk-muslimska invasionen.

Merv och Sasaniderna · Persepolis och Sasaniderna · Se mer »

Satrap

Satrap (fornpersiska: khšaçapavan) var titeln för provinsståthållarna i det forntida Persien.

Merv och Satrap · Persepolis och Satrap · Se mer »

Seleukiderriket

Det seleukidiska riket i sin största utbredning. Seleukiderriket var ett hellenistiskt rike.

Merv och Seleukiderriket · Persepolis och Seleukiderriket · Se mer »

Turkmenistan

Turkmenistan (Türkmenistan) är en republik i sydvästra Centralasien. Det sträcker sig från Kaspiska havet österut till Afghanistan och gränsar i söder till Iran, och i norr till Kazakstan och Uzbekistan. Kejsardömet Ryssland annekterade Turkmenistan 1884 och från 1906 började man kolonisera landet. 1924 blev Turkmenistan en socialistisk sovjetrepublik. Ända in på 1930-talet rådde häftigt motstånd mot sovjetiseringen. 1991 utropade Turkmenistan sin självständighet, men i politiskt hänseende har inte mycket förändrats sen dess, och landet har i praktiken förblivit en enpartistat. Den viktigaste skillnaden är emellertid att regeringen numera kan söka lån utomlands för att exploatera de väldiga naturgasfyndigheterna, och man söker hellre stöd från islamiska länder än från Ryssland. Över 90 procent av landet består av öken, där den största delen är Karakum. Vidsträckta områden av Karakum täcker Krasnovodskplatån, och sanddyner utgör cirka 10 procent av öknen. I öster bildar Amu-Darja del av gränsen mot både Uzbekistan och Afghanistan. Floden rann tidigare ut i Aralsjön men sedan 1950-talet avleds en stor del av vattnet till Karakumkanalen som genomkorsar två tredjedelar av landet i västlig riktning fram till Gyzylarbat. Kanalen försörjer bomullsodlingarna med vatten, vilket också har bidragit till Aralsjöns uttorkning. På den västra delen av platån sänker sig landet till Kaspiska havets kust. Trots sina förekomster av naturgas och olja är Turkmenistan ett fattigt land. Industrin är föga utvecklad. Frånsett tillverkning av mattor och livsmedelsindustrin, består industrin huvudsakligen av svavel- och saltutvinning samt naturgasproduktion. 1995 sköt inflationen i höjden, och den sjunkande produktionen ledde till att den tidigare positiva handelsbalansen visade underskott. Sedan självständighetsförklaringen 1991 har endast få förändringar skett inom ekonomin. Några reformer har inte initierats, vilket har lett till ökad fattigdom och livsmedelsransonering. 1996 inträffade en katastrofal missväxt inom bomulls- och spannmåls-odlingen. Ett annat stort problem är den ökade utbredningen av öknarna.

Merv och Turkmenistan · Persepolis och Turkmenistan · Se mer »

Världsarv

Världsarvsflaggan vid Falu koppargruva. Världsarven utgörs av de kultur- och naturmiljöer i världen som anses vara ojämförligt mest enastående och av stor betydelse för hela mänskligheten.

Merv och Världsarv · Persepolis och Världsarv · Se mer »