Snabbare tillgång än webbläsare!
218 relationer: Absoluta nollpunkten, Adiabatisk process, Adolfo Bartoli (fysiker), Affinitet, Aleksandr Stoletov, Alfred Liljeström, Anaxagoras, Andning, Andra industriella revolutionen, Anergi, Arbete (fysik), Astrofysik, Émile Clapeyron, Bal Raj Sehgal, Balfour Stewart, Barkhausens rörformel, Bengt Halse, Bindningstal, Braytoncykel, British Science Association, Brownsk rörelse, Caloric, Carl-Gustaf Rossby, Clausius olikhet, Clausius–Clapeyron-ekvationen, Cornelis Jacobus Gorter, Debyemodellen, Dulong–Petits lag, Eero Tommila, Ekologiska partiet (Sverige), Elektrolyt, Emergens, Energetik, Energi, Energiprincipen, Energiteknik, Enol, Entalpi, Entropi, Entropi (informationsteori), Entropi (organisationsteori), Entropia, Evighetsmaskin, Exergi, Exoterm reaktion, Experimentell fysik, Fas (termodynamik), Förbränningsmotor, Förlegade vetenskapliga teorier, Frederick T. Wall, ..., Fredrik Ljungström, Fredrik Rudberg, Fri energi, Frihetsgrad, Funktionsutveckling, Fysik, Fysik 1, Fysik A, Fysikalisk kemi, Fysikundervisning i Sverige, Gas, Gibbs fasregel, Gibbs fria energi, Gibbs-Helmholtz ekvation, Global Energy Prize, Gummisnodd, Gustaf Gabriel Hällström, Gustaf Robert Dahlander, Gustave-Adolphe Hirn, Hedmancykel, Henrik Ryti, Hermann von Helmholtz, Hervé Faye, Horace-Bénédict de Saussure, Hydrofob interaktion, Ilya Prigogine, Inre energi, Isobar, Isoentalpisk process, Isokor process, Isoterm process, J. Willard Gibbs, James Clerk Maxwell, Johan Carl Wilcke, Johannes Brønsted, Johannes Diderik van der Waals, John Tyndall, Jonas Persson (fysiker), Jules Violle, Julius Wilhelm Gintl, Kakapo, Kalori, Kanonisk ensemble, Katalysator, Kemisk potential, Kemisk reaktion, Kemisk termodynamik, Kinetik (kemi), Kirchhoffs strålningslag, Klassisk fysik, Klaus Riedle, Knallgas, Kokpunktshöjning, Konstruktalteori, Konventioner för vetenskapliga beteckningar, Kremering, Kvantgravitation, Kvasistatisk process, Kylning, Laplaces demon, Lars Gunnar Sillén, Lars Onsager, Latent värme, László Tisza, Lösningsmedel, Lista över fysiklagar, Liv, Lord Kelvin, Ludvig August Colding, Ludwig Boltzmann, Matematisk fysik, Materialteknik, Materialvetenskap, Mats Hillert, Max Planck, Maxwells relationer, Mätteknik, MC Hawking, Mehdi Bazargan, Mekaniskt system, Metabolism, Metallurgi, Molekyl, Molnfysik, Motor, Nils Fontell, Nils Frössling, Olbers paradox, Olof Beckman, P (SAB), Paul Samuelson, Per Lundqvist, Percy W. Bridgman, Pierre Duhem, Plasmafysik, Polytrop, Potentialteori, Potentiell energi, Processtorhet, Proteas, PV-diagram, Q, R, Rankine, Rayleigh–Riabouchinskys paradox, Röda jättegrenen, Reversibel process, Robert Emden, Rudolf Clausius, Rudolph A. Marcus, Rumfordpriset, Rymdstoft, Sadi Carnot (fysiker), Slutet system, Snöåska, Solvay-processen, Specifik värmekapacitet, Specifik volym, Spontan process, Standardtillstånd, Standardtryck och standardtemperatur, Statistisk mekanik, Stephen Hawking, Storkanonisk ensemble, Superkritisk vätska, Surendra Saxena, Svarta hål och universums framtid, Svartkropp, Syre, TANSTAAFL, Termodynamikens andra huvudsats, Termodynamikens historia, Termodynamikens huvudsatser, Termodynamikens nollte huvudsats, Termodynamikens tredje huvudsats, Termodynamisk cykel, Termodynamisk jämvikt, Termodynamisk process, Termodynamiskt system, Termodynamiskt tillstånd, Termokemi, Tid, Tidslinje över svarta hålens fysik, Tillämpad fysik, Tillståndsekvation, Tillståndspostulatet, Tillståndsstorhet, Tomas Kåberger, Tore Lindmark, Transportfenomen, U (SAB), Ultravioletta katastrofen, Vakuum, Vattenånga, Värme, Värmekamera, Värmekapacitet, Värmerörelse, Vätejon, Verkningsgrad, Vitt hål, Vladimir Fortov, Voltammetri, Wilhelm Ostwald, Wilhelm von Bezold, Willard Gibbs-priset, William Ramsay, Woldemar Voigt. Förläng index (168 mer) »
Absoluta nollpunkten
Absoluta nollpunkten är den teoretiskt lägsta temperaturen som går att uppnå.
Ny!!: Termodynamik och Absoluta nollpunkten · Se mer »
Adiabatisk process
Adiabatisk process (av grekiskans adiabatos, sluten, ogenomtränglig) är en termodynamisk process där ingen värme tillförs eller bortförs från en fluid (vätska eller gas).
Ny!!: Termodynamik och Adiabatisk process · Se mer »
Adolfo Bartoli (fysiker)
Adolfo Bartoli, född den 19 mars 1851 i Florens, död den 18 juli 1896 i Pavia, var en italiensk fysiker, som är mest känd för att ha infört begreppet strålningstryck inom termodynamiken.
Ny!!: Termodynamik och Adolfo Bartoli (fysiker) · Se mer »
Affinitet
Den första affinitetstabellen från 1718, utformad av den franske kemisten Étienne François Geoffroy. Affinitet, från latinska affinitas (släktskap), är en beteckning för interaktioner mellan grundämnen eller kemiska föreningar, den "dragningskraft" som gör att dessa reagerar med varandra, det vill säga bildar andra föreningar.
Ny!!: Termodynamik och Affinitet · Se mer »
Aleksandr Stoletov
Alexander Stoletov Aleksandr Grigorjevitj Stoletov, ryska Александр Григорьевич Столетов, född 10 augusti 1839 i Vladimir, död 27 maj 1896 i Moskva, var en rysk fysiker.
Ny!!: Termodynamik och Aleksandr Stoletov · Se mer »
Alfred Liljeström
Olof Alfred Liljeström, född 26 november 1882 i Stockholm, död 11 januari 1953, var en svensk fysiker och matematiker, professor vid KTH.
Ny!!: Termodynamik och Alfred Liljeström · Se mer »
Anaxagoras
Anaxagoras Anaxagóras (grekiska Αναξαγόρας, latinskt uttal: Anaxágoras), född 500/488 i Klazomenai, död i exil 428 f.Kr., var en grekisk filosof, försokratiker som kom till Aten 464 f.Kr. Nedslagskratern Anaxagoras på månen och asteroiden 4180 Anaxagoras är uppkallade efter honom.
Ny!!: Termodynamik och Anaxagoras · Se mer »
Andning
Andning (respiration) är den process där vissa organismer – bland annat djur – inhämtar syrgas (O2) och avger koldioxid (CO2) till omvärldens luft eller vatten.
Ny!!: Termodynamik och Andning · Se mer »
Andra industriella revolutionen
Offenbach i tyska delstaten Hessen, 1884. Andra industriella revolutionen eller tekniska revolutionen brukar man kalla tiden mellan ungefär 1871 och 1914, som bland annat präglades av införande och starkt ökande användning av elektricitet, förbränningsmotorer och tillverkning och användning av stål.
Ny!!: Termodynamik och Andra industriella revolutionen · Se mer »
Anergi
Anergi (grek. an e’rgon ”icke arbete”) kan syfta på.
Ny!!: Termodynamik och Anergi · Se mer »
Arbete (fysik)
Arbete eller fysikaliskt arbete är inom fysiken den energimängd som omvandlas när en förflyttning sker under inverkan av en kraft.
