Romersk-katolska kyrkan och Stift (kyrkligt förvaltningsområde)

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Romersk-katolska kyrkan och Stift (kyrkligt förvaltningsområde)

Romersk-katolska kyrkan vs. Stift (kyrkligt förvaltningsområde)

Romersk-katolska kyrkan (Ecclesia Catholica Romana), eller katolska kyrkan (Ecclesia Catholica), är världens största kristna samfund med över 1,3 miljarder medlemmar. Ett stift, biskopsstift (dieces), biskopsdöme eller ärkebiskopsdöme är en administrativ region i kyrkoprovinser i vissa kristna samfund.

Antiokia

Karta över dagens Turkiet med Antiokia utmärkt. Historisk karta över Syrien under korstågen med furstendömet Antiokia utmärkt. Antiokia eller Antiochia (grekiska: Αντιόχεια, Antiocheia), var en forntida stad i norra delen av den romerska provinsen Syria vid floden Orontes, omkring 30 km från Medelhavet.

Antiokia och Romersk-katolska kyrkan · Antiokia och Stift (kyrkligt förvaltningsområde) · Se mer »

Biskop

gammalkatolska traditionen. En biskop (från grekiskans epískopos, ungefär ’tillsynsman’) är en person med en viss sorts ämbete inom flera religiösa institutioner.

Biskop och Romersk-katolska kyrkan · Biskop och Stift (kyrkligt förvaltningsområde) · Se mer »

Bysantinska riket

Bysantinska riket är en historiografisk term för det romerska kejsardömet under medeltiden med Konstantinopel som huvudstad.

Bysantinska riket och Romersk-katolska kyrkan · Bysantinska riket och Stift (kyrkligt förvaltningsområde) · Se mer »

Grekiska

Områden där modern grekiska talas. Mörkblått anger där språket är ett officiellt språk. Grekiska (klassisk grekiska: ἑλληνική, hellēnikḗ; nygrekiska: ελληνικά, elliniká) utgör en egen gren av de indoeuropeiska språken.

Grekiska och Romersk-katolska kyrkan · Grekiska och Stift (kyrkligt förvaltningsområde) · Se mer »

Italien

Italien (Italia), formellt Republiken Italien (Repubblica ItalianaI Italien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktonta (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Italiens officiella namn enligt följande.

Italien och Romersk-katolska kyrkan · Italien och Stift (kyrkligt förvaltningsområde) · Se mer »

Kardinal

Kardinal Raymond Leo Burke år 2014. Kardinal Tarcisio Bertone. I varmt klimat kan de ha vita kläder på sig som på bilden. Kardinal är en titel i Romersk-katolska kyrkan för dem som ingår i kardinalkollegiet, och bistår i den egenskapen påven i ett givet ämbete eller, i egen person eller som del av kollegiet, fungerar som påvligt råd.

Kardinal och Romersk-katolska kyrkan · Kardinal och Stift (kyrkligt förvaltningsområde) · Se mer »

Konstantin den store

Pons Mulvius, där Konstantin och Maxentius drabbade samman i slaget vid Pons Mulvius år 312. Konstantin den store eller Konstantin I (Gaius Flavius Valerius Aurelius Constantinus), född 27 februari 272 i Naissus (nuvarande Niš i Serbien, död 22 maj 337 i Nikomedia (nuvarande İzmit i Turkiet), var romersk kejsare från det att han utropades till augustus av sina trupper den 25 juli 306 till sin död. Han var ensam kejsare från 324. Han är känd för att ha tillåtit kristendomen i romarriket vilket senare under samma århundrade ledde till att kristendomen blev statsreligion. Han är också känd för att ha grundat den nya huvudstaden Konstantinopel år 325. Han var son till Constantius I Chlorus och Flavia Julia Helena. Han är i ortodoxa kyrkan helgonförklarad och räknas som isapostolos. Konstantin utfärdade ediktet i Milano 313 genom vilket han och hans medkejsare Licinius hävde förföljelsen av de kristna. Han sammankallade konciliet i Nicaea 325 vilket inledde favoriseringen av kristendomen på bekostnad av andra religioner i romerska riket och kom att bli avgörande för kristendomens framtid. Sedan Konstantin blivit ensam kejsare inledde han grundandet av Konstantinopel (dagens Istanbul) och flyttade 330 rikets huvudstad dit. Konstantin, som enligt traditionen mottog dopet på sin dödsbädd, kallades den "förste kristne kejsaren" av Lactantius och Eusebios.

Konstantin den store och Romersk-katolska kyrkan · Konstantin den store och Stift (kyrkligt förvaltningsområde) · Se mer »

Kristendom

Kristendom (från grekiskans Χριστιανισμός, från ordet Xριστός, Christós, Kristus, som är det grekiska ordet för det hebreiska Messias) är den största religionen i världen, med omkring 2,18 miljarder anhängare (2011).

Kristendom och Romersk-katolska kyrkan · Kristendom och Stift (kyrkligt förvaltningsområde) · Se mer »

Kyrka

Gustaf Vasa kyrka i Stockholm. Förbönskatedralen i Moskva, Ryssland som tillhör den ryska gammal-ortodoxa kyrkan. Nödinge kyrka i Nödinge-Nol, Ale kommun. Byggd 1727. Själevads kyrka i Själevad, Ångermanland är en av Sveriges tjugotal åttkantiga kyrkor. 213x213px En kyrka (från grekiskans Κυριάων/Kyriakon, som betyder "det som hör Herren till", underförstått "Herrens hus") eller kyrkobyggnad är en byggnad avsedd för kristna gudstjänster och religiösa studier.

Kyrka och Romersk-katolska kyrkan · Kyrka och Stift (kyrkligt förvaltningsområde) · Se mer »

Kyrkomöte

Kyrkomöte är en sammankomst inom ett kristet samfund i syfte att avgöra teologiska lärofrågor och regler.

Kyrkomöte och Romersk-katolska kyrkan · Kyrkomöte och Stift (kyrkligt förvaltningsområde) · Se mer »

Latin

Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.

Latin och Romersk-katolska kyrkan · Latin och Stift (kyrkligt förvaltningsområde) · Se mer »

Medeltiden

Byggplats under högmedeltiden. Illumination i en medeltida handskrift. Leo III. Från kalendern ''Les Très Riches Heures du Duc de Berry''. Medeltiden är en traditionell benämning på en period av Västerlandets historia som ligger mellan antiken och modern tid.

Medeltiden och Romersk-katolska kyrkan · Medeltiden och Stift (kyrkligt förvaltningsområde) · Se mer »

Mission

Mission (latin missio, sändning) är främst verksamhet som avser utbredande av en religion genom undervisning och andlig påverkan.

Mission och Romersk-katolska kyrkan · Mission och Stift (kyrkligt förvaltningsområde) · Se mer »

Munk

Katolska munkar i Spanien. Munk (från grekiskans μοναχός/monakhos, "ensittare", "eremit") är en man som av religiösa skäl för en asketisk livsstil.

Munk och Romersk-katolska kyrkan · Munk och Stift (kyrkligt förvaltningsområde) · Se mer »

Patriark av Konstantinopel

Heraldiskt vapen för den ekumeniske patriarken av Konstantinopel. Nuvarande patriarken Bartholomeus I Patriarken av Konstantinopel eller den ekumeniske patriarken är patriark över Konstantinopels ekumeniska patriarkat; en av nio östortodoxa patriarkat.

Patriark av Konstantinopel och Romersk-katolska kyrkan · Patriark av Konstantinopel och Stift (kyrkligt förvaltningsområde) · Se mer »

Påve

Påve (av latinets papa (PP.), "fader", av grekiskans πάπας, pápas, "fader", ursprungligen stavat πάππας, páppas), är titeln för biskopen av Rom, tillika Romersk-katolska kyrkans högste ledare.

Påve och Romersk-katolska kyrkan · Påve och Stift (kyrkligt förvaltningsområde) · Se mer »

Reformationen

Lucas Cranach den äldres ''Porträtt av Martin Luther'' (1483–1546). Målad 1529 och utställd på Uffizierna. Huldrych Zwingli (1484–1531). Jean Calvin (1509–1564). Reformationen är de rörelser inom den västerländska kristendomen som pågick under flera hundra år med början under 1200-talet och som fick till följd att olika protestantiska eller reformatoriska samfund, såsom den lutherska, den reformerta och den anglikanska kyrkan samt radikal-reformatoriska grupper såsom anabaptisterna och unitarierna på 1500-talet knoppades av från Romersk-katolska kyrkan.

Reformationen och Romersk-katolska kyrkan · Reformationen och Stift (kyrkligt förvaltningsområde) · Se mer »

Romerska provinser

En romersk provins (latin: provincia, pl. provincae) var det romerska rikets största territoriella och administrativa enhet i de områden man kontrollerade utanför Italiska halvön.

Romersk-katolska kyrkan och Romerska provinser · Romerska provinser och Stift (kyrkligt förvaltningsområde) · Se mer »

Romerska riket

Romerska riket, romarriket, romerska civilisationen eller antikens Rom var en kulturell, militär och politisk enhet som utgick från staden Rom och så småningom kom att dominera hela medelhavsområdet och stora delar av Europa.

Romersk-katolska kyrkan och Romerska riket · Romerska riket och Stift (kyrkligt förvaltningsområde) · Se mer »

Statsreligion

Statsreligion kallas en religion som av en stat givits en officiellt erkänd särställning, ofta (men inte nödvändigtvis) kombinerad med särskilda privilegier eller särskild maktutövning från statens sida.

Romersk-katolska kyrkan och Statsreligion · Statsreligion och Stift (kyrkligt förvaltningsområde) · Se mer »

Svenska kyrkan

Uppsala domkyrka, Svenska kyrkans "rikshelgedom". Svenska kyrkan är ett svenskt evangelisk-lutherskt kristet trossamfund (kyrka).

Romersk-katolska kyrkan och Svenska kyrkan · Stift (kyrkligt förvaltningsområde) och Svenska kyrkan · Se mer »

Västromerska riket

Västromerska riket (latin: Imperium Romanum Pars Occidentalis) eller Västrom är en historiografisk term för det romerska kejsardömets västligare provinser under de perioder då de administrerades av en separat kejsare från de östligare provinserna, då kallade det Östromerska riket.

Romersk-katolska kyrkan och Västromerska riket · Stift (kyrkligt förvaltningsområde) och Västromerska riket · Se mer »