Likheter mellan Persiska och Turkiska
Persiska och Turkiska har 47 saker gemensamt (i Unionpedia): Adjektiv, Alveolar konsonant, Arabiska, Arabiska alfabetet, Artikel (grammatik), Attribut (lingvistik), Betoning, Centralasien, Dativ, Fonologi, Frikativa, Futurum, Genus (språkvetenskap), Glottal konsonant, Grammatik, Grundordföljd, Imperativ, Internationella fonetiska alfabetet, Kasus, Klusil, Konsonant, Kurdiska, Lånord, Medeltiden, Modus, Nasal konsonant, Objekt (satsdel), Optativ, Ordstam, Palatal konsonant, ..., Persiska, Person (grammatik), Predikat, Presens, Preteritum, Standardspråk, Subjekt (satsdel), Svenska, Syntax, Tempus, Tonande konsonant, Turkiet, Turkmeniska, Västeuropa, Velar konsonant, Verb, Vokal. Förläng index (17 mer) »
Adjektiv
Adjektiv är en ordklass.
Adjektiv och Persiska · Adjektiv och Turkiska ·
Alveolar konsonant
En alveolar fon uttalas genom att tungan förs samman med tandköttet, vid framtändernas fäste.
Alveolar konsonant och Persiska · Alveolar konsonant och Turkiska ·
Arabiska
Arabiska är det största av de semitiska och afroasiatiska språken och ett av de fem största språken i världen.
Arabiska och Persiska · Arabiska och Turkiska ·
Arabiska alfabetet
Spridning av det arabiska alfabetet. I mörkgröna områden används enbart arabiska alfabetet; i ljusgröna områden används det parallellt med andra skriftspråk. ”Arabiska”, skrivet med det arabiska alfabetet. Arabiska alfabetet används för att skriva det arabiska språket, liksom ett antal andra språk som persiska, urdu och uiguriska.
Arabiska alfabetet och Persiska · Arabiska alfabetet och Turkiska ·
Artikel (grammatik)
inga artiklar I grammatiken är en artikel ett formord eller ett suffix som anger substantivets bestämdhet till genus, numerus och kasus.
Artikel (grammatik) och Persiska · Artikel (grammatik) och Turkiska ·
Attribut (lingvistik)
Attribut har inom grammatiken två funktioner: dels används attribut som bestämningar i fraser, dels som satsdelar.
Attribut (lingvistik) och Persiska · Attribut (lingvistik) och Turkiska ·
Betoning
Betoning är en språkvetenskaplig term för vilken stavelse man lägger trycket på när man uttalar ett ord.
Betoning och Persiska · Betoning och Turkiska ·
Centralasien
Centralasien enligt en vanlig modern definition (mellan- och mörkbrunt) samt enligt Unescos vidare definition (gulbrunt). Det politiska Centralasien. Centralasien är en geografisk region i centrala Asien.
Centralasien och Persiska · Centralasien och Turkiska ·
Dativ
Dativ är i den grammatiska morfologin det kasus som anger att ett ord fungerar som indirekt objekt i en sats.
Dativ och Persiska · Dativ och Turkiska ·
Fonologi
Fonologi (av grekiskans phōnē, "ljud", och logia, "lära", även kallat fonematik, främst av engelska strukturalistiska fonologer) är vetenskapen om språkljudens och prosodins interna funktion.
Fonologi och Persiska · Fonologi och Turkiska ·
Frikativa
Frikativor (plural av frikativa) är samlingsnamnet för kontinuerliga brusande språkljud.
Frikativa och Persiska · Frikativa och Turkiska ·
Futurum
Futurum handlar om sådant som ännu inte inträffat. Futurum (latin: neutrum av futurus, 'framtida') är ett tempus som beskriver en händelse i framtiden.
Futurum och Persiska · Futurum och Turkiska ·
Genus (språkvetenskap)
Genus är inom språkvetenskapen en indelning av ett språks substantiv och pronomen i olika klasser med utgångspunkt från deras inverkan på böjningen av artiklar, adjektiv och verb.
Genus (språkvetenskap) och Persiska · Genus (språkvetenskap) och Turkiska ·
Glottal konsonant
En glottal fon är ett språkljud som bildas genom att stämläpparna (stämbanden) förs samman.
Glottal konsonant och Persiska · Glottal konsonant och Turkiska ·
Grammatik
Grammatik (Från grekiska: γραμματική, grammatikí) är det regelsystem för språk som beskriver hur morfem (orddelar) kombineras för att bilda ord och dessa i sin tur kombineras för att skapa förståeliga satser och meningar.
Grammatik och Persiska · Grammatik och Turkiska ·
Grundordföljd
Grundordföljd är vilken ordning fraser kommer i en prototypisk huvudsats.
Grundordföljd och Persiska · Grundordföljd och Turkiska ·
Imperativ
Imperativ är ett verbmodus med vilket man formulerar en uppmaning.
Imperativ och Persiska · Imperativ och Turkiska ·
Internationella fonetiska alfabetet
Det internationella fonetiska alfabetet, förkortat IPA (av engelskans International Phonetic Alphabet), är ett fonetiskt alfabet.
Internationella fonetiska alfabetet och Persiska · Internationella fonetiska alfabetet och Turkiska ·
Kasus
Kasus är en grammatisk kategori för nomen (eller nominalfraser), som markerar dessas funktion i satsen.
Kasus och Persiska · Kasus och Turkiska ·
Klusil
Klusiler (explosiva konsonantljud) är samlingsnamnet på foner som produceras genom att luftvägen obstrueras med tungans eller läpparnas hjälp, varpå ett lufttryck byggs upp i munhålan och halsen (ocklusionsfasen).
Klusil och Persiska · Klusil och Turkiska ·
Konsonant
En konsonant, eller ett konsonantljud, är ett språkljud som bildas genom en markant förträngning eller total avspärrning av svalget och munhålan.
Konsonant och Persiska · Konsonant och Turkiska ·
Kurdiska
Kurdiska (Kurdî, کوردی; från medelpersiskans 𐭪𐭥𐭫𐭲 kwrt- "nomadisk") är den moderna benämningen på ett kontinuum av flera olika nordvästiranska språk inom den indoeuropeiska språkfamiljen och talas framförallt i Kurdistan som täcker delar av Iran, Irak, Syrien, Armenien och Turkiet.
Kurdiska och Persiska · Kurdiska och Turkiska ·
Lånord
ord.
Lånord och Persiska · Lånord och Turkiska ·
Medeltiden
Byggplats under högmedeltiden. Illumination i en medeltida handskrift. Leo III. Från kalendern ''Les Très Riches Heures du Duc de Berry''. Medeltiden är en traditionell benämning på en period av Västerlandets historia som ligger mellan antiken och modern tid.
Medeltiden och Persiska · Medeltiden och Turkiska ·
Modus
Modus (pl. modi eller modus), av latinets modus, m, 'mått', 'sätt', är inom språkvetenskap en böjningskategori hos verb som uttrycker modalitet.
Modus och Persiska · Modus och Turkiska ·
Nasal konsonant
Nasaler är samlingsnamnet på konsonanter som produceras genom att vägen till näshålan öppnas.
Nasal konsonant och Persiska · Nasal konsonant och Turkiska ·
Objekt (satsdel)
Objekt är ett satsled som fungerar som bestämning till transitiva verb.
Objekt (satsdel) och Persiska · Objekt (satsdel) och Turkiska ·
Optativ
Optativ (ytterst av latin opto 'önska (sig)', 'begära') är ett modus, som förekommer i vissa språks verbböjning.
Optativ och Persiska · Optativ och Turkiska ·
Ordstam
En ordstam är den grundläggande del av ett ord till vilket ett affix kan fogas för att fylla olika syntaktiska funktioner.
Ordstam och Persiska · Ordstam och Turkiska ·
Palatal konsonant
En palatal fon uttalas genom att tungan trycks mot gommen.
Palatal konsonant och Persiska · Palatal konsonant och Turkiska ·
Persiska
Geografisk utbredning av persiska som modersmål Persiska (persiska: فارسی, fārsi, /fɒːɾsiː/), är ett iranskt språk inom den indoiranska grenen av de indoeuropeiska språken.
Persiska och Persiska · Persiska och Turkiska ·
Person (grammatik)
Inom lingvistiken används person för att beskriva vilken roll ett givet nomen spelar i en sats, till exempel huruvida nomenet utpekar talaren, den tilltalade, det omtalade eller någon annan roll.
Persiska och Person (grammatik) · Person (grammatik) och Turkiska ·
Predikat
Predikat är en satsdel som normalt utgörs av eller innehåller satsens finita verb, till exempel fiskade i Erik fiskade.
Persiska och Predikat · Predikat och Turkiska ·
Presens
Presens är det tempus som vanligtvis uttrycker vad som händer just nu.
Persiska och Presens · Presens och Turkiska ·
Preteritum
Preteritum, eller dåtid, är ett tempus i bland annat svenska och andra germanska språk, som används allmänt för att beteckna dåtid.
Persiska och Preteritum · Preteritum och Turkiska ·
Standardspråk
Standardspråk, riksspråk eller högspråk är den form av ett språk som är allmänt accepterad och stiliskt neutral, till skillnad från till exempel olika dialekter.
Persiska och Standardspråk · Standardspråk och Turkiska ·
Subjekt (satsdel)
Subjekt är ett nominalt satsled som tillsammans med predikatet utgör kärnan i en sats.
Persiska och Subjekt (satsdel) · Subjekt (satsdel) och Turkiska ·
Svenska
Svenska är ett östnordiskt språk som talas av ungefär tio miljoner personer, främst i Sverige där språket har en dominant ställning som huvudspråk, men även som det ena nationalspråket i Finland och som enda officiella språk på Åland.
Persiska och Svenska · Svenska och Turkiska ·
Syntax
Syntax (av grekiska σύνταξις, sýntaxis; "sammanställning", av σύν, "samman", och τάξις, "ordning", "sekvens") eller satslära är en del av grammatiken.
Persiska och Syntax · Syntax och Turkiska ·
Tempus
Tempus handlar om att beskriva händelser i förhållande till tid. Tempus (latin för "tid") anges hur satsens aktion förhåller sig tidsligt till talögonblicket.
Persiska och Tempus · Tempus och Turkiska ·
Tonande konsonant
En konsonant fon är tonande om röstkällan är aktiv under uttalet, till exempel att stämbanden är spända.
Persiska och Tonande konsonant · Tonande konsonant och Turkiska ·
Turkiet
Turkiet (Türkiye), officiellt Republiken Turkiet (Türkiye Cumhuriyeti), är ett eurasiskt land som sträcker sig över halvön Anatolien i sydvästra Asien och Östra Thrakien på Balkanhalvön i sydöstra Europa.
Persiska och Turkiet · Turkiet och Turkiska ·
Turkmeniska
Turkmeniska (Түркмен, Türkmen, Түркмен дили, Türkmen dili) är ett sydvästligt turkspråk som talas av omkring 5 miljoner.
Persiska och Turkmeniska · Turkiska och Turkmeniska ·
Västeuropa
Europeiska unionen Västeuropa är i strikt geografisk bemärkelse den västra delen av världsdelen Europa.
Persiska och Västeuropa · Turkiska och Västeuropa ·
Velar konsonant
En velar fon uttalas genom att tungryggen trycks mot den mjuka gommen.
Persiska och Velar konsonant · Turkiska och Velar konsonant ·
Verb
Verb (av lat. verbum, ord) är en ordklass som innehåller ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande.
Persiska och Verb · Turkiska och Verb ·
Vokal
En vokal är ett språkljud som bildas utan förträngning eller avspärrning i de delar av talapparaten som är ovanför glottis.
Listan ovan svarar på följande frågor
- I vad som verkar Persiska och Turkiska
- Vad har gemensamt Persiska och Turkiska
- Likheter mellan Persiska och Turkiska
Jämförelse mellan Persiska och Turkiska
Persiska har 152 relationer, medan Turkiska har 209. Eftersom de har gemensamt 47, är Jaccard index 13.02% = 47 / (152 + 209).
Referenser
Den här artikeln visar sambandet mellan Persiska och Turkiska. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök: