Likheter mellan Kristendom och Romersk-katolska kyrkan
Kristendom och Romersk-katolska kyrkan har 102 saker gemensamt (i Unionpedia): Alexandria, Ansgar, Antiken, Antiokia, Apostel, Apostolisk succession, Arvsynd, Bergspredikan, Biskop, Brasilien, De sjukas smörjelse, Delkyrka, Den Helige Ande, Dikasteriet för trosläran, Doktrin, Dominikanorden, Dop, Ekumenik, Eukaristi, Europa, Fadern, Filosofi, Franciskanorden, Franciskus (påve), Frankrike, Frälsning, Grekiska, Gud, Guds moder, Gudstjänst, ..., Gustav Vasa, Helgon, Helig, Heliga Birgitta, Heliga stolen, Indien, Islam, Italien, Jerusalem, Jesus, Jungfru Maria, Katolicism, Katolska östkyrkor, Kätteri, Kloster, Kolonisation, Konfirmation, Konstantin den store, Konstantinopel, Kristendom, Kristendomens apostlar, Kristus, Kyrka, Kyrkogemenskap, Latin, Latinska kyrkan, Liturgi, Matteusevangeliet, Mässa, Mässoffer, Medelhavet, Medeltiden, Mission, Monoteism, Motreformationen, Nicaenska trosbekännelsen, Nya testamentet, Ortodox patriark av Antiokia, Ortodoxa kyrkor, Patriark av Konstantinopel, Påve, Petrus, Pingst, Präst, Prästvigning, Protestantism, Reformationen, Religionsfrihet, Rom, Romarbrevet, Romerska riket, Sakrament, Skärselden, Skolastik, Sonen, Statsreligion, Svenska kyrkan, Synd, Teologi, Theodosius I, Thomas av Aquino, Treenighetsläran, Tro, Trossamfund, Tysk-romerska riket, Uppenbarelse, Uppenbarelseboken, USA, Vatikanstaten, Västromerska riket, Västvärlden, Yttersta domen. Förläng index (72 mer) »
Alexandria
Alexandria (arabiska الأسكندرية, transkriberat al-Iskandarīyah, grekiska Αλεξάνδρεια, Alexándria) är med sina fem miljoner invånare Egyptens näst största stad, Statliga Turistbyrån Tour egypt och en viktig hamnstad och industristad, LookLex Encyclopaedia men även en betydande turiststad och badort.
Alexandria och Kristendom · Alexandria och Romersk-katolska kyrkan ·
Ansgar
Ansgar, målning av Siegfried Detlev Bendixen. Hugo Hamilton (1830) Ansgar, "Nordens apostel", född 8 september eller 9 september 801 i Fouilloy, nära Amiens, död 3 februari 865 i Bremen, var en benediktinmunk, missionär och ärkebiskop av Hamburg-Bremen, vilket då också innefattade Norden.
Ansgar och Kristendom · Ansgar och Romersk-katolska kyrkan ·
Antiken
Antiken (av latin antiquus, "forntida", "gammaldags", av ante, "före") är en epok i Medelhavsområdets historia.
Antiken och Kristendom · Antiken och Romersk-katolska kyrkan ·
Antiokia
Karta över dagens Turkiet med Antiokia utmärkt. Historisk karta över Syrien under korstågen med furstendömet Antiokia utmärkt. Antiokia eller Antiochia (grekiska: Αντιόχεια, Antiocheia), var en forntida stad i norra delen av den romerska provinsen Syria vid floden Orontes, omkring 30 km från Medelhavet.
Antiokia och Kristendom · Antiokia och Romersk-katolska kyrkan ·
Apostel
Jesus tvättar apostlarnas fötter, av Giotto di Bondone Apostel är ett ord som vanligen i första hand åsyftar tolv av Jesu lärjungar samt Paulus, och betyder i det sammanhanget Guds utsände.
Apostel och Kristendom · Apostel och Romersk-katolska kyrkan ·
Apostolisk succession
Apostolisk succession (latin successio apostolica) är ett teologiskt begrepp som betyder att man hävdar en obruten vigningskedja mellan Jesu apostlar och deras efterföljare, biskoparna.
Apostolisk succession och Kristendom · Apostolisk succession och Romersk-katolska kyrkan ·
Arvsynd
Sixtinska kapellets tak. Arvsynd är ett begrepp inom vissa inriktningar av kristen teologi.
Arvsynd och Kristendom · Arvsynd och Romersk-katolska kyrkan ·
Bergspredikan
Bergspredikan, målning av Carl Bloch. Bergspredikan är ett tal som Jesus enligt Matteusevangeliet höll på ett berg i Galileen.
Bergspredikan och Kristendom · Bergspredikan och Romersk-katolska kyrkan ·
Biskop
gammalkatolska traditionen. En biskop (från grekiskans epískopos, ungefär ’tillsynsman’) är en person med en viss sorts ämbete inom flera religiösa institutioner.