Ny!!: Termodynamik och Arbete (fysik) · Se mer »
Astrofysik
Astrofysik är den gren av astronomin som använder sig av fysikaliska metoder och begrepp för att studera och beskriva fenomen i världsrymden, universum, kosmos: stjärnor, galaxer och medier där emellan – i teori och genom praktisk observation.
Ny!!: Termodynamik och Astrofysik · Se mer »
Émile Clapeyron
Benoît Pierre Émile Clapeyron (franskt uttal), född 26 januari 1799 och död 28 januari 1864, var en fransk ingenjör och fysiker.
Ny!!: Termodynamik och Émile Clapeyron · Se mer »
Bal Raj Sehgal
Bal Raj Sehgal, född 2 september 1933 i Peshawar Cantonment i North West Frontier Province (nuvarande Khyber Pakhtunkhwa) i Pakistan, död 26 februari 2018 i San Francisco, Kalifornien, var professor i reaktorsäkerhet på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1991–2005.
Ny!!: Termodynamik och Bal Raj Sehgal · Se mer »
Balfour Stewart
Balfour Stewart, född den 1 november 1828 i Edinburgh, död den 19 december 1887 nära Drogheda, var en skotsk fysiker.
Ny!!: Termodynamik och Balfour Stewart · Se mer »
Barkhausens rörformel
Barkhausens rörformel, uppkallad efter den tyske fysikern Heinrich Barkhausen, härledes från början från elektrotekniken där den användes vid beräkningar av elektronrör.
Ny!!: Termodynamik och Barkhausens rörformel · Se mer »
Bengt Halse
Bengt Gösta Halse, född 2 februari 1943 i Göteborgs Oskar Fredriks församling i Göteborgs och Bohus län, är en svensk ingenjör och företagsledare.
Ny!!: Termodynamik och Bengt Halse · Se mer »
Bindningstal
Dubbelbindningar i blått. Inom kemi är bindningstal ett mått på hur många elektroner som ingår i en kovalent bindning – enkelbindning, dubbelbindning eller trippelbindning – mellan två atomer i en molekyl.
Ny!!: Termodynamik och Bindningstal · Se mer »
Braytoncykel
Braytoncykeln även kallad Joulecykeln är en termodynamisk cykel namngiven efter dess uppfinnare amerikanen George Brayton (1830-1892).
Ny!!: Termodynamik och Braytoncykel · Se mer »
British Science Association
British Science Association, förkortad BSA, tidigare British Association for the Advancement of Science eller the BA, ofta bara kallad British Association, är ett brittiskt akademiskt sällskap, grundat 1831, med föremål att stödja naturvetenskaperna, rikta den allmänna uppmärksamheten på naturvetenskapliga frågor och underlätta samarbetet mellan naturvetare.
Ny!!: Termodynamik och British Science Association · Se mer »
Brownsk rörelse
Ett exempel på simulering av Brownsk rörelse i två dimensioner. Brownsk rörelse, slumpvandring eller random walk är den slumpmässiga rörelse som främst kan iakttas hos mycket små partiklar som svävar i en fluid (fysikaliskt begrepp som motsvarar vätska eller gas).
Ny!!: Termodynamik och Brownsk rörelse · Se mer »
Caloric
Caloric är en hypotetisk substans som naturvetare under en period från 1700- till 1800-talet beskrev som bärare av värme.
Ny!!: Termodynamik och Caloric · Se mer »
Carl-Gustaf Rossby
Carl-Gustaf Arvid Rossby, född 28 december 1898 i Stockholm, död 19 augusti 1957 i Stockholm, var en svensk-amerikansk meteorolog.
Ny!!: Termodynamik och Carl-Gustaf Rossby · Se mer »
Clausius olikhet
Det finns två former av Clausius olikhet.
Ny!!: Termodynamik och Clausius olikhet · Se mer »
Clausius–Clapeyron-ekvationen
Clausius–Clapeyron-ekvationen är en ekvation inom termodynamiken som beskriver sambandet mellan tryck och temperatur vid en fasövergång, exempelvis hur kokpunkten för en vätska ändras som funktion av trycket.
Ny!!: Termodynamik och Clausius–Clapeyron-ekvationen · Se mer »
Cornelis Jacobus Gorter
Cornelis Jacobus Gorter, född 14 augusti 1907 i Utrecht, Nederländerna, död 30 mars 1980 i Leiden, var en nederländsk experimentell och teoretisk fysiker.
Ny!!: Termodynamik och Cornelis Jacobus Gorter · Se mer »
Debyemodellen
Debyemodellen är i termodynamiken och fasta tillståndets fysik en modell utvecklad av Peter Debye 1912 för att beskriva fononers bidrag till värmekapaciteten i fasta material.
Ny!!: Termodynamik och Debyemodellen · Se mer »
Dulong–Petits lag
Dulong–Petits lag är i termodynamiken en fysikalisk lag föreslagen 1819 av de franska fysikerna Pierre Louis Dulong och Alexis Thérèse Petit som beskriver det klassiska uttrycket för den specifika värmekapaciteten för ett givet kemiskt ämne.
Ny!!: Termodynamik och Dulong–Petits lag · Se mer »
Eero Tommila
Eero Akseli Tommila, född 5 mars 1900 i Sastmola, död 25 oktober 1968 i London, var en finländsk kemist.
Ny!!: Termodynamik och Eero Tommila · Se mer »
Ekologiska partiet (Sverige)
Ekologiska partiet var ett svenskt politiskt parti som bildades som utbrytning ur Miljöpartiet de Gröna i samband med att Miljöpartiet skulle anta ett ekonomiskt program våren 1985.
Ny!!: Termodynamik och Ekologiska partiet (Sverige) · Se mer »
Elektrolyt
I kemin är en elektrolyt (av grekiska elektron och ly'sis, "lösning") en substans innehållande fritt rörliga joner som gör ämnet elektriskt ledande.
Ny!!: Termodynamik och Elektrolyt · Se mer »
Emergens
Emergens är sådana processer där ett komplext mönster formas utifrån samspel mellan enkla strukturer eller beteenden.
Ny!!: Termodynamik och Emergens · Se mer »
Energetik
Ekologisk analys av koldioxid i ett ekosystem. Energetik är det vetenskapliga studiet av energiflöden och lager under omvandling.
Ny!!: Termodynamik och Energetik · Se mer »
Energi
Doel i Belgien. Väderkvarnen använder luftens rörelseenergi för att sönderdela säd. Kärnkraftverket omvandlar kärnenergi till elektrisk energi. Energi (av grekiskans ἐνέργεια energeia, arbete) är en fysikalisk storhet som beskriver något med potential att medföra rörelse, alltså inte nödvändigtvis arbete.
Ny!!: Termodynamik och Energi · Se mer »
Energiprincipen
MIT demonstrerar hur mekanisk energi bevaras med hjälp av en pendlande metallkula. (https://web.archive.org/web/20121028071401/http://ocw.mit.edu/courses/physics/8-01-physics-i-classical-mechanics-fall-1999/video-lectures/lecture-11/ MIT Course 8.01) Energiprincipen (eller lagen om energins bevarande) är termodynamikens första huvudsats och innebär att energi inte kan skapas eller förstöras, utan endast omvandlas från en form till en annan.
Ny!!: Termodynamik och Energiprincipen · Se mer »
Energiteknik
Energiteknik är ett tvärvetenskapligt område inom tekniken som behandlar lagring, omvandling, transport och användning av energi.
Ny!!: Termodynamik och Energiteknik · Se mer »
Enol
Keton i jämvikt med enol En enol är en organkemisk funktionell grupp bestående av två dubbelbundna kol med en hydroxigrupp bundet till det ena av dem.
Ny!!: Termodynamik och Enol · Se mer »
Entalpi
Entalpi är inom termodynamiken ett av flera närbesläktade mått på termodynamisk potential, och utgör även en tillståndsstorhet.
Ny!!: Termodynamik och Entalpi · Se mer »
Entropi
Entropi är en fysikalisk tillståndsfunktion, betecknad S. Inom statistisk mekanik kan den ses som ett mått på sannolikheten för att ett system skall inta ett visst tillstånd; inom termodynamik snarare som ett mått på hur mycket av värmeenergin i ett system som inte kan omvandlas till arbete.
