Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Installera
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Upplysningstidens filosofi

Index Upplysningstidens filosofi

Immanuel Kant. Upplysningstidens filosofi hämtade sin livskraft från naturvetenskapens framsteg.

41 relationer: Anne Robert Jacques Turgot, Anti-Machiavel, August Friedrich Sack, Äreminne, Bengt Johan Törneblad, Brottsprevention, Carl Christoffer Gjörwell den äldre, Christina Hoff Sommers, Encyclopédie, Filip av Parma, Filosofins historia, Frankfurtskolan, Georg Adlersparre, Georg Wilhelm Friedrich Hegel, Hans Bergeström, Jämförande levnadsteckningar, Jean de La Bruyère, Jean le Rond d'Alembert, Johann Gottlieb Fichte, Klassiska skolan (kriminologi), Kontraktualism, Lukianos, Naturrätt, Neologism, Nyklassiska skolan, Petrus Roos, Rolf Lindborg, Romersk-katolska kyrkan i Frankrike, Sång den 5 april 1836, Sophie Arnould, Surrealism, Svenska Akademien, Upplysningsfilosoferna, Upplysningskritik, Upplysningstiden, Upplysningstidens filosofi, Västerländsk filosofi, Vetenskap, Vetenskapshistoria, Wilhelm Traugott Krug, 1600-talets filosofi.

Anne Robert Jacques Turgot

Anne Robert Jacques Turgot, baron de l'Aulne, född den 10 maj 1727 i Paris, död där den 18 mars 1781, var en fransk statsman och nationalekonom.

Ny!!: Upplysningstidens filosofi och Anne Robert Jacques Turgot · Se mer »

Anti-Machiavel

Titelbladet från 1740. Anti-Machiavel är en politisk skrift på franska av Fredrik II av Preussen, med motargument mot de teser som Niccolò Machiavelli lade fram i sin Fursten.

Ny!!: Upplysningstidens filosofi och Anti-Machiavel · Se mer »

August Friedrich Sack

Daniel Berger efter en målning av Anton Graff. August Friedrich Wilhelm Sack, född den 4 februari 1703 i Harzgerode, död den 22 april 1786 i Berlin, var en tysk teolog.

Ny!!: Upplysningstidens filosofi och August Friedrich Sack · Se mer »

Äreminne

Äreminne är en numera sedan länge urmodig form av akademisk vältalighet.

Ny!!: Upplysningstidens filosofi och Äreminne · Se mer »

Bengt Johan Törneblad

Bengt Johan Törneblad, född den 25 september 1782 i Törnsfalls socken vid Västervik, död den 1 augusti 1820 i Stockholm, var en svensk författare, översättare och tidningsutgivare.

Ny!!: Upplysningstidens filosofi och Bengt Johan Törneblad · Se mer »

Brottsprevention

Brottsprevention handlar om att förhindra att brott begås. Ett sätt att uppnå detta är att fängsla dem som begått brott. Brottsprevention (eller brottsförebyggande verksamhet) är en del av kriminalpolitiken i vid bemärkelse och syftar till att minska, begränsa eller eliminera brottslighet och dess skadeverkningar.

Ny!!: Upplysningstidens filosofi och Brottsprevention · Se mer »

Carl Christoffer Gjörwell den äldre

'''C.C. Gjörwells''' gravvård på Solna kyrkogård. Carl Christoffer Gjörwell (den äldre), född den 10 februari 1731 i Landskrona, död den 26 augusti 1811, var en svensk publicist, bibliotekarie och psalmförfattare.

Ny!!: Upplysningstidens filosofi och Carl Christoffer Gjörwell den äldre · Se mer »

Christina Hoff Sommers

Christina Marie Hoff Sommers, född 28 september 1950 i Petaluma, Sonoma County, Kalifornien, är en amerikansk författare och tidigare filosofiprofessor.

Ny!!: Upplysningstidens filosofi och Christina Hoff Sommers · Se mer »

Encyclopédie

Encyclopédie, ou dictionnaire raisonné des sciences, des arts et des métiers, ofta förkortat Encyclopédie, ibland kallat Franska encyklopedin, var ett franskt uppslagsverk.

Ny!!: Upplysningstidens filosofi och Encyclopédie · Se mer »

Filip av Parma

Filip av Spanien, född 1720, död 1765, hertig av Parma, infant av Spanien.

Ny!!: Upplysningstidens filosofi och Filip av Parma · Se mer »

Filosofins historia

Tänkaren av Auguste Rodin. Filosofins historia förklarar både hur olika problem och frågeställningar i filosofin uppstått och hur de besvarats genom historien.

Ny!!: Upplysningstidens filosofi och Filosofins historia · Se mer »

Frankfurtskolan

Frankfurtskolan (tyska: Frankfurter Schule) var en tvärvetenskaplig skolbildning inom samhällsteori och kritisk filosofi som växte fram vid Institutet för socialforskning (Institut für Sozialforschung) i Frankfurt från 1929 i relation till, men oberoende från, Johann Wolfgang Goethe-universitetet.

Ny!!: Upplysningstidens filosofi och Frankfurtskolan · Se mer »

Georg Adlersparre

Georg Adlersparre, född 28 mars 1760 i byn Hovermo i Myssjö socken i Jämtland, död 23 september 1835 på Gustavsviks herrgård utanför Kristinehamn i Värmland, var en svensk greve, officer (generalmajor) och författare.

Ny!!: Upplysningstidens filosofi och Georg Adlersparre · Se mer »

Georg Wilhelm Friedrich Hegel

Georg Wilhelm Friedrich Hegel, född 27 augusti 1770 i Stuttgart i Württemberg, död 14 november 1831 i Berlin i Preussen, var en tysk filosof under den sena upplysningen.

Ny!!: Upplysningstidens filosofi och Georg Wilhelm Friedrich Hegel · Se mer »

Hans Bergeström

Hans Bergeström, född 23 juli 1735 i Enslövs socken, Hallands län, död 19 juli 1784 i Helsingborg, var en svensk skriftställare, präst och pietist.

Ny!!: Upplysningstidens filosofi och Hans Bergeström · Se mer »

Jämförande levnadsteckningar

En sida ur ''Vitae illustrium virorum'', en latinsk utgåva tryckt 1470 av Ulrich Han Jämförande levnadsteckningar (Bíoi parálleloi) är en samling biografier om framstående män under antiken, skrivna av den grekiske författaren Plutarchos.

Ny!!: Upplysningstidens filosofi och Jämförande levnadsteckningar · Se mer »

Jean de La Bruyère

Jean de La Bruyère, född 16 augusti 1645 i Paris, död 10 maj 1696 i Versailles, var en fransk hovman och författare, som förebådade upplysningen.

Ny!!: Upplysningstidens filosofi och Jean de La Bruyère · Se mer »

Jean le Rond d'Alembert

Jean le Rond d'Alembert, född 16 november 1717, död 29 oktober 1783, fransk matematiker och upplysningsfilosof; medlem av Académie française 1754 och dess ständige sekreterare 1772.

Ny!!: Upplysningstidens filosofi och Jean le Rond d'Alembert · Se mer »

Johann Gottlieb Fichte

Johann Gottlieb Fichte, född 19 maj 1762 i Rammenau nära Bischofswerda, Sachsen, död 27 januari 1814 i Berlin, var en tysk filosof, far till filosofen Immanuel Hermann Fichte.

Ny!!: Upplysningstidens filosofi och Johann Gottlieb Fichte · Se mer »

Klassiska skolan (kriminologi)

Klassiska skolan eller klassiska straffrättsskolan är inom kriminologi en straffrättsideologi från slutet på 1700-talet präglad av upplysningstidens kontrakts och utilitaristiska filosofer.

Ny!!: Upplysningstidens filosofi och Klassiska skolan (kriminologi) · Se mer »

Kontraktualism

Kontraktualism, kontraktsteori eller "kontraktarianism", är en morallära och ett politiskt begrepp enligt vilken det moderna samhället huvudsakligen bygger på samhällskontrakt, dvs överenskommelser som individer ingår i för att lättare kunna tillvarata ömsesidiga värden och intressen.

Ny!!: Upplysningstidens filosofi och Kontraktualism · Se mer »

Lukianos

Lukianos (grekiska: Λουκιανός; latiniserat Lucianus) var en grekiskspråkig författare, född ca 120, död ca 180, från Samosata (dagens Samsat i Turkiet) i den romerska provinsen Syrien.

Ny!!: Upplysningstidens filosofi och Lukianos · Se mer »

Naturrätt

konstitutioner, däribland Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter, antagen i Frankrike 1789. Naturrätt (latin: ius naturale, lex naturalis) är ett grundläggande begrepp inom politiska ideologier och filosofi.

Ny!!: Upplysningstidens filosofi och Naturrätt · Se mer »

Neologism

Neologism (grekiska neos "ny", "nymodig" och logos "ord", "lära") eller nyord (av ny och ord) är ett nybildat språkligt uttryck eller ett gammalt ord/uttryck använt i ny betydelse.

Ny!!: Upplysningstidens filosofi och Neologism · Se mer »

Nyklassiska skolan

Nyklassiska skolan, neoklassiska straffrättsskolan eller nyklassicismen är inom kriminologi en straffrättsideologi från slutet på 1900-talet, som fortsätter och bygger vidare på den klassiska skolans traditioner, inom den ideologiska ramen för högerrealismen.

Ny!!: Upplysningstidens filosofi och Nyklassiska skolan · Se mer »

Petrus Roos

Petrus Roos, född den 11 maj 1740 i Röddinge socken, Malmöhus län, död den 10 november 1832 i Västerstad, var en svensk präst, systerson till Petrus Filenius, farfars far till Mathilda Roos.

Ny!!: Upplysningstidens filosofi och Petrus Roos · Se mer »

Rolf Lindborg

Rolf Harry Lindborg, född 7 mars 1931 i Uppsala, död 31 mars 2009 i Lund, var en svensk idé- och lärdomshistoriker.

Ny!!: Upplysningstidens filosofi och Rolf Lindborg · Se mer »

Romersk-katolska kyrkan i Frankrike

Romersk-katolska kyrkan i Frankrike är katolska kyrkans kyrkoprovins i Frankrike.

Ny!!: Upplysningstidens filosofi och Romersk-katolska kyrkan i Frankrike · Se mer »

Sång den 5 april 1836

Sång den 5 april 1836 är en dikt av den svenske författaren Esaias Tegnér.

Ny!!: Upplysningstidens filosofi och Sång den 5 april 1836 · Se mer »

Sophie Arnould

Sophie Arnould, född 14 februari 1740 i Paris, död 22 oktober 1802 i Paris, var en fransk operasångerska (sopran).

Ny!!: Upplysningstidens filosofi och Sophie Arnould · Se mer »

Surrealism

Joan Miró: ''Kvinna och fågel'' (Barcelona, 1982). Surrealism är en riktning inom modernistisk konst, litteratur och filosofi.

Ny!!: Upplysningstidens filosofi och Surrealism · Se mer »

Svenska Akademien

Svenska Akademien är en kunglig akademi som instiftades 1786 av Gustav III med syftet att ”arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styrka och höghet”.

Ny!!: Upplysningstidens filosofi och Svenska Akademien · Se mer »

Upplysningsfilosoferna

Upplysningsfilosoferna, på många språk ofta benämnda med franskans philosophes (filosoferna) eller parti philosophique (den filosofiska gruppen), var de intellektuella som deltog i Upplysningen som rörelse på 1700-talet.

Ny!!: Upplysningstidens filosofi och Upplysningsfilosoferna · Se mer »

Upplysningskritik

Upplysningskritik betecknar kritiken av upplysningsfilosofi och upplysningsfilosofiska axiom så som de formulerades av upplysningstidens tänkare, som exempelvis Immanuel Kant.

Ny!!: Upplysningstidens filosofi och Upplysningskritik · Se mer »

Upplysningstiden

Encyclopedins utgivning 1751–1777, en av de första faktaböckerna som beskrev världen ur ett naturvetenskapligt perspektiv snarare än ett kristet. Upplysningstiden, även kallad upplysningen, var en kulturhistorisk rörelse i Europa under 1700-talet.

Ny!!: Upplysningstidens filosofi och Upplysningstiden · Se mer »

Upplysningstidens filosofi

Immanuel Kant. Upplysningstidens filosofi hämtade sin livskraft från naturvetenskapens framsteg.

Ny!!: Upplysningstidens filosofi och Upplysningstidens filosofi · Se mer »

Västerländsk filosofi

Västerländsk filosofi är den filosofiska tradition som har växt fram inom västvärlden.

Ny!!: Upplysningstidens filosofi och Västerländsk filosofi · Se mer »

Vetenskap

Personifiering av vetenskap, i Paris. Vetenskap beskrivs ofta som produktion av ny kunskap med systematiska metoder.

Ny!!: Upplysningstidens filosofi och Vetenskap · Se mer »

Vetenskapshistoria

Vetenskapshistoria är studiet av människans förståelse av världen utifrån ett historiskt perspektiv.

Ny!!: Upplysningstidens filosofi och Vetenskapshistoria · Se mer »

Wilhelm Traugott Krug

Wilhelm Traugott Krug, född den 22 juni 1770 i Radis nära Wittenberg, död den 12 januari 1842 i Leipzig, var en tysk filosof, far till August Otto Krug.

Ny!!: Upplysningstidens filosofi och Wilhelm Traugott Krug · Se mer »

1600-talets filosofi

1600-talets filosofi är den epok inom filosofins historia som tidsmässigt infaller mellan renässansen och upplysningen.

Ny!!: Upplysningstidens filosofi och 1600-talets filosofi · Se mer »

Omdirigerar här:

Upplysningens filosofi, Upplysningsfilosofer, Upplysningsfilosofi, Upplysningsfilosofin.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »