Östfronten under andra världskriget och Slaget om Sevastopol

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Östfronten under andra världskriget och Slaget om Sevastopol

Östfronten under andra världskriget vs. Slaget om Sevastopol

Östfronten är den allmänna beteckningen på den del av andra världskriget som fördes i Östeuropa, vilket i huvudsak innebär kriget mellan Axelmakterna och Sovjetunionen. Slaget om Sevastopol, även kallat belägringen av Sevastopol, var ett mycket blodigt slag mellan Sovjetunionen och Nazityskland på östfronten under andra världskriget.

Andra världskriget

Andra världskriget var en väpnad konflikt som pågick från hösten 1939 till hösten 1945, med inledande konflikter redan 1938 och tidigare, och involverade de flesta av världens nationer, inklusive alla stormakter, vilka till slut bildade två motsatta militärallianser: de allierade, ledda av Storbritannien, vilka stod mot axelmakterna, ledda av Nazityskland.

Östfronten under andra världskriget och Andra världskriget · Andra världskriget och Slaget om Sevastopol · Se mer »

Armégrupp Syd

Armégrupp Syd (tyska: Heeresgruppe Süd) var namnet på en tysk armégrupp som stred på östfronten under andra världskriget.

Östfronten under andra världskriget och Armégrupp Syd · Armégrupp Syd och Slaget om Sevastopol · Se mer »

Erich von Manstein

Fritz Erich von Manstein, före adoption 1896 von Lewinski, född 24 november 1887 i Berlin, död 11 juni 1973 i Irschenhausen, var en tysk general.

Östfronten under andra världskriget och Erich von Manstein · Erich von Manstein och Slaget om Sevastopol · Se mer »

Krim

Krimbergen med Svarta havet i bakgrunden. Republik i Ukraina Krim (krimtatariska: Qırım; Крым, Krym; Крим, Krym) är en halvö vid Svarta havets norra kust.

Östfronten under andra världskriget och Krim · Krim och Slaget om Sevastopol · Se mer »

Nazityskland

Adolf Hitler, Tysklands diktator 30 januari 1933 – 30 april 1945. Valaffisch för nazistpartiet vid riksdagsvalen 1933. Hitler 1941. Hermann Göring (till höger) utnämner SS-Reichsführer Heinrich Himmler till chef för Geheime Staatspolizeiamt 1934. Hitler 1942. Förordning utfärdad av ministerrådet för riksförsvaret 1942. Hitler. Höga partifunktionärer 1938. Koncentrationslägervakter i Mauthausen. Ett tjänsterum hos Gestapo (modern rekonstruktion). fördrag. Panzer IV 1941. Nazityskland (formellt Tyska riket (Deutsches Reich): 1933–1943, senare Stortyska riket (Großdeutsches Reich): 1943–1945, ibland kallat Tredje riket (Drittes Reich)), är den vanliga benämningen på Tyskland den period i Tysklands historia mellan 1933 och 1945 då landet leddes av Adolf Hitler och Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP).

Östfronten under andra världskriget och Nazityskland · Nazityskland och Slaget om Sevastopol · Se mer »

Röda armén

Röda armén, egentligen Arbetarnas och böndernas röda armé (RKKA) (ryska: Красная армия, Krasnaja armija eller Рабоче-крестьянская Красная армия, Rabotje-krestjanskaja Krasnaja armija, ry. förkortning РККА), var bolsjevikernas armé, skapad under ryska inbördeskriget av Lev Trotskij 1918, även benämning på Sovjetunionens armé fram till efter stora fosterländska kriget (vilket var en del av andra världskriget), då dess namn 1946 ändrades till Sovjetarmén (ryska: Советская армия, Sovetskaja armija).

Östfronten under andra världskriget och Röda armén · Röda armén och Slaget om Sevastopol · Se mer »

Rumänien

Rumänien (România) är en republik i Östeuropa. Läst 27 oktober 2011. Landet gränsar i norr mot Ukraina, i öster till Moldavien och Svarta havet, i söder till Bulgarien, längs med floden Donau, och i väster mot Ungern och Serbien. Rumäniens befolkning utgjorde 20 121 641 personer vid folkräkningen 2011. Rumäniens moderna historia har präglats av det kommunistiska styret sedan 1947. Efter en period av svårt förtryck under den kommunistiske diktatorn Nicolae Ceaușescu från 1965 till 1989 blev landet en demokratisk republik. Rumänien är medlem av militäralliansen Nato sedan 29 mars 2004 och Europeiska unionen sedan 1 januari 2007.

Östfronten under andra världskriget och Rumänien · Rumänien och Slaget om Sevastopol · Se mer »

Sevastopol

Sevastopol (Севастополь; Севасто́поль; krimtatariska: Aqyar, äldre Achtijar; historiskt Sebastopol) är en ukrainsk stad – centralort samt kommun – på Krimhalvöns sydligaste spets vid Svarta havet med omkring 340 000 invånare.

Östfronten under andra världskriget och Sevastopol · Sevastopol och Slaget om Sevastopol · Se mer »

Sovjetunionen

Sovjetunionen, formellt De Socialistiska Rådsrepublikernas Union, informellt även Sovjetryssland eller endast Sovjet, var en konstitutionellt socialistisk stat som existerade på den största delen av territoriet av det forna Kejsardömet Ryssland i Eurasien mellan 1922 och 1991.

Östfronten under andra världskriget och Sovjetunionen · Slaget om Sevastopol och Sovjetunionen · Se mer »

Svarta havet

Svarta havet är ett bihav till Medelhavet, beläget mellan sydöstra Europa och Mindre Asien.

Östfronten under andra världskriget och Svarta havet · Slaget om Sevastopol och Svarta havet · Se mer »

Volgograd

Karta över Volgograds stadsdistrikt. Distrikten är, räknat från norr, Traktorozavodskij, Krasnooktjabrskij, Dzerzjinskij, Tsentralnyj (det till ytan minsta distriktet), Vorosjilovskij, Sovetskij, Kirovskij och Krasnoarmejskij. Volgograd (Волгогра́д) är en stad vid floden Volga i Ryssland med ungefär en miljon invånare.

Östfronten under andra världskriget och Volgograd · Slaget om Sevastopol och Volgograd · Se mer »

Wehrmacht

Wehrmacht (¨försvarsmakt", "vapenmakt", "värnmakt") var namnet på stridskrafterna i Nazityskland åren 1935 till 1945; skapad ur Riksvärnet (Reichswehr) 1935 genom "lagen om uppbyggandet av försvarsmakten" (Gesetz für den Aufbau der Wehrmacht).

Östfronten under andra världskriget och Wehrmacht · Slaget om Sevastopol och Wehrmacht · Se mer »