Ny!!: Termodynamik och Entropi · Se mer »
Entropi (informationsteori)
Entropi är ett begrepp inom informationsteorin, definierat av Claude Shannon 1948, för en informationskälla som genererar symboler.
Ny!!: Termodynamik och Entropi (informationsteori) · Se mer »
Entropi (organisationsteori)
Entropi är ett begrepp med ursprung i termodynamiken och kan sägas vara ett mått på oordningen hos ett tillstånd.
Ny!!: Termodynamik och Entropi (organisationsteori) · Se mer »
Entropia
Entropia är det svenska progressiva metal-bandet Pain of Salvations första studioalbum.
Ny!!: Termodynamik och Entropia · Se mer »
Evighetsmaskin
Evighetsmaskin eller perpetuum mobile (latin "ständigt rörlig") är en tänkt maskin, som skulle gå i all evighet utan tillförsel av energi utifrån.
Ny!!: Termodynamik och Evighetsmaskin · Se mer »
Exergi
Inom termodynamiken är exergi det maximalt tillgängliga mekaniska arbetet under en termodynamisk process, som leder till att systemet kommer i termodynamisk jämvikt med en värmereservoar.
Ny!!: Termodynamik och Exergi · Se mer »
Exoterm reaktion
En exoterm reaktion, från grekiskans Exo- för ut och Thermes- för värme, är en kemisk reaktion där värme avges.
Ny!!: Termodynamik och Exoterm reaktion · Se mer »
Experimentell fysik
Cavendishs experiment för bestämning av gravitationskonstanten. Experimentell fysik är den gren av fysiken som bedrivs genom att göra observationer av fysikaliska storheter med mer eller mindre väldefinierade randvillkor.
Ny!!: Termodynamik och Experimentell fysik · Se mer »
Fas (termodynamik)
Två i varandra olösliga vätskor bildar ett tvåfassystem (övre fasen olja, nedre fasen färgat vatten). Schematiskt fasdiagram för ett ämne som endast har tre olika faser En fas är en, inom termodynamiken och dess tillämpningar inom fysik och kemi, en ansamling av materia som har homogena fysikaliska och kemiska egenskaper.
Ny!!: Termodynamik och Fas (termodynamik) · Se mer »
Förbränningsmotor
En förbränningsmotor är en motor där ett bränsle reagerar med en oxidator, oftast luft och kemisk energi omvandlas till mekanisk energi.
Ny!!: Termodynamik och Förbränningsmotor · Se mer »
Förlegade vetenskapliga teorier
En förlegad vetenskaplig teori har någon gång betraktats som mer eller mindre vetenskaplig, men har blivit ersatt av teorier som stämmer bättre överens med verkligheten.
Ny!!: Termodynamik och Förlegade vetenskapliga teorier · Se mer »
Frederick T. Wall
Fredrick T. Wall, född 4 december 1912 i Chisholm, Minnesota, död 31 mars 2010 i San Diego, Kalifornien, var en amerikansk kemist.
Ny!!: Termodynamik och Frederick T. Wall · Se mer »
Fredrik Ljungström
Aktiebolaget Ljungströms Ångturbin, grundat 1908. Fredrik Ljungström, född 16 juni 1875 i Stockholm, död 18 februari 1964 på Lidingö, var en svensk ingenjör, uppfinnare och industriman.
Ny!!: Termodynamik och Fredrik Ljungström · Se mer »
Fredrik Rudberg
Fredrik Rudberg, född 30 augusti 1800 i Norrköping, död 14 juni 1839 i Uppsala, var en svensk fysiker.
Ny!!: Termodynamik och Fredrik Rudberg · Se mer »
Fri energi
Fri energi är ett begrepp inom termodynamiken, som talar om hur mycket arbete ett system kan utföra.
Ny!!: Termodynamik och Fri energi · Se mer »
Frihetsgrad
I fysik och kemi används begreppet frihetsgrad för att beskriva hur många oberoende variabler som behövs för att entydigt ange läget för ett system.
Ny!!: Termodynamik och Frihetsgrad · Se mer »
Funktionsutveckling
Det finns olika sätt att representera funktioner.
Ny!!: Termodynamik och Funktionsutveckling · Se mer »
Fysik
NASA:s konstnärliga skildring av ett svart hål. Block och talja är exempel på tillämpningar av klassisk mekanik. myra, betraktad genom ett svepelektronmikroskop, en tillämpning av våg-partikeldualismen. En regnbåge är ett exempel på hur ljus bryts i övergången mellan vatten och luft. En magnet som svävar över en supraledare, vilket demonstrerar Meissnereffekten. Atombomben är ett exempel på de väldiga krafter som fysiken har bemästrat under 1900-talet. Fysik (från grekiskans φυσικός, physikos som har betydelsen "naturlig" eller från latinets physica som betyder "läran om naturen") är vetenskapen om hur naturen fungerar på den mest fundamentala nivån.
Ny!!: Termodynamik och Fysik · Se mer »
Fysik 1
Fysik 1 är ett samlingsbegrepp för 100-poängskursen Fysik 1b1 som kan kompletteras med 50-poängskursen Fysik 1b2, och 150-poängs kursen Fysik 1a som innefattar materialet i både Fysik 1b1 och 1b2.
Ny!!: Termodynamik och Fysik 1 · Se mer »
Fysik A
Fysik A var en 150-poängskurs på gymnasieskolan och Komvux i Sverige.
Ny!!: Termodynamik och Fysik A · Se mer »
Fysikalisk kemi
Fysikalisk kemi är en av kemins huvudgrenar, och använder fysik, framförallt termodynamik och kvantmekanik, för att förklara och studera kemiska fenomen på molekylnivå.
Ny!!: Termodynamik och Fysikalisk kemi · Se mer »
Fysikundervisning i Sverige
Fysikundervisning har som målsättning att lära om materiens och fältens egenskaper i teori- och praktik.
Ny!!: Termodynamik och Fysikundervisning i Sverige · Se mer »
Gas
höger Gasklocka används för att förvara stora mängder gasbränsle. Många gaser är giftiga. Skyddsmask kan ge ett visst skydd. Gas är ett av de fyra huvudsakliga aggregationstillstånd materia kan befinna sig i. I en gas rör sig var och en av de ingående molekylerna (och i vissa fall atomer) helt oberoende av de övriga.
Ny!!: Termodynamik och Gas · Se mer »
Gibbs fasregel
Gibbs fasregel är en termodynamisk formel med namn efter Josiah Willard Gibbs som beskriver hur fasdiagram skall utformas.
Ny!!: Termodynamik och Gibbs fasregel · Se mer »
Gibbs fria energi
Josiah Willard Gibbs Gibbs fria energi, uppkallad efter Josiah Willard Gibbs, är en termodynamisk tillståndsfunktion given av sambandet: där H är entalpi; T är temperaturen och S är entropin.
Ny!!: Termodynamik och Gibbs fria energi · Se mer »
Gibbs-Helmholtz ekvation
Gibbs-Helmholtz ekvation är en termodynamisk formel med namn efter Josiah Willard Gibbs och Hermann von Helmholtz.
Ny!!: Termodynamik och Gibbs-Helmholtz ekvation · Se mer »
Global Energy Prize
Global Energy Prize är en utmärkelse för forskning och teknisk utveckling inom energiområdet.
Ny!!: Termodynamik och Global Energy Prize · Se mer »
Gummisnodd
Gummisnoddar En gummisnodd är ett elastiskt gummiband sammanfogat till en rund ring.
Ny!!: Termodynamik och Gummisnodd · Se mer »
Gustaf Gabriel Hällström
Gustaf Gabriel Hällström, född den 25 november 1775 i Ilmola, död den 2 juni 1844 i Helsingfors, var en finländsk fysiker och präst, bror till Carl Peter Hällström.
Ny!!: Termodynamik och Gustaf Gabriel Hällström · Se mer »
Gustaf Robert Dahlander
Gustaf Robert Dahlander, född 7 juni 1834 i Göteborg, död 27 september 1903 i Stockholm, var en svensk ingenjör och fysiker, föreståndare (rektor) för KTH 1890–1902.
Ny!!: Termodynamik och Gustaf Robert Dahlander · Se mer »
Gustave-Adolphe Hirn
Gustave-Adolphe Hirn, född 21 augusti 1815 i Logelbach nära Colmar i Alsace, död 14 januari 1890 i Colmar, var en fransk fysiker.
Ny!!: Termodynamik och Gustave-Adolphe Hirn · Se mer »
Hedmancykel
Hedmancykel (termodynamik t.ex. patent US 6655327 B1) är en variant av amerikanen George Brayton termodynamiska delade cykel (split cycle engine) från 1870-talet.
Ny!!: Termodynamik och Hedmancykel · Se mer »
Henrik Ryti
Karl Johan Henrik Ryti, född 29 december 1916 i Helsingfors, död 15 januari 2002 i Esbo, var en finländsk ingenjör.
Ny!!: Termodynamik och Henrik Ryti · Se mer »
Hermann von Helmholtz
Hermann Ludwig Ferdinand von Helmholtz, född 31 augusti 1821 i Potsdam, död 8 september 1894 i Charlottenburg, var en tysk fysiolog och fysiker.
Ny!!: Termodynamik och Hermann von Helmholtz · Se mer »
Hervé Faye
Hervé Auguste Étienne Albans Faye, född 3 oktober 1814 i Saint-Benoît-du-Sault (departementet Indre), död 4 juli 1902 i Paris, var en fransk astronom.
Ny!!: Termodynamik och Hervé Faye · Se mer »
Horace-Bénédict de Saussure
Horace-Bénédict de Saussure, född 17 februari 1740 i Genève, död där 22 januari 1799, var en schweizisk naturforskare; far till Nicolas-Théodore de Saussure, farfar till Henri de Saussure.
Ny!!: Termodynamik och Horace-Bénédict de Saussure · Se mer »
Hydrofob interaktion
Hydrofob interaktion är en typ av kemisk bindning, där två molekyler i en vattenlösning hålls ihop för att de har hydrofoba (vattenskyende) ytor som det omgivande vattnet inte vill samverka med.
Ny!!: Termodynamik och Hydrofob interaktion · Se mer »
Ilya Prigogine
Ilya Prigogine (ryska: Илья Романович Пригожин, Ilja Romanovitj Prigozjin), född 25 januari (12 januari enl. g.s.) 1917 i Moskva, Ryssland, död 28 maj 2003 i Bryssel, Belgien, var en belgisk kemist och fysiker.
Ny!!: Termodynamik och Ilya Prigogine · Se mer »
Inre energi
Inom termodynamiken är inre energin (eller den interna energin) av ett termodynamiskt system, eller ett tydligt avgränsat fysiskt föremål, summan av den kinetiska och den potentiella energin hos atomerna i systemet eller föremålet.
Ny!!: Termodynamik och Inre energi · Se mer »
Isobar
Isobar kan syfta på.
Ny!!: Termodynamik och Isobar · Se mer »
Isoentalpisk process
En isoentalpisk process är inom termodynamiken en process som fortgår utan någon förändring i systemets entalpi, H, eller i den specifika entalpin, h.
Ny!!: Termodynamik och Isoentalpisk process · Se mer »
Isokor process
En isokor process är en termodynamisk process.
Ny!!: Termodynamik och Isokor process · Se mer »
Isoterm process
Isotermer av ideal gas i tryck-volym-diagram följer Boyles lag. Isoterm är en termodynamisk process som förlöper vid konstant temperatur.
Ny!!: Termodynamik och Isoterm process · Se mer »
J. Willard Gibbs
Josiah Willard Gibbs, född 11 februari 1839 i New Haven, Connecticut, död 28 april 1903 i New Haven, var en amerikansk teoretisk fysiker, kemist och matematiker som lade den teoretiska grunden till stora delar av den kemiska termodynamiken och andra delar av den fysikaliska kemin, samt uppfann vektoranalysen tillsammans med Oliver Heaviside.
Ny!!: Termodynamik och J. Willard Gibbs · Se mer »
James Clerk Maxwell
James Clerk Maxwell, FRS FRSE, född 13 juni 1831 i Edinburgh, död 5 november 1879 i Cambridge, var en brittisk matematiker och fysiker som gjorde betydande insatser inom fysiken.
Ny!!: Termodynamik och James Clerk Maxwell · Se mer »
Johan Carl Wilcke
Johan Carl Wilcke, född 6 september 1732 i Wismar (Sverige), död 18 april 1796 i Stockholm, var en tyskfödd svensk experimentalfysiker som gjorde viktiga insatser inom flera områden, framför allt elektricitetsläran.
Ny!!: Termodynamik och Johan Carl Wilcke · Se mer »
Johannes Brønsted
Johannes Nicolaus Brønsted, född 22 februari 1879 i Varde, död 17 december 1947 i Köpenhamn, var en dansk fysikalisk kemist som 1923 (samtidigt med Martin Lowry) definierade en bas som en "protonacceptor" samt en syra som en "protondonator".
Ny!!: Termodynamik och Johannes Brønsted · Se mer »
Johannes Diderik van der Waals
Johannes Diderik van der Waals, född 23 november 1837 i Leiden, Nederländerna, död 8 mars 1923 i Amsterdam, var en nederländsk teoretisk fysiker och termodynamiker känd för sitt banbrytande arbete med tillståndsekvation för gaser och vätskor.
Ny!!: Termodynamik och Johannes Diderik van der Waals · Se mer »
John Tyndall
John Tyndall, född 2 augusti 1820 i Leighlinbridge i County Carlow, död 4 december 1893 i Hindhead i Surrey, var en irländsk-brittisk fysiker, en av 1800-talets främsta inom sitt område.
Ny!!: Termodynamik och John Tyndall · Se mer »
Jonas Persson (fysiker)
Jonas Persson, född 1964, är en svensk lektor(førsteamanuensis) i fysik vid NTNU, Norge.
Ny!!: Termodynamik och Jonas Persson (fysiker) · Se mer »
Jules Violle
Louis Jules Gabriel Violle, född den 16 november 1841 i Langres, departementet Haute-Marne, död den 12 september 1923 i Fixin (nära Dijon), var en fransk fysiker.
Ny!!: Termodynamik och Jules Violle · Se mer »
Julius Wilhelm Gintl
Julius Wilhelm Gintl, född den 12 november 1804 i Prag, död där den 22 december 1883, var en österrikisk fysiker; far till Wilhelm Friedrich Gintl.
Ny!!: Termodynamik och Julius Wilhelm Gintl · Se mer »
Kakapo
Kakapo (Strigops habroptila), ibland kallad ugglepapegoja, är en nattaktiv papegojart med gulgrön fjäderdräkt.
Ny!!: Termodynamik och Kakapo · Se mer »
Kalori
Kalori är en energienhet, motsvarande 4,184 joule.
Ny!!: Termodynamik och Kalori · Se mer »
Kanonisk ensemble
En kanonisk ensemble är inom statistisk mekanik en statistisk ensemble, alltså en uppsättning identiskt preparerade system (till exempel atomer eller molekyler), som alla är i energijämvikt med ett externt värmebad.
Ny!!: Termodynamik och Kanonisk ensemble · Se mer »
Katalysator
En katalysator är ett ämne som utan att själv förbrukas ändrar kinetiken hos en termodynamiskt tillåten kemisk reaktion genom att öppna en alternativ reaktionsväg med lägre aktiveringsenergi så att fler partiklar har tillräckligt hög energi för att kunna reagera.
Ny!!: Termodynamik och Katalysator · Se mer »
Kemisk potential
Kemisk potential, μ, är ett mått på den potential en substans har för att undergå förändring i ett system och är en storhet inom termodynamiken.
Ny!!: Termodynamik och Kemisk potential · Se mer »
Kemisk reaktion
Ammoniak reagerar i luft med saltsyra till salmiak 389x389px Kemisk reaktion är den kemiska inverkan som två eller flera ämnen utövar på varandra och är en process varvid ett eller flera nya ämnen bildas av andra ämnen vilka härvid helt eller delvis förbrukas.
Ny!!: Termodynamik och Kemisk reaktion · Se mer »
Kemisk termodynamik
Kemisk termodynamik är en gren inom termodynamiken, som beskriver förhållandet mellan värme, Q, och arbete, W, från ett kemiskt perspektiv.
Ny!!: Termodynamik och Kemisk termodynamik · Se mer »
Kinetik (kemi)
Inom kemi betecknar kinetik sambandet mellan rörelse och kemiska reaktioner processer sker och på vilket sätt processerna sker.
Ny!!: Termodynamik och Kinetik (kemi) · Se mer »
Kirchhoffs strålningslag
Kirchhoffs lag för värmestrålning säger att en ytas spektrala emissivitet är lika med dess spektrala absorptionsfaktor vid varje temperatur och våglängd.
Ny!!: Termodynamik och Kirchhoffs strålningslag · Se mer »
Klassisk fysik
Klassisk fysik är samlingsnamnet för de fysikaliska teorierna som inte påverkas av modern fysik, det vill säga 1900-talets kvantmekanik.
Ny!!: Termodynamik och Klassisk fysik · Se mer »
Klaus Riedle
Klaus Riedle, född 12 augusti 1941 i Innsbruck, är en tysk kraftverksingenjör och universitetsprofessor som har bidragit till utvecklingen av mer effektiva gasturbiner för elkraftgenerering.
Ny!!: Termodynamik och Klaus Riedle · Se mer »
Knallgas
Artonhundratals elektrolytisk cell för framställning av knallgas. Knallgas eller oxyhydrogen är en blandning av vätgas och syrgas, som exploderar våldsamt vid antändning.
Ny!!: Termodynamik och Knallgas · Se mer »
Kokpunktshöjning
Kokpunktshöjning beskriver fenomenet att en vätska, exempelvis vatten, får en högre kokpunkt när ett annat ämne löses i vätskan.
Ny!!: Termodynamik och Kokpunktshöjning · Se mer »
Konstruktalteori
Konstruktaldesign för ett kylningssystem Konstruktalteorin perspektivet att skapandet av design (konfiguration, mönster, geometri) i naturen är ett fysikaliskt fenomen som förenar alla levande och döda system, och att detta fenomen beskrivs av konstruktallagen: "För att ett ändligt stort (flödes-)system ska bestå i tiden (kunna leva), måste dess konfiguration förändras så att tillgängligheten ökar för de påtvingade strömmar som flödar genom det.".
Ny!!: Termodynamik och Konstruktalteori · Se mer »
Konventioner för vetenskapliga beteckningar
Inom matematik och naturvetenskap finns många konventioner om hur bokstäver och andra tecken bör användas.
Ny!!: Termodynamik och Konventioner för vetenskapliga beteckningar · Se mer »
Kremering
Louis Edouard Fournier - The Funeral of Shelley - Google Art Project. Kranie- och benrester efter kalcinering. Ubud på Bali. Kremering i Japan Äldre skiss (1883) över kremationsugn. Kremering, likbränning eller eldbegängelse, är ett alternativ till jordbegravning.
Ny!!: Termodynamik och Kremering · Se mer »
Kvantgravitation
Kvantgravitation är ett forskningsfält inom teoretisk fysik som har som mål att lösa ett av de stora och angelägna problemen inom fysiken: att formulera en kvantmekanisk beskrivning av gravitationen.
Ny!!: Termodynamik och Kvantgravitation · Se mer »
Kvasistatisk process
En kvasistatisk process är inom termodynamiken en process som sker oändligt långsamt så att varje tillstånd på vägen är ett jämviktstillstånd.
Ny!!: Termodynamik och Kvasistatisk process · Se mer »
Kylning
En schematisk skiss över ett kylskåp. Kylning eller kylteknik är teknik och ingenjörsvetenskap som syftar till att sänka temperaturen på en plats.
Ny!!: Termodynamik och Kylning · Se mer »
Laplaces demon
Den franske fysikern Pierre Simon de Laplace har fått ge sitt namn åt demonen. Laplaces demon är ett hypotetiskt intellekt som förekommer i vetenskapsteoretiska tankeexperiment om universums determinism.
Ny!!: Termodynamik och Laplaces demon · Se mer »
Lars Gunnar Sillén
Bo Lars Gunnar Sillén, född 11 juli 1916 i Stockholm, död 23 juli 1970 i Djursholm, var en svensk kemist.
Ny!!: Termodynamik och Lars Gunnar Sillén · Se mer »
Lars Onsager
Lars Onsager, född 27 november 1903 i Kristiania (numera Oslo), död 5 oktober 1976 i Coral Gables, Florida, var en norsk-amerikansk kemiingenjör och teoretisk fysiker, som innehade Gibbs professur i teoretisk kemi vid Yale University.
Ny!!: Termodynamik och Lars Onsager · Se mer »
Latent värme
Latent värme,även kallat latent energi eller omvandlingsvärme är ett gemensamt namn för smältvärme och ångbildningsvärme.
Ny!!: Termodynamik och Latent värme · Se mer »
László Tisza
Laszlo Tisza, född 17 juli 1907 i Budapest, död 15 april 2009 i Newton, Massachusetts, USA, var en ungersk-amerikansk teoretisk fysiker, verksam vid Collège de France och vid Massachusetts Institute of Technology.
Ny!!: Termodynamik och László Tisza · Se mer »
Lösningsmedel
Vatten är ett lösningsmedel. Ett lösningsmedel är ofta en vätska som kan lösa upp ett fast ämne, blanda sig med en vätska eller binda en gas och därigenom bilda en homogen lösning.
Ny!!: Termodynamik och Lösningsmedel · Se mer »
Lista över fysiklagar
Detta är en lista över fysiklagar upptäckta av vetenskapen.
Ny!!: Termodynamik och Lista över fysiklagar · Se mer »
Liv
hierarkiska systemet i biologin. Liv (Biota) är den egenskap som delas av alla organismer.
Ny!!: Termodynamik och Liv · Se mer »
Lord Kelvin
transatlantiska telegrafkabeln då galvanometern kunde känna av de svaga elektriska signalerna. William Thomson, adlad 1892 till "Baron Kelvin, of Largs in the County of Ayr" – Lord Kelvin, född den 26 juni 1824 i Belfast, död den 17 december 1907, var en irländsk matematiker, fysiker, ingenjör och uppfinnare framför allt verksam i Skottland vid universitetet i Glasgow.
Ny!!: Termodynamik och Lord Kelvin · Se mer »
Ludvig August Colding
Ludvig August Colding Ludvig August Colding, född 13 juli 1815 på Arnakkegård vid Holbæk, död 21 mars 1888 i Köpenhamn, var en dansk fysiker och ingenjör.
Ny!!: Termodynamik och Ludvig August Colding · Se mer »
Ludwig Boltzmann
Boltzmanns grav Ludwig Eduard Boltzmann, född 20 februari 1844 i Wien, död 5 september 1906 i Duino nära Trieste i Italien (självmord), var en österrikisk fysiker och filosof.
Ny!!: Termodynamik och Ludwig Boltzmann · Se mer »
Matematisk fysik
Matematisk fysik är det område inom fysiken som behandlar matematiska modeller av fysikaliska fenomen.
Ny!!: Termodynamik och Matematisk fysik · Se mer »
Materialteknik
Materialteknik är läran om materials struktur, egenskaper, framställning och användning, och är en del av ingenjörsvetenskapen.
Ny!!: Termodynamik och Materialteknik · Se mer »
Materialvetenskap
En diamant i formen av en kuboktaeder som visar sju kristallografiska plan, avbildad med ett svepelektronmikroskop. Materialvetenskap och materialteknik är ämnesområden som behandlar olika typer av material och deras tekniska egenskaper.
Ny!!: Termodynamik och Materialvetenskap · Se mer »
Mats Hillert
Mats Hilding Hillert, född 28 november 1924 i Göteborg, död 2 november 2022, var en svensk professor emeritus i metallografi vid Kungl. Tekniska högskolan.
Ny!!: Termodynamik och Mats Hillert · Se mer »
Max Planck
Max Karl Ernst Ludwig Planck, född 23 april 1858 i Kiel, död 4 oktober 1947 i Göttingen, var en tysk teoretisk fysiker och främste upphovsman till kvantteorin, vilket också gav honom Nobelpriset i fysik 1918.
Ny!!: Termodynamik och Max Planck · Se mer »
Maxwells relationer
Maxwells termodynamiska relationer eller bara Maxwellrelationerna är några uttryck baserade på derivator av makroskopiska variabler.
