46 relationer: Amorft kol, Augustin Fresnel, Bose–Einstein-kondensat, Braggs lag, Clinton Davisson, Diffraktionsgitter, European Spallation Source, Exponering (fotografering), Fotografins historia, Francesco Maria Grimaldi, Fria fält, Friedrich Magnus Schwerd, Geometrisk optik, George Gabriel Stokes, Gloria (ljusfenomen), Gustaf Robert Dahlander, Holografi, Jari Turunen, Jean-Baptiste Biot, Joseph von Fraunhofer, Krans (ljusfenomen), Kristallografi, Kryoelektronmikroskopi, Kvirkel, Meteor, Monstervåg, Neutronspridning, Nobelpriset i fysik, Objektiv, Optik, Optisk upplösning, Oskärpecirkel, Otto Robert Frisch, Rayleigh-spridning, Reflexion (fysik), Regnbågshinna, Schmidtteleskop, Slutare, Solsystemets upptäckt och utforskning, Stråle (optik), Superposition, Thomas Young (fysiker), Väte, Våg-partikeldualitet, Vågfront, Vågrörelse.
Amorft kol
En modell av amorft kol Amorft kol är en allotrop av grundämnet kol.
Ny!!: Diffraktion och Amorft kol · Se mer »
Augustin Fresnel
Augustin-Jean Fresnel, född den 10 maj 1788 i Broglie, Eure, död den 14 juli 1827 i Ville-d'Avray, var en fransk fysiker som forskade om ljusets beteende, både fysiskt och teoretiskt.
Ny!!: Diffraktion och Augustin Fresnel · Se mer »
Bose–Einstein-kondensat
Bose–Einstein-kondensat av rubidiumatomer vid 170 nanokelvin. Ett Bose–Einstein-kondensat är ett aggregationstillstånd som en förtunnad gas av bosoner, till exempel atomer med heltaligt spinn, kan övergå till vid extremt låga temperaturer.
Ny!!: Diffraktion och Bose–Einstein-kondensat · Se mer »
Braggs lag
Bragg-diffraktion. Två strålar med lika våglängd och fas träffar en kristallyta och sprids av atomer i två olika atomplan. Den undre strålen rör sig en längre sträcka som motsvarar 2''d''sin''θ''. Konstruktiv interferens inträffar då denna längd är lika med ett heltal multiplicerat med strålningens våglängd. Braggs lag postulerades av Lawrence Bragg och beskriver hur strålning sprids (böjs) och samverkar i en kristall.
Ny!!: Diffraktion och Braggs lag · Se mer »
Clinton Davisson
Clinton Davisson, född 22 oktober 1881 i Bloomington, Illinois, USA, död 1 februari 1958 i Charlottesville, Virginia, var en amerikansk fysiker som var delaktig i upptäckten av elektrondiffraktionen.
Ny!!: Diffraktion och Clinton Davisson · Se mer »
Diffraktionsgitter
Ett gitter är ett optiskt element som består av många parallella linjer som släpper genom (transmissionsgitter) eller reflekterar (reflektionsgitter) ljus.
Ny!!: Diffraktion och Diffraktionsgitter · Se mer »
European Spallation Source
European Spallation Source (ESS) är en forskningsanläggning under uppbyggnad i Lund.
Ny!!: Diffraktion och European Spallation Source · Se mer »
Exponering (fotografering)
Exponering är det moment vid fotografering då fotograferingsmediet (en film eller en bildsensor) utsätts för ljus.
Ny!!: Diffraktion och Exponering (fotografering) · Se mer »
Fotografins historia
Illustration av en camera obscura från 1752 ur boken ''A short account of the eye and nature of vision. Chiefly designed to illustrate the use and advantage of spectacles'' av engelsmannen James Ayscough. Den övre illustrationen visar hur skulpturen i trädgården projiceras upp-och-ned inne i huset. Den nedre illustrationen visar ögat och hur synen och skärpan påverkas av olika linser. Ursprunget till kameran är gammalt.
Ny!!: Diffraktion och Fotografins historia · Se mer »
Francesco Maria Grimaldi
Francesco Maria Grimaldi, född 2 april 1618 i Bologna, Italien, död 28 augusti 1663 i Bologna, var en italiensk jesuitpräst, matematiker och fysiker.
Ny!!: Diffraktion och Francesco Maria Grimaldi · Se mer »
Fria fält
Fria fält är ett begrepp inom akustik som innebär ett rum, fält, där ljud är opåverkat av reflektion, absorption, diffraktion, refraktion, diffusion och resonans.
Ny!!: Diffraktion och Fria fält · Se mer »
Friedrich Magnus Schwerd
Friedrich Magnus Schwerd, född 8 mars 1792 i Osthofen, död 22 april 1871 i Speyer, var en tysk fysiker, astronom och geodet.
Ny!!: Diffraktion och Friedrich Magnus Schwerd · Se mer »
Geometrisk optik
reflektion, materialdispersion. Geometrisk optik, även kallad strålgångsoptik, är studiet av egenskaper hos ljus i form av raka strålar.
Ny!!: Diffraktion och Geometrisk optik · Se mer »
George Gabriel Stokes
Sir George Gabriel Stokes, född 13 augusti 1819 i County Sligo, Irland, död 1 februari 1903 i Cambridge, England, var en irländsk matematiker och fysiker, var verksam i Cambridge.
Ny!!: Diffraktion och George Gabriel Stokes · Se mer »
Gloria (ljusfenomen)
En gloria med litet brockenspöke. Gloria runt skuggan av ett flygplan. Gloria är ett ljusfenomen där en gloria uppträder runt huvudet på betraktarens skugga mot dimma eller ett näraliggande moln.
Ny!!: Diffraktion och Gloria (ljusfenomen) · Se mer »
Gustaf Robert Dahlander
Gustaf Robert Dahlander, född 7 juni 1834 i Göteborg, död 27 september 1903 i Stockholm, var en svensk ingenjör och fysiker, föreståndare (rektor) för KTH 1890–1902.
Ny!!: Diffraktion och Gustaf Robert Dahlander · Se mer »
Holografi
Holografi (av grekiskans holo.
Ny!!: Diffraktion och Holografi · Se mer »
Jari Turunen
Jari Pekka Kalervo Turunen, född 25 februari 1961 i Kerimäki, är en finländsk fysiker.
Ny!!: Diffraktion och Jari Turunen · Se mer »
Jean-Baptiste Biot
Jean Baptiste Biot, född 21 april 1774 i Paris, död 3 februari 1862 i Paris, var en fransk fysiker.
Ny!!: Diffraktion och Jean-Baptiste Biot · Se mer »
Joseph von Fraunhofer
Joseph von Fraunhofer, född 6 mars 1787 i Straubing i Bayern, död 7 juni 1826 i München, var en tysk instrumentmakare och vetenskapsman.
Ny!!: Diffraktion och Joseph von Fraunhofer · Se mer »
Krans (ljusfenomen)
En krans kring månen. En krans kring solen vid Golden Gate-bron. En krans, eller korona, är ett ljusfenomen som uppstår genom diffraktion av ljuset från solen eller månen med hjälp av moln- eller dimdroppar.
Ny!!: Diffraktion och Krans (ljusfenomen) · Se mer »
Kristallografi
Bild av strontiumtitanat SrTiO3 där man ser de enskilda atomerna. Kristallografi är en experimentell vetenskap som studerar atomstrukturer i solida material.
Ny!!: Diffraktion och Kristallografi · Se mer »
Kryoelektronmikroskopi
Kryoelektronmikroskopi är en metod för att preparera objektet genom en varsam men snabb nedfrysning.
Ny!!: Diffraktion och Kryoelektronmikroskopi · Se mer »
Kvirkel
En kvirkel En kvirkel är en geometrisk figur med egenskaper från både en kvadrat och en cirkel.
Ny!!: Diffraktion och Kvirkel · Se mer »
Meteor
Meteorskur Meteor, även stjärnfall, (av grekiska mete’oros – "i luften befintlig") är det ljusstreck som kortvarigt syns på stjärnhimlen när en liten interplanetär kropp, en meteoroid, med mycket hög hastighet faller in i jordatmosfären.
Ny!!: Diffraktion och Meteor · Se mer »
Monstervåg
''Under vågen utanför Kanagawa'', träsnitt (ukiyo-e av en monstervåg, av Katsushika Hokusai från 1820-talet Monstervågor eller jättevågor är vågor som är mycket större än de omgivande vågorna, ibland så stora att de kan sänka stora oceangående fartyg.
Ny!!: Diffraktion och Monstervåg · Se mer »
Neutronspridning
Neutronspridning är en experimentell teknik som används för att studera materials egenskaper inom ett mycket brett forskningsområde som fysik, kemi, biologi, geologi, miljö- och energiforskning.
Ny!!: Diffraktion och Neutronspridning · Se mer »
Nobelpriset i fysik
Nobelpriset i fysik är ett av de fem Nobelprisen, inrättade genom Alfred Nobels testamente.
Ny!!: Diffraktion och Nobelpriset i fysik · Se mer »
Objektiv
Objektiv på bälgkamera från 1930-talet. Ett objektiv är en optisk lins eller sammansättning av linser som används i en kamera för att skapa bilder av objekt, antingen på fotografisk film eller på andra medier som kan lagra en bild kemiskt eller elektroniskt.
Ny!!: Diffraktion och Objektiv · Se mer »
Optik
Optik är läran om ljusets utbredning och brytning (från grek. optikē) och är en gren av fysiken inom vilken förklaringar ges till olika optiska fenomen.
Ny!!: Diffraktion och Optik · Se mer »
Optisk upplösning
datum.
Ny!!: Diffraktion och Optisk upplösning · Se mer »
Oskärpecirkel
Oskärpecirkel är en teknisk term inom fotografering.
Ny!!: Diffraktion och Oskärpecirkel · Se mer »
Otto Robert Frisch
Otto Robert Frisch, född 1 oktober 1904 i Wien, Österrike, död 22 september 1979 i Cambridge, England, var en österrikisk-brittisk fysiker.
Ny!!: Diffraktion och Otto Robert Frisch · Se mer »
Rayleigh-spridning
'''Rayleighspridningen gör att himlen blir blå och solnedgången röd.''' De solstrålar som är på väg mot B sprids i atmosfären, de blå komponenterna mer än de röda. Det är det spridda ljuset A ser när denne blickar upp mot himlen. B däremot, som tittar mot solnedgången under kvällstid, ser det ljus som kommer mer direkt från solen och som alltså via rayleighspridningen filtrerats från blåa komponenter. Detta ljus har en övervikt av de röda komponenterna, som inte spridits lika mycket på vägen genom atmosfären. Rayleigh-spridning, uppkallad efter den brittiske fysikern Lord Rayleigh, är spridning av ljus eller annan elektromagnetisk strålning i fast, flytande eller gasformig materia.
Ny!!: Diffraktion och Rayleigh-spridning · Se mer »
Reflexion (fysik)
Slottet speglas i vattnet Reflexion, även reflektion, är en abrupt ändring av riktningen för en vågfront på en yta mellan två olika media så att vågfronten går tillbaka i det medium den kom från.
Ny!!: Diffraktion och Reflexion (fysik) · Se mer »
Regnbågshinna
Regnbågshinnan hos människan är här den blågröna delen i bilden. De andra synliga strukturerna är pupillen i centrum, den främre delen av senhinnan som kallas ögonvitan och som omger iris samt den ovanliggande hornhinnan, som är genomskinlig. Regnbågshinna eller iris är en tunn, cirkulär, färgad vävnad i ögat som styr mängden ljus som når näthinnan.
Ny!!: Diffraktion och Regnbågshinna · Se mer »
Schmidtteleskop
'''A''' Asfärisk korrigeringslins'''B''' Film i krokig filmhållare'''C''' Sfärisk primärspegel En sfärisk spegel fokuserar inte ljuset mot samma brännpunkt. Störst blir felet i bildens ytterkanter. Schmidtplattans asfäriska form korrigerar den sfäriska spegelns optiska fel. Ett Schmidtteleskop eller en Schmidtkamera är ett katadioptriskt teleskop konstruerat av den estlandssvenske optikern Bernhard Schmidt 1930.
Ny!!: Diffraktion och Schmidtteleskop · Se mer »
Slutare
Slutaren är den del av kameran som under en given tid tillåter att ljus når den ljuskänsliga ytan som registrerar bilden.
Ny!!: Diffraktion och Slutare · Se mer »
Solsystemets upptäckt och utforskning
Solsystemets upptäckt och utforskning har pågått under hundratals år.
Ny!!: Diffraktion och Solsystemets upptäckt och utforskning · Se mer »
Stråle (optik)
Laserstrålar Diffus reflektion av ljusstrålar Inom optiken är en stråle en idealiserad modell av ljuset som används för att analysera ljusets väg genom ett optiskt system.
Ny!!: Diffraktion och Stråle (optik) · Se mer »
Superposition
Vid superposition adderas två eller flera lösningar till en ekvation vilket ger en ny lösning.
Ny!!: Diffraktion och Superposition · Se mer »
Thomas Young (fysiker)
Thomas Young, född 13 juni 1773 i Milverton, Somerset, död 10 maj 1829 i London, var en brittisk fysiker, läkare och hieroglyftydare.
Ny!!: Diffraktion och Thomas Young (fysiker) · Se mer »
Väte
Väte eller hydrogen är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter big bang.
Ny!!: Diffraktion och Väte · Se mer »
Våg-partikeldualitet
Våg-partikeldualitet innebär att elektromagnetisk strålning (till exempel ljus) och materia (i praktiken små objekt, till exempel elementarpartiklar, atomer och molekyler) uppvisar både vågegenskaper och partikelegenskaper.
Ny!!: Diffraktion och Våg-partikeldualitet · Se mer »
Vågfront
Vågfront är en samling av sammanhängande punkter (linje eller yta) där en våg har samma fas.
Ny!!: Diffraktion och Vågfront · Se mer »
Vågrörelse
Vågor i Grekland Vattenvågor slår mot stranden En våg eller vågrörelse är ett fysikaliskt fenomen som innebär att ett fält eller en störning av ett medium fortplantar sig i rummet.
Ny!!: Diffraktion och Vågrörelse · Se mer »