Judendom och Religion

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Judendom och Religion

Judendom vs. Religion

Judendomen (av grekiska Ἰουδαϊσμός Ioudaïsmós, härlett från hebreiskans יהודה, Yehudah, "Juda", hebreiska: יַהֲדוּת, Yahedut) är judarnas religion; en trosuppfattning innehållande flera praktiker som härrör från de antika israeliterna, vars historia finns nedskriven i Gamla testamentet (Tanakh) och som utreds och förklaras ytterligare i Talmud och andra texter. Världsreligionernas geografiska utbredning. Världsreligionernas fördelning per land. De huvudsakliga religiösa grupperna som andelar av världens befolkning år 2005 enligt ''Encyclopaedia Britannica''. Människors anslutande till de huvudsakliga religiösa grupperna kan summeras så här: Abrahamitiska religioner: 53,5%, Indiska religioner: 19,7%, Icke-religiösa: 14,3%, Östasiatiska religioner: 6,5%, Naturreligioner: 4,0%, Nya religiösa rörelser: 2,0%. Religion är ett sociokulturellt system av specificerade beteenden, praktiker, moraliska och etiska principer, världsåskådningar, texter, helgedomar, profetior och organisationer, som kopplar människolivet till övernaturliga, transcendentala och andliga företeelser.

Abraham (patriark)

målning av Ludovico Cigoli (cirka 1607) Abraham (hebreiska: אַבְרָהָם, Avraham, Aḇrāhām, Avrohom eller Avruhom; arameiska: אברהם: Aḇrāhām, Avrohom; arabiska: إبرَاهِيمIbrāhīm) eller Abram, vördas inom de så kallade abrahamitiska religionerna som patriark.

Abraham (patriark) och Judendom · Abraham (patriark) och Religion · Se mer »

Abrahamitiska religioner

Isak och Ismael. Av József Molnár, 1850. Abrahamitiska religioner. Abrahamitiska religioner används ofta inom religionsvetenskap, pluralistiskt orienterade religiösa riktningar och islam som en samlande beteckning för judendom, kristendom och islam, vilkas profeter och grundare Moses, Jesus och Muhammed enligt religionernas egna urkunder skulle vara ättlingar till patriarken Abraham.

Abrahamitiska religioner och Judendom · Abrahamitiska religioner och Religion · Se mer »

Allsmäktighet

Allsmäktighet, omnipotens, syftar på makt som är gränslös eller outtömlig.

Allsmäktighet och Judendom · Allsmäktighet och Religion · Se mer »

Aristoteles

Aristoteles (grekiska: Ἀριστοτέλης, Aristotélēs), född 384 f.Kr. i Stageira på halvön Chalkidike, död år 322 f.Kr. i Chalkis, var en grekisk filosof och astronom.

Aristoteles och Judendom · Aristoteles och Religion · Se mer »

Bahá'í

Sätet för Universella rättvisans hus, Haifa, Israel, det styrande organet i bahá'í-tron. Bahá'í är en världsvid monoteistisk uppenbarelsereligion av sydvästasiatiskt ursprung, grundad av persern Bahá'u'lláh i Bagdad 1863 som en direkt fortsättning på och utveckling profeten Bábs (1819-1850) mission.

Bahá'í och Judendom · Bahá'í och Religion · Se mer »

Bar mitzva

En pojke läser ett avsnitt av Torahn på sin Bar mitzva. Bar mitzva (från hebreiska, בר מצווה, "budets son") kallas det tillfälle då en judisk pojke uppnår sin religiösa myndighetsålder, vilket sker vid 13 års ålder.

Bar mitzva och Judendom · Bar mitzva och Religion · Se mer »

De tio budorden

Mose med lagtavlan. Målning av José Ribera 1638. I den gamla tolkningen står det att Mose hade horn när han kom ned från berget efter att fått budorden av Gud, men i B2000 står det att hans ansikte lyste. Detta på grund av att GT skrevs på hebreiska. I hebreiska skriver man bara ut konsonanterna, vilket innebär att man får gissa vad som står. "Horn" och "lysande" har samma konsonanter (men olika vokaler), vilket ledde till en feltolkning. I många äldre kyrkor och på tavlor (liksom den ovan) är Mose därför avbildad med horn, vilket egentligen är felaktigt. De tio budorden (Tio Guds bud, dekalogen från grekiskan deka logos.

De tio budorden och Judendom · De tio budorden och Religion · Se mer »

Egypten

Egypten (مصر, Miṣr eller Máṣr; koptiska: Kīmi; fornegyptiska: Kemet), formellt Arabrepubliken Egypten (جمهوريّة مصرالعربيّة, Ǧumhuriyat Misr al-ˁArabiyah), är en republik i östra Nordafrika, vid Medelhavet och Röda havet.

Egypten och Judendom · Egypten och Religion · Se mer »

Etik

Etik (från gr. ethos, 'etos', 'sed') är en vetenskaplig gren som studerar frågor kopplade till vår moral.

Etik och Judendom · Etik och Religion · Se mer »

Filosofi

Tänkaren av Auguste Rodin. Filosofi, från grekiskans philosophía (φιλοσοφία), "kärlek till vishet", är en akademisk disciplin som systematiskt studerar frågor om bland annat rationalitet, kunskap, värden, medvetande och existens.

Filosofi och Judendom · Filosofi och Religion · Se mer »

Gud

Gud (i allmänhet maskulinum), feminin form gudinna, är ett ord med olika betydelser.

Gud och Judendom · Gud och Religion · Se mer »

Hedendom

Hedendom eller paganism är benämningar på religiösa kulturer, vanligen polyteistiska, eller animistiska.

Hedendom och Judendom · Hedendom och Religion · Se mer »

Hinduism

Hinduism eller Sanatana dharma (Den eviga världsordningen) är samlingsnamnet för en rad indiska sedvänjor, religiösa föreställningar och filosofiska begrepp.

Hinduism och Judendom · Hinduism och Religion · Se mer »

Indien

Indien (hindi: भारत, Bhārat), officiellt Republiken Indien (hindi: भारत गणराज्य, Bhārat Gaṇarājya), är en förbundsrepublik i södra Asien.

Indien och Judendom · Indien och Religion · Se mer »

Islam

99px Den islamiska trosbekännelsen, ''shahadah'': "'Det finns ingen gud utom Gud, och Muhammed är Guds sändebud." På arabiska لا إله إلا الله ومحمد رسول الله, ''Lā 'ilāha 'illā llāha wa Muhammadun rasūlu llāhi''. Islam (ۘالِإسلَام, al-ʾIslām) är en monoteistisk, abrahamitisk religion som räknar Muhammed (cirka 570–632) som den sista profeten och Koranen som sin uppenbarade heliga skrift.

Islam och Judendom · Islam och Religion · Se mer »

Jesus

Jesus (sv. uttal /jeːsɵs/) från Nasaret, också kallad Kristus, var en i Galileen och Judeen kringvandrande judisk predikant.

Jesus och Judendom · Jesus och Religion · Se mer »

Kristendom

Kristendom (från grekiskans Χριστιανισμός, från ordet Xριστός, Christós, Kristus, som är det grekiska ordet för det hebreiska Messias) är den största religionen i världen, med omkring 2,18 miljarder anhängare (2011).

Judendom och Kristendom · Kristendom och Religion · Se mer »

Monoteism

Monoteism (av grekiska monos, och teos, gud) är dyrkan av en personlig gud med förnekande av andra gudars tillvaro, till skillnad från mångguderi (polyteism) och dyrkan av en opersonlig allkraft (panteism).

Judendom och Monoteism · Monoteism och Religion · Se mer »

Mose

Mose eller Moses är enligt traditionen inom judendomen och kristendomen israeliternas räddare ur träldomen i Egypten och grundläggaren av den israelitiska religionen.

Judendom och Mose · Mose och Religion · Se mer »

Paulus

Paulus (antik grekiska: Παῦλος, Paulos; hebreiska: שאול התרסי, Saul från Tarsus) född cirka 4 i Tarsus i det romerska kejsardömet, död cirka 64–65 (avrättad med svärd) i Rom, var en judisk-romersk apostel, missionär, teolog och författare till flera brev som ingår i Nya Testamentet.

Judendom och Paulus · Paulus och Religion · Se mer »

Polyteism

Gudarna i Asatron samlade runt Balders lik. Målning av Christoffer Wilhelm Eckersberg 1817. Polyteism är en gudsuppfattning som går ut på att det finns flera gudar.

Judendom och Polyteism · Polyteism och Religion · Se mer »

Rit

Rit är en religiös form av ceremoni.

Judendom och Rit · Religion och Rit · Se mer »

Teologi

Teologi (grekiska: θεός - gud, λόγος - ord, kunskap, förståelse, mening) är "läran om Gud".

Judendom och Teologi · Religion och Teologi · Se mer »

Treenighetsläran

Treenighetsläran är en teologisk teoribildning inom kristendomen, som redogör för en gudsuppfattning, enligt vilken Gud är en enda till sitt väsen, men samtidigt tre hypostaser eller personer – Fadern, Sonen (Jesus Kristus enligt sin preexistenta natur och som inkarnerad människa) och Anden. Förespråkare av denna teori hävdar att förekomsten av tre hypostaser möjliggör tanken att Sonen nedstiger till jorden som människan Jesus Kristus, samtidigt som Gud Fadern likväl är kvar i himlen, och utan att den monoteistiska tron på en Gud i första budets mening, förnekas.

Judendom och Treenighetsläran · Religion och Treenighetsläran · Se mer »

Tro

Tro är ofta ett grundelement i det religiösa livet som innebär att föreställningar om det transcendentala erkänns som sanna, dels tillit till en eller flera gudar.

Judendom och Tro · Religion och Tro · Se mer »

Upplysningstiden

Encyclopedins utgivning 1751–1777, en av de första faktaböckerna som beskrev världen ur ett naturvetenskapligt perspektiv snarare än ett kristet. Upplysningstiden, även kallad upplysningen, var en kulturhistorisk rörelse i Europa under 1700-talet.

Judendom och Upplysningstiden · Religion och Upplysningstiden · Se mer »

Zarathustra

Zarathustra (avestiska: Zaraθuštra "den som äger gyllene kameler", persiska: زرتشت, grekiska: Ζωροάστρης eller Zoroastres, kurdiska: Zerdeşt, turkiska: Zerdüşt), var en iransk profet, filosof och diktare som levde omkring 1500 f.Kr.

Judendom och Zarathustra · Religion och Zarathustra · Se mer »

Zoroastrism

Farvahar (eller Foruhar) är en av de främsta moderna symbolerna för zoroastrismen och anses föreställa en fravashi (skyddsande). Zoroastrism (även mazdaism efter namnet på guden Ahura Mazda), är en av världens äldsta monoteistiska (alternativt monolatriska) religioner.

Judendom och Zoroastrism · Religion och Zoroastrism · Se mer »

1900-talet

Jorden sedd från Apollo 17. För första gången i mänsklighetens historia får vi nu se jorden utifrån. Det leder bland annat till en ökad medvetenhet om att jorden har begränsade naturresurser. 1900-talet började 1 januari 1900 och slutade 31 december 1999.

1900-talet och Judendom · 1900-talet och Religion · Se mer »