Snabbare tillgång än webbläsare!
47 relationer: Affix, Agglutinerande språk, Allomorf, Analytiska språk, Aspekt, August Schleicher, Avledning, Böjning (grammatik), Deklination (lingvistik), Filologi, Fri variation, Genus (språkvetenskap), Grekiska, Kasus, Kinesiska, Konjugation, Latin, Lånord, Lemma (ordform), Lexem, Lexikografi, Modersmål, Modus, Morfem, Numerus, Ord, Ordbildning, Ordförråd, Paradigm (lingvistik), Person (grammatik), Personligt pronomen, Pluralis, Prefix, Rotfrukter, Sammansättning (lingvistik), Sandhi, Språkljud, Språkvetenskap, Substantiv, Suffix, Suppletion, Svenska, Syntax, Syntetiska språk, Tempus, Turkiska, Verb.
Affix
Ett affix (latin affixum ' fäst till') är ett morfem som läggs till ett ord för att ändra dess betydelse.
Ny!!: Morfologi (lingvistik) och Affix · Se mer »
Agglutinerande språk
De agglutinerande språken är en undertyp av de syntetiska språken, det vill säga språk där enskilda ord ändrar form för att kunna användas i olika grammatiska sammanhang.
Ny!!: Morfologi (lingvistik) och Agglutinerande språk · Se mer »
Allomorf
Allomorfer är inom lingvistiken varianter av samma morfem, till exempel preteritumsuffixen -de och -te i verben kände respektive lekte.
Ny!!: Morfologi (lingvistik) och Allomorf · Se mer »
Analytiska språk
Analytiska språk eller isolerande språk är en lingvistisk term för att språktypologiskt kategorisera språk som oftare uttrycker grammatiska relationer genom att lägga till eller flytta på ord, än genom morfologi (böjningsformer).
Ny!!: Morfologi (lingvistik) och Analytiska språk · Se mer »
Aspekt
Aspekt är inom grammatiken en böjningskategori av verb som (till exempel genom tillägg av affix eller hjälpverb) anger om ett verbs handling är tillfällig eller upprepad, avslutad eller oavslutad.
Ny!!: Morfologi (lingvistik) och Aspekt · Se mer »
August Schleicher
August Schleicher, född 19 februari 1821 i Meiningen sydväst om Weimar i Thüringen, död 6 december 1868 i Jena, var en tysk språkforskare.
Ny!!: Morfologi (lingvistik) och August Schleicher · Se mer »
Avledning
Avledning kallas en form av ordbildning där ett tilläggsmorfem, som inte kan fungera som ett självständigt ord, tillfogas ett befintligt ord (som då blir rotmorfem).
Ny!!: Morfologi (lingvistik) och Avledning · Se mer »
Böjning (grammatik)
Böjning (även flexion) är en term inom grammatiken och hör till språks morfologi, det vill säga ordens formlära inom lingvistiken.
Ny!!: Morfologi (lingvistik) och Böjning (grammatik) · Se mer »
Deklination (lingvistik)
Deklination (latin declinatio, av declinare, "böja") är inom grammatiken böjningen av nominala ordklasser: substantiv, adjektiv, pronomen och räkneord.
Ny!!: Morfologi (lingvistik) och Deklination (lingvistik) · Se mer »
Filologi
Filologi (från grekiskans φιλολογία, philología - "kärlek till ord") är en forskningsinriktning inom historisk språkvetenskap och en metod inom humanvetenskaperna.
Ny!!: Morfologi (lingvistik) och Filologi · Se mer »
Fri variation
Fri variation innebär att ett fonems olika allofoner kan uppträda utan att den omedelbara språkliga kontexten kräver en given allofon, det vill säga talaren har fritt val bland ett antal allofoner.
Ny!!: Morfologi (lingvistik) och Fri variation · Se mer »
Genus (språkvetenskap)
Genus är inom språkvetenskapen en indelning av ett språks substantiv och pronomen i olika klasser med utgångspunkt från deras inverkan på böjningen av artiklar, adjektiv och verb.
