Snabbare tillgång än webbläsare!Likheter mellan Sovjetunionen och Sovjetunionens historia
Sovjetunionen och Sovjetunionens historia har 72 saker gemensamt (i Unionpedia): Afghansk-sovjetiska kriget, Aleksandr Kerenskij, Aleksej Kosygin, Anastas Mikojan, Andra världskriget, Östeuropa, Östfronten under andra världskriget, Baltikum, Bolsjevik, Brezjnevdoktrinen, Dwight D. Eisenhower, Federation, Generalsekreterare, Genrich Jagoda, Georgij Malenkov, Glasnost, GPU (säkerhetstjänst), Gulag, Högsta sovjet, Hemlig polis, Holodomor, Hungersnöden i Sovjetunionen 1932–1933, Industri, Jordbruk, Josef Stalin, Jurij Andropov, Kalla kriget, Kärnkraftverk, Kiev, Konstantin Tjernenko, ..., Kubakrisen, Kulak, Lavrentij Berija, Leonid Brezjnev, Lev Trotskij, Michail Gorbatjov, Molotov–Ribbentrop-pakten, Moskvarättegångarna, Nato, Nazityskland, Nikita Chrusjtjov, Nikolaj Jezjov, Nikolaj Podgornyj, NKVD, Operation Barbarossa, Perestrojka, Planekonomi, Polen, Premiärminister, Röda armén, Ronald Reagan, Ryska inbördeskriget, Ryska revolutionen, Ryska SFSR, Sergej Kirov, Socialdemokrati, Sovjetrepublik, Sovjetunionens kommunistiska parti, Stora fosterländska kriget, Stora utrensningen, Tjeckoslovakien, Tjernobylolyckan, Tjugonde partikongressen, Totalitarism, Transkaukasiska SFSR, Ukrainska SSR, Ungern, USA, Vinterkriget, Vitryska SSR, Vladimir Lenin, Warszawapakten. Förläng index (42 mer) »
Afghansk-sovjetiska kriget
Afghansk-sovjetiska kriget pågick mellan 1979 och 1989 mellan Sovjetunionen (som stödde den marxist-leninistiska regeringen i Afghanistan) och den afghanska islamiska mujahedinrörelsen.
Afghansk-sovjetiska kriget och Sovjetunionen · Afghansk-sovjetiska kriget och Sovjetunionens historia ·
Aleksandr Kerenskij
Aleksandr Fjodorovitj Kerenskij (Александр Фёдорович Керенский), född 4 maj (22 april enligt g.s.) 1881 i Simbirsk, kejsardömet Ryssland (idag Uljanovsk, Ryssland), död 11 juni 1970 i New York, USA, var en rysk politiker (Socialistrevolutionära partiet) och jurist.
Aleksandr Kerenskij och Sovjetunionen · Aleksandr Kerenskij och Sovjetunionens historia ·
Aleksej Kosygin
Aleksej Nikolajevitj Kosygin (Алексе́й Никола́евич Косы́гин; uttal), född 21 februari (8 februari enligt gamla stilen) 1904 i Sankt Petersburg, död 18 december 1980 i Moskva, var en sovjetisk politiker.
Aleksej Kosygin och Sovjetunionen · Aleksej Kosygin och Sovjetunionens historia ·
Anastas Mikojan
Anastas Ivanovitj Mikojan (ryska: Анастас Иванович Микоян, armeniska: Անաստաս Հովհաննեսի Միկոյան, Anastas Hovhannesi Mikojan), född 25 november (13 november enligt g.s.) 1895 i Sanahin, guvernementet Tiflis, död 21 oktober 1978 i Moskva, Ryska SFSR, var en sovjetisk politiker av armeniskt ursprung.
Anastas Mikojan och Sovjetunionen · Anastas Mikojan och Sovjetunionens historia ·
Andra världskriget
Andra världskriget var en väpnad konflikt som pågick från hösten 1939 till hösten 1945, med inledande konflikter redan 1938 och tidigare, och involverade de flesta av världens nationer, inklusive alla stormakter, vilka till slut bildade två motsatta militärallianser: de allierade, ledda av Storbritannien, vilka stod mot axelmakterna, ledda av Nazityskland.
Andra världskriget och Sovjetunionen · Andra världskriget och Sovjetunionens historia ·
Östeuropa
realsocialistiska stater med icke-slavisk majoritet samt icke-ortodox majoritet (Baltikum, DDR, Albanien, Ungern)– '''Gul färg''': land som under Kalla kriget hade vänskapsavtal med Sovjetunionen som aldrig varit socialistiskt (Finland)– '''Rosa färg''': ortodoxt land som aldrig varit socialistiskt (Grekland) Index till kartor över östra Europa publicerat 1954 av USA:s armé. Östeuropa omfattar den östra delen av Europa.
Östeuropa och Sovjetunionen · Östeuropa och Sovjetunionens historia ·
Östfronten under andra världskriget
Östfronten är den allmänna beteckningen på den del av andra världskriget som fördes i Östeuropa, vilket i huvudsak innebär kriget mellan Axelmakterna och Sovjetunionen.
Östfronten under andra världskriget och Sovjetunionen · Östfronten under andra världskriget och Sovjetunionens historia ·
Baltikum
De baltiska länderna. Baltikum, mera sällan Balticum, är ett geografiskt område vid sydöstra östersjökusten.
Baltikum och Sovjetunionen · Baltikum och Sovjetunionens historia ·
Bolsjevik
Bolsjevikmöte. Vladimir Lenin till höger. Boris Kustodijevs målning ''Bolsjevik'' (1920). Bolsjevik (av ryskans большевик, ’majoritetsman’) kallade sig medlemmarna i den ena av de två fraktioner som bildades efter en splittring av Rysslands socialdemokratiska arbetareparti år 1903.
Bolsjevik och Sovjetunionen · Bolsjevik och Sovjetunionens historia ·
Brezjnevdoktrinen
Östblocket Brezjnevdoktrinen, var en utrikespolitisk doktrin i Sovjetunionen som innebar att landet ansåg sig ha rätten att ingripa politiskt och militärt i de kommunistiskt styrda länder där det kommunistiska styret var hotat.
Brezjnevdoktrinen och Sovjetunionen · Brezjnevdoktrinen och Sovjetunionens historia ·
Dwight D. Eisenhower
Dwight David "Ike" Eisenhower (uttal), född 14 oktober 1890 i Denison i Texas, död 28 mars 1969 i Washington, D.C., var en amerikansk politiker (republikan) som var USA:s president åren 1953–1961 och överbefälhavare för de allierade i Europa under andra världskriget.
Dwight D. Eisenhower och Sovjetunionen · Dwight D. Eisenhower och Sovjetunionens historia ·
Federation
Förbundsstater En federation (efter latin foedus, 'fördrag', 'förbund'), federal stat eller förbundsstat är en sammanslutning av flera självständiga enheter: stater, delstater eller organisationer.
Federation och Sovjetunionen · Federation och Sovjetunionens historia ·
Generalsekreterare
Generalsekreterare är en ofta förekommande titel för chefstjänstemän i olika typer av organisationer.
Generalsekreterare och Sovjetunionen · Generalsekreterare och Sovjetunionens historia ·
Genrich Jagoda
Genrich Grigorjevitj Jagoda (ГенрихГригорьевич Ягода), ursprungligen Herschel Jehuda, född 19 november 1891 i Rybinsk i Guvernementet Jaroslavl, död 15 mars 1938 i Moskva (avrättad), var chef för den sovjetiska säkerhetspolisen NKVD från 1934 till dess han ersattes med Nikolaj Jezjov 1936.
Genrich Jagoda och Sovjetunionen · Genrich Jagoda och Sovjetunionens historia ·
Georgij Malenkov
Georgij Maksimiljanovitj Malenkov (ryska: Георгий Максимилианович Маленков), född 8 januari 1902 i Orenburg i guvernementet Orenburg, död 14 januari 1988 i Moskva i Ryska SFSR, var en sovjetisk politiker.
Georgij Malenkov och Sovjetunionen · Georgij Malenkov och Sovjetunionens historia ·
Glasnost
USA:s och Sovjetunionens ledare. (гла́сность, 'öppenhet', 'publicitet') är det slagord som användes för en rad politiska reformer som infördes av Michail Gorbatjov 1985.
Glasnost och Sovjetunionen · Glasnost och Sovjetunionens historia ·
GPU (säkerhetstjänst)
GPU, från 15 november 1923 OGPU, var Ryska SFSR:s säkerhetspolis från Tjekans ombildande den 6 februari 1922.
GPU (säkerhetstjänst) och Sovjetunionen · GPU (säkerhetstjänst) och Sovjetunionens historia ·
Gulag
Karta över Gulagläger 1923–1961 sammanställd av organisationen Memorial. Gulag (ГУЛаг) är en förkortning för Гла́вное управле́ние лагере́й (Glavnoje upravlenije lagerej) vilket betyder "Lägrens huvudstyrelse" och var benämningen på det sovjetiska system av arbetsläger, som påbörjades under ledning av Vladimir Lenin och som sedan under Josef Stalins ledning byggdes ut i mycket stor omfattning.
Gulag och Sovjetunionen · Gulag och Sovjetunionens historia ·
Högsta sovjet
Högsta sovjet (ryska: Верховный Совет, Verkhóvnyj Sovét, egentligen "högsta rådet") var namnet på parlamentet i sovjetrepublikerna i Sovjetunionen.
Högsta sovjet och Sovjetunionen · Högsta sovjet och Sovjetunionens historia ·
Hemlig polis
Hemlig polis är en form av polisväsen, som verkar i det fördolda, vanligen med syfte att upprätthålla den existerande odemokratiska samhällsordningen mot inre fiender.
Hemlig polis och Sovjetunionen · Hemlig polis och Sovjetunionens historia ·
Holodomor
Även städerna drabbades av hungersnöden. Här ett lik på gatan i Charkiv (1933), som väcker sympati från andra stadsbor. Detta foto togs i hemlighet av ingenjören Alexander Wienerberger under hans arbete i Charkiv. Ett av de "röda tåg" av hästdragna vagnar som regelmässigt hämtade den första skörden till de statliga spannmålsdepåerna. Just det här "tåget" hämtar spannmål från kollektivjordbruket i byn Oleksijivka i Charkiv oblast (1932). Sovjetunionens spannmålsproduktion i början av 1930-talet, med Ukrainska SSR:s siffror i vinrött. Holodomor (Голодомор), eller svältkatastrofen i Ukraina 1932–1933, var en av de största katastroferna i Ukrainas moderna historia.
Holodomor och Sovjetunionen · Holodomor och Sovjetunionens historia ·
Hungersnöden i Sovjetunionen 1932–1933
Värst drabbade områden i svart. Hungersnöden i Sovjetunionen 1932–1933 drabbade cirka 40 miljoner människor, och skördade 6–8 miljoner liv, huvudsakligen i Ukraina, (se holodomor) och Kazakstan (se hungersnöden i Kazakstan 1932–1933).
Hungersnöden i Sovjetunionen 1932–1933 och Sovjetunionen · Hungersnöden i Sovjetunionen 1932–1933 och Sovjetunionens historia ·
Industri
Industriområde i Elizabeth, New Jersey, USA. Industri (av latinets industria, ivrig verksamhet, flit, företagsamhet) är framställning av produkter genom att råvaror förädlas.
Industri och Sovjetunionen · Industri och Sovjetunionens historia ·
Jordbruk
Jordbruksscener från antika Egypten. 1500-talet f.Kr. Två oxar drar ett lass med havre, tidigt 1900-tal. Franska kvinnor brukar jorden, cirka 1917-1920. Terrasser i Yunnan-provinsen i Kina. Jordbruk (mindre brukligt: agrikultur) är människans nyttjande av mark genom bearbetning av åkrar och betesmark i syfte att producera livsmedel, djurfoder samt råvaror för energi- eller industriändamål.
Jordbruk och Sovjetunionen · Jordbruk och Sovjetunionens historia ·
Josef Stalin
Josef Stalin, egentligen, född 18 december 1878 i Gori i Kejsardömet Ryssland (nuvarande Georgien), död 5 mars 1953 på Kuntsevo utanför Moskva, var en revolutionär, författare och sovjetisk politiker av georgisk börd.
Josef Stalin och Sovjetunionen · Josef Stalin och Sovjetunionens historia ·
Jurij Andropov
Jurij Vladimirovitj Andropov (Ю́рий Влади́мирович Андро́пов), född 15 juni (enl. n.s; 2 juni enl. g.s.) 1914 sannolikt i byn Nagutskaja i guvernementet Stavropol i Kejsardömet Ryssland (nuvarande Soluno-Dmitrijevskoje i Stavropol kraj, södra Ryssland), död 9 februari 1984 i Moskva (av njursvikt), var en sovjetisk politiker som var generalsekreterare i sovjetiska kommunistpartiets centralkommittés politbyrå från 12 november 1982 till 9 februari 1984.
Jurij Andropov och Sovjetunionen · Jurij Andropov och Sovjetunionens historia ·
Kalla kriget
Det kalla kriget var en period av skarpa motsättningar utan konventionellt krig, mellan främst Sovjetunionen och USA, deras respektive huvudsakliga ideologiska övertygelser (kommunism och kapitalism) och deras respektive allierade stater, från omkring 1945, precis efter andra världskrigets slut, till omkring 1990.
Kalla kriget och Sovjetunionen · Kalla kriget och Sovjetunionens historia ·
Kärnkraftverk
Barsebäcks kärnkraftverk Reaktor 3 vid Forsmarks kärnkraftverk. Ignalina i Litauen. Kärnkraftverk är en anläggning för produktion av elektricitet med hjälp av kärnkraft.
Kärnkraftverk och Sovjetunionen · Kärnkraftverk och Sovjetunionens historia ·
Kiev
Kiev (Київ, ''Kyjiv''.,; Киев, Kijev) är huvudstaden och den största staden i Ukraina.
Kiev och Sovjetunionen · Kiev och Sovjetunionens historia ·
Konstantin Tjernenko
Konstantin Ustinovitj Tjernenko (Константи́н Усти́нович Черне́нко), född 24 september 1911 i den sibiriska byn Bolsjaja Tes i Kejsardömet Ryssland, död 10 mars 1985 i Moskva, var en sovjetisk politiker och generalsekreterare i Sovjetunionens kommunistiska parti.
Konstantin Tjernenko och Sovjetunionen · Konstantin Tjernenko och Sovjetunionens historia ·
Kubakrisen
Kubakrisen var en 13 dagar lång konfrontation i oktober 1962 mellan USA och Sovjetunionen över sovjetiska ballistiska robotar utplacerade på Kuba.
Kubakrisen och Sovjetunionen · Kubakrisen och Sovjetunionens historia ·
Kulak
Kulak (ryska кула́к kulák, egentligen ’knytnäve’) är ett ord åsyftande ryska förhållanden och med innebörden "rik bonde".
Kulak och Sovjetunionen · Kulak och Sovjetunionens historia ·
Lavrentij Berija
Lavrentij Pavlovitj Berija (ryska: Лаврентий Павлович Берия, georgiska: ლავრენტი პავლეს ძე ბერია, Lavrenti Pavles dze Beria), född 29 mars (17 mars enligt g.s.) 1899 i Mercheuli nära Suchumi i nuvarande Abchazien, död genom avrättning 23 december 1953 i Moskva, var en sovjetisk politiker och militär av georgisk härkomst. Mellan 1938 och 1953 var han chef för säkerhetstjänsten NKVD och dess efterföljare, som så småningom, efter Berijas död, blev KGB. Som Josef Stalins säkerhetschef var Berija ansvarig för att genomföra slutfasen av den stora utrensningen. Han stod bakom Katynmassakern och genomförde etniska rensningar bland flera folkgrupper i Sovjetunionen då minst en halv miljon människor dog. Berija personifierar tillsammans med Stalin den kommunistiska terrorpolitiken, även om den inleddes redan under hans föregångare Nikolaj Jezjov. Stalin ska i Jalta ha presenterat honom för Franklin D. Roosevelt med orden "det är vår egen Himmler".
Lavrentij Berija och Sovjetunionen · Lavrentij Berija och Sovjetunionens historia ·
Leonid Brezjnev
Leonid Iljitj Brezjnev (Леони́д Ильи́ч Бре́жнев, uttal:,; Леоні́д Іллі́ч Бре́жнєв, Leonid Illitj Brezjnjev), född 19 december i gruvstaden Kamenskoje i Kejsardömet Ryssland, död 10 november i Moskva, var en sovjetisk politiker.
Leonid Brezjnev och Sovjetunionen · Leonid Brezjnev och Sovjetunionens historia ·
Lev Trotskij
(Лев Дави́дович Тро́цкий), före 1905 Leiba Davidovitj Bronstein, född 7 november 1879 i Janovka, guvernementet Cherson, Nya Ryssland i Kejsardömet Ryssland, död (mördad) 21 augusti 1940 i Coyoacán i Mexico City i Mexiko, var en rysk (sovjetisk) politiker, revolutionär och marxistisk teoretiker av judisk härkomst.
Lev Trotskij och Sovjetunionen · Lev Trotskij och Sovjetunionens historia ·
Michail Gorbatjov
Michail Sergejevitj Gorbatjov (Михаи́л Серге́евич Горбачёв), född 2 mars 1931 i Privolnoje nära Stavropol, Stavropol kraj, Ryska SFSR, Sovjetunionen (i nuvarande Ryssland), död 30 augusti 2022 i Moskva, Ryssland, var en sovjetisk och senare rysk jurist och politiker.
Michail Gorbatjov och Sovjetunionen · Michail Gorbatjov och Sovjetunionens historia ·
Molotov–Ribbentrop-pakten
Molotov–Ribbentrop-pakten var en icke-angreppspakt mellan Sovjetunionen och Tyskland.
Molotov–Ribbentrop-pakten och Sovjetunionen · Molotov–Ribbentrop-pakten och Sovjetunionens historia ·
Moskvarättegångarna
Överåklagaren Andrej Vysjinskij läser upp åtalspunkterna mot Karl Radek vid Moskvarättegångarna 1937. Moskvarättegångarna eller Moskvaprocesserna kallas en serie uppmärksammade skenrättegångar i Sovjetunionen åren 1936–1938.
Moskvarättegångarna och Sovjetunionen · Moskvarättegångarna och Sovjetunionens historia ·
Nato
Natos högkvarter i Bryssel, Belgien. Jens Stoltenberg är Natos generalsekreterare. Supreme Headquarters Allied Powers Europe (SHAPE) utanför Mons i Belgien är det militära högkvarteret för SACEUR och Allied Command Operations (ACO). Nordatlantiska fördragsorganisationen (förkortat Nato efter det engelska namnet North Atlantic Treaty Organization), även känd som Atlantpakten eller Atlantpaktsorganisationen, är en mellanstatlig militär allians mellan 31 stater i Europa och Nordamerika.
Nato och Sovjetunionen · Nato och Sovjetunionens historia ·
Nazityskland
Adolf Hitler, Tysklands diktator 30 januari 1933 – 30 april 1945. Valaffisch för nazistpartiet vid riksdagsvalen 1933. Hitler 1941. Hermann Göring (till höger) utnämner SS-Reichsführer Heinrich Himmler till chef för Geheime Staatspolizeiamt 1934. Hitler 1942. Förordning utfärdad av ministerrådet för riksförsvaret 1942. Hitler. Höga partifunktionärer 1938. Koncentrationslägervakter i Mauthausen. Ett tjänsterum hos Gestapo (modern rekonstruktion). fördrag. Panzer IV 1941. Nazityskland (formellt Tyska riket (Deutsches Reich): 1933–1943, senare Stortyska riket (Großdeutsches Reich): 1943–1945, ibland kallat Tredje riket (Drittes Reich)), är den vanliga benämningen på Tyskland den period i Tysklands historia mellan 1933 och 1945 då landet leddes av Adolf Hitler och Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP).
Nazityskland och Sovjetunionen · Nazityskland och Sovjetunionens historia ·
Nikita Chrusjtjov
Nikita Chrusjtjov och Tage Erlander i Harpsund i juni 1964 Nikita Sergejevitj Chrusjtjov (ryska), född 17 april (5 april (g.s.) 1894 i Kalinovka i guvernementet Kursk i Kejsardömet Ryssland, död 11 september 1971 i Moskva i Sovjetunionen (i nuvarande Ryssland), var en sovjetisk politiker, parti- och regeringschef. Han var generalsekreterare i Sovjetiska kommunistpartiets centralkommittés politbyrå och därmed Sovjetunionens ledare från 7 september 1953 till 14 oktober 1964.
Nikita Chrusjtjov och Sovjetunionen · Nikita Chrusjtjov och Sovjetunionens historia ·
Nikolaj Jezjov
Nikolaj Ivanovitj Jezjov (Николай Иванович Ежов), född 1 maj 1895 i Sankt Petersburg, död 4 februari 1940 i Moskva (avrättad), var chef för den sovjetiska säkerhetspolisen NKVD 1936–1938, under den period som till stor del sammanföll med den stora utrensningen (ryska Jezjovsjtjina, Ежовщина).
Nikolaj Jezjov och Sovjetunionen · Nikolaj Jezjov och Sovjetunionens historia ·
Nikolaj Podgornyj
Nikolaj Viktorovitj Podgornyj (ryska Николай Викторович Подгорный), född 18 februari 1903 i Karlovka (numera i Poltava oblast, Ukraina), död 12 januari 1983 i Moskva, var en sovjetisk politiker.
Nikolaj Podgornyj och Sovjetunionen · Nikolaj Podgornyj och Sovjetunionens historia ·
NKVD
NKVD (Народный комиссариат внутреннихдел), Narodnyj komissariat vnutrennich del ("Folkkommissariatet för inrikes ärenden"), var Sovjetunionens kombinerade säkerhets- och underrättelsetjänst 1934–1946.
NKVD och Sovjetunionen · NKVD och Sovjetunionens historia ·
Operation Barbarossa
Operation Barbarossa (Unternehmen Barbarossa, efter Fredrik I Barbarossa) var kodnamnet för Nazitysklands invasion av Sovjetunionen som inleddes den 22 juni 1941, under andra världskriget.
Operation Barbarossa och Sovjetunionen · Operation Barbarossa och Sovjetunionens historia ·
Perestrojka
miniatyrFrimärken från år 1988. (перестройка, ombyggnad) är den gemensamma termen för de reformer och den nya ideologin som används för att beskriva de stora förändringarna i de ekonomiska och politiska strukturerna under Sovjetunionens sista tid.
Perestrojka och Sovjetunionen · Perestrojka och Sovjetunionens historia ·
Planekonomi
Planekonomi eller planhushållning är ett ekonomiskt system där staten planerar och styr ekonomin.
Planekonomi och Sovjetunionen · Planekonomi och Sovjetunionens historia ·
Polen
Polen (Polska) formellt Republiken Polen (Rzeczpospolita Polska), är en republik i Centraleuropa.
Polen och Sovjetunionen · Polen och Sovjetunionens historia ·
Premiärminister
Premiärminister (förste minister) är titeln för regeringschefen i många länder, till exempel Frankrike, Indien och Storbritannien.
Premiärminister och Sovjetunionen · Premiärminister och Sovjetunionens historia ·
Röda armén
Röda armén, egentligen Arbetarnas och böndernas röda armé (RKKA) (ryska: Красная армия, Krasnaja armija eller Рабоче-крестьянская Красная армия, Rabotje-krestjanskaja Krasnaja armija, ry. förkortning РККА), var bolsjevikernas armé, skapad under ryska inbördeskriget av Lev Trotskij 1918, även benämning på Sovjetunionens armé fram till efter stora fosterländska kriget (vilket var en del av andra världskriget), då dess namn 1946 ändrades till Sovjetarmén (ryska: Советская армия, Sovetskaja armija).
Röda armén och Sovjetunionen · Röda armén och Sovjetunionens historia ·
Ronald Reagan
Ronald Wilson Reagan, född 6 februari 1911 i Tampico i Illinois, död 5 juni 2004 i Bel Air i Los Angeles, var en amerikansk politiker och USA:s president 1981–1989.
Ronald Reagan och Sovjetunionen · Ronald Reagan och Sovjetunionens historia ·
Ryska inbördeskriget
Ryska inbördeskriget (1917–1922) var ett krig som utspelades efter att den ryska provisoriska regeringen genom oktoberrevolutionen upplösts och ersatts av en ny under dominans av bolsjevikpartiet.
Ryska inbördeskriget och Sovjetunionen · Ryska inbördeskriget och Sovjetunionens historia ·
Ryska revolutionen
Ryska revolutionen är den politiska omvandling som skedde i Ryssland 1917, inklusive februarirevolutionen och oktoberrevolutionen.
Ryska revolutionen och Sovjetunionen · Ryska revolutionen och Sovjetunionens historia ·
Ryska SFSR
Ryska sovjetiska federativa socialistrepubliken, förkortat Ryska SFSR, var den största av Sovjetunionens delrepubliker.
Ryska SFSR och Sovjetunionen · Ryska SFSR och Sovjetunionens historia ·
Sergej Kirov
Sergej Mironovitj Kirov (ursprungligen Kostrikov), född 27 mars 1886 i Ursjum i guvernementet Vjatka, död 1 december 1934 i Leningrad, var en rysk kommunist och sovjetisk politiker.
Sergej Kirov och Sovjetunionen · Sergej Kirov och Sovjetunionens historia ·
Socialdemokrati
rosen är en vanlig symbol för socialdemokratin. Socialdemokrati är en reformistisk riktning inom arbetarrörelsen, som vill verka för liberal demokrati (ibland definierat som politisk, social och ekonomisk demokrati) och eftersträvar en jämlikare inkomstfördelning med hjälp av den socialistiska ideologins princip om offentligt ägande, men inom ramen för det kapitalistiska ekonomiska systemet.
Socialdemokrati och Sovjetunionen · Socialdemokrati och Sovjetunionens historia ·
Sovjetrepublik
Sovjetrepublik (även rådsrepublik) syftar oftast på en republik som ingick som delstat i Sovjetunionen (1922–91).
Sovjetrepublik och Sovjetunionen · Sovjetrepublik och Sovjetunionens historia ·
Sovjetunionens kommunistiska parti
Kragnål föreställande SUKP:s flagga Sovjetunionens kommunistiska parti (Коммунисти́ческая па́ртия Сове́тского Сою́за, КПСС), på svenska förkortat SUKP, var det statsbärande och enda existerande politiska partiet i Sovjetunionen fram tills Gorbatjovs reformer öppnade upp för flerpartisystem år 1991.
Sovjetunionen och Sovjetunionens kommunistiska parti · Sovjetunionens historia och Sovjetunionens kommunistiska parti ·
Stora fosterländska kriget
Stora fosterländska kriget (Великая Отечественная война, Velikaja Otetjestvennaja vojna) är den ryska benämningen på kriget mellan Nazityskland och Sovjetunionen under andra världskriget.
Sovjetunionen och Stora fosterländska kriget · Sovjetunionens historia och Stora fosterländska kriget ·
Stora utrensningen
Stora utrensningen var den intensiva förföljelse av verkliga och inbillade statsfiender som dirigerades av Josef Stalin i Sovjetunionen åren 1934–1939.
Sovjetunionen och Stora utrensningen · Sovjetunionens historia och Stora utrensningen ·
Tjeckoslovakien
Tjeckoslovakien, även benämnt under parallellformen Tjeckoslovakiet, var en stat som existerade i Centraleuropa först mellan 1918 och 1939 och sedan mellan 1945 och 1993, varefter den delades i de båda staterna Tjeckien och Slovakien.
Sovjetunionen och Tjeckoslovakien · Sovjetunionens historia och Tjeckoslovakien ·
Tjernobylolyckan
Prypjat i Ukraina. Block 4 innesluten i sin sarkofag Utsikt mot Tjernobyls kärnkraftverk från den övergivna staden Prypjat år 2005 Den nya överbyggnaden under uppbyggnad (2013) Tjernobylkatastrofen, eller Tjernobylolyckan, var en mycket allvarlig reaktorolycka i kärnkraftverket i Tjernobyl i utkanten av staden Prypjat norr om Kiev i Ukraina (dåvarande sovjetrepublik).
Sovjetunionen och Tjernobylolyckan · Sovjetunionens historia och Tjernobylolyckan ·
Tjugonde partikongressen
Den tjugonde partikongressen i Sovjetunionens kommunistiska parti hölls 14–26 februari 1956 i Moskva.
Sovjetunionen och Tjugonde partikongressen · Sovjetunionens historia och Tjugonde partikongressen ·
Totalitarism
Josef Stalin och Adolf Hitler betraktas ofta som två tidiga ledare för regimer som blivit stilbildande för sina totalitära drag. Totalitarism är ett politiskt system i vilket en stat endast tillåter ett maktägande parti och att detta parti ser sig självt som staten.
Sovjetunionen och Totalitarism · Sovjetunionens historia och Totalitarism ·
Transkaukasiska SFSR
Transkaukasiska socialistiska federativa sovjetrepubliken, Transkaukasiska SFSR, var 1922–1936 en av delstaterna i Sovjetunionen, bestående av de nuvarande självständiga staterna Georgien, Armenien och Azerbajdzjan, som tillsammans brukade gå under namnet Transkaukasiska republikerna i Sovjetunionen.
Sovjetunionen och Transkaukasiska SFSR · Sovjetunionens historia och Transkaukasiska SFSR ·
Ukrainska SSR
Ukrainska Socialistiska Sovjetrepubliken, förkortat Ukrainska SSR, var en sovjetrepublik åren 1922–1991.
Sovjetunionen och Ukrainska SSR · Sovjetunionens historia och Ukrainska SSR ·
Ungern
Ungern (Magyarország) är en republik i Centraleuropa.
Sovjetunionen och Ungern · Sovjetunionens historia och Ungern ·
USA
Amerikas förenta stater (United States of America), eller i förkortad form Förenta staterna (United States), på svenska vanligen kallat för USA eller Amerika, är en federal republik som består av 50 delstater, ett federalt distrikt och ett flertal olika självstyrande områden.
Sovjetunionen och USA · Sovjetunionens historia och USA ·
Vinterkriget
Vinterkriget (talvisota; Советско-финляндская (советско-финская) война 1939—1940, tr. Sovetsko-finljandskaja (sovetsko-finskaja) vojna 1939—1940; i Sverige vanligen kallat finska vinterkriget) utkämpades mellan Finland och Sovjetunionen, sedan Sovjetunionen den, in i andra världskriget, anfallit Finland.
Sovjetunionen och Vinterkriget · Sovjetunionens historia och Vinterkriget ·
Vitryska SSR
Vitryska socialistiska sovjetrepubliken, förkortat Vitryska SSR var en sovjetrepublik i Sovjetunionen 1922–1991.
Sovjetunionen och Vitryska SSR · Sovjetunionens historia och Vitryska SSR ·
Vladimir Lenin
Vladimir Iljitj Lenin, egentligen, född 22 april (10 april enligt gamla stilen) 1870 i Simbirsk i Kejsardömet Ryssland, död 21 januari 1924 i Gorki (utanför Moskva) i Sovjetunionen (i nuvarande Ryssland), var en rysk (sovjetisk) politiker och marxistisk teoretiker, revolutionsledare samt grundare av leninismen.
Sovjetunionen och Vladimir Lenin · Sovjetunionens historia och Vladimir Lenin ·
Warszawapakten
Warszawapakten, officiellt Fördraget om vänskap, samarbete och ömsesidigt bistånd (ej att förväxla med VSB-avtalet mellan Finland och Sovjetunionen), var en militärallians som existerade 1955–1991 bestående av länder i östblocket.
Sovjetunionen och Warszawapakten · Sovjetunionens historia och Warszawapakten ·
Listan ovan svarar på följande frågor
- I vad som verkar Sovjetunionen och Sovjetunionens historia
- Vad har gemensamt Sovjetunionen och Sovjetunionens historia
- Likheter mellan Sovjetunionen och Sovjetunionens historia
Jämförelse mellan Sovjetunionen och Sovjetunionens historia
Sovjetunionen har 236 relationer, medan Sovjetunionens historia har 79. Eftersom de har gemensamt 72, är Jaccard index 22.86% = 72 / (236 + 79).
Referenser
Den här artikeln visar sambandet mellan Sovjetunionen och Sovjetunionens historia. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:
