Innehållsförteckning
178 relationer: Aeneas, Aeneiden, Aga, Andra franska kejsardömet, Antiken, Antikens Grekland, Apenninska halvön, Arcadius, Argument (retorik), Arkitektur, As (mynt), Augustus, Aureus, Österrike, Barthold Georg Niebuhr, Båge (arkitektur), Biologi, Bysantinska riket, Caligula, Cicero, Corpus juris civilis, Den grekiska antikens arkitektur, Den grekiska antikens konst, Digesta, Dinar, Diocletianus, Dominatet, Einar Gjerstad, Equites, Etrusker, Etruskiska, Fastighetsskatt, Första franska kejsardömet, Första puniska kriget, Geografi, Germania Inferior, Grekiska, Grekiska alfabetet, Grekland, Guvernör, Hellenism, Hellenistisk konst, Historia, Homeros, Honorius (kejsare), Horatius, Huvudstad, Iliaden, Imperium, Istanbul, ... Förläng index (128 mer) »
- Antiken
Aeneas
Federico Barocci: Galleria Borghese, Rom: konstverket beskriver Aeneas flykt tillsammans med Kreusa, Anchises och Ascanius. Aeneas (grekiska Aineias) var i antikens mytologi en av sagohistoriens hjältar och enligt Homeros son till Afrodite och Anchises, konung i Dardanos.
Aeneiden
''Aeneas flyr från Troja''.Målning av Federico Barocci (1598) i Galleria Borghese i Rom. ''Didos död''.Målning av Heinrich Friedrich Füger (1792). Aeneiden, latin Aeneis, är det romerska nationaleposet skrivet av Vergilius runt 29–19 f.Kr.
Se Romerska riket och Aeneiden
Aga
Columbia under Uncle Sams överinseende. Aga är kroppslig bestraffning i uppfostrande syfte.
Andra franska kejsardömet
Andra kejsardömet kallas kejsar Napoleon III:s franska regim mellan 1852 och 1870, mellan andra republiken och tredje republiken.
Se Romerska riket och Andra franska kejsardömet
Antiken
Antiken (av latin antiquus, "forntida", "gammaldags", av ante, "före") är en epok i Medelhavsområdets historia.
Antikens Grekland
Akropolis i Aten är en av de mest representativa symbolerna för det antika Greklands kultur och sofistikerade samhälle. Templet är ägnat åt gudinnan Athena. Antikens Grekland eller Antikens Hellas är en samlande benämning på den kultur i östra medelhavsområdet som hade sin storhetstid under antiken från 700-talet f.Kr.
Se Romerska riket och Antikens Grekland
Apenninska halvön
Apenninska halvön i Europa. Satellitbild av Apenninska halvön i mars 2003. Apenninska halvön, i vardagligt tal ibland även kallad Italienska halvön, är en halvö i Medelhavet som i dag utgör huvuddelen av republiken Italien, samt de två staterna San Marino och Vatikanstaten.
Se Romerska riket och Apenninska halvön
Arcadius
Flavius Arcadius, Arkadios (född: 377-378, död: 1 maj 408) östromersk kejsare från år 395 till sin död.
Se Romerska riket och Arcadius
Argument (retorik)
Argument är inom retorik en följd av påståenden i en argumentation som anförs som skäl för eller mot en tes.
Se Romerska riket och Argument (retorik)
Arkitektur
Arkitektens dröm (Thomas Cole). Parthenon, Aten. Sankt Gallen är en berömd medeltida arkitektritning. Klassiska kolonnordningar Katedralen i Florens av Brunelleschi. Villa ''La Rotonda'', av Palladio. Skönhet, styrka, användbarhet... Plan ett hus av Ferdinand von Arnim (1852) Lantlig arkitektur i Danmark.
Se Romerska riket och Arkitektur
As (mynt)
Romerskt as av koppar As eller ass var ett romerskt mynt, som började användas omkring 280 f.Kr. Det var då ett bronsmynt men i och med myntreformen 23 f.Kr. blev det istället ett kopparmynt.
Se Romerska riket och As (mynt)
Augustus
Caesar Augustus (latin: IMPERATOR•CAESAR•DIVI•FILIVS•AVGVSTVS), ursprungligen Gaius Octavius, född 23 september 63 f.Kr. i Rom, död 19 augusti 14 e.Kr.
Se Romerska riket och Augustus
Aureus
Aureus (egentligen aureus denarius) är ett romerskt guldmynt.
Österrike
Österrike (Österreich), formellt Republiken Österrike (tyska: Republik Österreich), är en inlandsstat i Centraleuropa.
Se Romerska riket och Österrike
Barthold Georg Niebuhr
Barthold Georg Niebuhr, född 27 augusti 1776 i Köpenhamn, död 2 januari 1831 i Bonn, var en dansk-tysk historiker och statsman, son till Carsten Niebuhr, far till Markus Niebuhr.
Se Romerska riket och Barthold Georg Niebuhr
Båge (arkitektur)
Ås kyrka. En båge är en konstruktion som är välvd eller spänd mellan två stöd och vars undersida bildar en båge eller är sammansatt av flera båglinjer.
Se Romerska riket och Båge (arkitektur)
Biologi
Insekt som pollinerar en blomma Biologi eller biovetenskap är den naturvetenskap som berör läran om livet, levande organismer och livets processer, inklusive dess struktur, funktion, tillväxt, ursprung, evolution, utspridning och taxonomi.