Biskop och Kristendom · Biskop och Romersk-katolska kyrkan ·
Brasilien
Brasilien, formellt Förbundsrepubliken Brasilien, (República Federativa do Brasil), är den både till ytan och befolkningen femte största staten i världen och största staten i Sydamerika.
Brasilien och Kristendom · Brasilien och Romersk-katolska kyrkan ·
De sjukas smörjelse
De sjukas smörjelse (detalj från Rogier van der Weydens ”De sju sakramenten”, 1445) De sjukas smörjelse, även kallad sista smörjelsen, är ett av de sju sakramenten i framför allt Romersk-katolska kyrkan och de olika ortodoxa kyrkorna.
De sjukas smörjelse och Kristendom · De sjukas smörjelse och Romersk-katolska kyrkan ·
Delkyrka
En delkyrka (latin: ecclesia particularis) är en katolsk kyrka som utgör del av Romersk-katolska kyrkans fulla gemenskap genom påven.
Delkyrka och Kristendom · Delkyrka och Romersk-katolska kyrkan ·
Den Helige Ande
duva. Glasmålning i Peterskyrkan. Den Helige Ande (eller Den Heliga Anden, Helig Ande, Guds Ande, Jesu Ande, Kristi Ande, Anden) är ett begrepp som framförallt har utvecklats inom kristen teologi, men som även återfinns inom judendomen, islam och andra besläktade religioner.
Den Helige Ande och Kristendom · Den Helige Ande och Romersk-katolska kyrkan ·
Dikasteriet för trosläran
Congregatio pro Doctrina Fidei. Dikasteriet för trosläran, tidigare Troskongregationen eller Kongregationen för trosläran (Congregatio pro doctrina fidei; Congregazione per la Dottrina della Fede) bildades formellt 1965 och är den mäktigaste av romersk-katolska kyrkans nio kongregationer, det vill säga departement, inom kurian.
Dikasteriet för trosläran och Kristendom · Dikasteriet för trosläran och Romersk-katolska kyrkan ·
Doktrin
En doktrin är en lärosats som stöder ett visst praktiskt handlande.
Doktrin och Kristendom · Doktrin och Romersk-katolska kyrkan ·
Dominikanorden
Dominikanorden är en katolsk mendikantorden instiftad 1215 i Toulouse av den unge spanske prästen Domingo de Guzman (latiniserat Dominicus).
Dominikanorden och Kristendom · Dominikanorden och Romersk-katolska kyrkan ·
Dop
Dop inom tidig kristen konst. Dop är den övergångsrit genom vilken någon upptas i den kristna kyrkans gemenskap.
Dop och Kristendom · Dop och Romersk-katolska kyrkan ·
Ekumenik
Ekumenik (grek. oikoumenikos "som rör den bebodda världen", "världsvid"), är enhetssträvanden i kristendomen.
Ekumenik och Kristendom · Ekumenik och Romersk-katolska kyrkan ·
Eukaristi
Eukaristi, av grekiskans ευχαριστία eucharisti’a, ’tacksägelse’, har inom kristendomen blivit benämningen på nattvarden.
Eukaristi och Kristendom · Eukaristi och Romersk-katolska kyrkan ·
Europa
Politisk karta över Europa. Europa (från grekiskans: Ευρώπη) är jordens näst minsta världsdel till ytan men tredje folkrikaste, med lite mer än 750 miljoner invånare (2023) varav över 90 procent talar språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen.
Europa och Kristendom · Europa och Romersk-katolska kyrkan ·
Fadern
Gud fader, olja på kanvas tillskriven Giovanni Battista Cima. Fadern är den första personen (hypostasen) i Gud eller i Treenigheten, enligt treenighetsläran, som är central för de flesta kristna kyrkor och samfund.
Fadern och Kristendom · Fadern och Romersk-katolska kyrkan ·
Filosofi
Tänkaren av Auguste Rodin. Filosofi, från grekiskans philosophía (φιλοσοφία), "kärlek till vishet", är en akademisk disciplin som systematiskt studerar frågor om bland annat rationalitet, kunskap, värden, medvetande och existens.
Filosofi och Kristendom · Filosofi och Romersk-katolska kyrkan ·
Franciskanorden
Pinacoteca Nazionale i Siena i Italien Franciskanorden (latin: Ordo Fratrum Minorum, O.F.M., "mindre brödernas orden"), även Franciskanerorden, är en katolsk mendikantorden som grundades omkring 1210 av Franciskus av Assisi.
Franciskanorden och Kristendom · Franciskanorden och Romersk-katolska kyrkan ·
Franciskus (påve)
Franciskus (latin: Franciscus), född Jorge Mario Bergoglio den 17 december 1936 i Buenos Aires, Argentina, är Katolska kyrkans 266:e påve, biskop av Rom och Vatikanstatens statschef.
Franciskus (påve) och Kristendom · Franciskus (påve) och Romersk-katolska kyrkan ·
Frankrike
Frankrike, enligt svenskt diplomatiskt protokoll formellt Republiken Frankrike, fast det officiella franska namnet République française på svenska ordagrant blir Franska republiken, är en republik i Västeuropa.
Frankrike och Kristendom · Frankrike och Romersk-katolska kyrkan ·
Frälsning
Jesus porträtterad som världens frälsare, ''salvator mundi'', målning i olja och guld från omkring 1510–1530. Frälsning betyder räddning och befrielse.
Frälsning och Kristendom · Frälsning och Romersk-katolska kyrkan ·
Grekiska
Områden där modern grekiska talas. Mörkblått anger där språket är ett officiellt språk. Grekiska (klassisk grekiska: ἑλληνική, hellēnikḗ; nygrekiska: ελληνικά, elliniká) utgör en egen gren av de indoeuropeiska språken.
Grekiska och Kristendom · Grekiska och Romersk-katolska kyrkan ·
Gud
Gud (i allmänhet maskulinum), feminin form gudinna, är ett ord med olika betydelser.
Gud och Kristendom · Gud och Romersk-katolska kyrkan ·
Guds moder
Guds moder är bland trinitariska kristna en vanlig titel på Jungfru Maria.
Guds moder och Kristendom · Guds moder och Romersk-katolska kyrkan ·
Gudstjänst
Gudstjänst i Glimåkra kyrka i Skåne. En gudstjänst (latin: ministerium) är en sammankomst för gemensam andakt under fastlagda former för att tillsammans tillbe och lovsjunga Gud.
Gudstjänst och Kristendom · Gudstjänst och Romersk-katolska kyrkan ·
Gustav Vasa
Gustav Vasa eller Gustav I, ursprungligen Gustav Eriksson, enligt flera källor född 12 maj 1496, död 29 september 1560 på Tre Kronor i Stockholm, var kung av Sverige 1523–1560 och riksföreståndare 1521–1523, under det pågående befrielsekriget.
Gustav Vasa och Kristendom · Gustav Vasa och Romersk-katolska kyrkan ·
Helgon
gloria. Helgon är heliga personer som är föremål för vördnad (douleia), särskilt efter sin död.
Helgon och Kristendom · Helgon och Romersk-katolska kyrkan ·
Helig
Helig är ett ord från fornsvenskan, helagher, heligher, hälig, med betydelsen 'okränkbar', 'fridlyst, 'som ej får skadas', i modern betydelse 'som anses stå i nära förbindelse med det gudomliga och därför behandlas med religiös vördnad', både om konkreta och abstrakta företeelser (okränkbar).
Helig och Kristendom · Helig och Romersk-katolska kyrkan ·
Heliga Birgitta
Birgitta mottar en uppenbarelse. Efter målning från medeltiden. Birgitta Birgersdotter, även känd som Heliga Birgitta, född omkring 1303 i Uppland, död 23 juli 1373 i Rom i Kyrkostaten, var en svensk katolsk författare, teolog samt ordens- och klostergrundare av Birgittinorden.
Heliga Birgitta och Kristendom · Heliga Birgitta och Romersk-katolska kyrkan ·
Heliga stolen
Heliga stolen (Santa Sede, latin: Sancta Sedes), även påvliga stolen eller påvedömet, är påvens säte som biskop av staden Rom, varigenom denne utövar sin kanoniska jurisdiktion inte enbart över det omedelbara biskopsdömet utan även över hela den romersk-katolska kyrkans organisation.
Heliga stolen och Kristendom · Heliga stolen och Romersk-katolska kyrkan ·
Indien
Indien (hindi: भारत, Bhārat), officiellt Republiken Indien (hindi: भारत गणराज्य, Bhārat Gaṇarājya), är en förbundsrepublik i södra Asien.
Indien och Kristendom · Indien och Romersk-katolska kyrkan ·
Islam
99px Den islamiska trosbekännelsen, ''shahadah'': "'Det finns ingen gud utom Gud, och Muhammed är Guds sändebud." På arabiska لا إله إلا الله ومحمد رسول الله, ''Lā 'ilāha 'illā llāha wa Muhammadun rasūlu llāhi''. Islam (ۘالِإسلَام, al-ʾIslām) är en monoteistisk, abrahamitisk religion som räknar Muhammed (cirka 570–632) som den sista profeten och Koranen som sin uppenbarade heliga skrift.
Islam och Kristendom · Islam och Romersk-katolska kyrkan ·
Italien
Italien (Italia), formellt Republiken Italien (Repubblica ItalianaI Italien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktonta (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Italiens officiella namn enligt följande.
Italien och Kristendom · Italien och Romersk-katolska kyrkan ·
Jerusalem
Jerusalem (hebreiska: יְרוּשָׁלַיִם, Yerushaláyim; arabiska: القُدس, al-Quds) är en stad på Judéens högland mellan Medelhavet och Döda havet med cirka 900 000 invånare (2019).
Jerusalem och Kristendom · Jerusalem och Romersk-katolska kyrkan ·
Jesus
Jesus (sv. uttal /jeːsɵs/) från Nasaret, också kallad Kristus, var en i Galileen och Judeen kringvandrande judisk predikant.