Ny!!: Termodynamik och Maxwells relationer · Se mer »
Mätteknik
Testutrustning för att mäta vinklar med precisionen 1 mikrobågsekund. Mätteknik eller metrologi är läran om mätning, en vetenskapsgren, främst inom fysik och elektronik som handlar om hur olika fysikaliska storheter mäts.
Ny!!: Termodynamik och Mätteknik · Se mer »
MC Hawking
MC Hawking är en parodi och en hyllning till gangstarap och till den store fysikern Stephen Hawking.
Ny!!: Termodynamik och MC Hawking · Se mer »
Mehdi Bazargan
Mehdi Bazargan (persiska: مهدی بازرگان), född i september 1907 i Bazargan i provinsen Västazarbaijan i Persien, död 20 januari 1995 i Zürich i Schweiz, var en iransk akademiker och politiker med reforminriktad islamistisk ideologi.
Ny!!: Termodynamik och Mehdi Bazargan · Se mer »
Mekaniskt system
Vad som händer mellan ett mekaniskt system och dess omgivning beskrivs av mekanikens lagar.
Ny!!: Termodynamik och Mekaniskt system · Se mer »
Metabolism
Översikt av citronsyracykeln, klicka för att se mer detaljer. Metabolism, även kallat ämnesomsättning, är ett sammanfattande namn på de processer där näringsämnen och läkemedel tas upp, omvandlas, bryts ner i kroppen, omsätts till energi och/eller avlägsnas ur kroppen.
Ny!!: Termodynamik och Metabolism · Se mer »
Metallurgi
Exempel på en metallurgisk process – en ugn i ett stålverk. Metallurgi är läran om framställningen av metaller.
Ny!!: Termodynamik och Metallurgi · Se mer »
Molekyl
En och samma molekyl kan representeras i bild på flera olika sätt. En molekyl definieras som en grupp av två eller fler atomer ordnade i ett precist arrangemang med hjälp av kovalenta bindningar.
Ny!!: Termodynamik och Molekyl · Se mer »
Molnfysik
Molnfysik är en gren inom meteorologi där man bland annat studerar hur dimma, moln och nederbörd bildas och utvecklas.
Ny!!: Termodynamik och Molnfysik · Se mer »
Motor
Diverse elektriska motorer, med ett 9 V-batteri som storleksjämförelse. En förbränningsmotor, en V6:a från Mercedes-Benz. En motor är en maskin som omvandlar energi för att utveckla fysisk rörelse (roterande eller linjär kraftrörelse) eller impulsenergi (reaktionskraft).
Ny!!: Termodynamik och Motor · Se mer »
Nils Fontell
Nils Daniel Fontell, född 10 maj 1901 i Tammerfors, död 10 januari 1980 i Helsingfors, var en finländsk fysiker.
Ny!!: Termodynamik och Nils Fontell · Se mer »
Nils Frössling
Karl Gustav Nils Frössling, född 4 augusti 1913 i Frustuna församling, Södermanlands län, död 18 juli 1986, var en svensk fysiker.
Ny!!: Termodynamik och Nils Frössling · Se mer »
Olbers paradox
Olbers paradox Olbers paradox är en paradox inom kosmologin, som uppmärksammar att det inte är lika ljust överallt på himlen, som den genomsnittliga stjärnans ljusstyrka.
Ny!!: Termodynamik och Olbers paradox · Se mer »
Olof Beckman
Olof Beckman, född 18 november 1922 i Uppsala, död där 23 oktober 2021, var en svensk fysiker.
Ny!!: Termodynamik och Olof Beckman · Se mer »
P (SAB)
P är ett signum i SAB.
Ny!!: Termodynamik och P (SAB) · Se mer »
Paul Samuelson
Paul Anthony Samuelson, född 15 maj 1915 i Gary, Indiana, död 13 december 2009 i Belmont, Massachusetts, var en amerikansk nationalekonom som belönades med Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1970.
Ny!!: Termodynamik och Paul Samuelson · Se mer »
Per Lundqvist
Per G. Lundqvist, född 1959, är en svensk ingenjör som är professor i energiteknik vid KTH i Stockholm.
Ny!!: Termodynamik och Per Lundqvist · Se mer »
Percy W. Bridgman
Percy Williams Bridgman, född 21 april 1882 i Cambridge, Massachusetts, död 20 augusti 1961, var en amerikansk fysiker som fick Nobelpriset i fysik 1946 för sina studier av hur höga tryck påverkar olika fysikaliska egenskaper.
Ny!!: Termodynamik och Percy W. Bridgman · Se mer »
Pierre Duhem
Pierre Maurice Marie Duhem, född 9 juni 1861 i Paris, Frankrike, död 14 september 1916 i Cabrespine, Frankrike, var en fransk fysiker och vetenskapshistoriker.
Ny!!: Termodynamik och Pierre Duhem · Se mer »
Plasmafysik
Plasmafysik är den gren av fysiken som studerar plasman, alltså gaser av elektriskt laddade partiklar.
Ny!!: Termodynamik och Plasmafysik · Se mer »
Polytrop
Densitet (normaliserad till genomsnittlig densitet) mot radien (normaliserad till extern radie) för en polytrop med index n.
Ny!!: Termodynamik och Polytrop · Se mer »
Potentialteori
Potentialteori är läran om harmoniska funktioner i matematik.
Ny!!: Termodynamik och Potentialteori · Se mer »
Potentiell energi
Potentiell energi är energi som är lagrad i ett föremål beroende på dess position i ett kraftfält eller lagrad i ett system vars energi är beroende av systemets tillstånd.
Ny!!: Termodynamik och Potentiell energi · Se mer »
Processtorhet
Processtorhet, eller processfunktion, är en vägberoende fysisk storhet som beskriver ett systems övergång från ett jämviktstillstånd till ett annat.
Ny!!: Termodynamik och Processtorhet · Se mer »
Proteas
Proteas är en grupp av enzym som katalyserar nedbrytningen av bindningarna mellan aminosyror i proteiner.
Ny!!: Termodynamik och Proteas · Se mer »
PV-diagram
datum.
Ny!!: Termodynamik och PV-diagram · Se mer »
Q
Q är den sjuttonde bokstaven i det moderna latinska alfabetet.
Ny!!: Termodynamik och Q · Se mer »
R
R, r är den artonde bokstaven i det moderna latinska alfabetet.
Ny!!: Termodynamik och R · Se mer »
Rankine
Rankine är en skala för temperaturer.
Ny!!: Termodynamik och Rankine · Se mer »
Rayleigh–Riabouchinskys paradox
Rayleigh–Riabouchinskys paradox, uppkallad efter Lord Rayleigh och Dimitri Pavlovitch Riabouchinsky är en skenbar paradox som kan uppstå när man försöker använda dimensionsanalys på Boussinesqs problem.
Ny!!: Termodynamik och Rayleigh–Riabouchinskys paradox · Se mer »
Röda jättegrenen
Den röda jättegrenen (RGB), ibland kallad den första jättegrenen, är den del av jättegrenen innan heliumtändning sker under stjärnutvecklingen.
Ny!!: Termodynamik och Röda jättegrenen · Se mer »
Reversibel process
Reversibel process är ett centralt begrepp inom termodynamik, och innebär enkelt uttryckt att processen kan drivas i motsatt riktning i små steg utan dissipation (förlust) av energi.
Ny!!: Termodynamik och Reversibel process · Se mer »
Robert Emden
Robert Emden, född 4 mars 1862 i St. Gallen, Schweiz, död 8 oktober 1940 i Zürich, Schweiz, var en schweizisk fysiker och teoretisk astronom.
Ny!!: Termodynamik och Robert Emden · Se mer »
Rudolf Clausius
Rudolf Julius Emanuel Clausius, född 2 januari 1822 i Köslin, död 24 augusti 1888 i Bonn, var en tysk fysiker och matematiker.
Ny!!: Termodynamik och Rudolf Clausius · Se mer »
Rudolph A. Marcus
Rudolph Arthur Marcus, född 21 juli 1923 i Montréal, är en kanadensisk-amerikansk fysikalisk kemist.
Ny!!: Termodynamik och Rudolph A. Marcus · Se mer »
Rumfordpriset
Rumfordpriset är ett vetenskapspris inom ämnet fysik.
Ny!!: Termodynamik och Rumfordpriset · Se mer »
Rymdstoft
Rymdstoft i Hästhuvudnebulosan fotograferat av Rymdteleskopet Hubble Porös interplanetär stoftpartikel Rymdstoft eller kosmiskt stoft är partiklar i olika storlek, sammansättning och koncentration.
Ny!!: Termodynamik och Rymdstoft · Se mer »
Sadi Carnot (fysiker)
Nicolas Léonard Sadi Carnot, född 1 juni 1796 i Paris, död 24 augusti 1832 i Paris, var en framstående fransk fysiker.
Ny!!: Termodynamik och Sadi Carnot (fysiker) · Se mer »
Slutet system
Ett slutet system är ett system som, beroende på omständigheterna, inte utbyter en viss kvantitet med sin omgivning.
Ny!!: Termodynamik och Slutet system · Se mer »
Snöåska
Bildandet av snöåska med en ocklusionsfront. Snöåska eller åsksnö är en typ av åskväder där snö istället för regn är den huvudsakliga nederbörden.
Ny!!: Termodynamik och Snöåska · Se mer »
Solvay-processen
'''Schema över Solvay-processen.''' De fyra numrerade cirklarna I-IV representerar varsin kemisk reaktion enligt samma numrering som i texten. Solvay-processen eller ammoniak-sodaprocessen är en kemisk process för framställning av natriumkarbonat (soda) i industriell skala.
Ny!!: Termodynamik och Solvay-processen · Se mer »
Specifik värmekapacitet
Specifik värmekapacitet, värmekapacitivitet, är en fysikalisk storhet som anger ett ämnes förmåga att lagra termisk energi, eller annorlunda uttryckt ett ämnes termiska tröghet.
Ny!!: Termodynamik och Specifik värmekapacitet · Se mer »
Specifik volym
Inom termodynamik är den specifika volymen av ett ämne (symbol: ''ν'' eller \nu) en inneboende egenskap hos ämnet, definierad som kvoten mellan ämnets volym (V) och dess massa (m).
Ny!!: Termodynamik och Specifik volym · Se mer »
Spontan process
Inom termodynamiken är en spontan process en process som sker utan någon extern inmatning till systemet.
Ny!!: Termodynamik och Spontan process · Se mer »
Standardtillstånd
Inom termodynamiken förekommer begreppet standardtillstånd flitigt.
Ny!!: Termodynamik och Standardtillstånd · Se mer »
Standardtryck och standardtemperatur
Standardtryck och standardtemperatur (alternativt Standardtryck och -temperatur) STP.
Ny!!: Termodynamik och Standardtryck och standardtemperatur · Se mer »
Statistisk mekanik
Statistisk mekanik, eller statistisk termodynamik, är den del av termodynamiken som beskriver fenomen som exempelvis temperatur och tryck, utifrån en statistisk förklaringsmodell.
Ny!!: Termodynamik och Statistisk mekanik · Se mer »
Stephen Hawking
Stephen William Hawking, född 8 januari 1942 i Oxford, död 14 mars 2018 i Cambridge, var en brittisk fysiker, kosmologiforskare och populärvetenskaplig författare.
Ny!!: Termodynamik och Stephen Hawking · Se mer »
Storkanonisk ensemble
Inom statistisk fysik är en storkanonisk ensemble en statistisk ensemble, alltså en uppsättning identiskt preparerade system (till exempel atomer eller molekyler), som alla är i jämvikt med ett externt värmebad, både i fråga om partikel- och energiutbyte.
Ny!!: Termodynamik och Storkanonisk ensemble · Se mer »
Superkritisk vätska
Fasdiagram för koldioxid.En superkritisk vätska är ett ämne som befinner sig under så högt tryck och temperatur att fasgränsen mellan vätska och gas har försvunnit.
Ny!!: Termodynamik och Superkritisk vätska · Se mer »
Surendra Saxena
Surendra Kumar Saxena, född 4 oktober 1936, är en indisk geokemist.
Ny!!: Termodynamik och Surendra Saxena · Se mer »
Svarta hål och universums framtid
Svarta hål och universums framtid: essäer (engelsk originaltitel: Black Holes and Baby Universes and other Essays) är en populärvetenskaplig bok av fysikern Stephen Hawking, utgiven 1993.
Ny!!: Termodynamik och Svarta hål och universums framtid · Se mer »
Svartkropp
Spektrum av svartkroppsstrålning vid olika temperaturer på en dubbellogaritmisk skala; den gula kurvan visar solens yttemperatur och regnbågen det synliga spektrumet. Ungefärliga färger vid olika temperaturer (i Kelvin). En svartkropp är ett objekt som absorberar all infallande elektromagnetisk strålning, och därmed inte reflekterar någonting.
Ny!!: Termodynamik och Svartkropp · Se mer »
Syre
Med en pulsoximeter kan man mäta pulsen och syremättnaden i blodet med hjälp av ljus. En normal saturation hos en lungfrisk vuxen person ska ligga på mellan 96 och 100% (på bilden visar mätaren ett värde på 97% syremättnad). Syre eller oxygen är ett grundämne med tecknet O och atomnummer 8.
Ny!!: Termodynamik och Syre · Se mer »
TANSTAAFL
TANSTAAFL är en förkortning av det engelska uttrycket "There ain't no such thing as a free lunch", på svenska "Det finns inga gratisluncher".
Ny!!: Termodynamik och TANSTAAFL · Se mer »
Termodynamikens andra huvudsats
Termodynamikens andra huvudsats innebär att ett isolerat systems entropi aldrig minskar; isolerade system tenderar att utvecklas mot termodynamisk jämvikt, ett tillstånd av maximal entropi.
Ny!!: Termodynamik och Termodynamikens andra huvudsats · Se mer »
Termodynamikens historia
Världens första ångmaskin, tillverkad av Thomas Savery 1698. Termodynamikens historia är en grundläggande gren av fysikens historia, kemins historia och vetenskapens historia i allmänhet.
Ny!!: Termodynamik och Termodynamikens historia · Se mer »
Termodynamikens huvudsatser
Termodynamikens huvudsatser, eller termodynamikens lagar, är fyra grundläggande principer inom fysiken som beskriver överföringen av värme och arbete inom termodynamiska processer och system.
Ny!!: Termodynamik och Termodynamikens huvudsatser · Se mer »
Termodynamikens nollte huvudsats
Termodynamikens nollte huvudsats säger att Detta innebär att två kroppar i termisk kontakt med varandra antar samma temperatur genom att värmeenergi i den varmare kroppen flödar till den kallare kroppen.
Ny!!: Termodynamik och Termodynamikens nollte huvudsats · Se mer »
Termodynamikens tredje huvudsats
Termodynamikens tredje huvudsats är en statistisk naturlag som behandlar entropin i ett termodynamiskt system: För ett rent ämne som inte utgör en perfekt kristall i sin mest stabila form gäller inte nödvändigtvis vid absoluta nollpunkten.
Ny!!: Termodynamik och Termodynamikens tredje huvudsats · Se mer »
Termodynamisk cykel
En termodynamisk cykel är en serie termodynamiska processer som avslutas i sitt ursprungliga läge.
Ny!!: Termodynamik och Termodynamisk cykel · Se mer »
Termodynamisk jämvikt
Vid 0 °C är is i termodynamisk jämvikt med vatten. Termodynamisk jämvikt har uppnåtts när alla kontraster eller termodynamiska potentialer är utjämnade, som t.ex.
Ny!!: Termodynamik och Termodynamisk jämvikt · Se mer »
Termodynamisk process
Termodynamisk process beskriver den förändring som sker då ett termodynamiskt system övergår från ett tillstånd till ett annat.
Ny!!: Termodynamik och Termodynamisk process · Se mer »
Termodynamiskt system
right System är ett begrepp inom termodynamiken definierat som en avgränsad del av universum som är under betraktande.
Ny!!: Termodynamik och Termodynamiskt system · Se mer »
Termodynamiskt tillstånd
Ett termodynamiskt tillstånd är inom termodynamiken en uppsättning värden på storheter som tillsammans ger en fullständig beskrivning av tillståndet hos ett termodynamiskt system.
Ny!!: Termodynamik och Termodynamiskt tillstånd · Se mer »
Termokemi
Termokemi är den del av termodynamiken som behandlar värmeutbytet vid kemiska reaktioner.
Ny!!: Termodynamik och Termokemi · Se mer »
Tid
klocka. Tid är en grundläggande dimension i vår tillvaro som gör att vi kan beskriva händelser i vad som har skett, vad som sker nu och vad som kommer att hända senare, det vill säga ge en ordnad följd, en sekvens, av händelser.
Ny!!: Termodynamik och Tid · Se mer »
Tidslinje över svarta hålens fysik
Detta är en tidslinje över svarta hålens fysik uppdelad efter århundraden.
Ny!!: Termodynamik och Tidslinje över svarta hålens fysik · Se mer »
Tillämpad fysik
Halvledare och mikroelektronik är ett område inom tillämpad fysik. På bilden en kiselplatta. Fiberoptik och andra optiska tillämpningar är ett område inom tillämpad fysik. Tillämpad fysik är den del av fysiken som är inriktad på tillämpningar, snarare än på grundforskning.
Ny!!: Termodynamik och Tillämpad fysik · Se mer »
Tillståndsekvation
Tillståndsekvation är inom fysiken och termodynamiken en ekvation som beskriver förhållandet mellan tillståndsstorheter.
Ny!!: Termodynamik och Tillståndsekvation · Se mer »
Tillståndspostulatet
Tillståndspostulatet är en lag inom termodynamiken som postulerar antalet tillståndsstorheter som krävs för att entydigt definiera tillståndet hos ett termodynamiskt system i jämvikt.
Ny!!: Termodynamik och Tillståndspostulatet · Se mer »
Tillståndsstorhet
Tillståndsfunktion eller tillståndsstorhet är inom termodynamiken en kvantitet för ett systems tillstånd (inom statistisk mekanik, m.m.) som relaterar flera tillståndsvariabler eller tillståndskvantiteter (som beskriver jämviktstillstånd i ett system) som endast beror på det aktuella termodynamiska jämviktstillståndet av systemet (till exempel gas, flytande, fast, kristall eller emulsion), inte vägen som systemet har tagit för att nå det tillståndet.
Ny!!: Termodynamik och Tillståndsstorhet · Se mer »
Tomas Kåberger
Tomas Kåberger, född 1961 i Göteborg, är en svensk fysiker med industriellt och akademiskt engagemang inom energi och miljö.
Ny!!: Termodynamik och Tomas Kåberger · Se mer »
Tore Lindmark
Tore Gustaf Emanuel Lindmark, född 26 oktober 1872 i Skeppsholms församling, Stockholm, död 10 november 1956 i Engelbrekts församling, Stockholm, var en svensk ingenjör och rektor för Kungliga Tekniska högskolan (KTH) 1927–1931.
Ny!!: Termodynamik och Tore Lindmark · Se mer »
Transportfenomen
Transportfenomen är ett ämne som behandlar tre olika typer av transporter som är starkt länkade till varandra.
Ny!!: Termodynamik och Transportfenomen · Se mer »
U (SAB)
U är ett signum i SAB.
Ny!!: Termodynamik och U (SAB) · Se mer »
Ultravioletta katastrofen
Den ultravioletta katastrofen är en beteckning inom fysiken på resultatet man får om man försöker förena termodynamik och elektromagnetism för att få fram en formel för svartkroppsstrålning.
Ny!!: Termodynamik och Ultravioletta katastrofen · Se mer »
Vakuum
Vakuumpump Vakuum (även tomrum) är ett fysikaliskt uttryck för ett utrymme som inte innehåller någon materia alls.
Ny!!: Termodynamik och Vakuum · Se mer »
Vattenånga
Vattenånga som bubblor i kokande vatten. Vattenånga är vatten i gasform, alltså ett av vattens aggregationstillstånd.
Ny!!: Termodynamik och Vattenånga · Se mer »
Värme
Solens elektromagnetiska värmestrålning är en av de viktigaste drivkrafterna för livet på jorden. Värme kan flöda över systemgränsen hos ett termodynamiskt system, vilket leder till att systemets inre energi förändras. Värme, eller värmemängd, är ett begrepp inom termodynamiken som beskriver den energiöverföring som sker mellan två system till följd av en temperaturdifferens, vilket postuleras i termodynamikens nollte huvudsats.
Ny!!: Termodynamik och Värme · Se mer »
Värmekamera
En katt avbildad i termiskt infraröd, med falska färger. En grupp människor fångade av '''värmekameran''' på Vattenhallen Science Center vid Lunds tekniska högskola. Värmekamera (forward-looking infrared, FLIR), även kallad termisk kamera eller det mindre specifika infraröd kamera, är en anordning som fångar en bild på infraröd strålning, som en vanlig kamera fångar en bild på synligt ljus.
Ny!!: Termodynamik och Värmekamera · Se mer »
Värmekapacitet
Värmekapacitet är ett mått på den mängd energi som motsvarar en viss temperaturförändring hos en kropp (till exempel ett föremål eller en gasmassa).
Ny!!: Termodynamik och Värmekapacitet · Se mer »
Värmerörelse
Värmerörelse är en slumpmässig rörelse, som varje partikel i en fysikalisk kropp genomgår.
Ny!!: Termodynamik och Värmerörelse · Se mer »
Vätejon
En vätejon är en jon som består av en positivt eller negativt laddad väteatom.
Ny!!: Termodynamik och Vätejon · Se mer »
Verkningsgrad
Verkningsgrad är en dimensionslös storhet som betecknar förhållandet mellan nyttiggjord och tillförd energi i ett system.
Ny!!: Termodynamik och Verkningsgrad · Se mer »
Vitt hål
Ett vitt hål är i den allmänna relativitetsteorin en hypotetisk region i rumtiden som inte kan nås från utsidan, även om materia och ljus kan undkomma det.
Ny!!: Termodynamik och Vitt hål · Se mer »
Vladimir Fortov
Vladimir Jevgenjevitj Fortov (Влади́мир Евге́ньевич Фо́ртов), född 23 januari 1946 i Noginsk, död 29 november 2020 i Moskva, var en rysk fysiker som mellan maj 2013 och mars 2017 var ordförande för Rysslands Vetenskapsakademi.
Ny!!: Termodynamik och Vladimir Fortov · Se mer »
Voltammetri
Linjära potentialsvep. Potential som en funktion av tiden för anodisk stripping-voltammetri. Voltammetri är en kategori av elektroanalytiska metoder som används i analytisk kemi och olika industriella processer.
Ny!!: Termodynamik och Voltammetri · Se mer »
Wilhelm Ostwald
Wilhelm Ostwald (lettiska: Vilhelms Ostvalds), född 2 september 1853 i Riga, guvernementet Livland, Ryssland, död 4 april 1932 i Leipzig, var en balttysk fysiker, kemist, filosof och nobelpristagare, far till Wolfgang Ostwald.
Ny!!: Termodynamik och Wilhelm Ostwald · Se mer »
Wilhelm von Bezold
Johann Friedrich Wilhelm von Bezold, född 21 juni 1837 i München, död 17 februari 1907 i Berlin, var en tysk meteorolog och fysiker, farbror till Friedrich von Bezold och kusin till Albert von Bezold.
Ny!!: Termodynamik och Wilhelm von Bezold · Se mer »
Willard Gibbs-priset
Willard Gibbs-priset (Willard Gibbs Award) är ett kemipris som instiftades 1910 av William A. Converse, tidigare ordförande för Chicagoavdelningen av American Chemical Society.
Ny!!: Termodynamik och Willard Gibbs-priset · Se mer »
William Ramsay
William Ramsay i sitt laboratorium. Sir William Ramsay, född 2 oktober 1852 i Glasgow, död 23 juli 1916 i High Wycombe, Buckinghamshire, var en brittisk kemist och mottagare av Nobelpriset i kemi.
Ny!!: Termodynamik och William Ramsay · Se mer »
Woldemar Voigt
Woldemar Voigt, född den 2 september 1850 i Leipzig och död 13 december 1919 i Göttingen, var en tysk fysiker, som lämnade bestående bidrag till modern teoretisk fysik.
Ny!!: Termodynamik och Woldemar Voigt · Se mer »
Omdirigerar här:
Energilära, Isobar process, Molekylär termodynamik, Termodynamisk, Värmelära, Värmeläran.
