Snabbare tillgång än webbläsare!
39 relationer: Alexander den store, Antigonos I Monofthalmos, Arianism, Arius, Belägringen av Nicaea, Bilddyrkan, Biskop, Bithynien, Bursa (provins), Bysantinska riket, Ekumenik, Första konciliet i Nicaea, Första korståget, Gud, Homoousios, Irene (bysantinsk kejsarinna), Jesus, Julianska kalendern, Kejsardömet Nicaea, Kejsare, Konstantin den store, Konstantinopel, Kyrkomöte, Lysimachos, Mikael VIII Palaiologos, Nicaenska trosbekännelsen, Nikomedia, Romerska kejsardömet, Seldjuker, Skottår, Stad, Stiftsstad, Teologi, Treenighetsläran, Turkiet, 1204, 1261, 325, 395.
Alexander den store
Alexander den store eller Alexander III (grekiska: eller), född 20 juli 356 f.Kr. i Pella, död 10 juni 323 f.Kr. i Babylon, var kung av antika kungariket Makedonien, från år 336 f.Kr. till sin död.
Ny!!: İznik och Alexander den store · Se mer »
Antigonos I Monofthalmos
Mynt med Antigonos I Monofthalmos i profil Antigonos I Monofthalmos (grekiska Αντίγονος ο Μονόφθαλμος, "Antigonos den enögde"), även kallad "Antigonos Cyklopen", född 382 f.Kr., död 301 f.Kr., var en makedonsk general och satrap under Alexander den store.
Ny!!: İznik och Antigonos I Monofthalmos · Se mer »
Arianism
Arianism är teologisk lära som förnekar Kristi gudom.
Ny!!: İznik och Arianism · Se mer »
Arius
Arius. Arius (grekiska Ἄρειος, Areios), född 256, död 336 i Konstantinopel, eventuellt genom förgiftning.
Ny!!: İznik och Arius · Se mer »
Belägringen av Nicaea
Belägringen av Nicaea ägde rum från 14 maj till 19 juni 1097 när korsfarare från första korståget återerövrade Nicaea från seldjukturkarna, som hade erövrat staden från Bysantinska riket år 1081 och upprättat sultanatet Rum.
Ny!!: İznik och Belägringen av Nicaea · Se mer »
Bilddyrkan
Bilddyrkan är, med undantag för zoroastrismen, den ortodoxa judendomen och islam, ett gemensamt drag inom världens olika religioner.
Ny!!: İznik och Bilddyrkan · Se mer »
Biskop
gammalkatolska traditionen. En biskop (från grekiskans epískopos, ungefär ’tillsynsman’) är en person med en viss sorts ämbete inom flera religiösa institutioner.
Ny!!: İznik och Biskop · Se mer »
Bithynien
höger Bithynien läge i Anatolien. Bithynien var under antiken ett landskap och kungadöme, och senare en romersk provins, i Mindre Asien, mellan Svarta havet, Paflagonien, Galatien, Frygien och Mysien.
Ny!!: İznik och Bithynien · Se mer »
Bursa (provins)
Karta över Turkiet med Bursa markerat. Bursa är en provins i västra Turkiet.
Ny!!: İznik och Bursa (provins) · Se mer »
Bysantinska riket
Bysantinska riket är en historiografisk term för det romerska kejsardömet under medeltiden med Konstantinopel som huvudstad.
Ny!!: İznik och Bysantinska riket · Se mer »
Ekumenik
Ekumenik (grek. oikoumenikos "som rör den bebodda världen", "världsvid"), är enhetssträvanden i kristendomen.
Ny!!: İznik och Ekumenik · Se mer »
Första konciliet i Nicaea
Ikon föreställande konciliet. Kejsar Konstantin (här avbildad på en mosaik i Hagia Sofia) sammankallade det första konciliet i Nicaea för att bland annat behandla den arianska kontroversen. Det första konciliet i Nicaea, som ägde rum i Nicaea (idag İznik, Turkiet) mellan den 20 maj och 25 juli 325 under kejsar Konstantin den stores regeringstid, var det första ekumeniska (av grekiska oikumene ’världsomfattande’) kyrkomötet.
Ny!!: İznik och Första konciliet i Nicaea · Se mer »
Första korståget
Historisk karta över Orienten 1190. Första, andra och tredje korståget är utmarkerade. Första korståget (1095–1099) var en kristen, västeuropeisk invasion av Mellanöstern med syftet att vinna kontroll över Jerusalem för att säkra pilgrimernas tillgång till de heliga platserna.
Ny!!: İznik och Första korståget · Se mer »
Gud
Gud (i allmänhet maskulinum), feminin form gudinna, är ett ord med olika betydelser.
Ny!!: İznik och Gud · Se mer »
Homoousios
Homoousios (grekiska ’av samma väsen’), ὁμοούσιος, är en term som inom kristologin som används om förhållandet mellan Fadern (Gud) och Sonen (Jesus Kristus).
Ny!!: İznik och Homoousios · Se mer »
Irene (bysantinsk kejsarinna)
Irene (grekiska: Εἰρήνη ἡ Ἀθηναία), född i Aten 752, död 803, var bysantinsk kejsarinna.
Ny!!: İznik och Irene (bysantinsk kejsarinna) · Se mer »
Jesus
Jesus (sv. uttal /jeːsɵs/) från Nasaret, också kallad Kristus, var en i Galileen och Judeen kringvandrande judisk predikant.
Ny!!: İznik och Jesus · Se mer »
Julianska kalendern
Julianska kalendern eller gamla stilen är en kalender, som fått sitt namn efter Julius Caesar som år 46 f.Kr. genomförde en reform i den romerska kalendern.
Ny!!: İznik och Julianska kalendern · Se mer »
Kejsardömet Nicaea
Kejsardömet Nicaea (grekiska: Αυτοκρατορία της Νίκαιας) är en historiografisk term som beskriver den bysantinska stat som bildats kring staden Nicaea efter att det fjärde korståget intagit den bysantinska huvudstaden Konstantinopel och upprättat det latinska riket.
Ny!!: İznik och Kejsardömet Nicaea · Se mer »
Kejsare
Kejsare är titeln på den manliga monarken i vissa monarkier, som därför brukar kallas kejsardömen; den kvinnliga motsvarigheten heter kejsarinna, en titel som också bärs av en kejsares hustru.
Ny!!: İznik och Kejsare · Se mer »
Konstantin den store
Pons Mulvius, där Konstantin och Maxentius drabbade samman i slaget vid Pons Mulvius år 312. Konstantin den store eller Konstantin I (Gaius Flavius Valerius Aurelius Constantinus), född 27 februari 272 i Naissus (nuvarande Niš i Serbien, död 22 maj 337 i Nikomedia (nuvarande İzmit i Turkiet), var romersk kejsare från det att han utropades till augustus av sina trupper den 25 juli 306 till sin död. Han var ensam kejsare från 324. Han är känd för att ha tillåtit kristendomen i romarriket vilket senare under samma århundrade ledde till att kristendomen blev statsreligion. Han är också känd för att ha grundat den nya huvudstaden Konstantinopel år 325. Han var son till Constantius I Chlorus och Flavia Julia Helena. Han är i ortodoxa kyrkan helgonförklarad och räknas som isapostolos. Konstantin utfärdade ediktet i Milano 313 genom vilket han och hans medkejsare Licinius hävde förföljelsen av de kristna. Han sammankallade konciliet i Nicaea 325 vilket inledde favoriseringen av kristendomen på bekostnad av andra religioner i romerska riket och kom att bli avgörande för kristendomens framtid. Sedan Konstantin blivit ensam kejsare inledde han grundandet av Konstantinopel (dagens Istanbul) och flyttade 330 rikets huvudstad dit. Konstantin, som enligt traditionen mottog dopet på sin dödsbädd, kallades den "förste kristne kejsaren" av Lactantius och Eusebios.
Ny!!: İznik och Konstantin den store · Se mer »
Konstantinopel
Konstantinopels läge vid Bosporen, mellan Gyllene hornet och Marmarasjön. Konstantinopel (Constantinopolis; Κωνσταντινούπολης, Kōnstantinoupolis) är ett äldre namn på Istanbul i dagens Turkiet.
Ny!!: İznik och Konstantinopel · Se mer »
Kyrkomöte
Kyrkomöte är en sammankomst inom ett kristet samfund i syfte att avgöra teologiska lärofrågor och regler.
Ny!!: İznik och Kyrkomöte · Se mer »
Lysimachos
Byst av Lysimachos, nu i Arkeologiska museet i Efesos Lysimachos (grekiska Λυσίμαχος, Lysimachos), född 360 f.Kr., död 281 f.Kr., var en av Alexander den stores officerare och en av diadocherna (efterträdare).
Ny!!: İznik och Lysimachos · Se mer »
Mikael VIII Palaiologos
Mikael VIII Palaiologos (grekiska: Μιχαήλ Η΄ Παλαιολόγος), född 1223, död 1282, bildade en ny dynasti i Kejsardömet Nicaea som den politiska eliten från Konstantinopel flytt till efter det fjärde korståget år 1204.
Ny!!: İznik och Mikael VIII Palaiologos · Se mer »
Nicaenska trosbekännelsen
Ikon föreställande det första konciliet i Nicaea. Den nic(a)enska trosbekännelsen – också kallad Credo, eftersom den på latin inleds med detta ord – är en kristen trosbekännelse, som, sånär som på två ord, är gemensam för både västliga och östliga kyrkor.
Ny!!: İznik och Nicaenska trosbekännelsen · Se mer »
Nikomedia
Nikomedia (grekiska: Nikomedeia; dagens İzmit i Turkiet) är det latinska namnet på den stad som grundades av Nikomedes I av Bithynien 264 f.Kr. Sedan grundandet en av de viktigaste städerna i Mindre Asien.
Ny!!: İznik och Nikomedia · Se mer »
Romerska kejsardömet
Romerska kejsardömet avlöste den romerska republiken (se tabell till höger) vid en tidpunkt som med olika synsätt anges till år 44, 31 eller 27 f. Kr.
Ny!!: İznik och Romerska kejsardömet · Se mer »
Seldjuker
Seldjuker (på arabiska al-Salājiqa; på persiska Saljūqiyān; på turkiska Selçuk eller Selçük; på svenska även stavat seldjuqer) var en dynasti som härstammade från härskaren Seldjuk, som kom från turkfolket Oghuzer, (levde runt år 1000) och som styrde i Iran, Azerbajdzjan, Irak, Centralasien och Mindre Asien från 1000-talet till 1300-talet.
Ny!!: İznik och Seldjuker · Se mer »
Skottår
Ett vykort från 1908 med texten "Skottår / Osäkert för en stackars ensam ungkarl!" Ett skottår är ett år med fler dagar än normalt.
Ny!!: İznik och Skottår · Se mer »
Stad
Stortokyo har 36 miljoner invånare och är världens folkrikaste storstadsområde. Den heraldiska symbolen för de kommuner som kallas städer är i många länder den så kallade murkronan. Den återges här i den form som den brukar ha i Sverige. En stad är en större eller mer betydande tätort, ofta centralort för en administrativ region, dess jurisdiktion, handel, industri och kommunikationer.
Ny!!: İznik och Stad · Se mer »
Stiftsstad
En stiftsstad är den ort som är säte för en biskop, har en domkyrka med domkapitel och domkyrkoförsamling och därmed utgör huvudorten för ett kyrkligt stift.
Ny!!: İznik och Stiftsstad · Se mer »
Teologi
Teologi (grekiska: θεός - gud, λόγος - ord, kunskap, förståelse, mening) är "läran om Gud".
Ny!!: İznik och Teologi · Se mer »
Treenighetsläran
Treenighetsläran är en teologisk teoribildning inom kristendomen, som redogör för en gudsuppfattning, enligt vilken Gud är en enda till sitt väsen, men samtidigt tre hypostaser eller personer – Fadern, Sonen (Jesus Kristus enligt sin preexistenta natur och som inkarnerad människa) och Anden. Förespråkare av denna teori hävdar att förekomsten av tre hypostaser möjliggör tanken att Sonen nedstiger till jorden som människan Jesus Kristus, samtidigt som Gud Fadern likväl är kvar i himlen, och utan att den monoteistiska tron på en Gud i första budets mening, förnekas.
Ny!!: İznik och Treenighetsläran · Se mer »
Turkiet
Turkiet (Türkiye), officiellt Republiken Turkiet (Türkiye Cumhuriyeti), är ett eurasiskt land som sträcker sig över halvön Anatolien i sydvästra Asien och Östra Thrakien på Balkanhalvön i sydöstra Europa.
Ny!!: İznik och Turkiet · Se mer »
1204
1204 (MCCIV) var ett skottår som började en torsdag i den Julianska kalendern.
Ny!!: İznik och 1204 · Se mer »
1261
1261 (MCCLXI) var ett normalår som började en lördag i den Julianska kalendern.
Ny!!: İznik och 1261 · Se mer »
325
325 (CCCXXV) var ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
Ny!!: İznik och 325 · Se mer »
395
395 (CCCXCV) var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
Ny!!: İznik och 395 · Se mer »
