Snabbare tillgång än webbläsare!Likheter mellan Bosniaker och Kungariket Jugoslavien
Bosniaker och Kungariket Jugoslavien har 43 saker gemensamt (i Unionpedia): Adriatiska havet, Albaner, Österrike, Österrike-Ungern, Balkanhalvön, Banatet Kroatien, Banja Luka, Bosnien och Hercegovina, Dalmatien, Drina, Europa, Islam, Josip Broz Tito, Jugoslavien, Kommunism, Kosovo, Kroater, Kroatien, Kroatiska, Montenegro, Muslimer, Nordmakedonien, Polacker, Romersk-katolska kyrkan, Sarajevo, Sava, Serber, Serbien, Serbisk-ortodoxa kyrkan, Serbokroatiska, ..., Skopje, Slovaker, Slovener, Slovenernas, kroaternas och serbernas stat, Slovenien, Slovenska, Socialistiska federativa republiken Jugoslavien, Storbritannien, Turkiet, Tyskland, Ungern, Ungrare, Ustaša. Förläng index (13 mer) »
Adriatiska havet
Adriatiska havet är en vik av Medelhavet.
Adriatiska havet och Bosniaker · Adriatiska havet och Kungariket Jugoslavien ·
Albaner
Albaner (Shqiptarët) är en folkgrupp med albanska som modersmål, som är ett indoeuropeiskt språk, med sitt ursprungliga område på västra Balkanhalvön.
Albaner och Bosniaker · Albaner och Kungariket Jugoslavien ·
Österrike
Österrike (Österreich), formellt Republiken Österrike (tyska: Republik Österreich), är en inlandsstat i Centraleuropa.
Österrike och Bosniaker · Österrike och Kungariket Jugoslavien ·
Österrike-Ungern
Österrike-Ungern (Österreich-Ungarn; Osztrák-Magyar Monarchia), officiellt De i riksrådet företrädda kungarikena och länderna och den heliga ungerska Stefanskronans länder (tyska: Die im Reichsrat vertretenen Königreiche und Länder und die Länder der heiligen ungarischen Stephanskrone; ungerska: A birodalmi tanácsban képviselt királyságok és országok és a magyar Szent Korona országai) även kallat dubbelmonarkin och Donau-monarkin, var en stat som bestod av kejsardömet Österrike och kungariket Ungern, förenade i en personalunion under åren 1867–1918.
Österrike-Ungern och Bosniaker · Österrike-Ungern och Kungariket Jugoslavien ·
Balkanhalvön
Balkanhalvön definierad efter Donau-Sava-Kupa-linjen. Balkanhalvön eller enbart Balkan (från turkiskans balkan för "skogklädda berg") är ett historiskt och geografiskt namn som sedan början av 1800-talet används för att beskriva ett område i sydöstra Europa.
Balkanhalvön och Bosniaker · Balkanhalvön och Kungariket Jugoslavien ·
Banatet Kroatien
Banatet Kroatien (Banovina Hrvatska, Бановина Хрватска) var en autonom provins (banat) inom kungariket Jugoslavien som ägde bestånd 1939-1941 då landet kom att ingå i Oberoende staten Kroatien.
Banatet Kroatien och Bosniaker · Banatet Kroatien och Kungariket Jugoslavien ·
Banja Luka
Banja Luka (serbisk kyrilliska: Бања Лука) är den näst största staden i Bosnien och Hercegovina (efter huvudstaden Sarajevo) och är de facto huvudstad för entiteten Serbiska republiken.
Banja Luka och Bosniaker · Banja Luka och Kungariket Jugoslavien ·
Bosnien och Hercegovina
Bosnien och Hercegovina (serbiska/bosniska/kroatiskaː Bosna i Hercegovina/ Босна и Херцеговина) eller Bosnien-Hercegovina, vanligtvis enbart Bosnien, är en stat i Sydeuropa på Balkanhalvön som gränsar till Kroatien, Serbien och Montenegro.
Bosniaker och Bosnien och Hercegovina · Bosnien och Hercegovina och Kungariket Jugoslavien ·
Dalmatien
Dalmatien (Dalmacija) är ett historiskt landskap i sydvästra Kroatien.
Bosniaker och Dalmatien · Dalmatien och Kungariket Jugoslavien ·
Drina
Drina (serbisk kyrilliskaː Дрина. Latin: Drinus) är en flod i sydöstra Europa.
Bosniaker och Drina · Drina och Kungariket Jugoslavien ·
Europa
Politisk karta över Europa. Europa (från grekiskans: Ευρώπη) är jordens näst minsta världsdel till ytan men tredje folkrikaste, med lite mer än 750 miljoner invånare (2023) varav över 90 procent talar språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen.
Bosniaker och Europa · Europa och Kungariket Jugoslavien ·
Islam
99px Den islamiska trosbekännelsen, ''shahadah'': "'Det finns ingen gud utom Gud, och Muhammed är Guds sändebud." På arabiska لا إله إلا الله ومحمد رسول الله, ''Lā 'ilāha 'illā llāha wa Muhammadun rasūlu llāhi''. Islam (ۘالِإسلَام, al-ʾIslām) är en monoteistisk, abrahamitisk religion som räknar Muhammed (cirka 570–632) som den sista profeten och Koranen som sin uppenbarade heliga skrift.
Bosniaker och Islam · Islam och Kungariket Jugoslavien ·
Josip Broz Tito
Josip Broz Tito, egentligen Josip Broz, född 7 maj 1892 i Kumrovec, en by i Zagorje i nordvästra delen av Kungariket Kroatien och Slavonien i Österrike-Ungern (i nuvarande Kroatien), död 4 maj 1980 i Ljubljana, var en jugoslavisk kommunistisk politiker och statschef av kroatisk och slovensk börd.
Bosniaker och Josip Broz Tito · Josip Broz Tito och Kungariket Jugoslavien ·
Jugoslavien
Jugoslaviens geografiska utbredning 1918–2003Jugoslavien (makedonska, montenegrinsk och serbisk kyrilliska: Југославија, bosniska, kroatiska, serbiska (latinska), slovenska: Jugoslavija, albanska: Jugosllavia och ungerska: Jugoszlávia) med betydelsen Sydslavien på de sydslaviska språken, var benämningen på en serie statsbildningar som från första världskrigets slut 1918 och fram till 2003 fanns på Balkanhalvön.
Bosniaker och Jugoslavien · Jugoslavien och Kungariket Jugoslavien ·
Kommunism
Kommunism (från franskan: communisme och ytterst av latin: communis, gemensam) är en grupp närbesläktade idéer om att produktionsmedlen i ett samhälle är gemensamt ägda och där sociala klasser, pengar, samt staten inte längre finns.
Bosniaker och Kommunism · Kommunism och Kungariket Jugoslavien ·
Kosovo
Kosovo (albanska: Kosovë eller Kosova, serbiska: Косово eller Kosovo; uttal), formellt Republiken Kosovo, är ett land på Balkan med omtvistad status.
Bosniaker och Kosovo · Kosovo och Kungariket Jugoslavien ·
Kroater
Kroater (Hrvati) är en sydslavisk etnisk folkgrupp.
Bosniaker och Kroater · Kroater och Kungariket Jugoslavien ·
Kroatien
Kroatien (Hrvatska), formellt Republiken Kroatien (kroatiska: Republika Hrvatska), är en republik i centrala/sydöstra Europa. Kroatien gränsar till Bosnien och Hercegovina och Serbien i öster, Slovenien i norr, Ungern i nordöst och Montenegro i söder. I väst och sydväst utgör Adriatiska havet en maritim statsgräns mot Italien. Kroatiens huvudstad och regeringssäte Zagreb är landets akademiska och vetenskapliga centrum samt en betydande trafikknutpunkt. År 2021 hade landet drygt 3,9 miljoner invånare. Kroatien är en parlamentarisk demokrati och landet är medlem i Världshandelsorganisationen sedan år 2000, försvarsalliansen Nato sedan år 2009 och Europeiska unionen sedan år 2013. Sedan den 1 januari 2023 ingår Kroatien i Schengen- och euroområdet.
Bosniaker och Kroatien · Kroatien och Kungariket Jugoslavien ·
Kroatiska
Kroatiska (hrvatski) är ett sydvästslaviskt språk - Läst 14 maj 2017.
Bosniaker och Kroatiska · Kroatiska och Kungariket Jugoslavien ·
Montenegro
Montenegro (montenegrinska/serbiska: Црна Гора, Crna Gora (uttalas, albanska: Mali i Zi)), är en republik belägen vid Adriatiska havet i Sydeuropa på Balkanhalvön.
Bosniaker och Montenegro · Kungariket Jugoslavien och Montenegro ·
Muslimer
Muslimer är människor som följer eller utövar islam, en av de tre monoteistiska abrahamitiska religionerna.
Bosniaker och Muslimer · Kungariket Jugoslavien och Muslimer ·
Nordmakedonien
Nordmakedonien, officiellt Republiken Nordmakedonien (Република Северна Македонија, Republika e Maqedonisë së Veriut) är en republik i Sydeuropa.
Bosniaker och Nordmakedonien · Kungariket Jugoslavien och Nordmakedonien ·
Polacker
Polacker (Polacy) är en västslavisk folkgrupp i Östeuropa, som har polska som modersmål och främst lever i Polen.
Bosniaker och Polacker · Kungariket Jugoslavien och Polacker ·
Romersk-katolska kyrkan
Romersk-katolska kyrkan (Ecclesia Catholica Romana), eller katolska kyrkan (Ecclesia Catholica), är världens största kristna samfund med över 1,3 miljarder medlemmar.
Bosniaker och Romersk-katolska kyrkan · Kungariket Jugoslavien och Romersk-katolska kyrkan ·
Sarajevo
svenska ambassaden i Ferhadija, Sarajevo. bot.
Bosniaker och Sarajevo · Kungariket Jugoslavien och Sarajevo ·
Sava
Sava i Zagreb i Kroatien. Sava strax uppströms från sammanflödet med med Donau i Belgrad i Serbien. Sava eller Save (bosniska/kroatiska/slovenska Sava/ Сава) är en biflod från höger till Donau i Sydeuropa.
Bosniaker och Sava · Kungariket Jugoslavien och Sava ·
Serber
Serber (serbiska: Срби/Srbi) är en sydslavisk folkgrupp på Balkanhalvön som företrädesvis bebor Serbien vars befolkning uppgår till cirka 8 miljoner.
Bosniaker och Serber · Kungariket Jugoslavien och Serber ·
Serbien
Serbien, officiellt Republiken Serbien (Република Србија/Republika Srbija), är en kustlös stat belägen på Balkanhalvön i Sydöstra Europa.
Bosniaker och Serbien · Kungariket Jugoslavien och Serbien ·
Serbisk-ortodoxa kyrkan
Serbisk-ortodoxa kyrkan eller Serbiska ortodoxa kyrkan, förkortat SOK, (serbiska: Српска православна црква, förkortat СПЦ/Srpska pravoslavna crkva, SPC) är ett autokefalt östortodoxt kristet kyrkosamfund och är Serbiens nationella kyrka.
Bosniaker och Serbisk-ortodoxa kyrkan · Kungariket Jugoslavien och Serbisk-ortodoxa kyrkan ·
Serbokroatiska
Områden på Balkanhalvön där en majoritet av befolkningen talar något av de serbo-kroatiska språken (från 2005). Etnopolitiska varianter av serbo-kroatiska språket eller serbokroatiska diasystem (från 2006). Serbokroatiska, alternativt kroatoserbiska (senare beteckning BKS, förkortning för "bosniska, kroatiska och serbiska"), är ett omstritt samlingsbegrepp för ett antal sydslaviska språk och språkformer, som idag ofta betraktas som separata språk: bosniska, kroatiska, serbiska och senare montenegrinska.
Bosniaker och Serbokroatiska · Kungariket Jugoslavien och Serbokroatiska ·
Skopje
Skopje (kyrillisk skrift: Скопје; uttal:, albanska: Shkupi, turkiska: Üsküb eller Üsküp) är Nordmakedoniens huvudstad.
Bosniaker och Skopje · Kungariket Jugoslavien och Skopje ·
Slovaker
Slovaker (Slováci) är ett västslaviskt folk.
Bosniaker och Slovaker · Kungariket Jugoslavien och Slovaker ·
Slovener
Slovener (slovenska: Slovenci) är en sydslavisk folkgrupp, till övervägande delen bofast i republiken Slovenien, där de talar det slovenska språket.
Bosniaker och Slovener · Kungariket Jugoslavien och Slovener ·
Slovenernas, kroaternas och serbernas stat
Den kortlivade statens enda frimärke. Slovenernas, kroaternas och serbernas stat var en kortvarig statsbildning, varaktig endast under ett par månader efter första världskriget.
Bosniaker och Slovenernas, kroaternas och serbernas stat · Kungariket Jugoslavien och Slovenernas, kroaternas och serbernas stat ·
Slovenien
Karta över Slovenien Celje-ättens gamla residens ovan staden Celje (i dalen bakom borgkullen). Slovenien (Slovenija), formellt Republiken Slovenien (Republika Slovenija), är en republik i Centraleuropa. Landet gränsar till Italien, Österrike, Ungern och Kroatien och har kust mot Adriatiska havet. Landets huvudstad är Ljubljana. Slovenien är medlem i Europeiska unionen och i militäralliansen Nato sedan 2004. Sedan 1 januari 2007 har Slovenien euron som valuta och ingår därmed i euroområdet. Landet är medlem i OECD sedan 2010.
Bosniaker och Slovenien · Kungariket Jugoslavien och Slovenien ·
Slovenska
Slovenska (slovenski jezik eller slovenščina) är ett sydvästslaviskt språk som huvudsakligen talas i Slovenien, där det är officiellt språk, men även i Italien (Friuli-Venezia Giulia), Österrike (Kärnten och Steiermark) och Ungern (floden Rábas avrinningsområde).
Bosniaker och Slovenska · Kungariket Jugoslavien och Slovenska ·
Socialistiska federativa republiken Jugoslavien
Socialistiska federala republiken Jugoslavien (serbokroatiska och makedonska: Socijalistička Federativna Republika Jugoslavija/Социјалистичка Федеративна Република Југославија, slovenska: Socialistična Federativna Republika Jugoslavija), förkortat SFRJ/СФРЈ, var en statsbildning på Balkan mellan 1943 och 1992.
Bosniaker och Socialistiska federativa republiken Jugoslavien · Kungariket Jugoslavien och Socialistiska federativa republiken Jugoslavien ·
Storbritannien
Storbritannien, formellt Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland med kortform Förenade kungariket (United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland,I Storbritannien och dess kronbesittningar har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktona (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Storbritanniens officiella namn enligt följande.
Bosniaker och Storbritannien · Kungariket Jugoslavien och Storbritannien ·
Turkiet
Turkiet (Türkiye), officiellt Republiken Turkiet (Türkiye Cumhuriyeti), är ett eurasiskt land som sträcker sig över halvön Anatolien i sydvästra Asien och Östra Thrakien på Balkanhalvön i sydöstra Europa.
Bosniaker och Turkiet · Kungariket Jugoslavien och Turkiet ·
Tyskland
Tyskland (Deutschland), formellt Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland), är en förbundsstat belägen i Centraleuropa bestående av 16 förbundsländer (tyska: Bundesländer).
Bosniaker och Tyskland · Kungariket Jugoslavien och Tyskland ·
Ungern
Ungern (Magyarország) är en republik i Centraleuropa.
Bosniaker och Ungern · Kungariket Jugoslavien och Ungern ·
Ungrare
Ungrare (magyarok) är ett folkslag som främst bor i dagens Ungern samt i dess grannländer.
Bosniaker och Ungrare · Kungariket Jugoslavien och Ungrare ·
Ustaša
Oberoende staten Kroatiens flagga. Ustaša (kroatiska: "de som reser sig", alternativ svensk stavning: Ustasja) var en kroatisk fascistisk, nationalsocialistisk och ultranationalistisk organisation, grundad år 1929.
Listan ovan svarar på följande frågor
- I vad som verkar Bosniaker och Kungariket Jugoslavien
- Vad har gemensamt Bosniaker och Kungariket Jugoslavien
- Likheter mellan Bosniaker och Kungariket Jugoslavien
Jämförelse mellan Bosniaker och Kungariket Jugoslavien
Bosniaker har 328 relationer, medan Kungariket Jugoslavien har 177. Eftersom de har gemensamt 43, är Jaccard index 8.51% = 43 / (328 + 177).
Referenser
Den här artikeln visar sambandet mellan Bosniaker och Kungariket Jugoslavien. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:
