Snabbare tillgång än webbläsare!
86 relationer: Adam Horn af Ekebyholm, Anders Johan von Höpken, Arvid Horn, Axel Löwen, Åkerö slott, Bengt Oxenstierna (1623–1702), Boo gård, Carl Fredrik von Höpken, Carl Gustaf Bungencrona, Carl Gustaf Löwenhielm, Carl Gustaf Tessin, Carl Gyllenborg, Carl Magnus Schoerbing, Carl Michael Bellman, Carl Otto von Höpken, Carl Piper (1647–1716), Carl Wilhelm von Düben, Catharina Wallenstedt, Claes Ekeblad den yngre, Daniel Niklas von Höpken, Edvard Ehrenstéen (1620–1686), Ekeblad, Emanuel De Geer (1748–1803), Erik Sparre af Sundby, Evert Vilhelm Taube, Fabian Wrede (1641–1712), Fredrik I, Fredrik von Ehrenheim, Fredrik von Friesendorff, Frihetstiden, Georg Carl von Döbeln, Gustaf Bonde (1682–1764), Gustaf Cronhielm, Gustaf Philip Creutz, Hannoverska alliansen, Hattpartiet, Holsteinska partiet, Joachim von Düben den yngre, Johan August Meijerfeldt den äldre, Johan Gabriel Oxenstierna, Johan Schönheit, Justitiestatsminister, Karl Fredrik av Holstein-Gottorp, Karl XI, Karl XII, Kollegium, Kungl. Maj:ts Orden, Kunglig Majestäts kansli, Lars von Engeström, Lindholmens slott, ..., Lista över mottagare av Serafimerorden, Magdalena Stenbock, Magnus Stenbock, Malte Ramel (1747–1824), Mösspartiet, Melker Falkenberg (1722–1795), Nils Gyldenstolpe (1642–1709), Nordstjärneorden, Olof von Dalin, Olof von Törne, President (politiskt ämbete), Riksdagen 1738–1739, Riksgäldskontoret, Rikskansler, Rikskansliråd, Sekreta utskottet, Sveriges rikskansler, Sveriges riksråd, Sveriges statsminister, Ulrik Scheffer, Ulrika Eleonora, Utrikesdepartementet, Von Düben, 17 april, 1739, 1746, 1769, 1792, 1801, 2 februari, 29 december, 30 mars, 31 mars, 4 mars, 6 april, 7 mars. Förläng index (36 mer) »
Adam Horn af Ekebyholm
Adam Horn af Ekebyholm, född 25 november 1717, död 24 januari 1778, var en svensk greve, riksråd, riksstallmästare och militär.
Ny!!: Kanslipresident och Adam Horn af Ekebyholm · Se mer »
Anders Johan von Höpken
Anders Johan von Höpken, född 31 mars 1712 i Stockholm, död 9 maj 1789 i samma stad, var en svensk greve, serafimerriddare och politiker.
Ny!!: Kanslipresident och Anders Johan von Höpken · Se mer »
Arvid Horn
Arvid Bernhard Horn af Ekebyholm, född 6 april 1664 på godset Vuorentaka i Halikko, Finland, död 17 april 1742 på Ekebyholms slott i Uppland, Sverige, var en svensk greve, militär och statsman.
Ny!!: Kanslipresident och Arvid Horn · Se mer »
Axel Löwen
Axel Löwen, född 1 november 1686, död 25 juli 1772 i Stralsund, var en svensk greve, serafimerriddare, kommendör av Svärdsorden, fortifikationsofficer och riksråd.
Ny!!: Kanslipresident och Axel Löwen · Se mer »
Åkerö slott
Åkerö slott från luften 1994. Åkerö är ett slott i Bettna socken, Flens kommun, Södermanland.
Ny!!: Kanslipresident och Åkerö slott · Se mer »
Bengt Oxenstierna (1623–1702)
Bengt Gabrielsson Oxenstierna af Korsholm och Wasa, född den 16 juli 1623, död den 12 juli 1702, var en svensk greve, diplomat och ämbetsman.
Ny!!: Kanslipresident och Bengt Oxenstierna (1623–1702) · Se mer »
Boo gård
Boo gård, eller Boo herrgård, är en herrgård och tidigare säteri i kommundelen Boo i Nacka kommun.
Ny!!: Kanslipresident och Boo gård · Se mer »
Carl Fredrik von Höpken
Carl Fredrik von Höpken, född 19 augusti 1713, död 12 oktober 1778, var en svensk friherre, diplomat och politiker.
Ny!!: Kanslipresident och Carl Fredrik von Höpken · Se mer »
Carl Gustaf Bungencrona
Carl Gustaf Bungencrona, född 30 juni 1747 i Stockholm, död 19 februari 1795 i Stockholm, var en svensk ämbetsman och politiker.
Ny!!: Kanslipresident och Carl Gustaf Bungencrona · Se mer »
Carl Gustaf Löwenhielm
Carl Gustaf Löwenhielm (före faderns adlande 1725 Nordberg), född den 5 januari 1701 på Ströms gård i Kila socken i Värmlands län, död den 7 mars 1768 i Stockholm var en svensk greve, kanslipresident, universitets- och justitiekansler.
Ny!!: Kanslipresident och Carl Gustaf Löwenhielm · Se mer »
Carl Gustaf Tessin
Carl Gustaf Tessin, född 5 september 1695 på Tessinska palatset i Stockholm, död 7 januari 1770 på Åkerö slott, var en svensk greve, diplomat, politiker, ambassadör, riksråd och kanslipresident (regeringschef) 1746–1752.
Ny!!: Kanslipresident och Carl Gustaf Tessin · Se mer »
Carl Gyllenborg
Carl Gyllenborg (1679–1746). Carl Gyllenborg, född 7 mars 1679, död 9 december 1746, greve, ämbetsman, diplomat, politiker och författare.
Ny!!: Kanslipresident och Carl Gyllenborg · Se mer »
Carl Magnus Schoerbing
Carl Magnus Schoerbing, född den 4 augusti 1754 i Bohuslän, död den 9 februari 1829 i Stockholm, var en svensk ämbetsman och skriftställare.
Ny!!: Kanslipresident och Carl Magnus Schoerbing · Se mer »
Carl Michael Bellman
Carl Michael Bellman, född 4 februari 1740 (enl. g.s.) i Stockholm, död 11 februari 1795 i Stockholm, var en svensk skald.
Ny!!: Kanslipresident och Carl Michael Bellman · Se mer »
Carl Otto von Höpken
Carl Otto von Höpken, född 1715 i Schleswig, död 7 mars 1782, var en svensk diplomat och politiker.
Ny!!: Kanslipresident och Carl Otto von Höpken · Se mer »
Carl Piper (1647–1716)
Carl Piper, född 29 juli 1647 i Stockholm, död 29 maj 1716 i Nöteborg, var en svensk greve och statsman samt stamfader för den grevliga grenen av ätten Piper.
Ny!!: Kanslipresident och Carl Piper (1647–1716) · Se mer »
Carl Wilhelm von Düben
Carl Wilhelm von Düben, född den 2 februari 1724, död 29 december 1790, var en svensk greve, riksråd, hovman och kanslipresident.
Ny!!: Kanslipresident och Carl Wilhelm von Düben · Se mer »
Catharina Wallenstedt
Catharina Wallenstedt, född Wallia 1627, död 1719, var en svensk författare och hovdam.
Ny!!: Kanslipresident och Catharina Wallenstedt · Se mer »
Claes Ekeblad den yngre
Greve Claes Ekeblad (den yngre), född 30 mars 1708 i Elbing, död 9 oktober 1771, var ett svenskt riksråd, Sveriges kanslipresident 1761–1765 och från 1769 till sin död.
Ny!!: Kanslipresident och Claes Ekeblad den yngre · Se mer »
Daniel Niklas von Höpken
Daniel Niklas von Höpken, född 9 mars 1669 på släktgodset Melau i Bremen, död 26 april 1741 i Stockholm, svensk friherre och statsman.
Ny!!: Kanslipresident och Daniel Niklas von Höpken · Se mer »
Edvard Ehrenstéen (1620–1686)
Edvard Ehrenstéen, ursprungligen Philipson, född den 25 februari 1620 i Häradshammars socken, Östergötland, död den 30 juni 1686 i Stockholm, var en svensk statsman.
Ny!!: Kanslipresident och Edvard Ehrenstéen (1620–1686) · Se mer »
Ekeblad
Med efternamnet Ekeblad avses flera släkter, varav några frälseätter som i något fall också introducerats på Sveriges Riddarhus som adelsätt.
Ny!!: Kanslipresident och Ekeblad · Se mer »
Emanuel De Geer (1748–1803)
Emanuel De Geer, född 19 oktober 1748, död 19 april 1803, var ett svenskt riksråd.
Ny!!: Kanslipresident och Emanuel De Geer (1748–1803) · Se mer »
Erik Sparre af Sundby
Erik Sparre af Sundby, född 15 juli 1665, död 4 augusti 1726 i Stockholm, var en svensk greve, fältmarskalk, riksråd, diplomat och målare.
Ny!!: Kanslipresident och Erik Sparre af Sundby · Se mer »
Evert Vilhelm Taube
Evert Vilhelm Taube af Odenkat, född 8 september 1737, död 15 augusti 1799 i Karlsbad i Österrike-Ungern, var en svensk friherre och militär samt Gustav III:s gunstling.
Ny!!: Kanslipresident och Evert Vilhelm Taube · Se mer »
Fabian Wrede (1641–1712)
Wredeska palatset på Norrmalm i Stockholm. Ur Suecia antiqua et hodierna. Fabian Wrede, född den 20 mars 1641 på Peipola gård i Finland, död den 6 december 1712 i Stockholm, var en svensk greve till Östanå, ämbetsman och statsman.
Ny!!: Kanslipresident och Fabian Wrede (1641–1712) · Se mer »
Fredrik I
Fredrik I, Friedrich av Hessen, född 17 april enl.
Ny!!: Kanslipresident och Fredrik I · Se mer »
Fredrik von Ehrenheim
Fredrik Wilhelm von Ehrenheim, född 29 juni 1753 på Broby i Bettna socken, död 2 augusti 1828 i Stockholm, var en svensk friherre, ämbetsman och diplomat.
Ny!!: Kanslipresident och Fredrik von Ehrenheim · Se mer »
Fredrik von Friesendorff
Fredrik von Friesendorff, född 15 november 1707, död 25 augusti 1770 på Vallstanäs, var en svensk friherre av ätten von Friesendorff och riksråd.
Ny!!: Kanslipresident och Fredrik von Friesendorff · Se mer »
Frihetstiden
Frihetstiden är en epok i Sveriges historia som varade mellan 1719 och 1772.
Ny!!: Kanslipresident och Frihetstiden · Se mer »
Georg Carl von Döbeln
Georg Carl von Döbeln, född 29 april 1758 på Stora Torpa i Segerstads socken, Västergötland, död 16 februari 1820 i Stockholm, var en svensk friherre och militär, mest känd för sin tid som befälhavare för de svenska trupperna under det finska kriget 1808−1809.
Ny!!: Kanslipresident och Georg Carl von Döbeln · Se mer »
Gustaf Bonde (1682–1764)
riksrådsmantel. Målning av Johan Henrik Scheffel. Gustaf Bonde den yngre, född 6 april 1682 (g.s.) i Stockholm, död 5 december 1764, var en svensk greve, ämbetsman och politiker.
Ny!!: Kanslipresident och Gustaf Bonde (1682–1764) · Se mer »
Gustaf Cronhielm
Gustaf Cronhielm af Flosta, född Cronhielm 18 juli 1664 i Stockholm, död där 3 juni 1737, var en svensk greve, ämbetsman, kanslipresident och riksråd.
Ny!!: Kanslipresident och Gustaf Cronhielm · Se mer »
Gustaf Philip Creutz
Gustaf Philip Creutz, född i maj 1731 på Anjala gård i dagens Finland, död 30 oktober 1785 i Stockholm, var en svensk greve, en av rikets herrar, riksråd, skald, diplomat, och kanslipresident.
Ny!!: Kanslipresident och Gustaf Philip Creutz · Se mer »
Hannoverska alliansen
Hannoverska alliansen var en på slottet Herrenhausen i Hannover september år 1725 ingången försvarsallians mellan Storbritannien, Frankrike och Preussen.
Ny!!: Kanslipresident och Hannoverska alliansen · Se mer »
Hattpartiet
Hattpartiet, hattarna, kallades ett politiskt parti som under frihetstiden innehade makten i Sverige under en längre tid.
Ny!!: Kanslipresident och Hattpartiet · Se mer »
Holsteinska partiet
Karl Fredrik av Holsteins-Gottorp, porträtterad av David von Krafft cirka 1722. Holsteinska partiet var en svensk politisk gruppering som uppstod efter Karl XII:s död.
Ny!!: Kanslipresident och Holsteinska partiet · Se mer »
Joachim von Düben den yngre
Joachim von Düben den yngre, född 21 oktober 1708, död 27 januari 1786, var en svensk friherre, ämbetsman och politiker.
Ny!!: Kanslipresident och Joachim von Düben den yngre · Se mer »
Johan August Meijerfeldt den äldre
Johan August Meijerfeldt den äldre, född 1664 i svenska Livland, död 9 november 1749 på Sövdeborg i Skåne, var en svensk-livländsk militär, och från 1714 greve.
Ny!!: Kanslipresident och Johan August Meijerfeldt den äldre · Se mer »
Johan Gabriel Oxenstierna
Johan Gabriel Oxenstierna, född den 19 juli 1750 på Skenäs gård i Södermanland, död den 29 juli 1818 i Stockholm, var en svensk greve, skald, en av rikets herrar, riksmarskalk och ledamot av Svenska Akademien 1786–1818 (stol 8).
Ny!!: Kanslipresident och Johan Gabriel Oxenstierna · Se mer »
Johan Schönheit
Johan Henrich Schönheit, död 1706, var en fältskär och landsfiskal i Umeå som den 30 juli 1706 i Marstrand avrättades för hädelse och spridande av otillåtna skrifter.
Ny!!: Kanslipresident och Johan Schönheit · Se mer »
Justitiestatsminister
Justitiestatsministern var enligt 1809 års svenska regeringsform den av statsrådets ledamöter, som tillsammans med utrikesstatsministern, hade högst rang.
Ny!!: Kanslipresident och Justitiestatsminister · Se mer »
Karl Fredrik av Holstein-Gottorp
Karl Fredrik, född 19 april g.s./29 april n.s. 1700 i Stockholm, död 18 juni 1739 i Rohlfshagen, var hertig av Holstein-Gottorp från 1702 och en svensk prins.
Ny!!: Kanslipresident och Karl Fredrik av Holstein-Gottorp · Se mer »
Karl XI
Karl XI, född 24 november 1655, död 5 april 1697, var kung av Sverige från 1660 till sin död. Han regerade även från 1681 som hertig Karl I över Pfalz-Zweibrücken. Han var son till Karl X Gustav och Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp samt gift med Ulrika Eleonora av Danmark (1656–1693). De fick bland andra barnen Hedvig Sofia, Karl XII och Ulrika Eleonora. Regeringstiden för Karl XI inleddes med skånska kriget mot framför allt Danmark, som efter stora ansträngningar avslutades utan betydande landavträdelser. Han förde en försiktig politik där Sveriges finanser stabiliserades, försvaret reformerades och mycket begränsade landavträdelser gjordes. Han inrättade det karolinska enväldet och för att kunna finansiera en större armé genomfördes en omfattande reduktion, vilket kraftigt minskade adelns tillgångar. Därefter inriktades ansträngningar till stor del mot att förhindra ett nytt krig, vilket ledde till skapandet av det yngre indelningsverket och den karolinska armén. Karl XI efterträddes av sin ende överlevande son Karl XII, som använde sin fars armé i Stora nordiska kriget.
Ny!!: Kanslipresident och Karl XI · Se mer »
Karl XII
Karl XII, född 17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm, död 30 november (11 december enligt n.s.) 1718 i Fredrikshald i Norge, var kung av Sverige från 1697 till sin död, likaså hertig över Pfalz-Zweibrücken mellan 1697 och 1718 under namnet Karl II. Karl XII:s regeringstid tillhör de mest omdiskuterade och kontroversiella vad gäller de svenska kungarna. Han brukar betraktas som en skicklig militär ledare och en krigslysten kung, vars liv har givit upphov till ett flertal skrifter och kulturella verk, inklusive en populär biografi skriven av filosofen Voltaire, liksom bidragit till en polariserad debatt kring hans eftermäle och om omständigheterna rörande hans död. Karl XII tog makten över stormaktsriket Sverige år 1697 som enväldig kung. Huvuddelen av sin regeringstid tillbringade han i fält under stora nordiska kriget, där han bekrigade en trippelallians bestående av Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland, som under år 1700 anföll det svenska riket från flera håll. Kungens ledarskap och taktiska färdigheter bidrog till inledande framgångar i kriget genom att snabbt tvinga Danmark-Norge till fred och slå den ryska armén vid Narva. Senare tågade Karl XII in i Polen och efter ett långvarigt fälttåg besegrade han sin kusin August (II) den starkes sachsiska armé och detroniserade honom som polsk kung. Efter sin inmarsch i Sachsen tvingade han August II att underteckna freden i Altranstädt år 1706. Krigslyckan vände för Karl XII under fälttåget mot Ryssland, som han inledde hösten 1707 och som slutade med hans avgörande nederlag i slaget vid Poltava 1709. Kungens armé kapitulerade inför ryssarna, varefter Sveriges tidigare fiender kunde återvända till kriget och ockupera de svenska besittningarna. Karl XII flydde till Osmanska riket, där han vistades under flera år och genomförde flera omtvistade skattereformer för att skapa en ny svensk armé. Han misslyckades med att koordinera ett gemensamt fälttåg mot sina fiender genom en allians med osmanerna; de senare gav honom det turkiska smeknamnet Demirbaş ("Järnhuvudet"). Karl XII återvände till Sverige först år 1715 för att i stället bekriga Danmark-Norge. Hans första anfall mot Norge år 1716 misslyckades på grund av livsmedelsbrist. Ett förnyat och större anfall mot Norge år 1718 avslutades abrupt då han blev dödsskjuten under belägringen av Fredrikstens fästning. Karl XII:s död och Sveriges nederlag i kriget innebar slutet för Sveriges stormaktstid. Då kungen var ogift och saknade avkomma blev hans syster Ulrika Eleonora regerande svensk drottning, även om hon i sin tur snart lämnade över tronen till sin make Fredrik I. Som en reaktion på Karl XII:s styre avvecklades det karolinska enväldet, varpå makten hamnade i riksdagen. Vidare avskaffades Karl XII:s skattereformer och Sverige gick in i den period som kom att kallas för frihetstiden, som varade i ett halvt sekel innan det tog slut i och med kung Gustav III:s statskupp.
Ny!!: Kanslipresident och Karl XII · Se mer »
Kollegium
Ordet kollegium kommer av det latinska ordet collegium som betyder sammanslutning.
Ny!!: Kanslipresident och Kollegium · Se mer »
Kungl. Maj:ts Orden
Kungl.
Ny!!: Kanslipresident och Kungl. Maj:ts Orden · Se mer »
Kunglig Majestäts kansli
Kunglig Majestäts kansli är det namn som fram till 1974 användes på det nuvarande regeringskansliet, med dess indelning i departement.
Ny!!: Kanslipresident och Kunglig Majestäts kansli · Se mer »
Lars von Engeström
Lars von Engeström, född 24 december 1751 i Lund, död 19 augusti 1826 på godset Jankowice i närheten av Posen i Polen, var en svensk greve, diplomat, politiker och utrikesstatsminister.
Ny!!: Kanslipresident och Lars von Engeström · Se mer »
Lindholmens slott
Lindholmen Slottsruin Lindholmens slott är en slottsruin i Strö socken i Lidköpings kommun.
Ny!!: Kanslipresident och Lindholmens slott · Se mer »
Lista över mottagare av Serafimerorden
Detta är en ofullständig lista över riddare och ledamöter av Kungliga Serafimerorden från 1748 till nutid (26 mars 2021).
Ny!!: Kanslipresident och Lista över mottagare av Serafimerorden · Se mer »
Magdalena Stenbock
Magdalena Stenbock, född 1649, död 1727, var en politiskt aktiv svensk grevinna.
Ny!!: Kanslipresident och Magdalena Stenbock · Se mer »
Magnus Stenbock
Magnus Stenbock, född 12 maj 1665 i Jakobs församling i Stockholm, död 23 februari 1717 i Köpenhamn, var en svensk greve och militär.
Ny!!: Kanslipresident och Magnus Stenbock · Se mer »
Malte Ramel (1747–1824)
Vapensköld för svenska adelsätten Ramel. Malte Ramel, född 27 maj 1747, död 31 januari 1824 på Övedskloster, var en svensk hovkansler, riksråd och ledamot av Svenska Akademien 1797–1824.
Ny!!: Kanslipresident och Malte Ramel (1747–1824) · Se mer »
Mösspartiet
Mösspartiet, mössorna, kallades ett svenskt politiskt parti under frihetstiden (1719–1772) som tävlade med hattpartiet om makten.
Ny!!: Kanslipresident och Mösspartiet · Se mer »
Melker Falkenberg (1722–1795)
Melker Falkenberg, född 7 juni 1722, död 21 mars 1795, var svensk greve och riksråd.
Ny!!: Kanslipresident och Melker Falkenberg (1722–1795) · Se mer »
Nils Gyldenstolpe (1642–1709)
Nils Gyldenstolpe, född den 5 november 1642 i Åbo, död den 4 maj 1709, var en svensk greve, ämbetsman och diplomat.
Ny!!: Kanslipresident och Nils Gyldenstolpe (1642–1709) · Se mer »
Nordstjärneorden
Nordstjärneorden (NO), officiellt Kungliga Nordstjärneorden, en svensk kunglig orden som utdelas till svenska medborgare genom Kungl. Maj:ts Orden i samråd med Utrikesdepartementets protokollavdelning, samt efter beslut av regeringen till utländska medborgare eller statslösa personer som gjort personliga insatser för Sverige eller för svenskt intresse.
Ny!!: Kanslipresident och Nordstjärneorden · Se mer »
Olof von Dalin
Olof von Dalin (hette före adlandet först Dahlin, sedan Dalin), född 29 augusti 1708 i Vinbergs församlings prästgård i Halland, död 12 augusti 1763 på Drottningholms slott, var en svensk skald, prosaskriftställare och hävdatecknare.
Ny!!: Kanslipresident och Olof von Dalin · Se mer »
Olof von Törne
Olof von Törne (ursprungligen endast Törne), född den 4 juli 1686, död den 23 juni 1745, var ett svenskt kommerseråd och en framträdande kraft inom Hattpartiet.
Ny!!: Kanslipresident och Olof von Törne · Se mer »
President (politiskt ämbete)
President är ofta titeln på statschefen i en republik.
Ny!!: Kanslipresident och President (politiskt ämbete) · Se mer »
Riksdagen 1738–1739
Riksdagen 1738–1739 ägde rum i Stockholm.
Ny!!: Kanslipresident och Riksdagen 1738–1739 · Se mer »
Riksgäldskontoret
Riksgäldskontoret, ofta förkortat Riksgälden, är en svensk statlig förvaltningsmyndighet som enligt sin instruktion fungerar som statens centrala finansförvaltning.
Ny!!: Kanslipresident och Riksgäldskontoret · Se mer »
Rikskansler
Rikskansler (plural rikskanslerer, som på svenska uttalas och tidigare stavades rikskanslärer med betoning på stavelsen –lär–, jämför doktor – doktorer) var en hög riksämbetsman och kansler i åtskilliga länder, bland andra Sverige, Tyskland (Führer und Reichskanzler) och Danmark (rigens kansler, rettertingets ledare).
Ny!!: Kanslipresident och Rikskansler · Se mer »
Rikskansliråd
Rikskansliråd var en hög ämbetsmannatitel under stormaktstiden och frihetstiden.
Ny!!: Kanslipresident och Rikskansliråd · Se mer »
Sekreta utskottet
Sekreta utskottet är det äldsta av svenska riksdagens utskott och i viss mån förebild för riksdagsutskottsväsendet överhuvudtaget.
Ny!!: Kanslipresident och Sekreta utskottet · Se mer »
Sveriges rikskansler
Sveriges rikskansler hade till uppgift att förestå Kunglig Majestäts kansli eller leda riksrådet.
Ny!!: Kanslipresident och Sveriges rikskansler · Se mer »
Sveriges riksråd
Riksrådet, Det svenska rådet, var ett slags regering som, sedan medeltiden, tillsammans med kungen utgjorde riksstyrelsen.
Ny!!: Kanslipresident och Sveriges riksråd · Se mer »
Sveriges statsminister
Sveriges statsminister är Sveriges regeringschef.
Ny!!: Kanslipresident och Sveriges statsminister · Se mer »
Ulrik Scheffer
Ulrik Scheffer, född 5 augusti 1716 i Nyköping, död 4 mars 1799 på Eks säteri, Skaraborgs län, var en svensk greve och generallöjtnant.
Ny!!: Kanslipresident och Ulrik Scheffer · Se mer »
Ulrika Eleonora
Ulrika Eleonora den yngre, född 23 januari 1688, död 24 november 1741, var regerande drottning av Sverige 1719–1720, dotter till Karl XI och Ulrika Eleonora (den äldre), syster till Karl XII samt kusin till August den starke, Fredrik IV av Danmark och Fredrik IV av Holstein-Gottorp.
Ny!!: Kanslipresident och Ulrika Eleonora · Se mer »
Utrikesdepartementet
Utrikesdepartementet (UD) är ett departement inom Regeringskansliet med adress Arvfurstens palats vid Gustav Adolfs torg i Stockholm.
Ny!!: Kanslipresident och Utrikesdepartementet · Se mer »
Von Düben
von Düben är en svensk adelsätt med ursprung i Tyskland, varav grenar erhållit friherrlig och grevlig rang.
Ny!!: Kanslipresident och Von Düben · Se mer »
17 april
17 april är den 107:e dagen på året i den gregorianska kalendern (108:e under skottår).
Ny!!: Kanslipresident och 17 april · Se mer »
1739
1739 (MDCCXXXIX) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Kanslipresident och 1739 · Se mer »
1746
1746 (MDCCXLVI) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Kanslipresident och 1746 · Se mer »
1769
1769 (MDCCLXIX) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Kanslipresident och 1769 · Se mer »
1792
1792 (MDCCXCII) var ett skottår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Kanslipresident och 1792 · Se mer »
1801
Ceres. 1801 (MDCCCI) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Kanslipresident och 1801 · Se mer »
2 februari
2 februari är den 33:e dagen på året i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Kanslipresident och 2 februari · Se mer »
29 december
29 december är den 363:e dagen på året i den gregorianska kalendern (364:e under skottår).
Ny!!: Kanslipresident och 29 december · Se mer »
30 mars
30 mars är den 89:e dagen på året i den gregorianska kalendern (90:e under skottår).
Ny!!: Kanslipresident och 30 mars · Se mer »
31 mars
31 mars är den 90:e dagen på året i den gregorianska kalendern (91:a under skottår).
Ny!!: Kanslipresident och 31 mars · Se mer »
4 mars
4 mars är den 63:e dagen på året i den gregorianska kalendern (64:e under skottår).
Ny!!: Kanslipresident och 4 mars · Se mer »
6 april
6 april är den 96:e dagen på året i den gregorianska kalendern (97:e under skottår).
Ny!!: Kanslipresident och 6 april · Se mer »
7 mars
7 mars är den 66:e dagen på året i den gregorianska kalendern (67:e under skottår).
Ny!!: Kanslipresident och 7 mars · Se mer »