Bysantinska riket
Bysantinska riket är en historiografisk term för det romerska kejsardömet under medeltiden med Konstantinopel som huvudstad.
Se Romerska riket och Bysantinska riket
Caligula
Gaius Caesar Germanicus (latin: Gaius Caesar Germanicus; även omnämnd som Gaius Julius Caesar Germaʹnicus), mer känd under sitt smeknamn Caligula, född 31 augusti 12 i Antium, död 24 januari 41 i Rom, var den tredje romerske kejsaren.
Se Romerska riket och Caligula
Cicero
Den unge Cicero, målning av Vincenzo Foppa. 350px Marcus Tullius Cicero, ibland endast Cicero (uttalas på antikt latin), född 3 januari 106 f.Kr. i Arpinum (nuvarande Arpino), död 7 december 43 f.Kr. i Formiae (dagens Formia), Lazio, var en romersk retor, författare och politiker.
Corpus juris civilis
Corpus iuris ciuilis, lugdvni, 1607. Corpus juris civilis (ungefär: "samling av civilrättsliga lagar", latin) var ett viktigt juridiskt arbete som publicerades åren 529–534 på uppdrag av den bysantinske kejsaren Justinianus.
Se Romerska riket och Corpus juris civilis
Den grekiska antikens arkitektur
Den grekiska antikens arkitektur är arkitekturen i antikens Grekland.
Se Romerska riket och Den grekiska antikens arkitektur
Den grekiska antikens konst
Den grekiska antikens konst avser den konst som producerades i Grekland under antiken.
Se Romerska riket och Den grekiska antikens konst
Digesta
Digesta (latin, "samling"), Pandectae (av grekiska: pandektes, "allomfattande"), är den sammanställning av romerska lagar som genomfördes 530-533 på uppdrag av den bysantinske kejsaren Justinianus.
Dinar
Dinar eller denar används eller har använts som valuta i flera arabländer eller länder som tillhörde det Osmanska riket.
Diocletianus
Gaius Aurelius Valerius Diocletianus, född som Diocles omkring 243, död cirka 316 e.Kr, var romersk kejsare från 284 till 305.
Se Romerska riket och Diocletianus
Dominatet
Dominatet är benämningen på perioden mellan 284 och 476 i det Romerska rikets historia.
Se Romerska riket och Dominatet
Einar Gjerstad
Erik Paul Einar Gjerstad, född 30 oktober 1897 i Örebro, död 8 januari 1988 i Lund, var en svensk arkeolog.
Se Romerska riket och Einar Gjerstad
Equites
Mars på ena sidan och en romersk kavallerist på den andra Fayyum-porträtt förställande en ung man i vit toga och den smala purpurrand (angusticlavus) som equites hade rätt att bära Equites (plural av latinets eques, 'ryttare'), ibland översatt som 'riddare', var en samhällsklass i antikens Rom, som hade sitt ursprung i det fornromerska rytteriet vilket bestod av förmögna medborgare.
Etrusker
Etrusker (latin etrusci eller tusci, av grekerna kallade tyrrhenoi, "tyrrhener") var det folk som under forntiden levde i de mellersta och norra delarna av Apenninska halvön.
Se Romerska riket och Etrusker
Etruskiska
Etruskiska är ett nu utdött språk talat av etruskerna, som bebodde mellersta Italien i de landskap som nu kallas Toscana och Lazio.
Se Romerska riket och Etruskiska
Fastighetsskatt
Fastighetsskatt var i Sverige en skatt som utgick på innehavet av en fastighet.
Se Romerska riket och Fastighetsskatt
Första franska kejsardömet
Det Första franska kejsardömet, formellt den Franska republiken — till 1809 — sedan det Franska kejsardömet, är den period i Frankrikes historia då såväl Frankrike den som större delen av den europeiska kontinenten behärskades av Napoleon I som fransk kejsare.
Se Romerska riket och Första franska kejsardömet
Första puniska kriget
Första puniska kriget var det första av de tre puniska krigen och utkämpades 264-241 f.Kr.
Se Romerska riket och Första puniska kriget
Geografi
Världskarta Geografi är den vetenskap som beskriver hur jordytan ser ut, förklarar varför den ser ut som den gör och sätter detta i relation till hur mänsklig aktivitet påverkar och påverkas av jorden.
Se Romerska riket och Geografi
Germania Inferior
Romerska provinsen Germania Inferior år 117. Germania Inferior ("Lågtyskland") var, från år 90, en romersk provins belägen väster om Rhen i det som är dagens nordvästligaste Tyskland, Belgien, södra och västra Nederländerna och Luxemburg.
Se Romerska riket och Germania Inferior
Grekiska
Områden där modern grekiska talas. Mörkblått anger där språket är ett officiellt språk. Grekiska (klassisk grekiska: ἑλληνική, hellēnikḗ; nygrekiska: ελληνικά, elliniká) utgör en egen gren av de indoeuropeiska språken.
Se Romerska riket och Grekiska
Grekiska alfabetet
Det grekiska alfabetet utvecklades omkring 800-talet f.Kr. och används för att i skrift uttrycka det grekiska språket.
