Prebende och Vreta klosters kyrka

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Prebende och Vreta klosters kyrka

Prebende vs. Vreta klosters kyrka

Prebende (medeltidslat. præbenda "kosthåll", av lat. præbeo "erbjuda", "skänka", var ett godsinnehav i form av gårdar eller andra ägor vars inkomst användes till att betala lönen för en viss befattning inom kyrka eller skola som inte var kopplade till pastoratet självt. Efter reformationen, då alla prebenden drogs in till kronan användes det främst om prebendepastorat, ett pastorat vars tionde var avsett att bekosta sådana befattningar. De olika prebendepastoraten hörde till en huvudtjänst, och tillsattes därför genom att någon fick huvudtjänsten och inte genom särskild ansökan eller tillsättning. Benämningen har uppkommit av att inkomster från vissa församlingar anvisades till gemensamt underhåll åt munkar och klerker (præbenda quotidiana in refectorio ad majorem mensam) och sedermera anslogs till underhåll åt kaniker var för sig. Efter reformationen bibehölls prebenden åt biskopar och domkapitelsledamöter i Sverige, och tilldelades sedermera även teologie adjunkter vid universiteten samt några andra kyrkliga ämbets- och tjänstemän, via Uppsala universitets privilegier. Det innebar till exempel att Skånings-Åsaka församling var prebende åt biskopen i Skara och att Stora Kils pastorat var prebende åt biskopen i Karlstad, båda ganska nära sina respektive stiftsstäder. Så småningom fick även professorer utanför teologiska fakulteter prebenden som löneförbättring, om de först lät prästviga sig. Prebendepastoratens antal blev senare betydligt reducerat, och från år 1910 fanns sådana förenade endast med biskopsämbetena (med undantag för det 1904 bildade Luleå), de teologiska professurerna i Uppsala och Lund (med ett undantag för vardera platsen) samt med fyra teologie lektorsbefattningar (i Västerås, Växjö, Karlstad och Härnösand). Dessa avskaffades 1921–1923. Domprosttjänsterna i Uppsala och Lund var också undantagna, och förblev prebenden åt professorerna i praktisk teologi till och med 1941. Även kyrkoherdetjänsten i Visby utgjorde prebende till biskopen av Visby till och med 1986. Som längst levde alltså prebendeinstitutionen kvar i Visby. Vreta klosters kyrka är en kyrkobyggnad i Vreta klosters socken och församlingskyrka för Vreta klosters församling i Östergötland.

Biskop

gammalkatolska traditionen. En biskop (från grekiskans epískopos, ungefär ’tillsynsman’) är en person med en viss sorts ämbete inom flera religiösa institutioner.

Biskop och Prebende · Biskop och Vreta klosters kyrka · Se mer »

Domkapitel

Domkapitel är i såväl medeltida som nutida katolsk eller anglikansk mening ett kollegium av präster kallade kaniker (latin: canonici), som är knutna till en domkyrka och förrättar daglig korbön där.

Domkapitel och Prebende · Domkapitel och Vreta klosters kyrka · Se mer »

Pastorat

Pastorat är en indelningsenhet inom en kyrka och består av en eller flera församlingar.

Pastorat och Prebende · Pastorat och Vreta klosters kyrka · Se mer »

Reformationen

Lucas Cranach den äldres ''Porträtt av Martin Luther'' (1483–1546). Målad 1529 och utställd på Uffizierna. Huldrych Zwingli (1484–1531). Jean Calvin (1509–1564). Reformationen är de rörelser inom den västerländska kristendomen som pågick under flera hundra år med början under 1200-talet och som fick till följd att olika protestantiska eller reformatoriska samfund, såsom den lutherska, den reformerta och den anglikanska kyrkan samt radikal-reformatoriska grupper såsom anabaptisterna och unitarierna på 1500-talet knoppades av från Romersk-katolska kyrkan.

Prebende och Reformationen · Reformationen och Vreta klosters kyrka · Se mer »