Turkmenistan och Turkmenska SSR

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Turkmenistan och Turkmenska SSR

Turkmenistan vs. Turkmenska SSR

Turkmenistan (Türkmenistan) är en republik i sydvästra Centralasien. Det sträcker sig från Kaspiska havet österut till Afghanistan och gränsar i söder till Iran, och i norr till Kazakstan och Uzbekistan. Kejsardömet Ryssland annekterade Turkmenistan 1884 och från 1906 började man kolonisera landet. 1924 blev Turkmenistan en socialistisk sovjetrepublik. Ända in på 1930-talet rådde häftigt motstånd mot sovjetiseringen. 1991 utropade Turkmenistan sin självständighet, men i politiskt hänseende har inte mycket förändrats sen dess, och landet har i praktiken förblivit en enpartistat. Den viktigaste skillnaden är emellertid att regeringen numera kan söka lån utomlands för att exploatera de väldiga naturgasfyndigheterna, och man söker hellre stöd från islamiska länder än från Ryssland. Över 90 procent av landet består av öken, där den största delen är Karakum. Vidsträckta områden av Karakum täcker Krasnovodskplatån, och sanddyner utgör cirka 10 procent av öknen. I öster bildar Amu-Darja del av gränsen mot både Uzbekistan och Afghanistan. Floden rann tidigare ut i Aralsjön men sedan 1950-talet avleds en stor del av vattnet till Karakumkanalen som genomkorsar två tredjedelar av landet i västlig riktning fram till Gyzylarbat. Kanalen försörjer bomullsodlingarna med vatten, vilket också har bidragit till Aralsjöns uttorkning. På den västra delen av platån sänker sig landet till Kaspiska havets kust. Trots sina förekomster av naturgas och olja är Turkmenistan ett fattigt land. Industrin är föga utvecklad. Frånsett tillverkning av mattor och livsmedelsindustrin, består industrin huvudsakligen av svavel- och saltutvinning samt naturgasproduktion. 1995 sköt inflationen i höjden, och den sjunkande produktionen ledde till att den tidigare positiva handelsbalansen visade underskott. Sedan självständighetsförklaringen 1991 har endast få förändringar skett inom ekonomin. Några reformer har inte initierats, vilket har lett till ökad fattigdom och livsmedelsransonering. 1996 inträffade en katastrofal missväxt inom bomulls- och spannmåls-odlingen. Ett annat stort problem är den ökade utbredningen av öknarna. Turkmenska socialistiska sovjetrepubliken, förkortat Turkmenska SSR, var Turkmenistans namn som sovjetrepublik.

Afghanistan

Afghanistan är ett land i södra Asien.

Afghanistan och Turkmenistan · Afghanistan och Turkmenska SSR · Se mer »

Amu-Darja

Amu-Darja (persiska: آمودریا, Amu darya (darya betyder flod på dari); uzbekiska: Amudaryo), antikens Oxus, är en flod i Centralasien med källor i Pamir och Hindukush.

Amu-Darja och Turkmenistan · Amu-Darja och Turkmenska SSR · Se mer »

Armenier

Flaggan för republiken Armenien som blev självständig 1991. Historisk karta över Armenien Armeniens statsvapen, med berget Ararat i mitten som är en symbol för det historiska hemlandet. Armenier är ett mycket gammalt kristet, indoeuropeiskt folk, vars ursprung traditionellt förläggs till det historiska Armenien, som till stor del utgörs av dagens östra Turkiet.

Armenier och Turkmenistan · Armenier och Turkmenska SSR · Se mer »

Asjchabad

Asjchabad Asjchabad eller Asjgabat (även med flera varierande stavningar; på turkmeniska Aşgabat; på persiska اشک آباد (Ashkabad); på ryska Ашхабад) är huvudstaden i Turkmenistan, och landets mest befolkade stad.

Asjchabad och Turkmenistan · Asjchabad och Turkmenska SSR · Se mer »

Iran

Iran (persiska: ایران; Irān, från ir ”arierna” och ān ”land, rike”), sedan 1979 formellt Islamiska republiken Iran, är ett land i västra Asien.

Iran och Turkmenistan · Iran och Turkmenska SSR · Se mer »

Karakum

Karakum brinnande gas i en krater i Derweze Karakum ("svart sand" på turkspråk; turkmeniska: Garagum; ryska: Каракумы) är en öken i sydvästra Centralasien, med Kaspiska havet i väst, Aralsjön i norr, och floden Amu-Darja och öknen Kyzylkum i nordöst.

Karakum och Turkmenistan · Karakum och Turkmenska SSR · Se mer »

Kaspiska havet

Karta över Kaspiska havet med omgivande länder, från 1726. Kaspiska havet vid Türkmenbaşy. Oljefält vid Baku. Baku, med Kaspiska havet i bakgrunden. Stenka Razin (Vasilij Surikov) Kaspiska havet eller Kaspiska sjön (ryska: Каспийское море (Kaspijskoje more); persiska: دريای خزر (Dariaye Xazar); azerbajdzjanska: Xəzər dənizi; turkmeniska: Hazar deňzi; kazakiska: Каспий теңізі (Kaspij tenizi) och kurdiska: Deriyaya Xazer), är jordens största insjö, med en yta på 374 000 km² och en volym på 78 200 km3.

Kaspiska havet och Turkmenistan · Kaspiska havet och Turkmenska SSR · Se mer »

Kazaker

Kazaker (kazak) är det turkfolk som till största del bor i Kazakstan (cirka 10,9 miljoner, 2009) där de utgör en majoritet.

Kazaker och Turkmenistan · Kazaker och Turkmenska SSR · Se mer »

Ryssar

Ryssar (russkiye) är ett östslaviskt folk som har ryska som modersmål.

Ryssar och Turkmenistan · Ryssar och Turkmenska SSR · Se mer »

Sovjetrepublik

Sovjetrepublik (även rådsrepublik) syftar oftast på en republik som ingick som delstat i Sovjetunionen (1922–91).

Sovjetrepublik och Turkmenistan · Sovjetrepublik och Turkmenska SSR · Se mer »

Turkmener

Turkmener i folkdräkt, självständighetsdagen 2011. Turkmensk man med kamel. Turkmener (Türkmenler), även turkmenska turkar (Türkmen türkleri), är ett turkfolk i Turkmenistan och angränsande delar av Afghanistan och Iran.

Turkmener och Turkmenistan · Turkmener och Turkmenska SSR · Se mer »

Turkmeniska

Turkmeniska (Түркмен, Türkmen, Түркмен дили, Türkmen dili) är ett sydvästligt turkspråk som talas av omkring 5 miljoner.

Turkmeniska och Turkmenistan · Turkmeniska och Turkmenska SSR · Se mer »

Uzbeker

Uzbeker (uzbekiska: O'zbek, i plural O'zbeklar) är ett turkfolk om 22 till 28 miljoner människor, bosatt huvudsakligen i Uzbekistan (15,6 miljoner) där de utgör en majoritet på omkring 80 procent.

Turkmenistan och Uzbeker · Turkmenska SSR och Uzbeker · Se mer »