Se Romerska riket och Grekiska alfabetet
Grekland
Grekland (Ελλάδα/Elláda, alternativt: Ελλάς/Ellás), formellt Republiken Grekland, alternativt Hellenska republiken (Ελληνική Δημοκρατία/Ellinikí Dimokratía), är en republik i Sydeuropa på Balkanhalvön.
Se Romerska riket och Grekland
Guvernör
En guvernör, av franskans gouverneur, är titeln för en ledande politiker eller tjänsteman i en delstat eller en annan administrativ region inom en stat, med olika specifika funktioner i olika länder.
Se Romerska riket och Guvernör
Hellenism
Hellenismen är den tidsepok i antikens historia som börjar med Alexander den stores död 323 f.Kr.
Se Romerska riket och Hellenism
Hellenistisk konst
Boxaren från Quirinalen greko-buddhistisk väggrelief. Buddhahuvud från Gandhara, första eller andra seklet e.Kr. Med hellenistisk konst avses den grekiska konst som producerades omkring 300–30 f.Kr. i det stora område som Alexander den store hade erövrat.
Se Romerska riket och Hellenistisk konst
Historia
De historiska källornas typologi. Historia (eller historievetenskap) är en vetenskaplig disciplin inom det humanistiska fältet.
Se Romerska riket och Historia
Homeros
Homeros (grekiska:: Hómēros) är enligt traditionen författare till de klassiska eposen Iliaden och Odysséen.
Honorius (kejsare)
Flavius Honorius Augustus, född 384, död 423, var västromersk kejsare från år 395 till sin död.
Se Romerska riket och Honorius (kejsare)
Horatius
Horatius, egentligen Quintus Horatius Flaccus, född 8 december 65 f.Kr. i Venusia, död 27 november 8 f.Kr. i Rom, var en romersk poet.
Se Romerska riket och Horatius
Huvudstad
Enligt Sveriges grundlag sammanträder Sveriges riksdag i Stockholm, i riksdagshuset i bildens mitt. Till vänster i bild syns Stockholms slott, som är kungens officiella residens. En huvudstad är den stad i en suverän stat där dess statschef eller lagstiftande församling har sitt säte.
Se Romerska riket och Huvudstad
Iliaden
Iliaden (klassisk grekiska Ιλιάς, Iliás) är ett epos som troligen är det äldsta bevarade exemplet på grekisk litteratur.
Imperium
Imperium (från latinets imperium, 'befäl', 'makt', 'välde') syftar i allmänhet på en centraliserad stat som omfattar flera nationer eller folkslag.
Se Romerska riket och Imperium
Istanbul
Vy åt öst över Istanbul med Gyllene hornet i förgrunden sett från Eyüp, nordväst om centrum. Istanbul (latin: Constantinopolis) (turkiska İstanbul, grekiska Κωνσταντινούπολις Konstantinoúpolis, äldre svenska namn: Miklagård samt Konstantinopel) är Turkiets största stad och är belägen vid Bosporen och Marmarasjön på gränsen mellan Europa och Asien.
Se Romerska riket och Istanbul
Italien
Italien (Italia), formellt Republiken Italien (Repubblica ItalianaI Italien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktonta (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Italiens officiella namn enligt följande.
Italienska
Italienska (lingua italiana) är ett romanskt språk inom den indoeuropeiska språkgruppen och talas av ungefär 67,8 miljoner människor, varav de flesta i Italien, vilket gör italienska till det 25:e mest talade språket i världen.
Se Romerska riket och Italienska
Jesu födelse
Gabriel överlämnar budskapet till Maria att hon ska föda Jesus. Läs vidare Bebådelsen. Målning (1824) av Aleksandr Andrejevitsj Ivanov. Jesu födelse (lat. Anno dominicæ incarnationis, A.D.I.) har spelat en stor roll för kristendomen och andra religiösa rörelser där man tror på Jesus.
Se Romerska riket och Jesu födelse
Johannes XII
Johannes XII, född Octavianus omkring år 937 i Rom, död där 14 maj 964, var påve från den 16 december 955 till sin död den 14 maj 964.
Se Romerska riket och Johannes XII
Jorden
Jorden är den tredje planeten från solen och den största av de så kallade stenplaneterna i solsystemet.
Julius Caesar
Gaius Julius Caesar (latinskt uttal:; i dag mer känd enbart under sitt gentilicium och cognomen Julius Caesar), född 12 juli 100 f.Kr. i stadsdelen Subura i Rom, död 15 mars 44 f.Kr. i Rom, var en romersk militär, statsman och skriftställare som kom att spela en betydande roll då den romerska republiken omformades till det romerska kejsardömet.
Se Romerska riket och Julius Caesar
Julius Nepos
Julius Nepos, född cirka 430, död 25 april 480, var kejsare över det västromerska riket juni 474–25 april 480.
Se Romerska riket och Julius Nepos
Juridik
Justitia, den romerska rättvisegudinnan, avbildad på Stockholms rådhus. Juridik är läran om rättsreglernas tolkning och tillämpning.
Jus honorarium
Jus honorarium (lat., av honos eller honor, egentligen "ära", sedan "högt statsämbete"), sammanfattningen av de rättsgrundsatser, som framträder inom romersk rätt i de edikt (edicta), som utfärdades av de romerska republikens ämbetsmän, vilka hade jurisdiktion och av vilka pretorerna var de ojämförligt viktigaste.
Se Romerska riket och Jus honorarium
Kapitationsskatt
Kapitationsskatt (även kapitation, huvudskatt eller koppskatt), en skatt som utgår med en summa per person, lika för alla utan hänsyn till förmögenhet eller inkomst, men eventuellt med undantag för personer under en viss ålder.
Se Romerska riket och Kapitationsskatt
Karl den store
Karl den stores rike 814. Karl den store avbildad på samtida ryttarstatyett. namnteckning. Sigillstämpel av bly med Karl den stores bild, präglad vid hans kejsarkröning. Karl den store (latin: Carolus Magnus, franska: Charlemagne, tyska: Karl der Große), född troligtvis 2 april 742 i nuvarande Liège, död 28 januari 814 i Aachen, var det frankiska rikets regent 768–814.
Se Romerska riket och Karl den store
Karthago
Karthago, Kartago (feniciska Kart Hadasht, latin Carthago, franska och engelska Carthage, arabiska قرطاج) är en arkeologisk plats i Tunisien utanför huvudstaden Tunis.
Se Romerska riket och Karthago
Katolicism
himmelrikets nycklar åt Petrus''. Fresk av Perugino i Sixtinska kapellet.Katolicism (från latinets catholicus och grekiskans καθολικισμός/katholikismos, "universell", "allmän") eller katolsk är en kristen term avseende katolska kyrkans religion.
Se Romerska riket och Katolicism
Kejsardömet Ryssland
Kejsardömet Ryssland eller Ryska riket, även kallat Ryska kejsardömet eller Ryska imperiet, (Российская империя/Rossijskaja imperija) var den ryska statsbildningen åren 1721 till 1917.
Se Romerska riket och Kejsardömet Ryssland
Kejsardömet Tyskland
Kejsardömet Tyskland (Deutsches Kaiserreich) kallas traditionellt den period i tyska rikets historia då landets statsskick var ett kejsardöme (förbundsmonarki), vilken varade från Tysklands enande 18 januari 1871 till kejsarhusets avveckling den 9 november 1918 i och med Kejsare Vilhelm IIs abdikation.
Se Romerska riket och Kejsardömet Tyskland
Kejsare
Kejsare är titeln på den manliga monarken i vissa monarkier, som därför brukar kallas kejsardömen; den kvinnliga motsvarigheten heter kejsarinna, en titel som också bärs av en kejsares hustru.
Kejsarkult
Kejsarkult (även kallad kejsardyrkan) är en form av personkult som innebär en dyrkan av en kejsare eller annan monark som en gud.
Se Romerska riket och Kejsarkult
Kodifikation
Kodifikation eller kodifiering var i äldre tider införandet av lag i kodex.
Se Romerska riket och Kodifikation
Kolonialism
Världskarta över de senaste kolonialmakterna och deras kolonier vid andra världskrigets slut 1945. Kolonialism är staters eller gruppers erövring och behärskande av, för dem, mer eller mindre främmande territorier, vanligen i andra världsdelar.
Se Romerska riket och Kolonialism
Kompositaordning
Exempel på kompositakapitäl. Kompositaordning är en kolonnordning, vars kapitäl förenar element från det joniska och det korintiska.
Se Romerska riket och Kompositaordning
Konst
Konst syftar antingen på en kulturyttring som kräver kunskap och färdighet eller på en sorts estetisk verksamhet.
Konstantin den store
Pons Mulvius, där Konstantin och Maxentius drabbade samman i slaget vid Pons Mulvius år 312. Konstantin den store eller Konstantin I (Gaius Flavius Valerius Aurelius Constantinus), född 27 februari 272 i Naissus (nuvarande Niš i Serbien, död 22 maj 337 i Nikomedia (nuvarande İzmit i Turkiet), var romersk kejsare från det att han utropades till augustus av sina trupper den 25 juli 306 till sin död.
Se Romerska riket och Konstantin den store
Konstantin XI Palaiologos
Konstantin XI Dragases Palaiologos (grekiska: Κωνσταντίνος ΙΑ' Παλαιολόγος), född 9 februari 1404, död 29 maj 1453, var den siste bysantinske kejsaren, från 1448 till sin död i slaget om Konstantinopel i samband med att den osmanska armén intog staden.
Se Romerska riket och Konstantin XI Palaiologos
Konstantinopel
Konstantinopels läge vid Bosporen, mellan Gyllene hornet och Marmarasjön. Konstantinopel (Constantinopolis; Κωνσταντινούπολης, Kōnstantinoupolis) är ett äldre namn på Istanbul i dagens Turkiet.
Se Romerska riket och Konstantinopel
Konstantinopels fall
Konstantinopels fall är den händelse år 1453, då det bysantinska rikets huvudstad Konstantinopel belägrades och erövrades av Osmanska riket under ledning av sultan Mehmet II.
Se Romerska riket och Konstantinopels fall
Konstnär
En konstnär i arbete. En konstnär är en utövare av någon eller några av de skapande konsterna.
Se Romerska riket och Konstnär
Konsul (Rom)
Konsul (latin consul) var titeln på den romerska republikens två likställda högsta ämbetsmän.
Se Romerska riket och Konsul (Rom)
Kristendom
Kristendom (från grekiskans Χριστιανισμός, från ordet Xριστός, Christós, Kristus, som är det grekiska ordet för det hebreiska Messias) är den största religionen i världen, med omkring 2,18 miljarder anhängare (2011).
Se Romerska riket och Kristendom
Kultur
Ordet kultur kommer från latinets cultura som betyder ungefär 'bearbetning', 'odling' och 'bildning' och som i sin tur härstammar från colo 'odla'.
Kvadratkilometer
1 km² Kvadratkilometer eller km² är en areaenhet, och det grundmått som används inom geografi på internationell nivå, till exempel för att ange länders yta.
Se Romerska riket och Kvadratkilometer
Kvinnor i antikens Rom
Agrippina den äldre, en av det antika Roms mest berömda kvinnor. Ställningen för kvinnor i antikens Rom genomgick vissa förändringar under seklens lopp.
Se Romerska riket och Kvinnor i antikens Rom
Kvinnor i det klassiska Aten
Kvinnor i det klassiska Aten har varit föremål för omfattande studier.
Se Romerska riket och Kvinnor i det klassiska Aten
Kyrkostaten
Kyrkostaten (på latin: Patrimonium Petri, på italienska: Stato della Chiesa, Stato pontificio, Stato romano) var den världsliga stat som påven styrde över 752 till 1870.
Se Romerska riket och Kyrkostaten
Latin
Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.
Latinare
greker. Latinarna var ett folk från Latium Vetus som sträckte sig från Rom längs kusten söderut i nuvarande Italien.
Se Romerska riket och Latinare
Latinska alfabetet
Världskarta som visar var det latinska alfabetet används helt (mörkgrönt) eller delvis (limegrönt). Det latinska alfabetet är ett alfabet, ursprungligen anpassat för latinet, som har spridits till många andra språk, och som har blivit det vanligaste alfabetet i världen.
Se Romerska riket och Latinska alfabetet
Legend
Legend (latin: legenda, 'läsestycke’, ’helgonberättelse’, egentligen ’det som bör läsas’), kultlegend, kultmyt, är en religionshistorisk term.
Legion
En legion är värvad militär styrka, av latinets lego, "hyra, ta ut i tjänst, välja".
Leo III (påve)
Leo III, född i Rom, död 12 juni 816, var påve från den 26 december 795 till sin död den 12 juni 816.
Se Romerska riket och Leo III (påve)
Logik
Logik är i bred bemärkelse läran om vad som gör ett resonemang eller en argumentation giltig.
Lusitanien
Provinsen Lusitanien i det romerska riket cirka 120 e.Kr. Provinser i Hispania 27 f.Kr. Karta över Lusitanien Lusitanien, Hispania Lusitania, var en provins i romerska riket, med Emerita Augusta, dagens Mérida, som huvudstad.
Se Romerska riket och Lusitanien
Marcus Aurelius
Marcus Aurelius Antoninus, född Marcus Annius Verus den 26 april 121 i Rom, död 17 mars 180 nära Sirmium, var romersk kejsare från den 7 mars 161 till sin död.
Se Romerska riket och Marcus Aurelius
Marcus Licinius Crassus
Marcus Licinius Crassus, ofta bara Crassus, född omkring 115 f.Kr., död 53 f.Kr., var en romersk fältherre och statsman.
Se Romerska riket och Marcus Licinius Crassus
Marcus Terentius Varro
Marcus Terentius Varro, född 116 f.Kr. i Reate i Sabinum, död 27 f.Kr., var en romersk författare och vetenskapsman.
Se Romerska riket och Marcus Terentius Varro
Marius
Glyptothek, München. Marius, egentligen Gaius Marius, född 157 f.Kr. i byn Cereatae nära Arpinum, död 13 januari 86 f.Kr., var en romersk fältherre och statsman.
Medelhavet
Medelhavet är ett bihav till Atlanten, beläget mellan Europa, Afrika och Asien.
Se Romerska riket och Medelhavet
Medeltiden
Byggplats under högmedeltiden. Illumination i en medeltida handskrift. Leo III. Från kalendern ''Les Très Riches Heures du Duc de Berry''. Medeltiden är en traditionell benämning på en period av Västerlandets historia som ligger mellan antiken och modern tid.
Se Romerska riket och Medeltiden
Milano
Milano är en stad och kommun i regionen Lombardiet i norra Italien.
Militär
Militär är den eller det som tillhör en stats organiserade krigsmakt och som av regeringen givits i uppdrag att använda vapen för att försvara landets gränser eller intressen, vare sig det är ett verkligt hot eller vad som uppfattas som hot om våld.
Moesia
Romerska provinser på Balkan under senantiken. Den ursprungliga provinsen Moesia har här delats in i fem provinser namngivna som Moesia I, Dardania, Dacia ripensis, Dacia mediterranea, Moesia II. Moesia (latin) eller Mesien (svenska) var under antiken en romersk provins på Balkan söder om Donau.
Nationalencyklopedin
Nationalencyklopedin, förkortas ofta NE, är ett uppslagsverk.
Se Romerska riket och Nationalencyklopedin
Nikomedia
Nikomedia (grekiska: Nikomedeia; dagens İzmit i Turkiet) är det latinska namnet på den stad som grundades av Nikomedes I av Bithynien 264 f.Kr. Sedan grundandet en av de viktigaste städerna i Mindre Asien.
Se Romerska riket och Nikomedia
Nordafrika
Nordafrika är den norra delen av Afrika, i söder begränsat av Saharaöknen.
Se Romerska riket och Nordafrika
Nya testamentet
Inledningen till Markusevangeliet, Codex Rossanensis (cirka 500-talet). Nya testamentet eller Nya Testamentet, ofta förkortat NT, är en samling skrifter som utgör andra delen av den kristna Bibeln.
Se Romerska riket och Nya testamentet
Odovakar
Odovakar-solidus myntad i kejsar Zeno Isaurierns namn. Myntet befäster Odovakars formella underkastelse under Zeno. Odovakar (grekiska: Ὀδόακρος, latin: Odoacer), född omkring 433, död 493 i Ravenna, var en germansk hövding, troligen av skirisk härkomst, som var kung av Italien från 476 till sin död.
Se Romerska riket och Odovakar
Osmanska riket
Osmanska riket (osmanska: دولتِ عَليه عُثمانيه/Devlet-i Aliyye-i Osmaniyye) eller Ottomanska riket var en 600-årig turkisk islamisk stormakt som uppstod i Anatolien i slutet av 1200-talet och bestod till den 29 oktober 1923.
Se Romerska riket och Osmanska riket
Otto I (tysk-romersk kejsare)
Otto I och hans fru Adelheid, vid domkyrkan i Meissen. På skulpturen, som är från 1260-talet, bär båda kläder av 1200-talssnitt. '''Otto I''':s grav i Magdeburg. Otto I eller Otto den store (tyska Otto I. eller Otto der Große), född 23 november 912 i Wallhausen i Sachsen-Anhalt, död 7 maj 973 i Memleben, var den förste tysk-romerske kejsaren.
Se Romerska riket och Otto I (tysk-romersk kejsare)
Pannonien
Pannonien var en romersk provins som i huvudsak var befolkad av illyrer och kelter.
Se Romerska riket och Pannonien
Patricier
Patricier (latin patricius, "ättling till fäderna", av pater, fader) var i antikens Rom under kungatiden och tidig republik en privilegierad samhällsklass.
Se Romerska riket och Patricier
Påve
Påve (av latinets papa (PP.), "fader", av grekiskans πάπας, pápas, "fader", ursprungligen stavat πάππας, páppas), är titeln för biskopen av Rom, tillika Romersk-katolska kyrkans högste ledare.
Plebej
Plebejer (av latinets plebs, "folk").
Politik
Politik (från grekiska: πόλις) betyder ursprungligen 'statskonst', och avser som regel alla de åtgärder och handlingar som hör till det allmänna livet (kommuner, stater, mellanstater), och inrymmer allt från diskussioner om offentliga angelägenheter till statlig verksamhet och organisation.
Pompejus
Byst föreställande Pompejus. Pompejus, från 81 f.Kr. Gnaeus Pompeius Magnus (CN·POMPEIVS·CN·F·SEX·N·MAGNVS, "Gnaeus Pompejus den store, son till Gnaeus, sonson till Sextus "), född 29 september 106 f.Kr. i Picenum, död 29 september 48 f.Kr.
Se Romerska riket och Pompejus
Poslätten
Poslätten är ett stort slättområde i norra Italien, genomflutet av bland annat floden Po.
Se Romerska riket och Poslätten
Praetor
Praetor eller pretor (latin praetor, egentligen "den som går i spetsen", praeitor) betydde hos antikens romare ursprungligen förman eller anförare och brukades först som titel för de två högsta republikanska ämbetsmännen (konsulerna), ävensom för diktatorn (praetor maximus, "högste praetor"), och fältherrar, som länge var antingen konsuler, praetorer eller, under senrepubliken, prokonsuler och propraetorer.
Principatet
Principatet benämns en period mellan 27 f.Kr. och 284 e.Kr.
Se Romerska riket och Principatet
Prokurator (Romerska riket)
Prokurator (latin procurator förvaltare) var i Romerska riket ursprungligen den som förde talan inför rätten för någon som inte var närvarande.
Se Romerska riket och Prokurator (Romerska riket)
Publikan
Publikan (latin publicanus) kallades en privatperson som arrenderade indrivningen av vissa statsinkomster, främst tullar och skatter, i Roms provinser under antikens Rom.
Se Romerska riket och Publikan
Puniska krigen
Puniska krigen är samlingsnamn på tre krig mellan Kartago och Rom, Romerska republiken, som slutade med att Kartago förstördes.
Se Romerska riket och Puniska krigen
Ravenna
Ravenna är en stad, kommun och huvudort i provinsen Ravenna i regionen Emilia-Romagna i Italien.
Rättssystem
De stora rättssystemens spridning i världen. Blått betecknar länder med civil law (kontinentaleuropeisk rätt), rött länder med common law (angloamerikansk rätt), grönt länder med religiöst rättssystem och orange länder med blandat rättssystem.
Se Romerska riket och Rättssystem
Responsa prudentium
Responsa prudentium var en rättskälla i romersk rätt, motsvarande doktrin i modern svensk rätt.
Se Romerska riket och Responsa prudentium
Retorik
En byst av Aristoteles. Retorik är läran om talekonsten, såväl i teorin som i praktiken, och den utvecklades under antiken på 400-talet f.Kr.
Rom
Rom (latin och italienska Roma, uttalas båda, namnet eventuellt av etruskiskt ursprung) är huvudstad i Italien sedan 1871 och var även huvudstad i det romerska riket under antiken.
Romanska språk
Romanska språk är en grupp av indoeuropeiska språk som utvecklats ur latinet.
Se Romerska riket och Romanska språk
Romersk arkitektur
Romersk arkitektur utvecklades ur den grekiska men fick tidigt en mer urban prägel än denna.
Se Romerska riket och Romersk arkitektur
Romersk religion
Romersk religion betecknar den kult och de gudar som erkändes av den romerska staten.
Se Romerska riket och Romersk religion
Romerska kejsardömet
Romerska kejsardömet avlöste den romerska republiken (se tabell till höger) vid en tidpunkt som med olika synsätt anges till år 44, 31 eller 27 f. Kr.
Se Romerska riket och Romerska kejsardömet
Romerska republiken
Rom och dess grannar cirka 500 f.Kr. Romerska republiken var en period i Romerska rikets historia.
Se Romerska riket och Romerska republiken
Romerska senaten
Romerska senaten (från latin senatus, 'de äldres råd', av senex, 'gammal') var en av de centrala statsorganen i antikens Rom.
Se Romerska riket och Romerska senaten
Roms historia
''Senatus Populusque Romanus,'' "Roms senat och folk" blev den romerska statens symbol under republiken och har sedan förblivit en symbol för staden Rom.Queckfeldt, s. 143. Forum Romanum. Karta över de centrala delarna av '''Rom''' under kejsartiden.
Se Romerska riket och Roms historia
Roms kungatid
Roms kungatid är den tid i det romerska rikets historia som föregick den romerska republiken.
Se Romerska riket och Roms kungatid
Romulus Augustulus
Romulus Augustus, född cirka 461, död okänt år efter 476, var kejsare över det västromerska riket 31 oktober 475–4 september 476.
Se Romerska riket och Romulus Augustulus
Romulus och Remus
Romerskt silvermynt från 260-talet f.Kr. som avbildar Romulus och Remus med varginnan. Faustulus hittar vargen med tvillingarna. Rubens, på Kapitolinska museerna. Den kapitolinska varginnan med de diande Romulus och Remus (de sistnämnda figurerna är ett senare tillägg). Skulptur i Museo Nuovo i Palazzo dei Conservatori, Rom.
Se Romerska riket och Romulus och Remus
Senat
En senat är en beslutande församling.
Sestertie
Exempel på sesterie i silver. Sestertie (latin sestertius, vanligen förkortat HS) var under romerska republiken ett litet silvermynt och under kejsartiden ett mässingsmynt.
Se Romerska riket och Sestertie
Sicilien
Satellitfotografi över Sicilien. Sicilien (Sicilia, Sicilia) är en italiensk ö i Medelhavet.
Se Romerska riket och Sicilien
Solidus
Solidus från 327 med bild av Konstantin den store. En solidus (bokstavlig betydelse hel) var ett guldmynt i det romerska riket som infördes av Konstantin den store ca år 312.
SPQR
höger ''SENATVS POPVLVSQVE ROMANVS...'' på Titusbågen i Rom, från år 81. SPQR är en förkortning för Senatus Populusque Romanus, vilket betyder "senaten och det romerska folket".
Stad
Stortokyo har 36 miljoner invånare och är världens folkrikaste storstadsområde. Den heraldiska symbolen för de kommuner som kallas städer är i många länder den så kallade murkronan. Den återges här i den form som den brukar ha i Sverige.
Stormakt
stormaktsväldet. En stormakt är ett land med möjlighet att påverka världshändelser och manifestera sin makt i stor skala, men inte i samma skala som en supermakt.
Se Romerska riket och Stormakt
Suetonius
Gaius Suetonius Tranquillus, född ca 70, död efter 122, var en romersk författare och tjänsteman som tillhörde samhällsklassen equites och var samtida med kejsar Hadrianus.
Se Romerska riket och Suetonius
Sulla
Lucius Cornelius Sulla Felix, känd som Sulla, född 138 f.Kr., död 78 f.Kr., romersk fältherre och statsman (82 - 81 f.Kr. diktator).
Tacitus
Illustration från 1920 av en byst som troddes föreställa Tacitus Publius (eller Gaius) Cornelius Tacitus, född omkring 55, död omkring 120, var en romersk historiker, författare och statsman, som tillhörde senatorsståndet.
Tarquinia
Tarquinia, (innan 1922 Corneto Tarquinia, är en stad och kommun i provinsen Viterbo, Lazio, Italien. Kommunen hade invånare (2018).
Se Romerska riket och Tarquinia
Tarquinius Priscus
Lucius Tarquinius Priscus (den äldre) var enligt traditionen Kungariket Roms femte kung och den förste etruskiska kungen.
Se Romerska riket och Tarquinius Priscus
Tarquinius Superbus
Tarquinius Superbus Lucius Tarquinius Superbus (den yngre), död 495 f.Kr., var Kungariket Roms sjunde och siste kung, innan den romerska republiken infördes.
Se Romerska riket och Tarquinius Superbus
Theodosius I
Theodosius I Riket under Theodosius tid. Theodosius I, även känd som Theodosius den store, född 11 januari 347 i Coca, Spanien, död 17 januari 395 i Milano, var en romersk general som valdes till romersk kejsare och regerade från 379 till sin död.
Se Romerska riket och Theodosius I
Titus Livius
Titus Livius, född cirka 59 f.Kr. i dåvarande Patavium (nuvarande Padua i norra Italien), död 17 e.Kr., var en romersk historieskrivare.
Se Romerska riket och Titus Livius
Trajanus
Trajanus, född Marcus Ulpius Traianus, som kejsare Imperator Caesar Divi Nervae filius Nerva Traianus, född 18 september 53 i Italica (i närheten av Sevilla), död 7 augusti 117 efter ett slaganfall i Selinus i Mindre Asien, var romersk kejsare från den 28 januari 98.
Se Romerska riket och Trajanus
Triumvirat
Första triumviratet mellan Pompejus, Crassus och Caesar. Triumvirat är ett ord sammansatt av latinets trium, "av tre" (genitivformen av tres, "tre") och vir "man", det vill säga tre män, triumvirer, samt ändelsen -at, ursprungligen betecknande ett tremannakollegium i republikens Rom.
Se Romerska riket och Triumvirat
Tysk-romersk kejsare
kungavärdigheten var kurfurstarna, de som valde kejsare och kung, de förnämsta värdigheterna i det Tysk-romerska riket. örn som symbol för sin makt. Heliga romerska riket under 1300-talet. Färgerna visar kungahus som också gjorde anspråk på kejsarvärdigheten.
Se Romerska riket och Tysk-romersk kejsare
Valv
Valvbågar Bremervalv Schwalbenschwanzverband Ett valv är ett konstruktivt element i arkitekturen som består av kilformade stenar som hålls på plats genom att de pressas mot varandra.
Varg
Varg, mer specifikt gråvarg eller ulv (vetenskapligt namn: Canis lupus) är ett rovdjur vars utbredningsområde sträcker sig över stora delar av världen.
Vatikanstaten
Vatikanstaten (Status Civitatis Vaticanae; Stato della Città del Vaticano, i direkt översättning ”Vatikanstadens stat”) är en suverän mikrostat belägen som en enklav i den italienska huvudstaden Rom.
Se Romerska riket och Vatikanstaten
Västeuropa
Europeiska unionen Västeuropa är i strikt geografisk bemärkelse den västra delen av världsdelen Europa.
Se Romerska riket och Västeuropa
Västromerska riket
Västromerska riket (latin: Imperium Romanum Pars Occidentalis) eller Västrom är en historiografisk term för det romerska kejsardömets västligare provinser under de perioder då de administrerades av en separat kejsare från de östligare provinserna, då kallade det Östromerska riket.
Se Romerska riket och Västromerska riket
Velites
Velites (i singular veles) kallades lätt beväpnade infanterister i den äldre romerska härordningen.
Vergilius
Mosaik från 200-talet funnen i Trier Publius Vergilius Maro, född 15 oktober 70 f.Kr. i Andes (Borgo Virgilio) nära Mantua i nuvarande Lombardiet i Italien, död 21 september 19 f.Kr. i Brindisi i nuvarande Puglia i Italien, var en romersk poet, mest känd som författare till det romerska nationaleposet Aeneiden.
Se Romerska riket och Vergilius
117
117 (CXVII) var ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
1453
1453 (MCDLIII) var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
1806
1806 (MDCCCVI) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
21 april
21 april är den 111:e dagen på året i den gregorianska kalendern (112:e under skottår).
Se Romerska riket och 21 april
25 f.Kr.
25 f.Kr. var ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Se Romerska riket och 25 f.Kr.
27 f.Kr.
27 f.Kr. var ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
Se Romerska riket och 27 f.Kr.
284
284 (CCLXXXIV) var ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.
31 f.Kr.
31 f.Kr. var ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Se Romerska riket och 31 f.Kr.
324
324 (CCCXXIV) var ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.
390
390 (CCCXC) var ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
44 f.Kr.
44 f.Kr. var ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
Se Romerska riket och 44 f.Kr.
476
476 (CDLXXVI) var ett skottår som började en torsdag i den Julianska kalendern.
480
480 (CDLXXX) var ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.
50
50 (L) var ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
500
Världen år 500. Gamla världen år 500. 500 (D) var ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.
500-talet f.Kr. (decennium)
Världen 500 f.Kr. Gamla världen 500 f.Kr. Västra Medelhavet 509 f.Kr. Italienska republiken 500 f.Kr. (mörkrött).
Se Romerska riket och 500-talet f.Kr. (decennium)
800
800 (DCCC) var ett skottår som började en onsdag i den Julianska kalendern.
800-talet f.Kr. (decennium)
Levanten 800 f.Kr.
Se Romerska riket och 800-talet f.Kr. (decennium)
962
962 (CMLXII) var ett normalår som började en onsdag i den Julianska kalendern.
Se även
Antiken
Även känd som Gamla romarfolket, Imperium Romanum, Romariket, Romarna, Romarriket, Romartid, Romartiden, Romarväldet, Romersk, Romerska, Romerska antiken, Romerska civilisationen, Romerskt.