Jesus och Kristendom · Jesus och Romersk-katolska kyrkan ·
Jungfru Maria
ikon. Ärkeängeln Gabriel ger Maria beskedet. Målning av El Greco (1575). Mosaik av Jungru Maria och Jesusbarnet inne i Huvudkatedralen för de ryska väpnade styrkorna i Kubinka, Ryssland. Persisk miniatyrmålning föreställande Jungfru Maria (Maryam) och Jesusbarnet (Isa). Jungfru Maria (hebreiska: Miriam, arameiska: ܡܪܝܡ (Maryam) och grekiskaː Μαριαμ eller Μαρια), även Jungfrun, Heliga Guds moder och sedan medeltiden även kallad Madonna (Vår Fru), känd i Nya testamentet som en galileisk invånare och mor till Jesus från Nasaret, och det främsta helgonet inom den romersk-katolska- och de ortodoxa kyrkorna.
Jungfru Maria och Kristendom · Jungfru Maria och Romersk-katolska kyrkan ·
Katolicism
himmelrikets nycklar åt Petrus''. Fresk av Perugino i Sixtinska kapellet.Katolicism (från latinets catholicus och grekiskans καθολικισμός/katholikismos, "universell", "allmän") eller katolsk är en kristen term avseende katolska kyrkans religion.
Katolicism och Kristendom · Katolicism och Romersk-katolska kyrkan ·
Katolska östkyrkor
Katolska östkyrkor, också kallat Östkatolska kyrkor, Östliga katolska kyrkor, Orientaliska katolska kyrkor eller Unierade kyrkor, är autonoma, östliga delkyrkor med östlig rit som står i full kommunion med den romersk-katolska kyrkan.
Katolska östkyrkor och Kristendom · Katolska östkyrkor och Romersk-katolska kyrkan ·
Kätteri
Kätteri eller heresi är en tidigare använd beteckning för villolära, det vill säga en åskådning som strider mot en etablerad trosuppfattning eller ett förhärskande samfunds tro.
Kätteri och Kristendom · Kätteri och Romersk-katolska kyrkan ·
Kloster
Gråbrödraklostret i Ystad. Ritešićklostret i Ritešić, Serbiska republiken, Bosnien och Hercegovina. hinduistisk ''matha'' (kloster). ortodoxa kloster på den självstyrande halvön Athos, Grekland. Konpon-chūdō, huvudbyggnaden vid det buddistiska Enryakuji. Alsike kloster. Ett kloster (från latinets claustrum, "inhägnat område") är ett byggnadskomplex avsett som bostad för en grupp personer som valt att leva avskilt från det sekulära (världsliga) samhället, för att kunna ägna sitt liv och arbete åt religiösa ändamål eller religionsutövning enligt ett särskilt regelverk.
Kloster och Kristendom · Kloster och Romersk-katolska kyrkan ·
Kolonisation
Kolonisation, eller kolonisering, är ett fenomen som uppstår när en eller flera arter bosätter sig i ett nytt område.
Kolonisation och Kristendom · Kolonisation och Romersk-katolska kyrkan ·
Konfirmation
Konfirmationsvälsignelse i Norska kyrkan. Konfirmation (latin: confirmatio, bekräftelse) är det kristna dopets bekräftelse genom en kyrklig akt.
Konfirmation och Kristendom · Konfirmation och Romersk-katolska kyrkan ·
Konstantin den store
Pons Mulvius, där Konstantin och Maxentius drabbade samman i slaget vid Pons Mulvius år 312. Konstantin den store eller Konstantin I (Gaius Flavius Valerius Aurelius Constantinus), född 27 februari 272 i Naissus (nuvarande Niš i Serbien, död 22 maj 337 i Nikomedia (nuvarande İzmit i Turkiet), var romersk kejsare från det att han utropades till augustus av sina trupper den 25 juli 306 till sin död. Han var ensam kejsare från 324. Han är känd för att ha tillåtit kristendomen i romarriket vilket senare under samma århundrade ledde till att kristendomen blev statsreligion. Han är också känd för att ha grundat den nya huvudstaden Konstantinopel år 325. Han var son till Constantius I Chlorus och Flavia Julia Helena. Han är i ortodoxa kyrkan helgonförklarad och räknas som isapostolos. Konstantin utfärdade ediktet i Milano 313 genom vilket han och hans medkejsare Licinius hävde förföljelsen av de kristna. Han sammankallade konciliet i Nicaea 325 vilket inledde favoriseringen av kristendomen på bekostnad av andra religioner i romerska riket och kom att bli avgörande för kristendomens framtid. Sedan Konstantin blivit ensam kejsare inledde han grundandet av Konstantinopel (dagens Istanbul) och flyttade 330 rikets huvudstad dit. Konstantin, som enligt traditionen mottog dopet på sin dödsbädd, kallades den "förste kristne kejsaren" av Lactantius och Eusebios.
