Snabbare tillgång än webbläsare!
97 relationer: Aegaeon, Anthe, Asteroidbältet, Astronomi, Astronomisk passage, Atlas (måne), Bebhionn, Beboelig zon, Carolyn Porco, Cassini, Cassini Regio, Centaur (asteroider), Centaur (raket), Claudia Alexander, Dagen då Jorden log, Diacetylen, Dragon Storm, Enceladus, Enceladus topografi, Epimetheus (måne), Europeiska rymdorganisationen, EXPOSE, Falska färger, Fornjot (måne), Galileo (rymdsond), Ganesa Macula, Göteborgs Naturhistoriska museum, Giovanni Domenico Cassini, Gravitationsslunga, HD 108250, Helene (måne), Herschel (krater på Mimas), Himalia (måne), Huygens, Huygens (olika betydelser), Institutet för rymdfysik, Isvulkan, Japetus, Jet Propulsion Laboratory, Jupiter, Jupiters ringar, Kiviuq, Kraken Mare, Lista över rymdsonder som skickats ut i solsystemet, Magnetosfär, Mars 2007, Månen, Methone, Mimas, Moln, ..., NASA, Olja av icke-biologiskt ursprung, Pallene, Phoebe (måne), Pioneer 10, Pioneer 11, Planetarisk ring, Planetsken, Polydeuces, Prometheus (måne), Propen, Radioisotopgenerator, Rhea (måne), Rheas ringar, Rymdfysik, Rymdsond, S/2004 S 3, S/2004 S 4, S/2004 S 6, Saturnus, Saturnus naturliga satelliter, Saturnus ringar, Solsystemets upptäckt och utforskning, Svensk rymdfart, Tarqeq (måne), Telesto, Tethys (måne), Tidslinje för upptäckten av solsystemets planeter och månar, Titan (måne), Titan IV, Titan Saturn System Mission, Trojansk måne, Väder, Venus, Vetenskapsåret 1997, Vetenskapsåret 1998, Vetenskapsåret 1999, Vetenskapsåret 2000, Vetenskapsåret 2004, Vetenskapsåret 2007, Vetenskapsåret 2017, 11 juni, 11 september, 15 september, 2004, 2007, 2685 Masursky. Förläng index (47 mer) »
Aegaeon
Ingen beskrivning.
Ny!!: Cassini-Huygens och Aegaeon · Se mer »
Anthe
Anthe är en av Saturnus månar.
Ny!!: Cassini-Huygens och Anthe · Se mer »
Asteroidbältet
Mars och Jupiter. Asteroidbältet, numera även kallat huvudasteroidbältet eller huvudbältet, för att skilja det från Kuiperbältet vars existens upptäcktes 1992, är det asteroidbälte som ligger i en ring runt solen och som befinner sig mellan planeterna Mars och Jupiter.
Ny!!: Cassini-Huygens och Asteroidbältet · Se mer »
Astronomi
Astronomi (ἀστρονομία; bokstavligen "stjärnonas lag") är vetenskapen om himlakropparna och universum.
Ny!!: Cassini-Huygens och Astronomi · Se mer »
Astronomisk passage
En bild av Venus som passerar Jupiter som det skulle kunna ha sett ut den 3 januari 1818. En astronomisk passage eller astronomisk transit är en händelse där två himlakroppar passerar varandra från en viss punkt.
Ny!!: Cassini-Huygens och Astronomisk passage · Se mer »
Atlas (måne)
Atlas (grekiska Άτλας) är en av de innersta av Saturnus månar.
Ny!!: Cassini-Huygens och Atlas (måne) · Se mer »
Bebhionn
Bebhionn är en av Saturnus månar.
Ny!!: Cassini-Huygens och Bebhionn · Se mer »
Beboelig zon
Ett exempel på ett system som bygger på stjärnluminositet för att förutsäga läget av den beboeliga zonen runt olika typer av stjärnor. Planetstorlekar, stjärnstorlekar, omloppslängder och beboelig zon-storlekar är inte skalenliga. Beboelig zon (engelska: Habitable zone, HZ) är inom astronomi en region i rymden där förhållandena är fördelaktiga för att upprätthålla liv.
Ny!!: Cassini-Huygens och Beboelig zon · Se mer »
Carolyn Porco
Carolyn C. Porco, född 6 mars 1953, är en amerikansk planetforskare, som arbetar med vårt eget solsystem, främst med bilder.
Ny!!: Cassini-Huygens och Carolyn Porco · Se mer »
Cassini
Cassini kan syfta på följande.
Ny!!: Cassini-Huygens och Cassini · Se mer »
Cassini Regio
Cassini Regio är ett stort mörkt område som omfattar hälften av Saturnusmånen Japetus' yta.
Ny!!: Cassini-Huygens och Cassini Regio · Se mer »
Centaur (asteroider)
Fördelningen av asteroider i det yttre solsystemet. De orangea prickarna är centaurer medan de gröna är objekt i Kuiperbältet. Centaur är en klass av isiga planetoider namngiven efter den mytiska rasen kentaur.
Ny!!: Cassini-Huygens och Centaur (asteroider) · Se mer »
Centaur (raket)
Centaur är det översta raketsteget i en flerstegsraket.
Ny!!: Cassini-Huygens och Centaur (raket) · Se mer »
Claudia Alexander
Claudia Joan Alexander, född 30 maj 1959, avliden 11 juli 2015, var en kanadensiskfödd amerikansk forskare specialiserad på geofysik och planetologi.
Ny!!: Cassini-Huygens och Claudia Alexander · Se mer »
Dagen då Jorden log
Fotografiet som rymdsonden Cassini tog den 19 juli 2013 Jorden som en liten blå prick strax under Saturnus ringsystem. Fotomosaik från NASA:s "Vinka till Saturnus-kampanj". Dagen då Jorden log syftar på den 19 juli 2013, då rymdsonden Cassini-Huygens fotograferade Saturnus, dess ringsystem och Jorden i samband med att rymdsonden befann sig i Saturnus skugga.
Ny!!: Cassini-Huygens och Dagen då Jorden log · Se mer »
Diacetylen
Diacetylen eller butadiyn är en diyn med fyra kolatomer.
Ny!!: Cassini-Huygens och Diacetylen · Se mer »
Dragon Storm
Dragon Storm på ett fotografi taget från rymdsonden Cassini 15 september 2004. Dragon Storm är namnet på en stor, ljus och komplex storm i Saturnus södra hemisfär.
Ny!!: Cassini-Huygens och Dragon Storm · Se mer »
Enceladus
sydpol. Enceladus (från grekiskans) är en av Saturnus månar.
Ny!!: Cassini-Huygens och Enceladus · Se mer »
Enceladus topografi
Enceladus är den 6:e största månen bland alla 18 som kretsar kring gasjätten Saturnus.
Ny!!: Cassini-Huygens och Enceladus topografi · Se mer »
Epimetheus (måne)
Epimetheus (grekiska Επιμηθεύς) är en av Saturnus månar.
Ny!!: Cassini-Huygens och Epimetheus (måne) · Se mer »
Europeiska rymdorganisationen
Huvudkontoret för ESA i Paris. Kontrollrummet till European Space Operations Centre i Darmstadt. ██ ESA-medlemsländer██ ECS-länder (samarbetsländer)██ Länder med samarbetsavtal Ariane 42P Giotto ATV-3 Edoardo Amaldi ExoMars rover prototyp Europeiska rymdorganisationen eller ESA (förkortning av engelskans European Space Agency; organisationens andra arbetsspråk är franska, Agence spatiale européenne och tyska, Europäische Weltraumorganisation) är en mellanstatlig organisation som ägnar sig åt rymdforskning.
Ny!!: Cassini-Huygens och Europeiska rymdorganisationen · Se mer »
EXPOSE
Placering av EXPOSE-E och EXPOSE-R anordningarna på den internationella rymdstationen ISS. EXPOSE är en speciell anordning på den internationella rymdstationen ISS som har fästs på dess utsida för att möjliggöra olika typer av astrobiologiska exponeringsexperiment.
Ny!!: Cassini-Huygens och EXPOSE · Se mer »
Falska färger
En bild i falska färger avbildar ett motiv i andra färger än det skulle ha visats i på ett riktigt färgfoto.
Ny!!: Cassini-Huygens och Falska färger · Se mer »
Fornjot (måne)
Fornjot är en av Saturnus månar.
Ny!!: Cassini-Huygens och Fornjot (måne) · Se mer »
Galileo (rymdsond)
Galileo är en rymdsond, namngiven efter den toskanske vetenskapsmannen Galileo Galilei, upptäckare av de Galileiska månarna.
Ny!!: Cassini-Huygens och Galileo (rymdsond) · Se mer »
Ganesa Macula
Ganesa Macula är ett mörkt område på Saturnusmånen Titan.
Ny!!: Cassini-Huygens och Ganesa Macula · Se mer »
Göteborgs Naturhistoriska museum
amerikanska alligatorn ''Smilet'' har en avgjutning på Göteborgs Naturhistoriska museum. Göteborgs Naturhistoriska museum är ett naturhistoriskt museum, beläget på en höjd i Slottsskogen alldeles ovanför Linnéplatsen, en höjd som tidigare kallats Olivedalshöjden eller Ekebacken.
Ny!!: Cassini-Huygens och Göteborgs Naturhistoriska museum · Se mer »
Giovanni Domenico Cassini
Giovanni Domenico Cassini, född 8 juni 1625 i Perinaldo i dåvarande Republiken Genua, död 14 september 1712 i Paris, var en italiensk-fransk astronom, i Frankrike känd som Jean-Dominique Cassini.
Ny!!: Cassini-Huygens och Giovanni Domenico Cassini · Se mer »
Gravitationsslunga
En gravitationsslunga (engelska gravity assist eller swing-by) är en manöver som används för rymdfarkoster, där den relativa hastigheten och gravitationen av en planet eller annan större himlakropp används för att ge farkosterna ett hastighetstillskott vid en nära förbipassage.
Ny!!: Cassini-Huygens och Gravitationsslunga · Se mer »
HD 108250
HD 108250 (HR 4729) är en multipelstjärna i den södra delen av stjärnbilden Södra korset.
Ny!!: Cassini-Huygens och HD 108250 · Se mer »
Helene (måne)
Helene (grekiska ‘) är en av Saturnus månar.
Ny!!: Cassini-Huygens och Helene (måne) · Se mer »
Herschel (krater på Mimas)
Herschel är en enorm nedslagskrater på Saturnus måne Mimas.
Ny!!: Cassini-Huygens och Herschel (krater på Mimas) · Se mer »
Himalia (måne)
Himalia (JVI) är en av Jupiters månar.
Ny!!: Cassini-Huygens och Himalia (måne) · Se mer »
Huygens
Huygens (efter Christiaan Huygens) är en rymdsond utsänd av ESA den 15 oktober, 1997 som den 14 januari, 2005 landade på en av Saturnus månar, Titan, efter att ha separerats från moderfarkosten Cassini den 25 december, 2004.
Ny!!: Cassini-Huygens och Huygens · Se mer »
Huygens (olika betydelser)
Huygens kan syfta på.
Ny!!: Cassini-Huygens och Huygens (olika betydelser) · Se mer »
Institutet för rymdfysik
Ingång till Institutet för rymdfysik i Kiruna. Institutet för rymdfysik (IRF) är ett statligt svenskt forskningsinstitut under Utbildningsdepartementet.
Ny!!: Cassini-Huygens och Institutet för rymdfysik · Se mer »
Isvulkan
Titan, kan vara en isvulkan. En isvulkan (även kryovulkan från grekiskans kryo, "kall") är en vulkan som består av is.
Ny!!: Cassini-Huygens och Isvulkan · Se mer »
Japetus
Japetus (även kallad Saturnus VIII) eller Iapetus (bägge stavningarna förekommer i svenska texter), är den tredje största av Saturnus månar, uppkallad efter titanen Iapetos i den grekiska mytologin.
Ny!!: Cassini-Huygens och Japetus · Se mer »
Jet Propulsion Laboratory
JPL:s byggnadskomplex i Pasadena, Kalifornien Jet Propulsion Laboratory (JPL) bygger och styr satelliter och rymdsonder åt NASA.
Ny!!: Cassini-Huygens och Jet Propulsion Laboratory · Se mer »
Jupiter
Jupiter (symbol: ♃) är den femte planeten från solen och är med stor marginal solsystemets största planet.
Ny!!: Cassini-Huygens och Jupiter · Se mer »
Jupiters ringar
Jupiters ringar är ett ringsystem som kretsar runt planeten Jupiter.
Ny!!: Cassini-Huygens och Jupiters ringar · Se mer »
Kiviuq
Kiviuq är en av Saturnus månar.
Ny!!: Cassini-Huygens och Kiviuq · Se mer »
Kraken Mare
Kraken Mare är det största kända havet/kroppen av vätska på Saturnus måne Titan.
Ny!!: Cassini-Huygens och Kraken Mare · Se mer »
Lista över rymdsonder som skickats ut i solsystemet
Detta är en lista över rymdsonder som har skickats ut i solsystemet.
Ny!!: Cassini-Huygens och Lista över rymdsonder som skickats ut i solsystemet · Se mer »
Magnetosfär
Fantasifull illustration av hur jordens magnetosfär omsluter jorden och påverkas av solvinden: i verkligheten är magnetosfären alldeles osynlig. En mer detaljerad skiss finns nedan. En magnetosfär är det område i rymden där en himlakropps magnetiska fält har avgörande inflytande på rörelsen hos laddade partiklar (rymdplasmat) och i vilket kroppens magnetfält stängs in av det omgivande rymdplasmat.
Ny!!: Cassini-Huygens och Magnetosfär · Se mer »
Mars 2007
*Kravaller skakar Köpenhamn efter dansk polis stormning av Ungdomshuset.
Ny!!: Cassini-Huygens och Mars 2007 · Se mer »
Månen
Månen (latin: Luna, symbol: ☾) är jordens enda naturliga satellit och den femte största månen i solsystemet.
Ny!!: Cassini-Huygens och Månen · Se mer »
Methone
Methone (från grekiskans) är en av Saturnus månar.
Ny!!: Cassini-Huygens och Methone · Se mer »
Mimas
Mimas (från grekiskans Μίμας) är en av Saturnus månar.
Ny!!: Cassini-Huygens och Mimas · Se mer »
Moln
Bymoln av typen cumulonimbus capillatus arcus över Enschede, Nederländerna. Ett moln är en synlig kolloid ansamling av små partiklar, i regel mycket små vattendroppar, iskristaller eller bådadera, som svävar fritt i atmosfären.
Ny!!: Cassini-Huygens och Moln · Se mer »
NASA
NASA:s huvudkontorsbyggnad i Washington, D.C. NASA:s Kennedy Space Center. National Aeronautics and Space Administration (NASA) är USA:s fristående myndighet för rymdfart och rymdforskning.
Ny!!: Cassini-Huygens och NASA · Se mer »
Olja av icke-biologiskt ursprung
Abiotisk/abiogenisk olja är ett begrepp som används för att beskriva ett antal hypoteser som menar att råolja, naturgas och andra kolväten kan skapas på inorganisk väg istället för den vanliga vägen genom omvandling av döda organismer.
Ny!!: Cassini-Huygens och Olja av icke-biologiskt ursprung · Se mer »
Pallene
Pallene (från grekiskans) är en av Saturnus månar.
Ny!!: Cassini-Huygens och Pallene · Se mer »
Phoebe (måne)
Phoebe (ungefärligt uttal: fee-bee, grekiska), även känd som Saturn IX, är en av Saturnus yttersta månar, den största i en familj av små, oregelbundna, mörka objekt.
Ny!!: Cassini-Huygens och Phoebe (måne) · Se mer »
Pioneer 10
11 Pioneer 10 är en rymdsond som är del av Pioneerprogrammet.
Ny!!: Cassini-Huygens och Pioneer 10 · Se mer »
Pioneer 11
Pioneer 11 är en rymdsond som inom Pioneerprogrammet sändes ut i rymden 1973 för att utforska planeterna Jupiter och Saturnus.
Ny!!: Cassini-Huygens och Pioneer 11 · Se mer »
Planetarisk ring
En planetarisk ring är en ring av stoft och andra små partiklar som kretsar kring en planet i en tunn skivformad region.
Ny!!: Cassini-Huygens och Planetarisk ring · Se mer »
Planetsken
Iapetus upplyst av Saturnussken. Clementine. Planetsken uppstår då reflekterat solljus från en planet lyser upp nattsidan av någon av planetens naturliga satelliter.
Ny!!: Cassini-Huygens och Planetsken · Se mer »
Polydeuces
Polydeuces är en av Saturnus månar.
Ny!!: Cassini-Huygens och Polydeuces · Se mer »
Prometheus (måne)
Prometheus (av grekiskans) är en av Saturnus månar och är även känd under namnen Saturnus XVI och S/1980 S 27.
Ny!!: Cassini-Huygens och Prometheus (måne) · Se mer »
Propen
Propen, propylen, är ett kolväte med formeln C3H6.
Ny!!: Cassini-Huygens och Propen · Se mer »
Radioisotopgenerator
Cassini. En radioisotopgenerator, RTG, är en energianläggning som utvinner elektrisk energi från radioaktivt sönderfall utan någon mekanisk rörelse.
Ny!!: Cassini-Huygens och Radioisotopgenerator · Se mer »
Rhea (måne)
Rhea (grekiska ‘Ρέα) är näst störst av Saturnus månar.
Ny!!: Cassini-Huygens och Rhea (måne) · Se mer »
Rheas ringar
Saturnusmånen Rhea kan ha ett svagt ringsystem bestående av tre smala relativt täta band inom en partikelskiva.
Ny!!: Cassini-Huygens och Rheas ringar · Se mer »
Rymdfysik
Norrskenet är ett fenomen som förknippas med rymdfysik. Rymdfysiken omfattar studiet av naturliga plasman i universum, framförallt inom vårt solsystem.
Ny!!: Cassini-Huygens och Rymdfysik · Se mer »
Rymdsond
MESSENGER anländer till Merkurius. Bild: NASA Ulysses passerar Jupiter. Bild: NASA/ESA Rymdsonder som lämnat solsystemet. Bild: NASA Rymdsond, sond, är en obemannad rymdfarkost som ofta styrs från en kontrollstation på jorden och som samlar in information som används i forskning eller av vetenskapsmän för att bevisa olika teser inom exempelvis astronomi eller fysik.
Ny!!: Cassini-Huygens och Rymdsond · Se mer »
S/2004 S 3
Ingen beskrivning.
Ny!!: Cassini-Huygens och S/2004 S 3 · Se mer »
S/2004 S 4
S/2004 S 4 är en kandidat till att bli officiellt registrerad som måne till Saturnus.
Ny!!: Cassini-Huygens och S/2004 S 4 · Se mer »
S/2004 S 6
S/2004 S 6 är en kandidat till att bli officiellt registrerad som måne till Saturnus.
Ny!!: Cassini-Huygens och S/2004 S 6 · Se mer »
Saturnus
Saturnus (symbol: ♄) är den sjätte planeten från solen och den näst största i solsystemet.
Ny!!: Cassini-Huygens och Saturnus · Se mer »
Saturnus naturliga satelliter
Karta över Saturnus-systemet Saturnus har 146 bekräftade månar.
Ny!!: Cassini-Huygens och Saturnus naturliga satelliter · Se mer »
Saturnus ringar
Saturnus ringar är ett system av planetringar i plan med planetens ekvator med en diameter av 280 000 kilometer, ut till ring A, och ytterligare till cirka 966 000 kilometer med de senare upptäckta ringarna ut till ytterkanten av ring E. Ringarna består av is (minst 95 %) och grus, och är endast mellan 5 meter och 30 meter tjocka.
Ny!!: Cassini-Huygens och Saturnus ringar · Se mer »
Solsystemets upptäckt och utforskning
Solsystemets upptäckt och utforskning har pågått under hundratals år.
Ny!!: Cassini-Huygens och Solsystemets upptäckt och utforskning · Se mer »
Svensk rymdfart
Svensk rymdfart präglas av internationella samarbeten, främst inom ramen för ESA-samarbetet.
Ny!!: Cassini-Huygens och Svensk rymdfart · Se mer »
Tarqeq (måne)
Tarqeq är en av Saturnus månar.
Ny!!: Cassini-Huygens och Tarqeq (måne) · Se mer »
Telesto
Telesto (grekiska Τελεστώ) är en av Saturnus månar.
Ny!!: Cassini-Huygens och Telesto · Se mer »
Tethys (måne)
Tethys (av grekiska Τηθύς) är en av Saturnus månar.
Ny!!: Cassini-Huygens och Tethys (måne) · Se mer »
Tidslinje för upptäckten av solsystemets planeter och månar
Denna tidslinje för upptäckten av solsystemets planeter och månar visar den historiska utvecklingen av vår kunskap om himlakroppar i solsystemet.
Ny!!: Cassini-Huygens och Tidslinje för upptäckten av solsystemets planeter och månar · Se mer »
Titan (måne)
Titan är Saturnus största måne och den näst största månen i solsystemet, efter Jupiters måne Ganymedes.
Ny!!: Cassini-Huygens och Titan (måne) · Se mer »
Titan IV
Titan IV var en amerikansk raket, den sista i Titanserien.
Ny!!: Cassini-Huygens och Titan IV · Se mer »
Titan Saturn System Mission
Satellitsonden som var planerad att vara en del av Titan Saturn System Mission. Titan Saturn System Mission (TSSM) var ett gemensamt förslag från NASA och ESA för en utforskning av Saturnus och planetens måne Titan och Enceladus, som uppföljning på Cassini-Huygens-uppdraget.
Ny!!: Cassini-Huygens och Titan Saturn System Mission · Se mer »
Trojansk måne
Cassini i 2005. En trojansk måne är en måne som ligger i en av Lagrangepunkterna L4 eller L5 till en annan större måne.
Ny!!: Cassini-Huygens och Trojansk måne · Se mer »
Väder
Väder är tillståndet i atmosfären. Väder är tillståndet eller en växling i tillstånd i en atmosfär vid ett givet tillfälle eller under en kortare tidsrymd.
Ny!!: Cassini-Huygens och Väder · Se mer »
Venus
Venus (symbol: ♀) är den andra planeten i solsystemet från solen räknat och den är nästan lika stor som jorden.
Ny!!: Cassini-Huygens och Venus · Se mer »
Vetenskapsåret 1997
Ingen beskrivning.
Ny!!: Cassini-Huygens och Vetenskapsåret 1997 · Se mer »
Vetenskapsåret 1998
Ingen beskrivning.
Ny!!: Cassini-Huygens och Vetenskapsåret 1998 · Se mer »
Vetenskapsåret 1999
Ingen beskrivning.
Ny!!: Cassini-Huygens och Vetenskapsåret 1999 · Se mer »
Vetenskapsåret 2000
Ingen beskrivning.
Ny!!: Cassini-Huygens och Vetenskapsåret 2000 · Se mer »
Vetenskapsåret 2004
Ingen beskrivning.
Ny!!: Cassini-Huygens och Vetenskapsåret 2004 · Se mer »
Vetenskapsåret 2007
Ingen beskrivning.
Ny!!: Cassini-Huygens och Vetenskapsåret 2007 · Se mer »
Vetenskapsåret 2017
Ingen beskrivning.
Ny!!: Cassini-Huygens och Vetenskapsåret 2017 · Se mer »
11 juni
11 juni är den 162:a dagen på året i den gregorianska kalendern (163:e under skottår).
Ny!!: Cassini-Huygens och 11 juni · Se mer »
11 september
11 september är den 254:e dagen på året i den gregorianska kalendern (255:e under skottår).
Ny!!: Cassini-Huygens och 11 september · Se mer »
15 september
15 september är den 258:e dagen på året i den gregorianska kalendern (259:e under skottår).
Ny!!: Cassini-Huygens och 15 september · Se mer »
2004
2004 (MMIV) var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Cassini-Huygens och 2004 · Se mer »
2007
2007 (MMVII) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Cassini-Huygens och 2007 · Se mer »
2685 Masursky
2685 Masursky eller 1981 JN är en asteroid upptäckt 1981 av Edward Bowell.
Ny!!: Cassini-Huygens och 2685 Masursky · Se mer »
Omdirigerar här:
Cassini rymdsonden, Cassini–Huygens.
