Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Fri
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Tysklands försvarsmakt och Wehrmacht

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Tysklands försvarsmakt och Wehrmacht

Tysklands försvarsmakt vs. Wehrmacht

Tysklands försvarsmakt (Bundeswehr,, direktöversatt: förbundsvärnet), är försvarsmakten i Förbundsrepubliken Tyskland, som grundades 1955. Wehrmacht (¨försvarsmakt", "vapenmakt", "värnmakt") var namnet på stridskrafterna i Nazityskland åren 1935 till 1945; skapad ur Riksvärnet (Reichswehr) 1935 genom "lagen om uppbyggandet av försvarsmakten" (Gesetz für den Aufbau der Wehrmacht).

Likheter mellan Tysklands försvarsmakt och Wehrmacht

Tysklands försvarsmakt och Wehrmacht har 8 saker gemensamt (i Unionpedia): Andra världskriget, Östtyskland, Nationale Volksarmee, Nazityskland, Riksvärnet, Tysklands flygvapen, Värnplikt, Västtyskland.

Andra världskriget

Andra världskriget var en väpnad konflikt som pågick från hösten 1939 till hösten 1945, med inledande konflikter redan 1938 och tidigare, och involverade de flesta av världens nationer, inklusive alla stormakter, vilka till slut bildade två motsatta militärallianser: de allierade, ledda av Storbritannien, vilka stod mot axelmakterna, ledda av Nazityskland.

Andra världskriget och Tysklands försvarsmakt · Andra världskriget och Wehrmacht · Se mer »

Östtyskland

Östtyskland, officiellt Tyska demokratiska republiken (Deutsche Demokratische Republik, förkortat DDR, under tidigt 1950-tal på svenska även TDR), på engelska GDR (German Democratic Republic)) var en stat som existerade mellan 7 oktober 1949 och 3 oktober 1990. Den bildades ur den tidigare sovjetiska ockupationszonen av Tyskland efter andra världskriget. Landet, som betecknade sig som marxist-leninistiskt, var medlem av både Warszawapakten och Comecon. Från bildandet i oktober 1949 och fram till juli 1960 var Wilhelm Pieck president. Därefter övertogs statschefskapet av statsrådet med Walter Ulbricht som ordförande. Ulbricht var de facto landets ledare sedan 1950 i egenskap av generalsekreterare för det statsbärande partiet SED. Till skillnad från många andra öststater var Östtyskland inte en enpartistat, utan det fanns så kallade stödpartier till SED som medborgarna enligt lagen hade rätt att engagera sig i. Det politiska livet dominerades dock av SED, som var statsparti. I maj 1971 ersattes Ulbricht som ledare för DDR av Erich Honecker. Han höll fast vid sin marxist-leninistiska övertygelse in i slutet, trots internt tryck på reformbehov och ställde sig avvisande till Sovjetunionens nya linje under andra halvan av 1980-talet med Michail Gorbatjovs glasnost och perestrojka. Honecker avsattes slutligen i oktober 1989, i samband med den politiska omvälvningen, och månaden därpå föll Berlinmuren. Efter turbulensen kring Berlinmurens fall i november 1989 tillträdde en ny regering, med Hans Modrow som regeringschef. SED förlorade snart sin position som statsbärande parti och företrädare för oppositionsgrupperingar togs via rundabordssamtal in i regeringen, tills det första demokratiska valet kunde hållas i mars 1990. Östtyskland upplöstes i samband med Tysklands återförening den 3 oktober 1990, då dess nybildade förbundsländer anslöt sig till Förbundsrepubliken Tyskland, som tidigare informellt även kallades Västtyskland.

Östtyskland och Tysklands försvarsmakt · Östtyskland och Wehrmacht · Se mer »

Nationale Volksarmee

Nationale Volksarmee (NVA), även känd som Röda Preussiska Folkarmén var 1956–1990 Östtysklands krigsmakt.

Nationale Volksarmee och Tysklands försvarsmakt · Nationale Volksarmee och Wehrmacht · Se mer »

Nazityskland

Adolf Hitler, Tysklands diktator 30 januari 1933 – 30 april 1945. Valaffisch för nazistpartiet vid riksdagsvalen 1933. Hitler 1941. Hermann Göring (till höger) utnämner SS-Reichsführer Heinrich Himmler till chef för Geheime Staatspolizeiamt 1934. Hitler 1942. Förordning utfärdad av ministerrådet för riksförsvaret 1942. Hitler. Höga partifunktionärer 1938. Koncentrationslägervakter i Mauthausen. Ett tjänsterum hos Gestapo (modern rekonstruktion). fördrag. Panzer IV 1941. Nazityskland (formellt Tyska riket (Deutsches Reich): 1933–1943, senare Stortyska riket (Großdeutsches Reich): 1943–1945, ibland kallat Tredje riket (Drittes Reich)), är den vanliga benämningen på Tyskland den period i Tysklands historia mellan 1933 och 1945 då landet leddes av Adolf Hitler och Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP).

Nazityskland och Tysklands försvarsmakt · Nazityskland och Wehrmacht · Se mer »

Riksvärnet

Riksvärnet (ty. Reichswehr) var den tyska försvarsmaktens namn i Weimarrepubliken 1921–1933 samt i Tredje riket 1933–1935.

Riksvärnet och Tysklands försvarsmakt · Riksvärnet och Wehrmacht · Se mer »

Tysklands flygvapen

Tysklands flygvapen, eller Luftwaffe, är den försvarsgren inom den tyska försvarsmakten som för krigföring i luften.

Tysklands försvarsmakt och Tysklands flygvapen · Tysklands flygvapen och Wehrmacht · Se mer »

Värnplikt

Ingen information Värnplikt eller militärtjänst är en skyldighet att tjänstgöra i ett lands krigsmakt.

Tysklands försvarsmakt och Värnplikt · Värnplikt och Wehrmacht · Se mer »

Västtyskland

Västtyskland är den gängse beteckningen på Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland) under tiden för kalla kriget, från den 23 maj 1949 fram till Tysklands återförening den 3 oktober 1990, då det tidigare Östtyskland uppgick i det tidigare Västtyskland, varefter behovet för denna särskiljning i öst och väst bortföll.

Tysklands försvarsmakt och Västtyskland · Västtyskland och Wehrmacht · Se mer »

Listan ovan svarar på följande frågor

Jämförelse mellan Tysklands försvarsmakt och Wehrmacht

Tysklands försvarsmakt har 108 relationer, medan Wehrmacht har 81. Eftersom de har gemensamt 8, är Jaccard index 4.23% = 8 / (108 + 81).

Referenser

Den här artikeln visar sambandet mellan Tysklands försvarsmakt och Wehrmacht. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:

Hallå! Vi är på Facebook nu! »