Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Ladda ner
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Slaget vid Düna och Slaget vid Narva

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Slaget vid Düna och Slaget vid Narva

Slaget vid Düna vs. Slaget vid Narva

Svenskarna går över Düna. Slaget vid Düna, även känt som Övergången vid Düna eller Slaget vid Riga, var ett fältslag under det stora nordiska kriget som stod den 9 juli 1701 vid floden Düna omedelbart norr om Riga, Lettland, mellan kung Karl XII:s svenska armé och kung August II, den starkes och Adam Heinrich von Steinaus polsk-sachsiska armé. Slaget vid Narva var ett fältslag som utkämpades vid staden Narva i nordöstra Estland den 20 november 1700 (enligt svenska stilen; 19 november enligt julianska kalendern och 30 november enligt gregorianska).

Likheter mellan Slaget vid Düna och Slaget vid Narva

Slaget vid Düna och Slaget vid Narva har 22 saker gemensamt (i Unionpedia): Adam Heinrich von Steinau, Anikita Repnin, August den starke, Cobrons skans, Daugava, Erik Dahlbergh, Fältslag, Gregorianska kalendern, Hertigdömet Kurland, Julianska kalendern, Karl XII, Kavalleri, Kurfurstendömet Sachsen, Lais, Livland, Polsk-litauiska samväldet, Riga, Ryssland, Stora nordiska kriget, Svenska kalendern, Sverige, Tartu.

Adam Heinrich von Steinau

Adam Heinrich von Steinau, födelseår okänt, död 1712 på sitt gods i Böhmen, var en greve, sachsisk och polsk militär samt fältmarskalk.

Adam Heinrich von Steinau och Slaget vid Düna · Adam Heinrich von Steinau och Slaget vid Narva · Se mer »

Anikita Repnin

Anikita Repnin (1668-1726) Anikita Ivanovitj Repnin (ryska: Аникита Иванович Репнин), född 1668, död 3 juli 1726 i Riga, var en rysk generalfältmarskalk och furste.

Anikita Repnin och Slaget vid Düna · Anikita Repnin och Slaget vid Narva · Se mer »

August den starke

August II den starke, född 12 maj 1670 i Dresden i Sachsen, död 1 februari 1733 i Warszawa i Polen-Litauen, var kurfurste av Sachsen från 1694 och blev, genom mutor och politiskt rävspel, också vald till kung av Polen från 1697–1706 och sedan igen från 1709.

August den starke och Slaget vid Düna · August den starke och Slaget vid Narva · Se mer »

Cobrons skans

Cobrons skans var en skans i Lettland vid floden Düna (Daugava), mitt för Riga, byggd av den i svensk tjänst varande skotske översten Samuel Cobron i augusti 1621 under Rigas belägring vid "tornet" på vänstra flodstranden.

Cobrons skans och Slaget vid Düna · Cobrons skans och Slaget vid Narva · Se mer »

Daugava

Daugava, Düna (tyska och svenska) eller Dyna (äldre svenskt namn) är en flod i Europa.

Daugava och Slaget vid Düna · Daugava och Slaget vid Narva · Se mer »

Erik Dahlbergh

Erik Dahlbergh, fram till det att han adlades 1660 Erik Jönsson, född 10 oktober 1625 i Stockholm, död 16 januari 1703 i Stockholm, gravsatt i Turinge kyrka i Södermanland, var en svensk greve, militär, arkitekt och ämbetsman; krigsråd 1677, landshövding i Jönköping 1687–93, fältmarskalk 1693, generalguvernör i Bremen och Verden 1693, generalguvernör i Livland 1696–1702.

Erik Dahlbergh och Slaget vid Düna · Erik Dahlbergh och Slaget vid Narva · Se mer »

Fältslag

Slaget vid Aspern-Essling var ett fältslag under Napoleonkrigen. Slaget vid Antietam var ett fältslag under amerikanska inbördeskriget. Fältslag (batalj), den blodiga sammanstötningen av två mot varandra kämpande arméer på ett slagfält (slag i mindre omfattning, till exempel mellan enskilda delar av arméer, kallas för strid, träffning, skärmytsling o.s.v.).k.

Fältslag och Slaget vid Düna · Fältslag och Slaget vid Narva · Se mer »

Gregorianska kalendern

Den svenska almanackan anno 1753, året då den gregorianska kalendern infördes i Sverige. Gregorianska kalendern, i Sverige även kallad nya stilen, är den kalender som används i de flesta av världens länder.

Gregorianska kalendern och Slaget vid Düna · Gregorianska kalendern och Slaget vid Narva · Se mer »

Hertigdömet Kurland

Hertigdömet Kurland (Ducatus Curlandiæ et Semigalliæ; Herzogtum Kurland und Semgallen; Kurzemes un Zemgales hercogiste; Kuršo ir Žiemgalos kunigaikštystė; Księstwo Kurlandii i Semigalii) var ett hertigdöme i Baltikum åren 1561–1795, i dåvarande Livland.

Hertigdömet Kurland och Slaget vid Düna · Hertigdömet Kurland och Slaget vid Narva · Se mer »

Julianska kalendern

Julianska kalendern eller gamla stilen är en kalender, som fått sitt namn efter Julius Caesar som år 46 f.Kr. genomförde en reform i den romerska kalendern.

Julianska kalendern och Slaget vid Düna · Julianska kalendern och Slaget vid Narva · Se mer »

Karl XII

Karl XII, född 17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm, död 30 november (11 december enligt n.s.) 1718 i Fredrikshald i Norge, var kung av Sverige från 1697 till sin död, likaså hertig över Pfalz-Zweibrücken mellan 1697 och 1718 under namnet Karl II. Karl XII:s regeringstid tillhör de mest omdiskuterade och kontroversiella vad gäller de svenska kungarna. Han brukar betraktas som en skicklig militär ledare och en krigslysten kung, vars liv har givit upphov till ett flertal skrifter och kulturella verk, inklusive en populär biografi skriven av filosofen Voltaire, liksom bidragit till en polariserad debatt kring hans eftermäle och om omständigheterna rörande hans död. Karl XII tog makten över stormaktsriket Sverige år 1697 som enväldig kung. Huvuddelen av sin regeringstid tillbringade han i fält under stora nordiska kriget, där han bekrigade en trippelallians bestående av Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland, som under år 1700 anföll det svenska riket från flera håll. Kungens ledarskap och taktiska färdigheter bidrog till inledande framgångar i kriget genom att snabbt tvinga Danmark-Norge till fred och slå den ryska armén vid Narva. Senare tågade Karl XII in i Polen och efter ett långvarigt fälttåg besegrade han sin kusin August (II) den starkes sachsiska armé och detroniserade honom som polsk kung. Efter sin inmarsch i Sachsen tvingade han August II att underteckna freden i Altranstädt år 1706. Krigslyckan vände för Karl XII under fälttåget mot Ryssland, som han inledde hösten 1707 och som slutade med hans avgörande nederlag i slaget vid Poltava 1709. Kungens armé kapitulerade inför ryssarna, varefter Sveriges tidigare fiender kunde återvända till kriget och ockupera de svenska besittningarna. Karl XII flydde till Osmanska riket, där han vistades under flera år och genomförde flera omtvistade skattereformer för att skapa en ny svensk armé. Han misslyckades med att koordinera ett gemensamt fälttåg mot sina fiender genom en allians med osmanerna; de senare gav honom det turkiska smeknamnet Demirbaş ("Järnhuvudet"). Karl XII återvände till Sverige först år 1715 för att i stället bekriga Danmark-Norge. Hans första anfall mot Norge år 1716 misslyckades på grund av livsmedelsbrist. Ett förnyat och större anfall mot Norge år 1718 avslutades abrupt då han blev dödsskjuten under belägringen av Fredrikstens fästning. Karl XII:s död och Sveriges nederlag i kriget innebar slutet för Sveriges stormaktstid. Då kungen var ogift och saknade avkomma blev hans syster Ulrika Eleonora regerande svensk drottning, även om hon i sin tur snart lämnade över tronen till sin make Fredrik I. Som en reaktion på Karl XII:s styre avvecklades det karolinska enväldet, varpå makten hamnade i riksdagen. Vidare avskaffades Karl XII:s skattereformer och Sverige gick in i den period som kom att kallas för frihetstiden, som varade i ett halvt sekel innan det tog slut i och med kung Gustav III:s statskupp.

Karl XII och Slaget vid Düna · Karl XII och Slaget vid Narva · Se mer »

Kavalleri

Kavalleri eller rytteri är ett beridet truppslag som historiskt använde hästar för förflyttning och strid.

Kavalleri och Slaget vid Düna · Kavalleri och Slaget vid Narva · Se mer »

Kurfurstendömet Sachsen

Kurfurstendömet Sachsen var ett kurfurstendöme inom Tysk-romerska riket som existerade mellan 1356 och 1806.

Kurfurstendömet Sachsen och Slaget vid Düna · Kurfurstendömet Sachsen och Slaget vid Narva · Se mer »

Lais

Lais var ett slott i Estland, numera ruin, som tillhörde den Flemingska släkten.

Lais och Slaget vid Düna · Lais och Slaget vid Narva · Se mer »

Livland

Livland (latin: Livonia, estniska: Liivimaa, lettiska: Livonija och Līvzeme, polska: Inflanty, ryska: Лифляндия translitteration: Lifljandija) är en historisk region i Baltikum, som störst omfattande nuvarande Lettland och Estland.

Livland och Slaget vid Düna · Livland och Slaget vid Narva · Se mer »

Polsk-litauiska samväldet

Polsk-Litauiska samväldet eller Polen-Litauen (polska: Rzeczpospolita Obojga Narodów; litauiska: Abiejų Tautų Respublika) var mellan 1385 och 1795 en statsbildning i Central- och Östeuropa.

Polsk-litauiska samväldet och Slaget vid Düna · Polsk-litauiska samväldet och Slaget vid Narva · Se mer »

Riga

Gamla staden med Daugava i bakgrunden. Riga (Rīga, Рига) är Lettlands huvudstad och ligger vid floden Daugava, nära dess utlopp vid Rigabukten i Östersjön.

Riga och Slaget vid Düna · Riga och Slaget vid Narva · Se mer »

Ryssland

Ryssland (Rossija), formellt Ryska federationen (Rossijskaja Federatsija), är en federal republik som omfattar stora delar av Östeuropa och hela Nordasien.

Ryssland och Slaget vid Düna · Ryssland och Slaget vid Narva · Se mer »

Stora nordiska kriget

Stora nordiska kriget var ett krig som pågick mellan 1700 och 1721 i norra, mellersta och östra Europa.

Slaget vid Düna och Stora nordiska kriget · Slaget vid Narva och Stora nordiska kriget · Se mer »

Svenska kalendern

30 dagar i februari 1712. Den svenska kalendern eller svenska stilen, som användes från 1 mars 1700 (11 mars 1700 enligt den gregorianska kalendern och 29 februari 1700 enligt den julianska kalendern) till den 30 februari 1712 (11 mars 1712 enligt den gregorianska kalendern och 29 februari 1712 enligt den julianska kalendern) var tio dagar efter den gregorianska kalendern och en dag före den julianska kalendern.

Slaget vid Düna och Svenska kalendern · Slaget vid Narva och Svenska kalendern · Se mer »

Sverige

Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.

Slaget vid Düna och Sverige · Slaget vid Narva och Sverige · Se mer »

Tartu

Tartus rådhus. Drönavideo av Toomemägi och Tartu. Tartu, äldre svenskt namn: Dorpat, Dörpt,, tyska: Dorpat, ryska 1893–1918 Юрьев, Jurjev) är en universitetsstad i sydöstra Estland. Staden är centralort i stadskommunen Tartu stad samt residensstad i landskapet Tartumaa och har 103 284 invånare (2010). Tartu ligger i det historiska Livland och var fram till Estlands självständighet 1918 känd i omvärlden som Dorpat. Tartu universitet grundades ursprungligen 1632 i Svenska Livland och var då Sveriges andra universitet. Universitetet är Estlands äldsta och största universitet.

Slaget vid Düna och Tartu · Slaget vid Narva och Tartu · Se mer »

Listan ovan svarar på följande frågor

Jämförelse mellan Slaget vid Düna och Slaget vid Narva

Slaget vid Düna har 35 relationer, medan Slaget vid Narva har 328. Eftersom de har gemensamt 22, är Jaccard index 6.06% = 22 / (35 + 328).

Referenser

Den här artikeln visar sambandet mellan Slaget vid Düna och Slaget vid Narva. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:

Hallå! Vi är på Facebook nu! »