Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Fri
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Saparmurat Nijazov

Index Saparmurat Nijazov

Saparmurat Atajevitj Nijazov (turkmeniska: Saparmyrat Ataýewiç Nyýazow; med kyrillisk skrift: Сапармырат Атаевич Ныязов), född 19 februari 1940 i Asjchabad, officiellt död 21 december 2006 i Asjchabad, var Turkmenistans president från 21 juni 1991 fram till sin död.

23 relationer: Ak Welsapar, Annagul Annakulijeva, Avlidna 2006, December 2006, Garaşsyz, Bitarap, Türkmenistanyň döwlet gimni, Gurbanguly Berdimuhamedow, Jordbävningen i Asjchabad 1948, Karakumkanalen, Lista över personer kallade den store, Lista över Turkmenistans presidenter, Neutralitetsbågen, Personkult, Politikåret 1940, Politikåret 2006, President på livstid, Ruhnama, Türkmenbaşy, Tirkiş Jumageldi, Turkmenistan, Turkmenistans konstakademi, 1940, 2006, 21 december.

Ak Welsapar

Ak Welsapar 2007. Foto taget från personligt arkiv. Ak Welsapar (Ак Вельсапар), även Ak Welsapar, född 19 september 1956, är en turkmensk poet, författare och journalist som lever i exil i Sverige.

Ny!!: Saparmurat Nijazov och Ak Welsapar · Se mer »

Annagul Annakulijeva

Annagul Annakulijeva (ryska: Аннагуль Аннамурадовна Аннакулиева, Annagul Annamuradovna Annakulijeva, turkmeniska: Annagul Annakuliýeva), född 31 december 1924 i Gasankuli i provinsen Balkan, död 18 juli 2009 i Asjgabat, var en turkmenisk operasångerska och filmskådespelerska.

Ny!!: Saparmurat Nijazov och Annagul Annakulijeva · Se mer »

Avlidna 2006

║ ║ ║ ╚════════════════════════════════════════════════════════════════════════════════════╝ --> Detta är en lista över kända personer som har avlidit under 2006.

Ny!!: Saparmurat Nijazov och Avlidna 2006 · Se mer »

December 2006

*Världsmästerskapet i volleyboll för herrar 2006 i Japan vinns av Brasilien som besegrar Polen med 3-0 i set i finalen.

Ny!!: Saparmurat Nijazov och December 2006 · Se mer »

Garaşsyz, Bitarap, Türkmenistanyň döwlet gimni

Turkmenistans flagga. Turkmenistans nationalsång. Garaşsyz, Bitarap, Türkmenistanyň döwlet gimni är Turkmenistans nationalsång.

Ny!!: Saparmurat Nijazov och Garaşsyz, Bitarap, Türkmenistanyň döwlet gimni · Se mer »

Gurbanguly Berdimuhamedow

Gurbanguly Mälikgulyýewiç Berdimuhammedow (Гурбангулы Мяликгулыевич Бердымухамедов: Gurbanguly Mjalikgulyjevitj Berdymuchamedov), född 29 juni 1957 i Babarap, är en turkmenisk tandläkare och politiker som var Turkmenistans president från den 14 februari 2007 fram till den 19 mars 2022; han var dessförinnan ställföreträdande president från den 21 december 2006.

Ny!!: Saparmurat Nijazov och Gurbanguly Berdimuhamedow · Se mer »

Jordbävningen i Asjchabad 1948

Jordbävningen i Asjchabad 1948 var en jordbävning som uppmätte magnituden 7,3 Mw som inträffade den 6 oktober 1948 nära Asjchabad, Turkmenistan (då Sovjetunionen).

Ny!!: Saparmurat Nijazov och Jordbävningen i Asjchabad 1948 · Se mer »

Karakumkanalen

Karakumkanalen eller Turkmenbasji-kanalen (till minne av Saparmurat "Turkmenbasji" Nijazov) i Turkmenistan är med sina 1 445 km den längsta bevattningskanalen i världen.

Ny!!: Saparmurat Nijazov och Karakumkanalen · Se mer »

Lista över personer kallade den store

Detta är en lista över personer som har fått beteckningen "den store" eller "den stora".

Ny!!: Saparmurat Nijazov och Lista över personer kallade den store · Se mer »

Lista över Turkmenistans presidenter

Turkmenistans presidents flagga Lista över Turkmenistans presidenter sedan självständigheten 1990.

Ny!!: Saparmurat Nijazov och Lista över Turkmenistans presidenter · Se mer »

Neutralitetsbågen

Neutralitetsbågen är ett monument i Turkmenistans huvudstad Asjchabad.

Ny!!: Saparmurat Nijazov och Neutralitetsbågen · Se mer »

Personkult

Porträtt av Mao Zedong är än idag vanliga i Kina. Detta porträtt finns vid ingången till Förbjudna staden. Personkult är en övervärdering, nära gudomlig dyrkan av till exempel en militär eller politisk ledare.

Ny!!: Saparmurat Nijazov och Personkult · Se mer »

Politikåret 1940

Ingen beskrivning.

Ny!!: Saparmurat Nijazov och Politikåret 1940 · Se mer »

Politikåret 2006

Ingen beskrivning.

Ny!!: Saparmurat Nijazov och Politikåret 2006 · Se mer »

President på livstid

President på livstid är en officiell härskartitel i ett republikanskt statsskick.

Ny!!: Saparmurat Nijazov och President på livstid · Se mer »

Ruhnama

Ruhnama (ungefär: Själens bok), är en bok skriven av Saparmurat Nijazov, Turkmenistans president.

Ny!!: Saparmurat Nijazov och Ruhnama · Se mer »

Türkmenbaşy

Vy över Türkmenbaşy Türkmenbaşy, tidigare Krasnovodsk (Красноводск), är en stad i provinsen Balkan i västra Turkmenistan, belägen på 27 meters höjd invid Krasnovodskbukten på kusten mot Kaspiska havet.

Ny!!: Saparmurat Nijazov och Türkmenbaşy · Se mer »

Tirkiş Jumageldi

Tirkiş Jumageldi är en turkmenisk författare och dramatiker.

Ny!!: Saparmurat Nijazov och Tirkiş Jumageldi · Se mer »

Turkmenistan

Turkmenistan (Türkmenistan) är en republik i sydvästra Centralasien. Det sträcker sig från Kaspiska havet österut till Afghanistan och gränsar i söder till Iran, och i norr till Kazakstan och Uzbekistan. Kejsardömet Ryssland annekterade Turkmenistan 1884 och från 1906 började man kolonisera landet. 1924 blev Turkmenistan en socialistisk sovjetrepublik. Ända in på 1930-talet rådde häftigt motstånd mot sovjetiseringen. 1991 utropade Turkmenistan sin självständighet, men i politiskt hänseende har inte mycket förändrats sen dess, och landet har i praktiken förblivit en enpartistat. Den viktigaste skillnaden är emellertid att regeringen numera kan söka lån utomlands för att exploatera de väldiga naturgasfyndigheterna, och man söker hellre stöd från islamiska länder än från Ryssland. Över 90 procent av landet består av öken, där den största delen är Karakum. Vidsträckta områden av Karakum täcker Krasnovodskplatån, och sanddyner utgör cirka 10 procent av öknen. I öster bildar Amu-Darja del av gränsen mot både Uzbekistan och Afghanistan. Floden rann tidigare ut i Aralsjön men sedan 1950-talet avleds en stor del av vattnet till Karakumkanalen som genomkorsar två tredjedelar av landet i västlig riktning fram till Gyzylarbat. Kanalen försörjer bomullsodlingarna med vatten, vilket också har bidragit till Aralsjöns uttorkning. På den västra delen av platån sänker sig landet till Kaspiska havets kust. Trots sina förekomster av naturgas och olja är Turkmenistan ett fattigt land. Industrin är föga utvecklad. Frånsett tillverkning av mattor och livsmedelsindustrin, består industrin huvudsakligen av svavel- och saltutvinning samt naturgasproduktion. 1995 sköt inflationen i höjden, och den sjunkande produktionen ledde till att den tidigare positiva handelsbalansen visade underskott. Sedan självständighetsförklaringen 1991 har endast få förändringar skett inom ekonomin. Några reformer har inte initierats, vilket har lett till ökad fattigdom och livsmedelsransonering. 1996 inträffade en katastrofal missväxt inom bomulls- och spannmåls-odlingen. Ett annat stort problem är den ökade utbredningen av öknarna.

Ny!!: Saparmurat Nijazov och Turkmenistan · Se mer »

Turkmenistans konstakademi

Turkmenistans konstakademi (Türkmenistanyň Döwlet çeperçilik akademiýasy) i Asjchabad, grundades 1994 av Turkmenistans dåvarande president Saparmurat Nijazov.

Ny!!: Saparmurat Nijazov och Turkmenistans konstakademi · Se mer »

1940

1940 (MCMXL) var ett skottår som började en måndag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Saparmurat Nijazov och 1940 · Se mer »

2006

2006 (MMVI) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Saparmurat Nijazov och 2006 · Se mer »

21 december

21 december är den 355:e dagen på året i den gregorianska kalendern (356:e under skottår).

Ny!!: Saparmurat Nijazov och 21 december · Se mer »

Omdirigerar här:

Nijazov, Nijazov, Saparmurat, Saparmurad Nijazov, Saparmurad Niyazov, Saparmurat Atajevitsj Nijazov, Saparmurat Niyazov, Saparmyrat Atayewic Nyyazow, Saparmyrat Ataýewiç Nyýazow, Saparmyrat Niyazov, Saparmyrat Nyjazov, Saparmyrat Nyyazow, Saparmyrat Nyýazow, Turkmenbashir.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »