Snabbare tillgång än webbläsare!
49 relationer: Analytisk kemi, Atom, Beräkningskemi, Biokemi, Dipol, Elektrisk laddning, Elektrofores, Elektromagnetisk strålning, Elektronegativitet, Empiri, Empirisk formel, Foton, Intermolekylär bindning, International Union of Pure and Applied Chemistry, Isomeri, Jonbindning, Kärnmagnetisk resonans, Kemisk bindning, Kemisk fysik, Kemisk jämvikt, Kemisk reaktion, Kinetiska gasteorin, Koldioxid, Kovalent bindning, Kvantmekanik, Kvantum, Kvartärstruktur, Makromolekyl, Masspektrometri, Molekylärbiologi, Molekylfysik, Molekylorbital, Nukleinsyra, Oorganisk kemi, Organisk kemi, Polär kovalent bindning, Polymer, Protein, Röntgenkristallografi, Röntgenstrålning, Sammansatt jon, Spektroskopi, Strukturformel, Summaformel, Termodynamik, Vatten, Väte, Vätebindning, VSEPR-teorin.
Analytisk kemi
Lavoisier, Wilhelm Ostwald och Gustav Kirchhoff Analytisk kemi en gren inom kemin som inriktar sig på undersökning av prover för att fastställa ämnets natur, hur det är uppbyggt, vad det innehåller och hur mycket av respektive ämne det innehåller.
Ny!!: Molekyl och Analytisk kemi · Se mer »
Atom
En atom (av, átomos, "odelbar") är den minsta enheten av ett grundämne som definierar dess kemiska egenskaper.
Ny!!: Molekyl och Atom · Se mer »
Beräkningskemi
Beräkningskemi är en gren inom kemin som använder datorer som hjälp för att lösa kemiska problem.
Ny!!: Molekyl och Beräkningskemi · Se mer »
Biokemi
Schematisk bild av proteinet hemoglobin. Biokemi är den del av kemin som studerar de molekyler och kemiska processer som förekommer i levande organismer.
Ny!!: Molekyl och Biokemi · Se mer »
Dipol
Dipol kan syfta på.
Ny!!: Molekyl och Dipol · Se mer »
Elektrisk laddning
AA-batterier kan lagra en viss laddningsmängd En laddad flicka Elektrisk laddning eller elmängd (Q, q) är den fysikaliska storhet som påverkas av elektromagnetisk växelverkan, en av de fyra fundamentala krafterna.
Ny!!: Molekyl och Elektrisk laddning · Se mer »
Elektrofores
Schematisk framställning av elektroforesprocessen Elektrofores är en metod att separera molekyler med olika laddning.
Ny!!: Molekyl och Elektrofores · Se mer »
Elektromagnetisk strålning
Elektromagnetisk strålning (ems) är en vågrörelse som fortplantas i tid och rum.
Ny!!: Molekyl och Elektromagnetisk strålning · Se mer »
Elektronegativitet
Elektronegativitet är ett mått på hur starkt de olika atomerna i en molekyl attraherar elektroner.
Ny!!: Molekyl och Elektronegativitet · Se mer »
Empiri
Empiri (av grekiska ἐμπειρία, erfarenhet) innefattar erfarenheter och sinnesintryck som ligger till grund för upplevelse, tolkning eller slutledning.
Ny!!: Molekyl och Empiri · Se mer »
Empirisk formel
En empirisk formel anger förhållandet (med minsta möjliga heltal) mellan antal atomer av de olika slagen i en kemisk förening.
Ny!!: Molekyl och Empirisk formel · Se mer »
Foton
Foton /fot'ån/ (från φως (phos), ljus) är det elektromagnetiska fältets energikvantum, den minsta energimängd som kan överföras av elektromagnetisk strålning.
Ny!!: Molekyl och Foton · Se mer »
Intermolekylär bindning
Intermolekylära bindningar är ett samlingsnamn på de krafter som verkar mellan olika molekyler.
Ny!!: Molekyl och Intermolekylär bindning · Se mer »
International Union of Pure and Applied Chemistry
IUPAC, International Union of Pure and Applied Chemistry, Internationella kemiunionen är en internationell oberoende organisation grundades 1919 och har sitt säte i Zürich i Schweiz, som vars medlemmar utgörs av de olika nationella kemiakademierna.
Ny!!: Molekyl och International Union of Pure and Applied Chemistry · Se mer »
Isomeri
Isomeri är fenomenet att olika kemiska föreningar kan bestå av samma uppsättning grundämnen i samma proportioner och därmed beskrivas med samma summaformel.
Ny!!: Molekyl och Isomeri · Se mer »
Jonbindning
Jonbindning är den kemiska bindningen mellan två joner, en positiv jon (katjon) och en negativ jon (anjon).
Ny!!: Molekyl och Jonbindning · Se mer »
Kärnmagnetisk resonans
En oskärmad 900 MHz NMR-magnet vid Svenskt NMR-center i Göteborg. Kärnmagnetisk resonans, även kallat magnetresonans, kärnspinnresonans eller NMR (från engelska nuclear magnetic resonance) är ett atomfysiskt fenomen som används flitigt inom sjukvård (i magnetresonanstomografi, MRI), organisk kemi och biokemi.
Ny!!: Molekyl och Kärnmagnetisk resonans · Se mer »
Kemisk bindning
Gitter av natriumkloridjoner En kemisk bindning är en attraktion mellan atomer, som möjliggör bildandet av kemiska substanser.
Ny!!: Molekyl och Kemisk bindning · Se mer »
Kemisk fysik
Kemisk fysik är ett område inom fysik som studerar fysikalkemiska fenomen med verktyg från atomfysik, molekylfysik och kondenserade materiens fysik.
Ny!!: Molekyl och Kemisk fysik · Se mer »
Kemisk jämvikt
Kemisk jämvikt (equilibrium) är då en kemisk reaktion äger rum med samma reaktionshastighet som dess motsatta reaktion.
Ny!!: Molekyl och Kemisk jämvikt · Se mer »
Kemisk reaktion
Ammoniak reagerar i luft med saltsyra till salmiak 389x389px Kemisk reaktion är den kemiska inverkan som två eller flera ämnen utövar på varandra och är en process varvid ett eller flera nya ämnen bildas av andra ämnen vilka härvid helt eller delvis förbrukas.
Ny!!: Molekyl och Kemisk reaktion · Se mer »
Kinetiska gasteorin
Kinetiska gasteorin är en del av statistisk mekanik som förklarar de makroskopiska egenskaperna för gaser med iakttagande av deras natur på molekylär nivå.
Ny!!: Molekyl och Kinetiska gasteorin · Se mer »
Koldioxid
Fasdiagram för koldioxid, som visar hur ämnets aggregationstillstånd beror av temperatur och tryck. I fasdiagrammet kan man se att koldioxid vid en atmosfärs tryck sublimerar mellan gas och fast fas. Flytande koldioxid kan därför bara finnas på stora djup. Koldioxid, kemisk formel CO2, är vid rumstemperatur en färglös gas.
Ny!!: Molekyl och Koldioxid · Se mer »
Kovalent bindning
Ett sätt att se kovalent bindning i F2, fluor. En kovalent bindning (lika i värde, likvärdighet, atomer som delar elektronpar lika) eller elektronparbindning uppstår när två eller flera atomer delar ett, två eller tre elektronpar mellan sig.
Ny!!: Molekyl och Kovalent bindning · Se mer »
Kvantmekanik
Kvantmekanik, även kallad kvantfysik eller kvantteori, är en övergripande teori inom den moderna fysiken och även inom kemin.
Ny!!: Molekyl och Kvantmekanik · Se mer »
Kvantum
Kvantum, av latin "hur mycket?", diskret enhet av någonting, särskilt verkanskvantat (Plancks konstant) som spelar en grundläggande roll i kvantfysik.
Ny!!: Molekyl och Kvantum · Se mer »
Kvartärstruktur
Med kvartärstruktur avses hur subenheterna i ett protein ligger sammanfogade i rymden.
Ny!!: Molekyl och Kvartärstruktur · Se mer »
Makromolekyl
Molekylstruktur av hemoglobin En makromolekyl är en stor molekyl.
Ny!!: Molekyl och Makromolekyl · Se mer »
Masspektrometri
En SIMS masspektrometer, modell IMS 3f. Masspektrometri, ofta förkortat som MS, är en teknik för att separera joner i gasfas från varandra utifrån deras förhållande mellan massa och laddning (m/z).
Ny!!: Molekyl och Masspektrometri · Se mer »
Molekylärbiologi
Molekylärbiologi är en disciplin inom biologin som söker svar på frågorna om hur biologin fungerar på molekylär nivå.
Ny!!: Molekyl och Molekylärbiologi · Se mer »
Molekylfysik
Molekylfysik är ett forskningsfält som studerar de fysikaliska egenskaperna hos molekyler och de kemiska bindningar mellan atomer som håller ihop molekylerna.
Ny!!: Molekyl och Molekylfysik · Se mer »
Molekylorbital
Bildning av en π-orbital ur två atomära ''p''-orbitaler (nodplan i blå) En molekylorbital är en orbital som kan användas för att beskriva elektronmolnet i en molekyl.
Ny!!: Molekyl och Molekylorbital · Se mer »
Nukleinsyra
Nukleinsyror (av latinets nucleus, cellkärna) är högmolekylära kemiska föreningar som förekommer naturligt i levande organismer i form av deoxiribonukleinsyra (DNA) och ribonukleinsyra (RNA).
Ny!!: Molekyl och Nukleinsyra · Se mer »
Oorganisk kemi
Kopparacetat Oorganisk kemi är den delen av kemin som handlar om oorganiska föreningar.
Ny!!: Molekyl och Oorganisk kemi · Se mer »
Organisk kemi
Urea Organisk kemi är vetenskapen om de allra flesta kolföreningars kemi.
Ny!!: Molekyl och Organisk kemi · Se mer »
Polär kovalent bindning
Vattenmolekylen består av syre och väte, med respektive elektronegativiteter av 3,44 och 2,20. Elektronegativitetsskillnaden polariserar varje H-O-bindning och förskjuter sina elektroner mot syret (illustreras med röda pilar). Dessa effekter läggs till som vektorer för att göra den totala molekylen polär. En polär kovalent bindning är en kovalent bindning i en molekyl där de ingående atomerna har olika elektronegativitet och därför attraherar bindningselektronerna olika starkt, vilka kommer att förskjutas åt den mest elektronegativa av atomerna.
Ny!!: Molekyl och Polär kovalent bindning · Se mer »
Polymer
Del av molekylmodell av cellulosa, en biologisk polymer. Här ser man fyra sammankopplade ringar. Polymerer (från grekiskans πολύ - poly som betyder flera och μέρος - meros som betyder delar) är kemiska föreningar som består av mycket långa kedjor byggda av upprepade mindre enheter, monomerer.
Ny!!: Molekyl och Polymer · Se mer »
Protein
Proteinet ''Arginas'' från ''Bacillus Caldovelox''. Proteiner, tidigare ofta äggviteämnen, är organiska ämnen med relativt hög molekylvikt.
Ny!!: Molekyl och Protein · Se mer »
Röntgenkristallografi
Röntgenkristallografi är en fysikalisk metod som används för att bestämma den tredimensionella strukturen för en kristall; två vanligt förekommande användningsområden är undersökning av kristalliserade protein och av metallers kristallstruktur.
Ny!!: Molekyl och Röntgenkristallografi · Se mer »
Röntgenstrålning
Röntgens bild av Albert von Köllikers hand från 23 januari 1896. En röntgenbild av en bärbar dator från 2010. Röntgenstrålning är en typ av fotonstrålning, det vill säga joniserande elektromagnetisk strålning med kort våglängd (cirka 0,01–10 nm) och höga fotonenergier (100 eV – 100 keV).
Ny!!: Molekyl och Röntgenstrålning · Se mer »
Sammansatt jon
En sammansatt jon eller komplex jon är en atomgrupp, som binds samman av kovalent bindning, men till skillnad från molekyler är nettoladdningen inte noll.
Ny!!: Molekyl och Sammansatt jon · Se mer »
Spektroskopi
prisma, är ett exempel på spektroskopi Spektroskopi är samlingsnamnet för experimentella metoder för att studera spektra.
Ny!!: Molekyl och Spektroskopi · Se mer »
Strukturformel
Lewisstruktur för en vattenmolekyl. En strukturformel är en notation som kemister använder för att visa hur atomerna är bundna till varandra i en molekyl.
Ny!!: Molekyl och Strukturformel · Se mer »
Summaformel
Summaformel är en kemisk formel som anger antalet atomer av olika atomslag i en molekyl genom en beskrivning med de kemiska tecken tätt inpå varandra, till skillnad från en strukturformel som också grafiskt redogör för deras position i förhållande till varandra.
Ny!!: Molekyl och Summaformel · Se mer »
Termodynamik
En fluid (blå) expanderar under upphettning och konstant tryck. Arbetet ''W.
Ny!!: Molekyl och Termodynamik · Se mer »
Vatten
Vatten är en på jorden allmänt förekommande kemisk förening, bestående av väte och syre, som är nödvändig för allt känt liv.
Ny!!: Molekyl och Vatten · Se mer »
Väte
Väte eller hydrogen är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter big bang.
Ny!!: Molekyl och Väte · Se mer »
Vätebindning
Vätebindningar mellan vattenmolekyler här markerade med svart.Vätebindning är en typ av intermolekylär bindning, en kemisk bindning som verkar mellan molekyler.
Ny!!: Molekyl och Vätebindning · Se mer »
VSEPR-teorin
Valence shell electron pair repulsion theory (VSEPR) är en modell som används inom kemin och som syftar till att representera enskilda molekylers geometrier.
Ny!!: Molekyl och VSEPR-teorin · Se mer »
Omdirigerar här:
Molekyler, Molekylär, Molekylärvetenskap.
