Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Installera
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Morfologi (lingvistik) och Urindoeuropeiska

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Morfologi (lingvistik) och Urindoeuropeiska

Morfologi (lingvistik) vs. Urindoeuropeiska

Morfologi eller formlära är den del av lingvistiken som studerar ordens struktur, deras former och bildning. Urindoeuropeiska, protoindoeuropeiska (PIE) eller det indoeuropeiska urspråket kallas det urspråk som med varierande grad av säkerhet kan rekonstrueras utifrån lagar om fonetiska förändringar bland de indoeuropeiska språken.

Likheter mellan Morfologi (lingvistik) och Urindoeuropeiska

Morfologi (lingvistik) och Urindoeuropeiska har 11 saker gemensamt (i Unionpedia): August Schleicher, Genus (språkvetenskap), Kasus, Latin, Modus, Numerus, Person (grammatik), Pluralis, Substantiv, Syntetiska språk, Tempus.

August Schleicher

August Schleicher, född 19 februari 1821 i Meiningen sydväst om Weimar i Thüringen, död 6 december 1868 i Jena, var en tysk språkforskare.

August Schleicher och Morfologi (lingvistik) · August Schleicher och Urindoeuropeiska · Se mer »

Genus (språkvetenskap)

Genus är inom språkvetenskapen en indelning av ett språks substantiv och pronomen i olika klasser med utgångspunkt från deras inverkan på böjningen av artiklar, adjektiv och verb.

Genus (språkvetenskap) och Morfologi (lingvistik) · Genus (språkvetenskap) och Urindoeuropeiska · Se mer »

Kasus

Kasus är en grammatisk kategori för nomen (eller nominalfraser), som markerar dessas funktion i satsen.

Kasus och Morfologi (lingvistik) · Kasus och Urindoeuropeiska · Se mer »

Latin

Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.

Latin och Morfologi (lingvistik) · Latin och Urindoeuropeiska · Se mer »

Modus

Modus (pl. modi eller modus), av latinets modus, m, 'mått', 'sätt', är inom språkvetenskap en böjningskategori hos verb som uttrycker modalitet.

Modus och Morfologi (lingvistik) · Modus och Urindoeuropeiska · Se mer »

Numerus

Numerus (ung. antalsform) är en grammatisk böjningskategori.

Morfologi (lingvistik) och Numerus · Numerus och Urindoeuropeiska · Se mer »

Person (grammatik)

Inom lingvistiken används person för att beskriva vilken roll ett givet nomen spelar i en sats, till exempel huruvida nomenet utpekar talaren, den tilltalade, det omtalade eller någon annan roll.

Morfologi (lingvistik) och Person (grammatik) · Person (grammatik) och Urindoeuropeiska · Se mer »

Pluralis

Pluralis eller plural (flertal) är ett numerus som betecknar flertal.

Morfologi (lingvistik) och Pluralis · Pluralis och Urindoeuropeiska · Se mer »

Substantiv

Substantiv eller namnord är en ordklass.

Morfologi (lingvistik) och Substantiv · Substantiv och Urindoeuropeiska · Se mer »

Syntetiska språk

Syntetiska språk är inom språktypologi en term som används för att beskriva språk där enskilda ord ändrar form (böjs) beroende på grammatisk funktion.

Morfologi (lingvistik) och Syntetiska språk · Syntetiska språk och Urindoeuropeiska · Se mer »

Tempus

Tempus handlar om att beskriva händelser i förhållande till tid. Tempus (latin för "tid") anges hur satsens aktion förhåller sig tidsligt till talögonblicket.

Morfologi (lingvistik) och Tempus · Tempus och Urindoeuropeiska · Se mer »

Listan ovan svarar på följande frågor

Jämförelse mellan Morfologi (lingvistik) och Urindoeuropeiska

Morfologi (lingvistik) har 47 relationer, medan Urindoeuropeiska har 78. Eftersom de har gemensamt 11, är Jaccard index 8.80% = 11 / (47 + 78).

Referenser

Den här artikeln visar sambandet mellan Morfologi (lingvistik) och Urindoeuropeiska. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:

Hallå! Vi är på Facebook nu! »