Snabbare tillgång än webbläsare!
98 relationer: Allmän rösträtt, Andra kammaren, Andrakammarvalet i Sverige 1948, Andrakammarvalet i Sverige 1952, Andrakammarvalet i Sverige 1956, Andrakammarvalet i Sverige 1958, Andrakammarvalet i Sverige 1960, Apartheid, Österrike, Borggårdskrisen, Centerpartiet, Charles-Louis de Secondat Montesquieu, Civil law, Common law, Danmark, Demokrati, Dikotomi, Domstol, Enkammarsystem, Estland, Första kammaren, Första världskriget, Finland, Finlands grundlag, Finlands riksdag, Folksuveränitetsprincipen, Frankrike, Frihetstiden, Grundskatt, Gustav III:s statskupp, Häradsrätt, Italien, Japan, Kabinettsfråga, Kammare (parlament), Konstitutionell monarki, Konstitutionell praxis, Korporativism, Lagstiftande makt, Lantdag, Lista över lagstiftande församlingar, Maktdelningsprincipen, Misstroendeförklaring, Nämndeman, Nederländerna, Norge, Norrland, Nyval, Parlament, Parlamentarism, ..., Politiskt parti, Presidentialism, Regering, Regeringen Löfven II, Regeringen Lundeberg, Regeringen Staaff I, Regeringsform, Regeringsformen, Republik, Riksdagsordningen, Riksdagsvalet i Sverige 2018, Riksrätt, Riksråd, Riksstånd, Rotten borough, Ryssland, Semipresidentialism, Slovenien, Socialdemokraterna (Sverige), Socialism, Socken, Spanien, Statschef, Statsminister, Statsskick, Statsvetenskap, Storbritannien, Storbritanniens historia, Stortinget, Sverige, Sveriges historia 1866–1905, Sveriges historia 1905–1914, Tage Erlander, Torbjörn Vallinder, Tvåkammarriksdagen, Tyskland, Utomparlamentarism, Vänsterpartiet, Verkställande makt, Walter Bagehot, 1866, 1876, 1905, 1909, 1911, 1917, 1919 års regeringsform, 1951. Förläng index (48 mer) »
Allmän rösträtt
Ett demonstrationståg för kvinnorösträtten i Göteborg i juni 1918. Allmän rösträtt innebär att varje vuxen medborgare i en stat, eller varje vuxen medborgare i en kommun, har en ovillkorlig rätt att delta i allmänna val inom vederbörande politisk enhet.
Ny!!: Parlamentarism och Allmän rösträtt · Se mer »
Andra kammaren
Andra kammaren (förkortning: AK) var den direktvalda delen av den tvåkammarriksdag som Sverige hade åren 1867–1970.
Ny!!: Parlamentarism och Andra kammaren · Se mer »
Andrakammarvalet i Sverige 1948
Andrakammarvalet i Sverige 1948 till riksdagens andra kammare hölls den 19 september 1948.
Ny!!: Parlamentarism och Andrakammarvalet i Sverige 1948 · Se mer »
Andrakammarvalet i Sverige 1952
Andrakammarvalet i Sverige 1952 till Sveriges riksdags andra kammare hölls söndagen den 21 september 1952.
Ny!!: Parlamentarism och Andrakammarvalet i Sverige 1952 · Se mer »
Andrakammarvalet i Sverige 1956
Andrakammarvalet i Sverige 1956 till riksdagens andra kammare hölls söndagen den 16 september 1956.
Ny!!: Parlamentarism och Andrakammarvalet i Sverige 1956 · Se mer »
Andrakammarvalet i Sverige 1958
Andrakammarvalet i Sverige 1958, den 1 juni, är det senaste tillfälle vid vilket Sveriges riksdag valts vid ett extraval.
Ny!!: Parlamentarism och Andrakammarvalet i Sverige 1958 · Se mer »
Andrakammarvalet i Sverige 1960
Andrakammarvalet i Sverige 1960 hölls den 18 september 1960.
Ny!!: Parlamentarism och Andrakammarvalet i Sverige 1960 · Se mer »
Apartheid
Skylt på engelska och afrikaans från apartheidtiden i Sydafrika Apartheid (av engelskans apart (åtskilda, separerade) och afrikaans-suffixet -heid (uttalas hejt, motsvarar svenskans "-het"), alltså "åtskildhet") är en benämning på både den rasåtskillnadspolitik och samhällssystem som rådde i Sydafrika från 1948 till 1994.
Ny!!: Parlamentarism och Apartheid · Se mer »
Österrike
Österrike (Österreich), formellt Republiken Österrike (tyska: Republik Österreich), är en inlandsstat i Centraleuropa.
Ny!!: Parlamentarism och Österrike · Se mer »
Borggårdskrisen
socialdemokraterna under borggårdskrisen. Här står Staaff (närmast till höger om pelaren) framför sin ministär utanför Kanslihusets port och lyssnar till den socialdemokratiska oppositionens lojalitetsförklaring i samband med arbetartåget 8 februari 1914, två dagar efter bondetåget. Hjalmar Branting, med skrivelsen i hand, är socialdemokraternas partiledare och talesman. Borggårdskrisen var en konstitutionell konflikt mellan Sveriges kung Gustaf V och den liberale/frisinnade statsministern Karl Staaff.
Ny!!: Parlamentarism och Borggårdskrisen · Se mer »
Centerpartiet
Centerpartiet (C), även kallat Centern, är ett svenskt socialliberalt och grönt politiskt parti.
Ny!!: Parlamentarism och Centerpartiet · Se mer »
Charles-Louis de Secondat Montesquieu
Charles-Louis de Secondat Montesquieu, Baron de La Brède et de Montesquieu eller bara Montesquieu, född 18 januari 1689 på slottet La Brède, Gironde, död 10 februari 1755 i Paris, var en fransk friherre, politiker, författare, jurist, statsvetare och politisk filosof.
Ny!!: Parlamentarism och Charles-Louis de Secondat Montesquieu · Se mer »
Civil law
Civil law är en engelskspråkig juridisk term med två betydelser.
Ny!!: Parlamentarism och Civil law · Se mer »
Common law
Common law (alternativt anglosaxisk rätt eller angloamerikansk rätt) är det rättssystem, härstammande från engelsk rätt från medeltiden och framåt, som frigjort sig från den klassiska romerska rätten och lägger stor tonvikt på prejudikat som rättskälla, det vill säga bindande rättsfall som innebär att domstolar av samma och lägre rang är bundna av den principiella regel som ligger till grund för utslaget i domen, enligt principen "lika för lika" och att prejudikat binder, stare decisis.
Ny!!: Parlamentarism och Common law · Se mer »
Danmark
Danmark är en konstitutionell monarki i norra Europa.
Ny!!: Parlamentarism och Danmark · Se mer »
Demokrati
Demokratins de jure-status i världen. De gröna länderna hävdar själva att de är demokratier, medan de röda inte gör det. Ej liberala demokratier genomskinlig valurna. Valsedel i Bayern. Demokrati (från grekiskans δήμος, démos – folk och κρατος, krátos – styre, herravälde, översatt: folkstyre eller folkmakt) är ett styrelseskick där makten i en stat eller annan organisation utgår från dess medborgare, invånare, deltagare eller medlemmar.
Ny!!: Parlamentarism och Demokrati · Se mer »
Dikotomi
äkta delmängder till den ursprungliga mängden. Dikotomi innebär en uppdelning av en helhet i två separata delar.
Ny!!: Parlamentarism och Dikotomi · Se mer »
Domstol
Entréhallen till Berlins regionala domstol på Littenstraße i centrala Berlin Målning av en domstol i London. En domstol är en offentlig institution för rättskipning.
Ny!!: Parlamentarism och Domstol · Se mer »
Enkammarsystem
Länder med enkammarsystem kompletterat med rådgivande råd Enkammarsystem eller unikameralism är en lagstiftande församling som består av en kammare med ledamöter.
Ny!!: Parlamentarism och Enkammarsystem · Se mer »
Estland
Estland (estniska: Eesti), officiellt Republiken Estland (Eesti Vabariik, från vaba, "fri", och riik, "stat, rike"), är en republik i Baltikum i Nordeuropa.
Ny!!: Parlamentarism och Estland · Se mer »
Första kammaren
Första kammaren, förkortat FK, var ett indirekt valt överhus till den tvåkammarriksdag som Sverige hade åren 1867–1970.
Ny!!: Parlamentarism och Första kammaren · Se mer »
Första världskriget
Första världskriget, före hösten 1939 kallat världskriget eller det stora kriget, var en världsomspännande militär konflikt centrerad i Europa som började den 28 juli 1914 och varade till den 11 november 1918.
Ny!!: Parlamentarism och Första världskriget · Se mer »
Finland
Finland, officiellt Republiken Finland (Suomen tasavalta), är en republik i norra Europa.
Ny!!: Parlamentarism och Finland · Se mer »
Finlands grundlag
Finlands grundlag (finska Suomen perustuslaki) är sedan den 1 mars 2000 Finlands enda grundlag.
Ny!!: Parlamentarism och Finlands grundlag · Se mer »
Finlands riksdag
Finlands riksdag (Suomen eduskunta), riksdagen, är Finlands lagstiftande församling och enligt grundlagen folkets företrädare.
Ny!!: Parlamentarism och Finlands riksdag · Se mer »
Folksuveränitetsprincipen
Folksuveränitetsprincipen, från franskans Souveraineté Populaire, är en princip om att all offentlig makt ska utgå från en folkvald församling.
Ny!!: Parlamentarism och Folksuveränitetsprincipen · Se mer »
Frankrike
Frankrike, enligt svenskt diplomatiskt protokoll formellt Republiken Frankrike, fast det officiella franska namnet République française på svenska ordagrant blir Franska republiken, är en republik i Västeuropa.
Ny!!: Parlamentarism och Frankrike · Se mer »
Frihetstiden
Frihetstiden är en epok i Sveriges historia som varade mellan 1719 och 1772.
Ny!!: Parlamentarism och Frihetstiden · Se mer »
Grundskatt
Grundskatt är alla de ordinarie skatter som från medeltiden till 1903 gällde för en jordegendom.
Ny!!: Parlamentarism och Grundskatt · Se mer »
Gustav III:s statskupp
Gustav III:s statskupp, äldre Gustav III:s statsvälvning eller ursprungligen Revolutionen, var en statskupp som genomfördes av Sveriges kung Gustav III i Stockholm, Kristianstad och Sveaborg den 19 augusti 1772, och ledde till införandet av 1772 års regeringsform.
Ny!!: Parlamentarism och Gustav III:s statskupp · Se mer »
Häradsrätt
Häradsrätt kallades tidigare underrätten (första rättsinstansen) i allmänna mål på landsbygden i Sverige till och med 1971 och i Finland till 1993, då de i båda länderna ersattes av tingsrätter.
Ny!!: Parlamentarism och Häradsrätt · Se mer »
Italien
Italien (Italia), formellt Republiken Italien (Repubblica ItalianaI Italien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktonta (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Italiens officiella namn enligt följande.
Ny!!: Parlamentarism och Italien · Se mer »
Japan
Japan (日本, Nihon eller Nippon; formellt 日本国, Nihon-koku eller; bokstavligt staten Japan) är en östat och konstitutionell monarki (kejsardöme) i Östasien.
Ny!!: Parlamentarism och Japan · Se mer »
Kabinettsfråga
Kabinettsfråga är ett ultimatum ställt av regeringen eller enskilda statsråd till parlamentet i fall när de är oeniga i för regeringen avgörande frågor.
Ny!!: Parlamentarism och Kabinettsfråga · Se mer »
Kammare (parlament)
En kammare är den församling i ett parlament där votering utförs.
Ny!!: Parlamentarism och Kammare (parlament) · Se mer »
Konstitutionell monarki
En konstitutionell monarki är en statsform med en monark som statschef (monarki), där denne dock har mycket begränsade befogenheter, tydligt reglerade i en grundlag eller genom praxis, jämfört med vad som är fallet i en absolut monarki.
Ny!!: Parlamentarism och Konstitutionell monarki · Se mer »
Konstitutionell praxis
Konstitutionell praxis eller konstitutionell sedvanerätt är ett begrepp för den typ av praxis eller sedvänja i tillämpningen av ett lands grundlagar och dess statsskick, som har utvecklats att utan att vara skriven lag, allmänt anses vara del av eller åtminstone jämställd med grundlagens skrivna bestämmelser.
Ny!!: Parlamentarism och Konstitutionell praxis · Se mer »
Korporativism
Korporativism eller korporatism (av senlatinets corporativus, av latinets corporo 'göra till kropp', ytterst av corpus 'kropp') är en politisk, ekonomisk och social åskådning som betonar individens tillhörighet till socialt, ekonomiskt, yrkesmässigt, etniskt, nationellt eller på annat sätt definierade samhällsgrupper, vars gemensamma intressen ska ligga till grund för beslut i olika frågor.
Ny!!: Parlamentarism och Korporativism · Se mer »
Lagstiftande makt
Lagstiftande makt, legislativ makt, är en maktinstans i demokratiska statsskick som äger rätt att stifta lagar.
Ny!!: Parlamentarism och Lagstiftande makt · Se mer »
Lantdag
Lantdag är namnet på en folkrepresentation i en delstat eller underlydande land (medan hela landets parlament kallas riksdag eller förbundsdag).
Ny!!: Parlamentarism och Lantdag · Se mer »
Lista över lagstiftande församlingar
Detta är en lista över lagstiftande församlingar.
Ny!!: Parlamentarism och Lista över lagstiftande församlingar · Se mer »
Maktdelningsprincipen
Maktdelningsprincipen, maktfördelningsläran, är en doktrin som innebär att den offentliga makten i en stat konstitutionellt fördelas på olika maktpoler, för att dessa ska uppväga och utöva kontroll över varandra i syfte att förhindra maktmissbruk.
Ny!!: Parlamentarism och Maktdelningsprincipen · Se mer »
Misstroendeförklaring
Misstroendeförklaring, eller misstroendevotum, är i en parlamentarisk kontext ett verktyg som den folkvalda församlingen (riksdagen) har för att avsätta en regering eller ett enskilt statsråd.
Ny!!: Parlamentarism och Misstroendeförklaring · Se mer »
Nämndeman
En nämndeman är en lekman som tillsammans med en eller flera lagfarna domare dömer i domstol.
Ny!!: Parlamentarism och Nämndeman · Se mer »
Nederländerna
Nederländerna (Nederland,, frisiska: Nederlân), traditionellt kallat '''Holland''', är ett land i Västeuropa. Landet gränsar till Nordsjön i norr och väster, Belgien i söder och Tyskland i öster. Till Nederländerna hör även kommunerna Bonaire, Saba och Sint Eustatius i Karibien. Nederländerna, Aruba, Curaçao och Sint Maarten bildar tillsammans Konungariket Nederländerna. Nederländernas huvudstad är Amsterdam, men regeringen och generalstaterna har säte i Haag, där också monarken har sitt residens. Officiellt språk är nederländska. Västfrisiska är officiellt språk (vid sidan av nederländska) i provinsen Friesland. Ytterligare erkända regionala språk, dock inte med samma status som västfrisiska, är lågsaxiska och limburgiska. På Bonaire är papiamento officiellt språk, på Saba och Sint Eustatius engelska. Med cirka 400 invånare/km² är Nederländerna det befolkningstätaste landet i Europa (mikrostater borträknade). Landet deltog i grundandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen 1951, vilken senare utvecklades till Europeiska unionen. Nederländerna är även medlem i militäralliansen Nato sedan den grundades 1949.
Ny!!: Parlamentarism och Nederländerna · Se mer »
Norge
Karta över Norge Norge (Norge (bokmål) eller Noreg (nynorska); Norga; Vuodna; Nöörje), formellt Konungariket Norge, är en konstitutionell monarki i norra Europa, väster om Sverige på Skandinaviska halvön.
Ny!!: Parlamentarism och Norge · Se mer »
Norrland
Norrland är den nordligaste och till ytan största av Sveriges tre landsdelar och definieras traditionellt av nio landskap: Gästrikland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Medelpad, Ångermanland, Västerbotten, Norrbotten och Lappland.
Ny!!: Parlamentarism och Norrland · Se mer »
Nyval
Nyval, extra val eller extraval är val som hålls då ett parlament upplösts.
Ny!!: Parlamentarism och Nyval · Se mer »
Parlament
Sveriges riksdag är en ''parlamentarisk församling'' eftersom parlamentarism tillämpas. språk.
Ny!!: Parlamentarism och Parlament · Se mer »
Parlamentarism
Parlamentariska republiker där regeringschefen och statschefen kombineras i person. Parlamentarism är ett statsskick där en regering är beroende av ett stöd ifrån ett parlament.
Ny!!: Parlamentarism och Parlamentarism · Se mer »
Politiskt parti
Ett politiskt parti, eller bara parti, är en organiserad grupp personer som söker eller nyttjar politisk makt, exempelvis genom att delta i demokratiska val.
Ny!!: Parlamentarism och Politiskt parti · Se mer »
Presidentialism
Republiker med full presidentialism markerade med blått, med en verkställande presidentialism markerade med grönt, och med semi-presidentialism markerade med gult. Presidentialism, eller presidentstyre, är ett statsskick i republiker i vilken den verkställande makten är åtskild från den lagstiftande makten.
Ny!!: Parlamentarism och Presidentialism · Se mer »
Regering
Regering är den regerande instansen i en stat, dess högsta maktapparat, den organiserade statsmakten; i en stat som grundas på maktdelningsprincipen är regeringen som regel det organ som har den verkställande makten.
Ny!!: Parlamentarism och Regering · Se mer »
Regeringen Löfven II
Regeringen Löfven II var Sveriges regering mellan den 21 januari 2019, då den efterträdde regeringen Löfven I, och den 9 juli 2021, då den efterträddes av Regeringen Löfven III.
Ny!!: Parlamentarism och Regeringen Löfven II · Se mer »
Regeringen Lundeberg
Regeringen Lundeberg tillträdde 2 augusti 1905 och avgick 7 november samma år.
Ny!!: Parlamentarism och Regeringen Lundeberg · Se mer »
Regeringen Staaff I
Regeringen Staaff I var Karl Staaffs första regeringsbildning som Sveriges statsminister.
Ny!!: Parlamentarism och Regeringen Staaff I · Se mer »
Regeringsform
Regeringsform, namn på en grundlag i Sverige och tidigare även i Finland.
Ny!!: Parlamentarism och Regeringsform · Se mer »
Regeringsformen
Regeringsformen (RF) är en grundlag i Sverige och den av grundlagarna som främst formar statsskicket.
Ny!!: Parlamentarism och Regeringsformen · Se mer »
Republik
Republik (av latin res publica, allmän sak) innebär i dess mest generella betydelse en stat vars politiska makt innehas av eller utgår från en statschef som företräder folket, som regel genom att denne är folkvald.
Ny!!: Parlamentarism och Republik · Se mer »
Riksdagsordningen
Riksdagsordningen (RO) är en lag med bestämmelser om riksdagsarbetet.
Ny!!: Parlamentarism och Riksdagsordningen · Se mer »
Riksdagsvalet i Sverige 2018
Riksdagsvalet i Sverige 2018 hölls söndagen den 9 september 2018 för att fördela platserna i Sveriges riksdag.
Ny!!: Parlamentarism och Riksdagsvalet i Sverige 2018 · Se mer »
Riksrätt
En riksrätt är en domstol eller en domstolsliknande process med uppgiften att behandla åtal mot högre statliga ämbetsmän och befattningshavare, såsom regeringsmedlemmar, domare eller landets statschef.
Ny!!: Parlamentarism och Riksrätt · Se mer »
Riksråd
Riksråd är i Skandinavien dels en titel på en kunglig rådgivare (rådsherre), dels på samlingen av dessa rådgivare.
Ny!!: Parlamentarism och Riksråd · Se mer »
Riksstånd
Riksstånd, Riksständer (lat. status regni, fr. états généraux, nederl. staten, ty. Reichsstände), kamrarna i de från medeltiden härstammande, på ståndsprincipen grundade riksförsamlingarna.
Ny!!: Parlamentarism och Riksstånd · Se mer »
Rotten borough
Rotten borough är en politisk term som betecknar korrumperade valkretsar i Storbritannien före 1832 års stora parlamentsreform.
Ny!!: Parlamentarism och Rotten borough · Se mer »
Ryssland
Ryssland (Rossija), formellt Ryska federationen (Rossijskaja Federatsija), är en federal republik som omfattar stora delar av Östeuropa och hela Nordasien.
Ny!!: Parlamentarism och Ryssland · Se mer »
Semipresidentialism
Stater som tillämpar semipresidentialism visas i '''gult''' Semipresidentialism är en blandform mellan parlamentarism och presidentialism.
Ny!!: Parlamentarism och Semipresidentialism · Se mer »
Slovenien
Karta över Slovenien Celje-ättens gamla residens ovan staden Celje (i dalen bakom borgkullen). Slovenien (Slovenija), formellt Republiken Slovenien (Republika Slovenija), är en republik i Centraleuropa. Landet gränsar till Italien, Österrike, Ungern och Kroatien och har kust mot Adriatiska havet. Landets huvudstad är Ljubljana. Slovenien är medlem i Europeiska unionen och i militäralliansen Nato sedan 2004. Sedan 1 januari 2007 har Slovenien euron som valuta och ingår därmed i euroområdet. Landet är medlem i OECD sedan 2010.
Ny!!: Parlamentarism och Slovenien · Se mer »
Socialdemokraterna (Sverige)
Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP), vanligen Socialdemokraterna (S), är ett socialdemokratiskt politiskt parti i Sverige.
Ny!!: Parlamentarism och Socialdemokraterna (Sverige) · Se mer »
Socialism
Socialism är benämningen på ett antal olika men besläktade samhälleliga ideal och politiska teorier och betecknar även olika praktiska politiska lösningar för att förverkliga dessa ideal.
Ny!!: Parlamentarism och Socialism · Se mer »
Socken
Ekers socken i Närke på en karta över Örebro härad. Socken (uttal på standardsvenska eller, kognater på danska sogn, bokmål sogn eller sokn, nynorska sokn), är ett ålderdomligt namn på en landsortsförsamling i folkkyrkor.
Ny!!: Parlamentarism och Socken · Se mer »
Spanien
Spanien (España), officiellt Konungariket Spanien (Reino de España)I Spanien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktona (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk.
Ny!!: Parlamentarism och Spanien · Se mer »
Statschef
Statschef eller statsöverhuvud är den högsta företrädaren för en suverän stat.
Ny!!: Parlamentarism och Statschef · Se mer »
Statsminister
Statsminister är titeln på regeringschefen i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige.
Ny!!: Parlamentarism och Statsminister · Se mer »
Statsskick
Statsskick, även kallat statsform, är det sätt som en suverän stat organiseras, framför allt med avseende på hur utövningen av statens makt organiseras.
Ny!!: Parlamentarism och Statsskick · Se mer »
Statsvetenskap
Statsvetenskap, statskunskap eller ibland politologi eller politik med förvaltning, är det vetenskapliga studiet av teoretisk och praktisk politik och beskrivandet av politiska system.
Ny!!: Parlamentarism och Statsvetenskap · Se mer »
Storbritannien
Storbritannien, formellt Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland med kortform Förenade kungariket (United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland,I Storbritannien och dess kronbesittningar har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktona (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Storbritanniens officiella namn enligt följande.
Ny!!: Parlamentarism och Storbritannien · Se mer »
Storbritanniens historia
Den här artikeln behandlar ön Storbritanniens historia.
Ny!!: Parlamentarism och Storbritanniens historia · Se mer »
Stortinget
Stortinget är sedan 1814 den lagstiftande församlingen i Norge.
Ny!!: Parlamentarism och Stortinget · Se mer »
Sverige
Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.
Ny!!: Parlamentarism och Sverige · Se mer »
Sveriges historia 1866–1905
Sveriges historia 1866–1905 behandlar Sveriges historia under perioden från representationsreformen till unionsupplösningen, åren 1866 till 1905.
Ny!!: Parlamentarism och Sveriges historia 1866–1905 · Se mer »
Sveriges historia 1905–1914
Sveriges historia 1905–1914 behandlar Sveriges historia under perioden från unionsupplösningen till första världskrigets utbrott, åren 1905 till 1914.
Ny!!: Parlamentarism och Sveriges historia 1905–1914 · Se mer »
Tage Erlander
Tage Fritjof Erlander, född 13 juni 1901 i Ransäter i Värmlands län, död 21 juni 1985 i Stockholm,Sverige släktforskarförbund, Sveriges dödbok 1860–2016, källa: RTB 85 / SPAR 90.
Ny!!: Parlamentarism och Tage Erlander · Se mer »
Torbjörn Vallinder
Torbjörn Vallinder, född 30 november 1925,, sökord: "Torbjörn Vallinder" död 12 februari 2011, var en svensk jurist och statsvetare och expert inom tryckfrihet.
Ny!!: Parlamentarism och Torbjörn Vallinder · Se mer »
Tvåkammarriksdagen
Första kammarens plenisal, år 1900. Tvåkammarriksdagen var ett tvåkammarsystem som utgjorde Sveriges riksdag från 1866 till 1971.
Ny!!: Parlamentarism och Tvåkammarriksdagen · Se mer »
Tyskland
Tyskland (Deutschland), formellt Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland), är en förbundsstat belägen i Centraleuropa bestående av 16 förbundsländer (tyska: Bundesländer).
Ny!!: Parlamentarism och Tyskland · Se mer »
Utomparlamentarism
Utomparlamentarism är ett uttryck för organisationers inställning att det i vissa fall är riktigt att bedriva politik utan att ha eller söka parlamentarisk representation.
Ny!!: Parlamentarism och Utomparlamentarism · Se mer »
Vänsterpartiet
Vänsterpartiet (V) är ett svenskt socialistiskt och feministiskt parti på ekologisk grund.
Ny!!: Parlamentarism och Vänsterpartiet · Se mer »
Verkställande makt
Verkställande makt eller utövande makt är den maktinstans i en stat som verkställer fattade beslut och upprätthåller lagar och ordning.
Ny!!: Parlamentarism och Verkställande makt · Se mer »
Walter Bagehot
Walter Bagehot, född 3 februari 1826 i Langport, Somerset, död 24 mars 1877 i Langport, Somerset, var en brittisk journalist.
Ny!!: Parlamentarism och Walter Bagehot · Se mer »
1866
1866 (MDCCCLXVI) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
Ny!!: Parlamentarism och 1866 · Se mer »
1876
1876 (MDCCCLXXVI) var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Parlamentarism och 1876 · Se mer »
1905
1905 (MCMV) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
Ny!!: Parlamentarism och 1905 · Se mer »
1909
1909 (MCMIX) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Parlamentarism och 1909 · Se mer »
1911
1911 (MCMXI) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
Ny!!: Parlamentarism och 1911 · Se mer »
1917
1917 (MCMXVII) var ett år som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett som började en söndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Parlamentarism och 1917 · Se mer »
1919 års regeringsform
Regeringsformen (FFS 94/1919), som trädde i kraft den 17 juli 1919, var det självständiga Finlands första egna grundlag.
Ny!!: Parlamentarism och 1919 års regeringsform · Se mer »
1951
1951 (MCMLI) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Parlamentarism och 1951 · Se mer »
Omdirigerar här:
Negativ parlamentarism, Parlamentarisk, Parlamentarisk ansvarighet, Parlamentarisk demokrati, Parlamentarisk republik, Parlamentariskt ansvarig, Parlamentariskt förtroende, Parlamentariskt system, Parlamentarismen, Parlamentarismens genombrott i Sverige, Parlamentarist, Positiv parlamentarism.
