Snabbare tillgång än webbläsare!Likheter mellan Pärnu och Slaget vid Narva
Pärnu och Slaget vid Narva har 9 saker gemensamt (i Unionpedia): Andra världskriget, Ösel, Estland, Karl XII, Kurfurstendömet Sachsen, Ryssland, Slaget vid Hummelshof, Stora nordiska kriget, Tallinn.
Andra världskriget
Andra världskriget var en väpnad konflikt som pågick från hösten 1939 till hösten 1945, med inledande konflikter redan 1938 och tidigare, och involverade de flesta av världens nationer, inklusive alla stormakter, vilka till slut bildade två motsatta militärallianser: de allierade, ledda av Storbritannien, vilka stod mot axelmakterna, ledda av Nazityskland.
Andra världskriget och Pärnu · Andra världskriget och Slaget vid Narva ·
Ösel
Satellitbild Angla Ösel (Saaremaa; 'Öland' av estniska saare 'ö' och maa 'land') är en ö i Östersjön som tillhör Estland.
Ösel och Pärnu · Ösel och Slaget vid Narva ·
Estland
Estland (estniska: Eesti), officiellt Republiken Estland (Eesti Vabariik, från vaba, "fri", och riik, "stat, rike"), är en republik i Baltikum i Nordeuropa.
Estland och Pärnu · Estland och Slaget vid Narva ·
Karl XII
Karl XII, född 17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm, död 30 november (11 december enligt n.s.) 1718 i Fredrikshald i Norge, var kung av Sverige från 1697 till sin död, likaså hertig över Pfalz-Zweibrücken mellan 1697 och 1718 under namnet Karl II. Karl XII:s regeringstid tillhör de mest omdiskuterade och kontroversiella vad gäller de svenska kungarna. Han brukar betraktas som en skicklig militär ledare och en krigslysten kung, vars liv har givit upphov till ett flertal skrifter och kulturella verk, inklusive en populär biografi skriven av filosofen Voltaire, liksom bidragit till en polariserad debatt kring hans eftermäle och om omständigheterna rörande hans död. Karl XII tog makten över stormaktsriket Sverige år 1697 som enväldig kung. Huvuddelen av sin regeringstid tillbringade han i fält under stora nordiska kriget, där han bekrigade en trippelallians bestående av Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland, som under år 1700 anföll det svenska riket från flera håll. Kungens ledarskap och taktiska färdigheter bidrog till inledande framgångar i kriget genom att snabbt tvinga Danmark-Norge till fred och slå den ryska armén vid Narva. Senare tågade Karl XII in i Polen och efter ett långvarigt fälttåg besegrade han sin kusin August (II) den starkes sachsiska armé och detroniserade honom som polsk kung. Efter sin inmarsch i Sachsen tvingade han August II att underteckna freden i Altranstädt år 1706. Krigslyckan vände för Karl XII under fälttåget mot Ryssland, som han inledde hösten 1707 och som slutade med hans avgörande nederlag i slaget vid Poltava 1709. Kungens armé kapitulerade inför ryssarna, varefter Sveriges tidigare fiender kunde återvända till kriget och ockupera de svenska besittningarna. Karl XII flydde till Osmanska riket, där han vistades under flera år och genomförde flera omtvistade skattereformer för att skapa en ny svensk armé. Han misslyckades med att koordinera ett gemensamt fälttåg mot sina fiender genom en allians med osmanerna; de senare gav honom det turkiska smeknamnet Demirbaş ("Järnhuvudet"). Karl XII återvände till Sverige först år 1715 för att i stället bekriga Danmark-Norge. Hans första anfall mot Norge år 1716 misslyckades på grund av livsmedelsbrist. Ett förnyat och större anfall mot Norge år 1718 avslutades abrupt då han blev dödsskjuten under belägringen av Fredrikstens fästning. Karl XII:s död och Sveriges nederlag i kriget innebar slutet för Sveriges stormaktstid. Då kungen var ogift och saknade avkomma blev hans syster Ulrika Eleonora regerande svensk drottning, även om hon i sin tur snart lämnade över tronen till sin make Fredrik I. Som en reaktion på Karl XII:s styre avvecklades det karolinska enväldet, varpå makten hamnade i riksdagen. Vidare avskaffades Karl XII:s skattereformer och Sverige gick in i den period som kom att kallas för frihetstiden, som varade i ett halvt sekel innan det tog slut i och med kung Gustav III:s statskupp.
Karl XII och Pärnu · Karl XII och Slaget vid Narva ·
Kurfurstendömet Sachsen
Kurfurstendömet Sachsen var ett kurfurstendöme inom Tysk-romerska riket som existerade mellan 1356 och 1806.
Kurfurstendömet Sachsen och Pärnu · Kurfurstendömet Sachsen och Slaget vid Narva ·
Ryssland
Ryssland (Rossija), formellt Ryska federationen (Rossijskaja Federatsija), är en federal republik som omfattar stora delar av Östeuropa och hela Nordasien.
Pärnu och Ryssland · Ryssland och Slaget vid Narva ·
Slaget vid Hummelshof
Slaget vid Hummelshof var ett slag mellan Sverige och Ryssland under det stora nordiska kriget som stod den 19 juli 1702 i Hummelshof (estniska: Hummuli; lettiska: Omuļi) nära Võrtsjärv i nuvarande södra Estland.
Pärnu och Slaget vid Hummelshof · Slaget vid Hummelshof och Slaget vid Narva ·
Stora nordiska kriget
Stora nordiska kriget var ett krig som pågick mellan 1700 och 1721 i norra, mellersta och östra Europa.
Pärnu och Stora nordiska kriget · Slaget vid Narva och Stora nordiska kriget ·
Tallinn
Tallinn, tidigare Reval, är Estlands huvudstad och största stad, belägen vid Finska viken i den norra delen av landet.
Listan ovan svarar på följande frågor
- I vad som verkar Pärnu och Slaget vid Narva
- Vad har gemensamt Pärnu och Slaget vid Narva
- Likheter mellan Pärnu och Slaget vid Narva
Jämförelse mellan Pärnu och Slaget vid Narva
Pärnu har 36 relationer, medan Slaget vid Narva har 328. Eftersom de har gemensamt 9, är Jaccard index 2.47% = 9 / (36 + 328).
Referenser
Den här artikeln visar sambandet mellan Pärnu och Slaget vid Narva. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:
