Innehållsförteckning
49 relationer: APL (programspråk), Aritmetisk-geometriskt medelvärde, Beräkningsteori, Bernoullital, Bifurkationsdiagram, Binär exponentiering, Catalantal, Church-Turings hypotes, Cirkeldefinition, Datavetenskap, Deklarativ programmering, Differensekvation, Drosteeffekten, Dubbelt Mersennetal, Dynamisk programmering, Dynamiskt system, Erdős-Bacontal, Erlang (programspråk), Fakultet (matematik), Fibonaccital, Fullständig (modellteori), Funktion (programmering), Gammafunktionen, Haskell (programspråk), Horners algoritm, Iteration, Lambdakalkyl, Legendrepolynom, Leonardotal, Lindenmayersystem, Linjär diofantisk ekvation, Lisp, Logik, Matrix, Metamatematik, Mise en abyme, Numerisk integrering, Paris-Harringtons sats, Per Herngren, Pirahã (folkslag), Pleione pleionoides, Quine, Rekursiv funktion, Sfäriska koordinater, Structured Query Language, Svansrekursion, Tornen i Hanoi, Unified Modeling Language, Universell grammatik.
APL (programspråk)
APL är en förkortning av "A Programming Language" och är ett tidigt programspråk ursprungligen utvecklat av Kenneth E. Iverson under dennes tid vid Harvard University och sedan vidareutvecklat av IBM.
Se Rekursion och APL (programspråk)
Aritmetisk-geometriskt medelvärde
Det aritmetisk-geometriska medelvärdet (AGM) är ett medelvärde av två tal som fås genom att ta deras aritmetiska respektive geometriska medelvärden och i oändligheten rekursivt upprepa samma procedur med dessa.
Se Rekursion och Aritmetisk-geometriskt medelvärde
Beräkningsteori
Beräkningsteori, som är en underdisciplin till matematik och datavetenskap, behandlar analys av problem, indata och algoritmer.
Se Rekursion och Beräkningsteori
Bernoullital
Bernoullitalen är en sekvens av rationella tal som ofta förekommer inom matematiken, främst inom talteori.
Bifurkationsdiagram
mer nedan Bifurkationsdiagram ger inom teorin för dynamiska system, en grafisk representation av hur de stabila jämviktslägena ser ut för vissa iterativa processer, som beror av endast en parameter.
Se Rekursion och Bifurkationsdiagram
Binär exponentiering
Binär exponentiering är en algoritm för att beräkna heltalspotenser, multiplikation av ett tal med sig självt ett antal gånger, på ett effektivt sätt.
Se Rekursion och Binär exponentiering
Catalantal
Catalantalen, vilka utgör en talföljd som börjar Följden är uppkallad efter den belgiska matematikern Eugène Charles Catalan (1814–1894).
Church-Turings hypotes
Inom matematik och beräkningsteori innebär Church-Turings hypotes påståendet att en matematisk funktion är effektivt beräkningsbar om och endast om den kan beräknas med hjälp av en algoritm på en Turingmaskin, d.v.s. om beräkningarna kan utföras med någon annan godtycklig manuell eller mekanisk metod, så kan de också utföras av en sådan maskin.
Se Rekursion och Church-Turings hypotes
Cirkeldefinition
Cirkeldefinition är en typ av definition som använder termen/termerna som ska definieras som en del av beskrivningen – eller antar att termen/termerna som beskrivs redan är kända.
Se Rekursion och Cirkeldefinition
Datavetenskap
Datavetenskap bygger på teorin bakom beräkningar, och innefattar även teknikerna som används för att tillämpa denna teori.
Se Rekursion och Datavetenskap
Deklarativ programmering
Deklarativ programmering är samlingsnamnet för funktionell programmering och logikprogrammering.
Se Rekursion och Deklarativ programmering
Differensekvation
Differensekvationer (även kallade rekursionsekvationer, ibland rekurrensrelationer efter den engelska benämningen) är den diskreta matematikens motsvarighet till analysens differentialekvationer.
Se Rekursion och Differensekvation
Drosteeffekten
Drosteeffekten (eller rekursiv bild) är ett ursprungligen holländskt begrepp för en särskild sorts rekursiva bilder, vilka inom heraldiken benämns mise en abyme, ett själv-refererande system.
Se Rekursion och Drosteeffekten
Dubbelt Mersennetal
Dubbelt Mersennetal är inom matematiken ett Mersennetal av formen där p är en Mersenneprimtalsexponent.
Se Rekursion och Dubbelt Mersennetal
Dynamisk programmering
Dynamisk programmering är en generell metod för att lösa kombinatoriska optimeringsproblem och kan lättsamt beskrivas som "rekursion plus tabellering".
Se Rekursion och Dynamisk programmering
Dynamiskt system
Lorenz-attraktorn är ett exempel på ett dynamiskt system i tre dimensioner. Ett dynamiskt system är en matematisk modell i vilken en variabels värde ändras i tiden.
Se Rekursion och Dynamiskt system
Erdős-Bacontal
Erdős-Bacontalet för en individ är summan av dennas Erdőstal och Bacontal.
Se Rekursion och Erdős-Bacontal
Erlang (programspråk)
Erlang är ett generellt programspråk som från början (år 1987) utvecklades på forskningsavdelningen hos telebolaget Ericsson AB vid utvärderingen av olika programspråk för implementation av styrsystemen i telefonväxlar.
Se Rekursion och Erlang (programspråk)
Fakultet (matematik)
Fakultet är en funktion inom matematiken.
Se Rekursion och Fakultet (matematik)
Fibonaccital
Tessellation med kvadrater som har Fibonaccital som sidlängd. Fibonaccital är tal som ingår i en heltalsföljd, Fibonaccis talföljd, där varje tal är summan av de två föregående Fibonaccitalen; de två första talen är 0 och 1.
Fullständig (modellteori)
Inom matematisk logik sägs en teori T vara fullständig om för varje sluten formel kan avgöras i T.
Se Rekursion och Fullständig (modellteori)
Funktion (programmering)
Inom programmering är en funktion, även subrutin, procedur, metod, underprogram eller subprogram, en del av ett datorprogram som kan anropas för att utföra en viss uppgift oberoende av resten av koden.
Se Rekursion och Funktion (programmering)
Gammafunktionen
Absolutvärdet av gammafunktionen i det komplexa talplanet. Gammafunktionen är en matematisk funktion som generaliserar fakulteten n!, det vill säga heltalsprodukten 1 · 2 · 3 ·...
Se Rekursion och Gammafunktionen
Haskell (programspråk)
Haskells logotyp Haskell är ett funktionellt programspråk.
Se Rekursion och Haskell (programspråk)
Horners algoritm
Horners algoritm, Horners metod eller Horners schema är en regel för att beräkna värdet av ett polynom.
Se Rekursion och Horners algoritm
Iteration
Iteration är ett annat ord för upprepning.
Lambdakalkyl
Lambdakalkyl (λ-kalkyl) är ett formellt system som skapades för att undersöka funktioner och rekursion.
Legendrepolynom
De första fem legendrepolynomerna Legendrepolynom är inom matematik en speciell sorts polynom.
Se Rekursion och Legendrepolynom
Leonardotal
Leonardotal är en heltalsföljd som ges av återkommande: Edsger W. Dijkstra använde dem som en integrerad del av sin släthetssorterande algoritm, Beräkning av andra ordningens återkommande förhållande rekursivt och utan memoisation kräver L(n)-beräkningar för den n:te termen i serien.
Lindenmayersystem
Artificiella blommor, skapade med ett L-system. Lindenmayersystem, förkortas L-system, är ett rekursivt system, skapat av den ungerske biologen Aristid Lindenmayer, som främst var avsett för att återge växters struktur.
Se Rekursion och Lindenmayersystem
Linjär diofantisk ekvation
En linjär diofantisk ekvation är en diofantisk ekvation på formen där är nollskilda heltalskonstanter, c är en heltalskonstant, och är variabler, "de obekanta".
Se Rekursion och Linjär diofantisk ekvation
Lisp
Lisp, förkortning av "LISt Processing", är ett funktionellt programspråk skapat av John McCarthy 1958.
Logik
Logik är i bred bemärkelse läran om vad som gör ett resonemang eller en argumentation giltig.
Matrix
Matrix är en amerikansk science fiction/actionfilm från 1999 i regi av syskonen Wachowski.
Metamatematik
Metamatematik är studiet av matematiken själv genom matematiska metoder.
Se Rekursion och Metamatematik
Mise en abyme
''Las Meninas'' av Velázquez användes av André Gide för att förklara termen. Mise en abyme (franskt uttal) är en fransk term som ursprungligen härstammar från heraldiken, där den refererar till en mindre vapensköld i mitten av en vapensköld.
Se Rekursion och Mise en abyme
Numerisk integrering
Numerisk integrering (även numerisk integration eller numerisk kvadratur) är beräkningen av integraler med hjälp av numeriska metoder.
Se Rekursion och Numerisk integrering
Paris-Harringtons sats
Paris-Harringtons sats är en sats inom matematisk logik som anger att den starka ändliga varianten av Ramseys sats (som tillhör Ramseyteorin) är sann, men inte bevisbar i Peanoaritmetik.
Se Rekursion och Paris-Harringtons sats
Per Herngren
Per Herngren, född 16 juli 1961 i Strömstad,Enligt folkbokföringsdata på Ratsit.
Pirahã (folkslag)
Pirahã är en stam av jägare-samlare i Amazonas, som lever till största del kring Maici-floden.
Se Rekursion och Pirahã (folkslag)
Pleione pleionoides
Pleione pleionoides är en växtart i släktet Pleione och familjen orkidéer.
Se Rekursion och Pleione pleionoides
Quine
261x261px En Quine är ett begrepp inom datorprogrammering och syftar på ett datorprogram som skriver ut sin egen källkod på skärmen.
Rekursiv funktion
En rekursiv funktion är en matematisk funktion som definieras med hjälp av rekursion, det vill säga med hjälp av referenser till sig själv.
Se Rekursion och Rekursiv funktion
Sfäriska koordinater
Sfäriska koordinater används i en form av tredimensionella koordinatsystem för att bestämma en punkts position med ett avstånd och två vinklar.
Se Rekursion och Sfäriska koordinater
Structured Query Language
Structured Query Language (SQL) är ett standardiserat programspråk för att hämta och modifiera data i en relationsdatabas.
Se Rekursion och Structured Query Language
Svansrekursion
Svansrekursion är inom datavetenskap rekursion där sista operationen i en funktion är ett rekursivt anrop.
Se Rekursion och Svansrekursion
Tornen i Hanoi
''Tornen i Hanoi''. Animation av Tornen i Hanoi Tornen i Hanoi (Tornet i Hanoi) är ett matematiskt problem som också finns i skepnad av spel eller patiens.
Se Rekursion och Tornen i Hanoi
Unified Modeling Language
Unified Modeling Language (UML) är ett objektorienterat generellt språk för modellering av alla typer av system.
Se Rekursion och Unified Modeling Language
Universell grammatik
Universell grammatik (UG) är en lingvistikteori, som ansluter sig till den språkvetenskapliga inriktningen generativ grammatik, som försöker förstå människans medfödda inre grammatik.
Se Rekursion och Universell grammatik
Även känd som Rekursionsteori, Rekursiv, Rekursivt.