Snabbare tillgång än webbläsare!
54 relationer: Astropartikelfysik, Beta Aquarii, Cassiopeia A, Cigarrgalaxen, Circinus X-1, Cygnus X-1, Deep Impact (rymdsond), Deneb Kaitos, Draken (stjärnbild), Edwin Hubble, Fenixhopen, Grottanebulosan, GW170817, Högenergiastrofysik, HD 104237, HM Cancri, Hubbles lag, Inertial Upper Stage, Kattögenebulosan, Krabbnebulosan, Kvarkstjärna, LMC N49, Mörk materia, Messier 108, Messier 15, Messier 74, Mimosa (stjärna), Modifierad newtonsk dynamik, NASA, NGC 1893, NGC 4194, Perseushopen, Röntgenastronomi, Röntgenbinär, Riccardo Giacconi, Rosettnebulosan, RX J1856.5-3754, Rymdfärjeprogrammet, Sadalmelik, Sagittarius A*, Sirius, SN 1572, SN 2006gy, SNR G1.9+0.3, STS-93, Subramanyan Chandrasekhar, Tidsaxel över den avlägsna framtiden, Tidslinje över svarta hålens fysik, Tidslinje för rymdutforskningen, Ultraluminös röntgenkälla, ..., Variabel stjärna, Vetenskapsåret 2004, Vindsnurregalaxen, Z Andromedae-variabel. Förläng index (4 mer) »
Astropartikelfysik
Astropartikelfysik är ett forskningsfält, som behandlar sambanden mellan de minsta och största företeelserna i universum och knyter ihop kosmologi, partikelfysik och astrofysik.
Ny!!: Chandra-teleskopet och Astropartikelfysik · Se mer »
Beta Aquarii
Sadalsuud eller Beta Aquarii (β Aquarii, förkortat Beta Aqr, β Aqr) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna"Naming Stars".
Ny!!: Chandra-teleskopet och Beta Aquarii · Se mer »
Cassiopeia A
Kompositbild i infraröd (röd), synlig (gul) och röntgen (grön och blå) Cassiopeia A är näst efter solen den starkaste astronomiska radiokällan från jorden sett; den är en supernovarest efter en supernova som inträffade (från vår synvinkel) omkring år 1667.
Ny!!: Chandra-teleskopet och Cassiopeia A · Se mer »
Cigarrgalaxen
Cigarrgalaxen eller Messier 82 (M82) även känd som NGC 3034, är en svagt lysande galax som ligger i stjärnbilden Stora björnen (i Karlavagnen).
Ny!!: Chandra-teleskopet och Cigarrgalaxen · Se mer »
Circinus X-1
Circinus X-1 är en dubbelstjärna i den norra delen av stjärnbilden Cirkelpassaren.
Ny!!: Chandra-teleskopet och Circinus X-1 · Se mer »
Cygnus X-1
binärt system med en het superjätte och ett förmodat svart hål med ackretionsskiva och bipolärt utflöde. Denna bild i röntgen av Cygnus X-1 togs av ett ballongburet teleskop, High Energy Replicated Optics HERO-projektet. Cygnus X-1 (kortform Cyg X-1) är den röntgenstrålande komponenten (därav beteckningen X) i en röntgenbinär som ligger i stjärnbilden Svanen (Cygnus) 6 000 ljusår från Solen.
Ny!!: Chandra-teleskopet och Cygnus X-1 · Se mer »
Deep Impact (rymdsond)
Översikt av sondens delar Sondens kameror, HRI-enheten t.h., MRI-enheten t.v. Kollisionssekvensen ''Deep Impact'' inför uppskjutningen med en Delta II raket Deep Impact är en rymdsond som NASA sände iväg till kometen Tempel 1.
Ny!!: Chandra-teleskopet och Deep Impact (rymdsond) · Se mer »
Deneb Kaitos
Deneb Kaitos – Diphda, eller Beta Ceti (β Ceti, förkortat Beta Cet, β Cet), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en ensam stjärna i sydvästra delen av stjärnbilden Valfisken.
Ny!!: Chandra-teleskopet och Deneb Kaitos · Se mer »
Draken (stjärnbild)
Draken (Draco på latin) är en lång och smal stjärnbild mellan Stora och Lilla björnen på norra stjärnhimlen.
Ny!!: Chandra-teleskopet och Draken (stjärnbild) · Se mer »
Edwin Hubble
Edwin Powell Hubble, född 20 november 1889 i Marshfield i Missouri, död 28 september 1953 i San Marino i Kalifornien, var en amerikansk astronom.
Ny!!: Chandra-teleskopet och Edwin Hubble · Se mer »
Fenixhopen
Fenixhopen, eller SPT-CL J2344-4243, är en galaxhop på 5,7 miljarder ljusårs avstånd i stjärnbilden Fenix på södra stjärnhimlen.
Ny!!: Chandra-teleskopet och Fenixhopen · Se mer »
Grottanebulosan
Grottanebulosan eller SH2-155 är en diffus emissionsnebulosa belägen i stjärnbilden Cepheus inom ett större nebulosakomplex av emissions-, reflektions- och mörk nebulositet.
Ny!!: Chandra-teleskopet och Grottanebulosan · Se mer »
GW170817
GW170817 var en gravitationsvågssignal som observerades av LIGO/Virgo-samarbetet den 17 augusti 2017.
Ny!!: Chandra-teleskopet och GW170817 · Se mer »
Högenergiastrofysik
Högenergiastrofysik är den del av astrofysiken som sysslar med högenergetiska processer i kosmos och hur dessa kan studeras teoretiskt och genom observationer.
Ny!!: Chandra-teleskopet och Högenergiastrofysik · Se mer »
HD 104237
HD 104237 är en möjlig multipelstjärna belägen 2 bågsekunder nordost om Epsilon Chamaeleontis i mellersta delen av stjärnbilden Kameleonten, som också har variabelbeteckningen DX Chamaeleontis.
Ny!!: Chandra-teleskopet och HD 104237 · Se mer »
HM Cancri
HM Cancri eller RX J0806.3+1527, är en dubbelstjärna i mellersta delen av stjärnbilden Kräftan.
Ny!!: Chandra-teleskopet och HM Cancri · Se mer »
Hubbles lag
Hubbles lag beskriver observationen inom fysikalisk kosmologi att hastigheten med vilken olika galaxer avlägsnar sig bort från oss är proportionell mot deras avstånd från jorden.
Ny!!: Chandra-teleskopet och Hubbles lag · Se mer »
Inertial Upper Stage
Inertial Upper Stage (IUS) är en tvåstegs fastbränsleraket som utvecklats av USA:s flygvapen, för att användas tillsammans med Titan-raketer eller med rymdfärjan.
Ny!!: Chandra-teleskopet och Inertial Upper Stage · Se mer »
Kattögenebulosan
Kattögenebulosan (NGC 6543, Caldwell 6) är en planetarisk nebulosa i stjärnbilden Draken.
Ny!!: Chandra-teleskopet och Kattögenebulosan · Se mer »
Krabbnebulosan
Chandra-teleskopet Krabbnebulosan, NGC 1952 eller M1 (det första objektet i Messiers katalog) är ett expanderande moln av gas som utgör resterna efter en supernova som kunde ses 4 juli år 1054.
Ny!!: Chandra-teleskopet och Krabbnebulosan · Se mer »
Kvarkstjärna
SN 1987A är en möjlig kvarkstjärna En kvarkstjärna är en teoretiskt föreslagen form av stjärna som, om den finns, helt består av särkvarkar.
Ny!!: Chandra-teleskopet och Kvarkstjärna · Se mer »
LMC N49
LMC N49, eller N49 är en supernovarest i Stora magellanska molnet i stjärnbilden Svärdfisken, den ljusstarkaste som astronomerna känner till i satellitgalaxen.
Ny!!: Chandra-teleskopet och LMC N49 · Se mer »
Mörk materia
Mörk materia är en hypotes om en tänkt form av materia som inte avger eller reflekterar elektromagnetisk strålning och därför inte kan observeras på normalt sätt.
Ny!!: Chandra-teleskopet och Mörk materia · Se mer »
Messier 108
Messier 108 (M108) även känd som NGC 3556, är en spiralgalax i stjärnbilden Stora björnen.
Ny!!: Chandra-teleskopet och Messier 108 · Se mer »
Messier 15
Messier 15 (M15) även känd som NGC 7078 är en klotformig stjärnhop i stjärnbilden Pegasus.
Ny!!: Chandra-teleskopet och Messier 15 · Se mer »
Messier 74
Messier 74 (M74, också katalogiserad som NGC 628) är en frontalvänd spiralgalax i stjärnbilden Fiskarna.
Ny!!: Chandra-teleskopet och Messier 74 · Se mer »
Mimosa (stjärna)
Mimosa eller Beta Crucis (β Crucis, förkortat Beta Cru, β Cru) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna belägen i den östra delen av stjärnbilden Södra korset.
Ny!!: Chandra-teleskopet och Mimosa (stjärna) · Se mer »
Modifierad newtonsk dynamik
Figure 1 - Förväntad (A) och observerad (B) hastighet hos stjärnorna som funktion av avståndet från den galaktiska medelpunkten. Modifierad newtonsk dynamik (MOND) är en hypotes inom celest mekanik som föreslogs 1981 av Mordehai Milgrom vid Weizmann Institute i Israel.
Ny!!: Chandra-teleskopet och Modifierad newtonsk dynamik · Se mer »
NASA
NASA:s huvudkontorsbyggnad i Washington, D.C. NASA:s Kennedy Space Center. National Aeronautics and Space Administration (NASA) är USA:s fristående myndighet för rymdfart och rymdforskning.
Ny!!: Chandra-teleskopet och NASA · Se mer »
NGC 1893
NGC 1893 är en öppen stjärnhop i stjärnbilden Kusken inbäddad i HII-regionen IC 410 ungefär 1,5° sydväst om dubbelstjärnan Struve 698.
Ny!!: Chandra-teleskopet och NGC 1893 · Se mer »
NGC 4194
NGC 4194 är ett par av växelverkande galaxer i stjärnbilden Stora björnen.
Ny!!: Chandra-teleskopet och NGC 4194 · Se mer »
Perseushopen
Perseushopen, eller Abell 426, är en galaxhop i stjärnbilden Perseus.
Ny!!: Chandra-teleskopet och Perseushopen · Se mer »
Röntgenastronomi
Röntgenastronomi är en gren av astronomin som studerar elektromagnetisk strålning med fotonenergier i området cirka 0,1-100 keV (kiloelektronvolt), motsvarande 1-0,1 nm (nanometer) i våglängd.
Ny!!: Chandra-teleskopet och Röntgenastronomi · Se mer »
Röntgenbinär
Konstnärlig tolkning av en röntgenbinär. Materia från stjärnan fångas in av det kompakta objektet och bildar en ackretionsskiva med bipolärt utflöde. Röntgenbinärer är täta dubbelstjärnor som främst ger sig till känna genom sin starka röntgenstrålning.
Ny!!: Chandra-teleskopet och Röntgenbinär · Se mer »
Riccardo Giacconi
Riccardo Giacconi, född 6 oktober 1931 i Genua, Italien, död 9 december 2018 i San Diego, Kalifornien, var en italiensk-amerikansk astrofysiker och pionjär inom röntgenastronomi.
Ny!!: Chandra-teleskopet och Riccardo Giacconi · Se mer »
Rosettnebulosan
Rosettnebulosan (katalogiserad som NGC 2237 och Caldwell 49) är en stor cirkelfomad H II-region som ligger nära ena änden av ett jättestort molekylärt moln i Enhörningens område av Vintergatan.
Ny!!: Chandra-teleskopet och Rosettnebulosan · Se mer »
RX J1856.5-3754
RX J1856.5-3754 (ibland också kallad RX J185635-375) är en neutronstjärna som befinner sig på 450 ljusårs avstånd från jorden, vilket gör den till den närmast belägna upptäckta neutronstjärnan.
Ny!!: Chandra-teleskopet och RX J1856.5-3754 · Se mer »
Rymdfärjeprogrammet
Rymdfärjeprogrammet var ett program inom USA:s rymdstyrelse (NASA) för att sända upp rymdfärjor i låg jordbana på olika uppdrag.
Ny!!: Chandra-teleskopet och Rymdfärjeprogrammet · Se mer »
Sadalmelik
Sadalmelik eller Alfa Aquarii (α Aquarii, förkortat Alfa Aqr, α Aqr) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna"Naming Stars".
Ny!!: Chandra-teleskopet och Sadalmelik · Se mer »
Sagittarius A*
Sagittarius A* (Sgr A*; i stjärnbilden Skytten) är en ljusstark och extremt kompakt radiokälla i Vintergatans centrum, och en del av objektgruppen Sagittarius A. Centrum för Vintergatan befinner sig cirka 26 000 ljusår från jorden.
Ny!!: Chandra-teleskopet och Sagittarius A* · Se mer »
Sirius
Sirius eller Alfa Canis Majoris (α Canis Majoris, förkortat Alfa CMa, α CMa), som är stjärnans Bayer-beteckning, även känd som hundstjärnan, är huvudstjärnan i stjärnbilden Stora hunden.
Ny!!: Chandra-teleskopet och Sirius · Se mer »
SN 1572
SN 1572 (Tychos supernova eller Tycho Brahes nova), B Cassiopeiae (B Cas) eller 3C 10 var en supernova av typ Ia i stjärnbilden Cassiopeja.
Ny!!: Chandra-teleskopet och SN 1572 · Se mer »
SN 2006gy
SN 2006gy var en extremt ljusstark supernova i galaxen NGC 1260 som upptäcktes runt den 18 september 2006.
Ny!!: Chandra-teleskopet och SN 2006gy · Se mer »
SNR G1.9+0.3
SNR G1.9+0.3 i Skytten är vad som finns kvar av den supernova som (2013) antas vara den yngsta i Vintergatan.
Ny!!: Chandra-teleskopet och SNR G1.9+0.3 · Se mer »
STS-93
STS-93 var en flygning i det amerikanska rymdfärjeprogrammet och den tjugosjätte i ordningen för rymdfärjan Columbia.
Ny!!: Chandra-teleskopet och STS-93 · Se mer »
Subramanyan Chandrasekhar
Subrahmanyan Chandrasekhar (tamil: சுப்பிரமணியன் சந்திரசேகர்), född 19 oktober 1910 i Lahore, död 21 augusti 1995 i Chicago, var en tamilsk-amerikansk teoretisk astrofysiker.
Ny!!: Chandra-teleskopet och Subramanyan Chandrasekhar · Se mer »
Tidsaxel över den avlägsna framtiden
En bild på hur jorden kan se ut 5-7 miljarder år in i framtiden. Detta efter att solen har utvecklats till en röd jätte. Detta är en tidsaxel över den avlägsna framtiden.
Ny!!: Chandra-teleskopet och Tidsaxel över den avlägsna framtiden · Se mer »
Tidslinje över svarta hålens fysik
Detta är en tidslinje över svarta hålens fysik uppdelad efter århundraden.
Ny!!: Chandra-teleskopet och Tidslinje över svarta hålens fysik · Se mer »
Tidslinje för rymdutforskningen
Kategori:Rymdfart Rymdutforskningen.
Ny!!: Chandra-teleskopet och Tidslinje för rymdutforskningen · Se mer »
Ultraluminös röntgenkälla
Ultraluminös röntgenkälla (ULX) är ett mycket kraftigt röntgenstrålande astronomiskt objekt, vilket inte uppträder som aktiv galaxkärna.
Ny!!: Chandra-teleskopet och Ultraluminös röntgenkälla · Se mer »
Variabel stjärna
Variabla stjärnor, eller variabler, är stjärnor vars ljusstyrka varierar.
Ny!!: Chandra-teleskopet och Variabel stjärna · Se mer »
Vetenskapsåret 2004
Ingen beskrivning.
Ny!!: Chandra-teleskopet och Vetenskapsåret 2004 · Se mer »
Vindsnurregalaxen
Vindsnurregalaxen eller Messier 101 (M101), även känd som NGC 5457, är en frontalvänd spiralgalax belägen i stjärnbilden Stora björnen på ett avstånd av omkring 21 miljoner ljusår från jorden.
Ny!!: Chandra-teleskopet och Vindsnurregalaxen · Se mer »
Z Andromedae-variabel
Z Andromedae-variabeln är en typ av dubbelstjärna, som ofta kallas symbiotisk stjärna.
Ny!!: Chandra-teleskopet och Z Andromedae-variabel · Se mer »
Omdirigerar här:
Advanced X-ray Astrophysics Facility, Chandra X-Ray Telescope, Chandra X-ray Observatory.