Konstantin den store och Kristendom · Konstantin den store och Romersk-katolska kyrkan ·
Konstantinopel
Konstantinopels läge vid Bosporen, mellan Gyllene hornet och Marmarasjön. Konstantinopel (Constantinopolis; Κωνσταντινούπολης, Kōnstantinoupolis) är ett äldre namn på Istanbul i dagens Turkiet.
Konstantinopel och Kristendom · Konstantinopel och Romersk-katolska kyrkan ·
Kristendom
Kristendom (från grekiskans Χριστιανισμός, från ordet Xριστός, Christós, Kristus, som är det grekiska ordet för det hebreiska Messias) är den största religionen i världen, med omkring 2,18 miljarder anhängare (2011).
Kristendom och Kristendom · Kristendom och Romersk-katolska kyrkan ·
Kristendomens apostlar
Jesus och de tolv apostlarna, framställda av Leonardo da Vinci i fresken ''Nattvarden''. ''Kristus och de tolv apostlarna''. Fresk i Domitillas katakomber i Rom. Kristendomens apostlar (av grekiska: Απόστολος, apostolos, "budbärare", "sändebud") var Jesu Kristi tolv lärjungar, utsända att omvända "alla folk", både judar och hedningar, till kristendomen.
Kristendom och Kristendomens apostlar · Kristendomens apostlar och Romersk-katolska kyrkan ·
Kristus
Kristus Allhärskaren (Pantokrator). Den vanligaste framställningen av Kristus inom Ortodoxa kyrkan. Det så kallade Kristusmonogrammet, bestående av de två första bokstäverna i Kristus på grekiska - χριστος. Här flankerat av den första och sista bokstaven i det grekiska alfabetet - Gud (Fadern), enligt trinitarisk teologi likställd med Sonen (Jesus), är den förste och den siste, begynnelsen och ändenUpp. 1:8; 17-18; 21:6. Kristus betyder den smorde, och är en titel som de troende kristna har givit Jesus från Nasaret.
Kristendom och Kristus · Kristus och Romersk-katolska kyrkan ·
Kyrka
Gustaf Vasa kyrka i Stockholm. Förbönskatedralen i Moskva, Ryssland som tillhör den ryska gammal-ortodoxa kyrkan. Nödinge kyrka i Nödinge-Nol, Ale kommun. Byggd 1727. Själevads kyrka i Själevad, Ångermanland är en av Sveriges tjugotal åttkantiga kyrkor. 213x213px En kyrka (från grekiskans Κυριάων/Kyriakon, som betyder "det som hör Herren till", underförstått "Herrens hus") eller kyrkobyggnad är en byggnad avsedd för kristna gudstjänster och religiösa studier.
Kristendom och Kyrka · Kyrka och Romersk-katolska kyrkan ·
Kyrkogemenskap
Kyrkogemenskap (tyska: Kirchengemeinschaft), eller full kommunion, sakramental enhet, innebär att två eller fler samfund ömsesidigt erkänner varandras sakrament som giltiga och regelenliga, samt tillåter det egna samfundets medlemmar att ta emot sakramenten i det andra samfundet (så kallad interkommunion).
Kristendom och Kyrkogemenskap · Kyrkogemenskap och Romersk-katolska kyrkan ·
Latin
Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.
Kristendom och Latin · Latin och Romersk-katolska kyrkan ·
Latinska kyrkan
Latinska kyrkan är den största delkyrkan i katolska kyrkan.
Kristendom och Latinska kyrkan · Latinska kyrkan och Romersk-katolska kyrkan ·
Liturgi
östkatolsk kyrka i Prešov, Slovakien. Liturgi (ursprungligen från grekiskans leitourgia (λειτουργία eller λῃτουργία, av λαός / Laos, "folket" och roten ἔργο / ergo, "göra")) är en religiös grupps gudstjänst eller gudstjänstordning.
Kristendom och Liturgi · Liturgi och Romersk-katolska kyrkan ·
Matteusevangeliet
Matteusevangeliet är det enligt kyrkan främsta av de synoptiska evangelierna.
Kristendom och Matteusevangeliet · Matteusevangeliet och Romersk-katolska kyrkan ·
Mässa
Medeltida mässa celebreras av en biskop. Mässan är den mest centrala kristna liturgin.
Kristendom och Mässa · Mässa och Romersk-katolska kyrkan ·
Mässoffer
Mässoffer är en term inom katolsk och ortodox teologi där mässan beskrivs som en offerhandling.
Kristendom och Mässoffer · Mässoffer och Romersk-katolska kyrkan ·
Medelhavet
Medelhavet är ett bihav till Atlanten, beläget mellan Europa, Afrika och Asien.
Kristendom och Medelhavet · Medelhavet och Romersk-katolska kyrkan ·
Medeltiden
Byggplats under högmedeltiden. Illumination i en medeltida handskrift. Leo III. Från kalendern ''Les Très Riches Heures du Duc de Berry''. Medeltiden är en traditionell benämning på en period av Västerlandets historia som ligger mellan antiken och modern tid.
Kristendom och Medeltiden · Medeltiden och Romersk-katolska kyrkan ·
Mission
Mission (latin missio, sändning) är främst verksamhet som avser utbredande av en religion genom undervisning och andlig påverkan.
Kristendom och Mission · Mission och Romersk-katolska kyrkan ·
Monoteism
Monoteism (av grekiska monos, och teos, gud) är dyrkan av en personlig gud med förnekande av andra gudars tillvaro, till skillnad från mångguderi (polyteism) och dyrkan av en opersonlig allkraft (panteism).
Kristendom och Monoteism · Monoteism och Romersk-katolska kyrkan ·
Motreformationen
Vulgata (den latinska utgåvan av den katolska bibeln), tryckt 1590 efter att många av motreformationens åtgärder fått effekt Motreformationen, även tridentinska reformen, den katolska pånyttfödelsen eller den katolska reformationen, var en period i den romersk-katolska förnyelsen som inleddes med Tridentinska mötet (1545-1563) och upphörde med slutet av trettioåriga kriget (1648).
Kristendom och Motreformationen · Motreformationen och Romersk-katolska kyrkan ·
Nicaenska trosbekännelsen
Ikon föreställande det första konciliet i Nicaea. Den nic(a)enska trosbekännelsen – också kallad Credo, eftersom den på latin inleds med detta ord – är en kristen trosbekännelse, som, sånär som på två ord, är gemensam för både västliga och östliga kyrkor.
Kristendom och Nicaenska trosbekännelsen · Nicaenska trosbekännelsen och Romersk-katolska kyrkan ·
Nya testamentet
Inledningen till Markusevangeliet, Codex Rossanensis (cirka 500-talet). Nya testamentet eller Nya Testamentet, ofta förkortat NT, är en samling skrifter som utgör andra delen av den kristna Bibeln.
Kristendom och Nya testamentet · Nya testamentet och Romersk-katolska kyrkan ·
Ortodox patriark av Antiokia
Den ortodoxe patriarken av Antiokia leder Antiokias kyrka, en östligt ortodox kyrka.
Kristendom och Ortodox patriark av Antiokia · Ortodox patriark av Antiokia och Romersk-katolska kyrkan ·
Ortodoxa kyrkor
Ortodoxa kyrkor, också kallat Östortodoxa kyrkor eller Bysantinskt ortodoxa kyrkor, officiellt den Ortodoxa katolska kyrkan, är den näst största kristna kyrkan/inriktningen i världen, med uppemot 225-300 miljoner anhängare.
Kristendom och Ortodoxa kyrkor · Ortodoxa kyrkor och Romersk-katolska kyrkan ·
Patriark av Konstantinopel
Heraldiskt vapen för den ekumeniske patriarken av Konstantinopel. Nuvarande patriarken Bartholomeus I Patriarken av Konstantinopel eller den ekumeniske patriarken är patriark över Konstantinopels ekumeniska patriarkat; en av nio östortodoxa patriarkat.
Kristendom och Patriark av Konstantinopel · Patriark av Konstantinopel och Romersk-katolska kyrkan ·
Påve
Påve (av latinets papa (PP.), "fader", av grekiskans πάπας, pápas, "fader", ursprungligen stavat πάππας, páppas), är titeln för biskopen av Rom, tillika Romersk-katolska kyrkans högste ledare.
Kristendom och Påve · Påve och Romersk-katolska kyrkan ·
Petrus
Nationalmuseum. Petrus, latin för "klippa", efter grekiskans Πέτρος, av πέτρα, "klippa", i Bibeln även Kefas efter arameiskans Kēfāū med samma betydelse, NE.se.
Kristendom och Petrus · Petrus och Romersk-katolska kyrkan ·
Pingst
Pingst är en kristen högtid som firar att den helige Ande gavs till apostlarna i Jerusalem och de »började tala främmande språk» (Apostlagärningarna 2:1–13, 37–39).
Kristendom och Pingst · Pingst och Romersk-katolska kyrkan ·
Präst
Daoistisk präst En präst är en person med auktoritet att leda religiösa ceremonier samt fungera som förmedlare mellan människa och gud.
Kristendom och Präst · Präst och Romersk-katolska kyrkan ·
Prästvigning
Katolsk prästvigning i klostret Notre-Dame de Fontgombault i Frankrike, i enlighet med den latinska ritens usus antiquior. Med prästvigning avses inom kristendomen dels den ceremoni varvid biskopen viger en ny präst, dels prästvigningens sakrament.
Kristendom och Prästvigning · Prästvigning och Romersk-katolska kyrkan ·
Protestantism
Ordet protestantism eller protestantisk kristendom används numera om ett antal, sinsemellan olika kristendomsriktningar; bland annat kyrkor, samfund och grupper som har sitt ursprung i några av de kristna reformrörelserna som ägde rum under 1500-talet, som avvisar den romersk-katolska kyrkans anspråk på att vara den enda rättmätiga kristna kyrkan, och som inte står i kommunion med de ortodoxa kyrkorna.
Kristendom och Protestantism · Protestantism och Romersk-katolska kyrkan ·
Reformationen
Lucas Cranach den äldres ''Porträtt av Martin Luther'' (1483–1546). Målad 1529 och utställd på Uffizierna. Huldrych Zwingli (1484–1531). Jean Calvin (1509–1564). Reformationen är de rörelser inom den västerländska kristendomen som pågick under flera hundra år med början under 1200-talet och som fick till följd att olika protestantiska eller reformatoriska samfund, såsom den lutherska, den reformerta och den anglikanska kyrkan samt radikal-reformatoriska grupper såsom anabaptisterna och unitarierna på 1500-talet knoppades av från Romersk-katolska kyrkan.
Kristendom och Reformationen · Reformationen och Romersk-katolska kyrkan ·
Religionsfrihet
Ett urval religiösa symboler Religions- och trosfrihet är en rätt för medborgare att fritt bestämma över sin religiösa eller annan övertygelse och över hur övertygelsen ska utövas, inklusive rätten att inte ha några övertygelser och att stå utanför alla samfund.
Kristendom och Religionsfrihet · Religionsfrihet och Romersk-katolska kyrkan ·
Rom
Rom (latin och italienska Roma, uttalas båda, namnet eventuellt av etruskiskt ursprung) är huvudstad i Italien sedan 1871 och var även huvudstad i det romerska riket under antiken.
Kristendom och Rom · Rom och Romersk-katolska kyrkan ·
Romarbrevet
Paulus skrivande ett brev. Romarbrevet, Paulus brev till församlingen i Rom, grekiska Προς Ρωμαίους (”Till romarna”), är en av böckerna i Nya Testamentet.
Kristendom och Romarbrevet · Romarbrevet och Romersk-katolska kyrkan ·
Romerska riket
Romerska riket, romarriket, romerska civilisationen eller antikens Rom var en kulturell, militär och politisk enhet som utgick från staden Rom och så småningom kom att dominera hela medelhavsområdet och stora delar av Europa.
Kristendom och Romerska riket · Romersk-katolska kyrkan och Romerska riket ·
Sakrament
Harald blåtand döps av Poppos, relief från omkring 1200. Sakrament (av latin sacer, helgad), är för stora delar av kristendomen en helig, av Gud Trex instiftad, rit, ceremoni eller kulthandling, men även beteckning för riters synliga element (såsom brödet och vinet i nattvarden).
Kristendom och Sakrament · Romersk-katolska kyrkan och Sakrament ·
Skärselden
Medeltida föreställning om skärselden i Lummelunda kyrka på Gotland. Skärselden (av skära "rena"), Purgatorium, är enligt katolsk uppfattning den reningsort där själarna befinner sig i väntan på att inträda i de saligas tillstånd eller paradiset.
Kristendom och Skärselden · Romersk-katolska kyrkan och Skärselden ·
Skolastik
1300-talsmålning föreställande en universitetsföreläsning. Skolastik (ytterst av grekiska scholastikos, "person som ägnar sin lediga tid åt studier") är den filosofiska och vetenskapliga huvudströmningen under högmedeltiden.
Kristendom och Skolastik · Romersk-katolska kyrkan och Skolastik ·
Sonen
Sonen är namnet på den andra personen i Treenigheten eller Gudomen i kristen tro.
Kristendom och Sonen · Romersk-katolska kyrkan och Sonen ·
Statsreligion
Statsreligion kallas en religion som av en stat givits en officiellt erkänd särställning, ofta (men inte nödvändigtvis) kombinerad med särskilda privilegier eller särskild maktutövning från statens sida.
Kristendom och Statsreligion · Romersk-katolska kyrkan och Statsreligion ·
Svenska kyrkan
Uppsala domkyrka, Svenska kyrkans "rikshelgedom". Svenska kyrkan är ett svenskt evangelisk-lutherskt kristet trossamfund (kyrka).
Kristendom och Svenska kyrkan · Romersk-katolska kyrkan och Svenska kyrkan ·
Synd
Synd (från fornsaxiska sundea eller sundia med ursprunglig betydelse på fornengelska 'brott, förseelser, ogärning' och på germanska 'skuld'; besläktat med sann) är ett begrepp inom abrahamitiska religioner som används om handlingar eller sinnelag som står i strid med Guds vilja för en individ såsom den beskrivs i olika religiösa normsystem.
Kristendom och Synd · Romersk-katolska kyrkan och Synd ·
Teologi
Teologi (grekiska: θεός - gud, λόγος - ord, kunskap, förståelse, mening) är "läran om Gud".
Kristendom och Teologi · Romersk-katolska kyrkan och Teologi ·
Theodosius I
Theodosius I Riket under Theodosius tid. Theodosius I, även känd som Theodosius den store, född 11 januari 347 i Coca, Spanien, död 17 januari 395 i Milano, var en romersk general som valdes till romersk kejsare och regerade från 379 till sin död.
Kristendom och Theodosius I · Romersk-katolska kyrkan och Theodosius I ·
Thomas av Aquino
Thomas av Aquino (latin: Thomas Aquinas), född omkring 1225 i Roccasecca i Lazio, död 7 mars 1274 på Fossanova-klostret nära Priverno i Lazio, var en italiensk dominikanbroder, katolsk präst, teolog och filosof.
Kristendom och Thomas av Aquino · Romersk-katolska kyrkan och Thomas av Aquino ·
Treenighetsläran
Treenighetsläran är en teologisk teoribildning inom kristendomen, som redogör för en gudsuppfattning, enligt vilken Gud är en enda till sitt väsen, men samtidigt tre hypostaser eller personer – Fadern, Sonen (Jesus Kristus enligt sin preexistenta natur och som inkarnerad människa) och Anden. Förespråkare av denna teori hävdar att förekomsten av tre hypostaser möjliggör tanken att Sonen nedstiger till jorden som människan Jesus Kristus, samtidigt som Gud Fadern likväl är kvar i himlen, och utan att den monoteistiska tron på en Gud i första budets mening, förnekas.
Kristendom och Treenighetsläran · Romersk-katolska kyrkan och Treenighetsläran ·
Tro
Tro är ofta ett grundelement i det religiösa livet som innebär att föreställningar om det transcendentala erkänns som sanna, dels tillit till en eller flera gudar.
Kristendom och Tro · Romersk-katolska kyrkan och Tro ·
Trossamfund
Trossamfund definieras i svensk lag som en gemenskap för religiös verksamhet, i vilken det ingår att anordna gudstjänst.
Kristendom och Trossamfund · Romersk-katolska kyrkan och Trossamfund ·
Tysk-romerska riket
Tysk-romerska riket, formellt Heliga romerska riket av tysk nation var en riksbildning i Centraleuropa från år 962 till 1806.
Kristendom och Tysk-romerska riket · Romersk-katolska kyrkan och Tysk-romerska riket ·
Uppenbarelse
Uppenbarelse är inom flera religioner en benämning på alternativ kunskapsgrund vid sidan om empirisk och rationalistisk kunskap, med gudomligt eller andligt ursprung.
Kristendom och Uppenbarelse · Romersk-katolska kyrkan och Uppenbarelse ·
Uppenbarelseboken
Johannes på ön Patmos, illustration ur ''Les Très Riches Heures du Duc de Berry''. Uppenbarelseboken (Upp), även känd som Johannes uppenbarelse och Johannes apokalyps (grekiska: Ἀποκάλυψις Ἰωάννου, Apokálypsis Iōánnou) är en apokalyptisk skrift som ingår i Nya testamentet.
Kristendom och Uppenbarelseboken · Romersk-katolska kyrkan och Uppenbarelseboken ·
USA
Amerikas förenta stater (United States of America), eller i förkortad form Förenta staterna (United States), på svenska vanligen kallat för USA eller Amerika, är en federal republik som består av 50 delstater, ett federalt distrikt och ett flertal olika självstyrande områden.
Kristendom och USA · Romersk-katolska kyrkan och USA ·
Vatikanstaten
Vatikanstaten (Status Civitatis Vaticanae; Stato della Città del Vaticano, i direkt översättning ”Vatikanstadens stat”) är en suverän mikrostat belägen som en enklav i den italienska huvudstaden Rom.
Kristendom och Vatikanstaten · Romersk-katolska kyrkan och Vatikanstaten ·
Västromerska riket
Västromerska riket (latin: Imperium Romanum Pars Occidentalis) eller Västrom är en historiografisk term för det romerska kejsardömets västligare provinser under de perioder då de administrerades av en separat kejsare från de östligare provinserna, då kallade det Östromerska riket.
Kristendom och Västromerska riket · Romersk-katolska kyrkan och Västromerska riket ·
Västvärlden
Västvärlden, Västerlandet eller Aftonlandet, även känt som Väst och Occidenten (Latin: occidens -solnedgång).
Kristendom och Västvärlden · Romersk-katolska kyrkan och Västvärlden ·
Yttersta domen
Yttersta domen'', fresk av Michelangelo i Sixtinska kapellet. Yttersta domen, yttersta dagen, domens dag eller domedagen är tanken på en slutgiltig gudomligt avkunnad dom över världen och allt levande.
Kristendom och Yttersta domen · Romersk-katolska kyrkan och Yttersta domen ·
Listan ovan svarar på följande frågor
- I vad som verkar Kristendom och Romersk-katolska kyrkan
- Vad har gemensamt Kristendom och Romersk-katolska kyrkan
- Likheter mellan Kristendom och Romersk-katolska kyrkan
Jämförelse mellan Kristendom och Romersk-katolska kyrkan
Kristendom har 715 relationer, medan Romersk-katolska kyrkan har 249. Eftersom de har gemensamt 102, är Jaccard index 10.58% = 102 / (715 + 249).
Referenser
Den här artikeln visar sambandet mellan Kristendom och Romersk-katolska kyrkan. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök: