Raoul Wallenberg och Raoul Wallenbergs dag

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Raoul Wallenberg och Raoul Wallenbergs dag

Raoul Wallenberg vs. Raoul Wallenbergs dag

Raoul Gustaf Wallenberg, född 4 augusti 1912 på Kappsta i Lidingö församling, försvunnen 17 januari 1945 i Budapest i Ungern, var en svensk arkitekt, affärsman och diplomat som är känd världen över för sina framgångsrika insatser för att rädda judar i det naziockuperade Ungern undan förintelsen under andra världskriget. Raoul Wallenbergs dag firas till minne av Raoul Wallenberg, den svenske diplomaten som räddade tusentals judar i Budapest undan Förintelsen under andra världskriget.

Andra världskriget

Andra världskriget var en väpnad konflikt som pågick från hösten 1939 till hösten 1945, med inledande konflikter redan 1938 och tidigare, och involverade de flesta av världens nationer, inklusive alla stormakter, vilka till slut bildade två motsatta militärallianser: de allierade, ledda av Storbritannien, vilka stod mot axelmakterna, ledda av Nazityskland.

Andra världskriget och Raoul Wallenberg · Andra världskriget och Raoul Wallenbergs dag · Se mer »

Budapest

Budapest (ungerskt uttal) är huvudstaden i Ungern.

Budapest och Raoul Wallenberg · Budapest och Raoul Wallenbergs dag · Se mer »

Diplomat

Raoul Wallenberg var en svensk diplomat. Diplomat (till exempel en chargé d'affaires) är en tjänsteman som företräder sitt lands regering, periodvis placerad på beskickning hos främmande makt, då med diplomatisk ackreditering och diplomatpass med skydd av Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser.

Diplomat och Raoul Wallenberg · Diplomat och Raoul Wallenbergs dag · Se mer »

Förintelsen

Förintelsen (av; även känt som Shoah (HaShoah, "katastrofen") var ett folkmord där omkring sex miljoner judar dödades av Nazityskland under perioden kring andra världskriget. En bredare definition inbegriper även naziregimens systematiska dödande av andra grupper, som romer, sovjetiska krigsfångar, polacker, civila sovjetmedborgare, homosexuella, personer med funktionsnedsättningar, Jehovas vittnen och andra politiska och religiösa motståndare.Niewyk, Donald L. & Nicosia, Francis R.,, Columbia University Press, 2000, sid:45-52. Med denna vidare definition är det totala antalet offer för Förintelsen mellan 11 och 17 miljoner människor. Det beräknas att Tysklands nazistiska regering under sina 12 år vid makten dödade mellan 5,6 miljoner och 6,3 miljoner judar, varav cirka 2,9 miljoner i förintelseläger där många mördades i gaskammare eller dog på grund av misshandel, svält, sjukdomar och hårt arbete. I siffrorna 5,6–6,3 miljoner ingår även de cirka en och en halv miljon judar som arkebuserades av bland annat de mobila insatsstyrkorna, Einsatzgruppen, på östfronten och de omkring 800 000 som dog till följd av gettoiseringen. Det svenska namnet är en översättning av tyskans Die Vernichtung. Andra begrepp som används är "Shoa" även stavat "Shoah" eller, främst på tyska, "Schoah" samt "Holocaust". Förintelsen skiljer sig från andra folkmord i historien på grund av de systematiska, industriella och statligt organiserade mordmetoderna och ifråga om nazisternas rasideologi som betraktade den germanska "ariska rasen" som en härskarras. Genom de antisemitiska Nürnberglagarna som antogs 1935 påbörjades lagstiftningen som särskiljde judar, och även ”zigenare” och ”negrer”, från den tyska så kallade ”ariska” folkgemenskapen. Lagarna, som i sin helhet heter Lagen till skydd för det tyska blodet och den tyska äran, bestämde vem som var av tyskt blod, blandras, heljude, halvjude eller kvartsjude. Äktenskap mellan judar och tyskar förbjöds och judarna fråntogs fullt medborgarskap och förlorade rösträtt och tillträde till offentliga arbeten. Systematisk förföljelse av judar har ägt rum upprepade gånger i historien och omnämns redan i Bibeln, och senare speciellt i Europa, sedan medeltiden. I Tyskland hade många judar antagit tyska efternamn och många, särskilt under 1800-talet, hade även konverterat till kristendomen i sin strävan att integreras och vara "goda tyskar" och förväntade sig därför inte att de skulle förlora sina medborgerliga rättigheter. År 1933 fanns i Tyskland cirka 525 000 troende judar och 180 000 assimilerade, totalt 790 000 kategoriserade som etniska judar till minst 1/4. Tio år senare var de färre än 32 000. Cirka 300 000 hade lyckats lämna Tyskland på något sätt.

Förintelsen och Raoul Wallenberg · Förintelsen och Raoul Wallenbergs dag · Se mer »

Raoul Wallenberg-priset

''R.W.'' i brons av Ulla Kraitz i Lund. En miniatyr av konstverket delas ut till pristagarna. Raoul Wallenberg-priset delas årligen ut av Raoul Wallenberg Academy i Stockholm.

Raoul Wallenberg och Raoul Wallenberg-priset · Raoul Wallenberg-priset och Raoul Wallenbergs dag · Se mer »

Raoul Wallenbergs torg

Raoul Wallenbergs torg är ett torg beläget vid Nybroplan i centrala Stockholm, uppkallat efter den svenske diplomaten Raoul Wallenberg.

Raoul Wallenberg och Raoul Wallenbergs torg · Raoul Wallenbergs dag och Raoul Wallenbergs torg · Se mer »