Ny!!: Morfologi (lingvistik) och Genus (språkvetenskap) · Se mer »
Grekiska
Områden där modern grekiska talas. Mörkblått anger där språket är ett officiellt språk. Grekiska (klassisk grekiska: ἑλληνική, hellēnikḗ; nygrekiska: ελληνικά, elliniká) utgör en egen gren av de indoeuropeiska språken.
Ny!!: Morfologi (lingvistik) och Grekiska · Se mer »
Kasus
Kasus är en grammatisk kategori för nomen (eller nominalfraser), som markerar dessas funktion i satsen.
Ny!!: Morfologi (lingvistik) och Kasus · Se mer »
Kinesiska
Kinesiska är ett sinotibetanskt språk.
Ny!!: Morfologi (lingvistik) och Kinesiska · Se mer »
Konjugation
Konjugationer grupper av ett språks verb, som urskiljs av grammatiker för att få överblick över verbböjningssystemet.
Ny!!: Morfologi (lingvistik) och Konjugation · Se mer »
Latin
Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.
Ny!!: Morfologi (lingvistik) och Latin · Se mer »
Lånord
ord.
Ny!!: Morfologi (lingvistik) och Lånord · Se mer »
Lemma (ordform)
Lemma är i lingvistiska sammanhang grundformen (uppslagsformen) av ett ord i en ordbok.
Ny!!: Morfologi (lingvistik) och Lemma (ordform) · Se mer »
Lexem
Ett lexem är en abstrakt enhet som omfattar alla böjningsformer av en betydelseenhet, det vill säga ett ordMel'čuk, Aspects of the Theory of Morphology, Volume 10.
Ny!!: Morfologi (lingvistik) och Lexem · Se mer »
Lexikografi
Lexikografi är den vetenskapliga disciplin som studerar ordböcker och lexikon.
Ny!!: Morfologi (lingvistik) och Lexikografi · Se mer »
Modersmål
Modersmål eller förstaspråk (L1) är det språk som en person först lär sig tala som litet barn.
Ny!!: Morfologi (lingvistik) och Modersmål · Se mer »
Modus
Modus (pl. modi eller modus), av latinets modus, m, 'mått', 'sätt', är inom språkvetenskap en böjningskategori hos verb som uttrycker modalitet.
Ny!!: Morfologi (lingvistik) och Modus · Se mer »
Morfem
Ett morfem eller ordled är den minsta betydelsebärande enheten i ett språk.
Ny!!: Morfologi (lingvistik) och Morfem · Se mer »
Numerus
Numerus (ung. antalsform) är en grammatisk böjningskategori.
Ny!!: Morfologi (lingvistik) och Numerus · Se mer »
Ord
Ett ord är en betydelsebärande ljud- eller teckenkombination som förekommer självständigt.
Ny!!: Morfologi (lingvistik) och Ord · Se mer »
Ordbildning
Ordbildning, eller derivation, är läran om hur självständiga ord, s.k. lexem, är morfologiskt relaterade till varandra.
Ny!!: Morfologi (lingvistik) och Ordbildning · Se mer »
Ordförråd
Ordförråd (vokabulär, lexikalisk) är de ord som finns i ett språk.
Ny!!: Morfologi (lingvistik) och Ordförråd · Se mer »
Paradigm (lingvistik)
Ett paradigm (från grekiska paradeigma "mönsterbild") är ett ords olika böjningsformer betraktade som mönster (böjningsmönster) för en grupp ord med samma böjningssätt.
Ny!!: Morfologi (lingvistik) och Paradigm (lingvistik) · Se mer »
Person (grammatik)
Inom lingvistiken används person för att beskriva vilken roll ett givet nomen spelar i en sats, till exempel huruvida nomenet utpekar talaren, den tilltalade, det omtalade eller någon annan roll.
Ny!!: Morfologi (lingvistik) och Person (grammatik) · Se mer »
Personligt pronomen
Personliga pronomen är en typ av pronomen som uttrycker en viss grammatisk person.
Ny!!: Morfologi (lingvistik) och Personligt pronomen · Se mer »
Pluralis
Pluralis eller plural (flertal) är ett numerus som betecknar flertal.
Ny!!: Morfologi (lingvistik) och Pluralis · Se mer »
Prefix
Prefix är en förstavelse som sätts i början av ett ord för att ändra ordets betydelse, till exempel o-laglig, im-populär, pro-gressiv eller "pre"-fix.
Ny!!: Morfologi (lingvistik) och Prefix · Se mer »
Rotfrukter
Rotfrukter eller rotsaker är ett vardagligt uttryck för hela rötter och rotdelar som används som livsmedel.
Ny!!: Morfologi (lingvistik) och Rotfrukter · Se mer »
Sammansättning (lingvistik)
Sammansättning är ett sammansatt lexem, dvs en betydelseenhet som är sammansatt av flera självständiga ord, och är den vanligaste formen av ordbildning i svenska språket.
Ny!!: Morfologi (lingvistik) och Sammansättning (lingvistik) · Se mer »
Sandhi
Sandhi (från sanskrit: संधि, saṃdhi) är inom lingvistiken ett begrepp för flera olika slags uttalsförändringar som kan uppstå i skarven mellan ord eller morfem.
Ny!!: Morfologi (lingvistik) och Sandhi · Se mer »
Språkljud
Språkljud (engelska speech sound) är inom lingvistiken en mångtydig term.
Ny!!: Morfologi (lingvistik) och Språkljud · Se mer »
Språkvetenskap
Språkvetenskap eller lingvistik är vetenskapen om mänskligt språk.
Ny!!: Morfologi (lingvistik) och Språkvetenskap · Se mer »
Substantiv
Substantiv eller namnord är en ordklass.
Ny!!: Morfologi (lingvistik) och Substantiv · Se mer »
Suffix
Suffix (även postfix eller ändelse) är en betydelsebärande orddel (morfem) som placeras efter rotmorfemet, (eller i sammansatta ord rotmorfemen), men som i sig själv inte kan utgöra ett självständigt ord.
Ny!!: Morfologi (lingvistik) och Suffix · Se mer »
Suppletion
Suppletion innebär i språkvetenskapen att en lucka i ett ords böjning fylls av en form vars stam är etymologiskt obesläktad med övriga formers.
Ny!!: Morfologi (lingvistik) och Suppletion · Se mer »
Svenska
Svenska är ett östnordiskt språk som talas av ungefär tio miljoner personer, främst i Sverige där språket har en dominant ställning som huvudspråk, men även som det ena nationalspråket i Finland och som enda officiella språk på Åland.
Ny!!: Morfologi (lingvistik) och Svenska · Se mer »
Syntax
Syntax (av grekiska σύνταξις, sýntaxis; "sammanställning", av σύν, "samman", och τάξις, "ordning", "sekvens") eller satslära är en del av grammatiken.
Ny!!: Morfologi (lingvistik) och Syntax · Se mer »
Syntetiska språk
Syntetiska språk är inom språktypologi en term som används för att beskriva språk där enskilda ord ändrar form (böjs) beroende på grammatisk funktion.
Ny!!: Morfologi (lingvistik) och Syntetiska språk · Se mer »
Tempus
Tempus handlar om att beskriva händelser i förhållande till tid. Tempus (latin för "tid") anges hur satsens aktion förhåller sig tidsligt till talögonblicket.
Ny!!: Morfologi (lingvistik) och Tempus · Se mer »
Turkiska
Turkiska (Türkçe) eller turkietturkiska är ett turkspråk vars ursprungsområde är Centralasien.
Ny!!: Morfologi (lingvistik) och Turkiska · Se mer »
Verb
Verb (av lat. verbum, ord) är en ordklass som innehåller ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande.
Ny!!: Morfologi (lingvistik) och Verb · Se mer »
