43 relationer: Antiken, Aristarchos (astronom), Aritmetik, Astronomi, Crotone, De fria konsterna, Esoterism, Filolaos, Filosofi, Geometri, Heliocentrisk bana, Hestia, Idévärlden, Italien, Jorden, Katedralskola, Kosmos, Kult (religion), Magna Graecia, Matematik, Medeltiden, Musik, Musikteori, Mystik, Numerologi, Orficism, Politik, Pythagoras, Pythagoras komma, Pythagoras sats, Pythagoreion, Pythagoreisk stämning, Pythagoreisk trippel, Quadrivium, Religion, Sekt, Sfärernas harmoni, Solen, Solsystemet, Tal, Universitet, Vetenskap, 530-talet f.Kr..
Antiken
Antiken (av latin antiquus, "forntida", "gammaldags", av ante, "före") är en epok i Medelhavsområdets historia.
Ny!!: Pythagoréerna och Antiken · Se mer »
Aristarchos (astronom)
Aristarchos, staty vid Aristotelesuniversitetet i Thessaloniki Aristarchos från Samos, född omkring 310 f Kr, död 230 f Kr, var en grekisk astronom och matematiker.
Ny!!: Pythagoréerna och Aristarchos (astronom) · Se mer »
Aritmetik
Aritmetik, räknelära, (från grekiskan arithmein: räkna, arithmetike: räknekonst, arithmos: tal) är den gren inom matematiken som behandlar räknande.
Ny!!: Pythagoréerna och Aritmetik · Se mer »
Astronomi
Astronomi (ἀστρονομία; bokstavligen "stjärnonas lag") är vetenskapen om himlakropparna och universum.
Ny!!: Pythagoréerna och Astronomi · Se mer »
Crotone
Crotone (grekiska: Κρότων; latin: Crotona) är en kommun och stad i Kalabrien i Italien.
Ny!!: Pythagoréerna och Crotone · Se mer »
De fria konsterna
alt.
Ny!!: Pythagoréerna och De fria konsterna · Se mer »
Esoterism
Esoterism (från grekiskans iso, inuti och ter som har med motsättning att göra) är ett svårdefinierat begrepp som vanligen syftar på hemliga läror och fördolda kunskaper knutna till hemliga sällskap.
Ny!!: Pythagoréerna och Esoterism · Se mer »
Filolaos
Filolaos var en grekisk filosof och astronom från Kroton som verkade under 400-talet f.Kr. Han hörde till pythagoréernas krets och författade en skrift ”Om naturen”, som definierade skolans idéer och gjorde dessa kända.
Ny!!: Pythagoréerna och Filolaos · Se mer »
Filosofi
Tänkaren av Auguste Rodin. Filosofi, från grekiskans philosophía (φιλοσοφία), "kärlek till vishet", är en akademisk disciplin som systematiskt studerar frågor om bland annat rationalitet, kunskap, värden, medvetande och existens.
Ny!!: Pythagoréerna och Filosofi · Se mer »
Geometri
höger passare används för att rita cirklar. Geometri (grekiska: γεωμετρια geometria, av γεω geo ”jord”, och μετρια metria ”mäta”) är en gren av matematiken där man studerar vilka egenskaper figurer har i ett rum eller, mer generellt, rumsliga samband.
Ny!!: Pythagoréerna och Geometri · Se mer »
Heliocentrisk bana
Ett heliocentriskt solsystem som föreslaget av Nicolaus Copernicus Heliocentrisk betyder med solen i centrum.
Ny!!: Pythagoréerna och Heliocentrisk bana · Se mer »
Hestia
Hestia Giustiniani, marmorstaty i Museo Torlonia i Rom. Hestia (Klassisk grekiska: Ἑστία, 'härd') är i den grekiska mytologin hemmets och den husliga härdens evigt jungfruliga gudinna som ger människorna säkerhet för hus och hem.
Ny!!: Pythagoréerna och Hestia · Se mer »
Idévärlden
Platon utvecklade läran om idévärlden. Idévärlden är en filosofisk term, som kan anses ha utgjort grunden för idealismen.
Ny!!: Pythagoréerna och Idévärlden · Se mer »
Italien
Italien (Italia), formellt Republiken Italien (Repubblica ItalianaI Italien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktonta (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Italiens officiella namn enligt följande.
Ny!!: Pythagoréerna och Italien · Se mer »
Jorden
Jorden är den tredje planeten från solen och den största av de så kallade stenplaneterna i solsystemet.
Ny!!: Pythagoréerna och Jorden · Se mer »
Katedralskola
Porten till Sankt Patricks körkatedralskola på Irland, grundad 1432. Katedralskola, domkyrkoskola, stiftskola, var en skolform som uppkom under medeltiden.
Ny!!: Pythagoréerna och Katedralskola · Se mer »
Kosmos
den geocentriska världsbilden befinner sig jorden i centrum av universum. Bild från 1493 (''Nürnbergkrönikan''). Kosmos, (grekiska: κόσμος, kosmos, ungefär: "ordningen i världen", "den ordnade världen", även "dekoration") avser i astronomi samma sak som universum, eller ett hypotetiskt multiversum, och i den klassiska filosofin motsatsen och jämvikten till kaos.
Ny!!: Pythagoréerna och Kosmos · Se mer »
Kult (religion)
Kult är ceremoniella handlingar som hör till en organiserad gudsdyrkan och utgör religionens mest påtagliga yttring utåt.
Ny!!: Pythagoréerna och Kult (religion) · Se mer »
Magna Graecia
Magna Graecia ("Storgrekland", grekiska Megalê Hellas/Μεγάλη Ελλάς) är det latinska namnet på de områden som koloniserades av grekiska bosättare från 800-talet f.Kr. Magna Graecia omfattade normalt södra Italien, ofta oräknat det grekiska Sicilien.
Ny!!: Pythagoréerna och Magna Graecia · Se mer »
Matematik
arkivdatum.
Ny!!: Pythagoréerna och Matematik · Se mer »
Medeltiden
Byggplats under högmedeltiden. Illumination i en medeltida handskrift. Leo III. Från kalendern ''Les Très Riches Heures du Duc de Berry''. Medeltiden är en traditionell benämning på en period av Västerlandets historia som ligger mellan antiken och modern tid.
Ny!!: Pythagoréerna och Medeltiden · Se mer »
Musik
Musikanter i Katmandu. Till vänster tablas. Till höger en sorts harmonium. Musik är en form av konstnärligt, emotionellt och kulturellt uttryck, framförallt i följder av ljud och toner med hjälp av särskilda instrument eller den mänskliga rösten.
Ny!!: Pythagoréerna och Musik · Se mer »
Musikteori
Musikteori, ibland musiklära, är läran om musikens uppbyggnad och form ur ett dels praktiskt hantverkligt, dels i viss mån naturvetenskapligt perspektiv (se akustik), även hur den uppfattas och varför.
Ny!!: Pythagoréerna och Musikteori · Se mer »
Mystik
Mystik (senlatin theologia mystica, av latin mysticus "som hör till mysterierna", även "hemlighetsfull", från grekiska mystikos, "invigd", "som hör till mysterierna", "hemlighetsfull") betecknar en religiös eller filosofisk åskådning vars anhängare söker nå förening med det översinnliga eller gudomliga eller kännedom om den sanna verkligheten genom att kontemplativt fördjupa sig i den inre erfarenheten.
Ny!!: Pythagoréerna och Mystik · Se mer »
Numerologi
Numerologi (talmystik, talsymbolik, siffermystik) är tron på olika tals innebörd.
Ny!!: Pythagoréerna och Numerologi · Se mer »
Orficism
Orfeus med djur, avbildad i en romersk golvmosaik Orficism, eller Orfism, är en mystisk grekisk religionsform från 600-talet f.Kr. som ansågs grundad av Orfeus.
Ny!!: Pythagoréerna och Orficism · Se mer »
Politik
Politik (från grekiska: πόλις) betyder ursprungligen 'statskonst', och avser som regel alla de åtgärder och handlingar som hör till det allmänna livet (kommuner, stater, mellanstater), och inrymmer allt från diskussioner om offentliga angelägenheter till statlig verksamhet och organisation.
Ny!!: Pythagoréerna och Politik · Se mer »
Pythagoras
Pythagoras (grekiska), född ca 570 f.Kr., död ca 495 f.Kr., var en grekisk filosof och matematiker.
Ny!!: Pythagoréerna och Pythagoras · Se mer »
Pythagoras komma
Pythagoras komma, även pythagoreiskt komma, är inom musiken ett fenomen som betecknar skillnaden mellan 12 rena kvinter och 7 oktaver, en skillnad på närmare 1/4 liksvävande halvtonsteg.
Ny!!: Pythagoréerna och Pythagoras komma · Se mer »
Pythagoras sats
Enligt Pythagoras sats är arean av den röda kvadraten samma som arean av de blå och gröna kvadraterna tillsammans. Sambandet mellan ''a'', ''b'' och ''c'' är således ''a''2 + ''b''2.
Ny!!: Pythagoréerna och Pythagoras sats · Se mer »
Pythagoreion
Pythagoreion (grekiska: Πυθαγόρειο Σάμου) är en historisk befäst hamn på ön Samos, Grekland.
Ny!!: Pythagoréerna och Pythagoreion · Se mer »
Pythagoreisk stämning
Pythagoreisk stämning är en stämning av skalans toner – ett tonsystem – baserat på rena kvinter.
Ny!!: Pythagoréerna och Pythagoreisk stämning · Se mer »
Pythagoreisk trippel
En egyptisk triangel. En pythagoreisk trippel är inom talteorin tre positiva heltal x, y och z som uppfyller den diofantiska ekvationen x2 + y2.
Ny!!: Pythagoréerna och Pythagoreisk trippel · Se mer »
Quadrivium
Quadrivium (plural: quadrivia) betecknar de ämnen som under Antiken undervisades efter trivium.
Ny!!: Pythagoréerna och Quadrivium · Se mer »
Religion
Världsreligionernas geografiska utbredning. Världsreligionernas fördelning per land. De huvudsakliga religiösa grupperna som andelar av världens befolkning år 2005 enligt ''Encyclopaedia Britannica''. Människors anslutande till de huvudsakliga religiösa grupperna kan summeras så här: Abrahamitiska religioner: 53,5%, Indiska religioner: 19,7%, Icke-religiösa: 14,3%, Östasiatiska religioner: 6,5%, Naturreligioner: 4,0%, Nya religiösa rörelser: 2,0%. Religion är ett sociokulturellt system av specificerade beteenden, praktiker, moraliska och etiska principer, världsåskådningar, texter, helgedomar, profetior och organisationer, som kopplar människolivet till övernaturliga, transcendentala och andliga företeelser.
Ny!!: Pythagoréerna och Religion · Se mer »
Sekt
Sekt är ett sociologiskt begrepp för att ange en viss typ av social gruppering.
Ny!!: Pythagoréerna och Sekt · Se mer »
Sfärernas harmoni
Sfärernas harmoni eller sfärernas musik är ett begrepp sprunget ur grekiska astronomers, från Platon till Ptolemaios, utveckling av homocentriska roterande sfärer, som förklaring till himlakropparnas skenbara rörelser.
Ny!!: Pythagoréerna och Sfärernas harmoni · Se mer »
Solen
Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.
Ny!!: Pythagoréerna och Solen · Se mer »
Solsystemet
Planeter och dvärgplaneter i solsystemet. Planeternas storlek är i skala, men inte det relativa avståndet till solen. En ramsa från 1950-talet för att lära sig planeternas namn, och ordning från solen räknat. Solsystemet är det vardagliga namnet på vårt planetsystem där bland annat solen, jorden och månen ingår.
Ny!!: Pythagoréerna och Solsystemet · Se mer »
Tal
50px Delmängder till komplexa tal. Tal är ett matematiskt grundbegrepp som används för att representera olika storheter, det vill säga sådant som går att mäta i bestämda måttenheter, till exempel antal, längd, vikt, volym, temperatur och tryck.
Ny!!: Pythagoréerna och Tal · Se mer »
Universitet
Uppsala universitet grundades 1477 och är det äldsta i Sverige. Det tillhör också Coimbragruppen. Universitet är ett högre lärosäte med forskning och utbildning.
Ny!!: Pythagoréerna och Universitet · Se mer »
Vetenskap
Personifiering av vetenskap, i Paris. Vetenskap beskrivs ofta som produktion av ny kunskap med systematiska metoder.
Ny!!: Pythagoréerna och Vetenskap · Se mer »
530-talet f.Kr.
Ingen beskrivning.
Ny!!: Pythagoréerna och 530-talet f.Kr. · Se mer »
Omdirigerar här:
Pytagore, Pytagoreer, Pytagoreerna, Pytagoreisk, Pytagoré, Pytagoréer, Pytagoréerna, Pythagore, Pythagoreer, Pythagoreerna, Pythagoreisk, Pythagoré, Pythagoréer.