Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Fri
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Anders Lindhielm

Index Anders Lindhielm

Anders Grelsson Lindhielm (skrev själv namnet Lindehielm, före adlandet Lindbergh), född 14 september 1634 i Stockholm, död 14 september 1705 på Viborgs slott, adlad Lindhielm, upphöjd till friherre och introducerad som friherrlig ätt nr 93, var ett svenskt kammarråd, landshövding och ambassadör.

120 relationer: Abraham Cronhiort, Adelsståndet i Sverige, Ambassadör, Anders Appelbom, Anders Johan von Höpken, Arvid Niclas von Höpken, Axel Lindhielm, Bastion, Belägringen av Thorn, Blå boken, Carl Fredrik von Höpken, Carl Gustaf Wrangel, Daniel Niklas von Höpken, Defensionskommissionen, Drottningens livregemente till fot, Fabian Wrede (1641–1712), Fänrik, Fågelsta, Salems kommun, Förare (grad), Freden i Kardis, Friherre, Furir, Generalguvernör, Haag, Harald Appelboom, Hovkansler, Hovmarskalk, Indelningsverket, Jakob Gyllenborg, Jönköpings län, Jöran Adlersteen, Joel Gripenstierna, Johan Bergenhielm, Johan Göransson Gyllenstierna, Kammarkollegiet, Kammarråd, Kapten, Karl XI, Karl XII, Kunglig Majestäts kansli, Kvartermästare, Kymmenegårds lätta infanteribataljon, Landshövding, Lantmarskalk, Löjtnant, Likvidationskommissionen, Livdragonregementet (1700–1721), Livgardet, Livland, Mårten Lindhielm, ..., Moskva, Narva, Nyen, Nylands och Tavastehus län, Pik, Polen, Reduktionskommissionen, Referendarie, Resident, Riksbanksfullmäktige, Riksdagen 1668, Riksdagen 1675, Riksdagen 1680, Riksdagen 1682–1683, Rutger von Ascheberg, Salems kommun, Salems kyrka, Skåne, Skånska kriget, Skoklosters slott, Slaget vid Düna, Slaget vid Fleurus (1690), Slaget vid Holowczyn, Slaget vid Narva, Stånd (samhällsklass), Sten Nilsson Bielke, Stockholm, Stora nordiska kriget, Stora nordiska krigets utbrott, Stormaktstiden, Svenska Pommern, Sverige, Upplands regemente (infanteri), Uppsala universitet, Utskrivning, Viborgs domkyrka, Viborgs län, Viborgs läns kavalleriregemente, Viborgs slott, 1 oktober, 10 januari, 12 februari, 14 mars, 14 september, 1634, 1641, 1660, 1662, 1663, 1665, 1666, 1667, 1674, 1675, 1679, 1687, 1689, 1690-talet, 1691, 1692, 1693, 1694, 1695, 1697, 1699, 17 november, 1700, 1704, 1705, 24 juli. Förläng index (70 mer) »

Abraham Cronhiort

Abraham Cronhiort, född 1 januari 1634 på Kokenhusen i Livland, död 12 november 1703 i Helsingfors, var en svensk friherre, militär och ämbetsman av balttyskt ursprung.

Ny!!: Anders Lindhielm och Abraham Cronhiort · Se mer »

Adelsståndet i Sverige

Riddarhussalen i Riddarhuspalatset där adelsståndets riksdagssammanträden ägde rum. Adelsståndet (tidigare officiellt kallat Höglovliga ridderskapet och adeln) var under ståndssamhällets tid den kollektiva benämningen på den svenska adeln, vilken ägde rätt till politisk representation vid ståndsriksdagarna i Sverige fram till representationsreformen 1866.

Ny!!: Anders Lindhielm och Adelsståndet i Sverige · Se mer »

Ambassadör

Hans Holbeins ''Ambassadörerna'' (1533), den franska ambassadören till det engelska hovet och det franska sändebudet till Kyrkostaten Ambassadör (av franska ambassadeur) är ett diplomatiskt sändebud och del av ett lands utrikesrepresentation, tillika chef för ambassaden (beskickningen), och enligt Wienkonventionen om diplomatiska relationer (1961) en diplomat av högsta rang.

Ny!!: Anders Lindhielm och Ambassadör · Se mer »

Anders Appelbom

Anders Appelbom, född 7 januari 1614, död 13 oktober 1686, var en svensk landshövding i Härnösands län.

Ny!!: Anders Lindhielm och Anders Appelbom · Se mer »

Anders Johan von Höpken

Anders Johan von Höpken, född 31 mars 1712 i Stockholm, död 9 maj 1789 i samma stad, var en svensk greve, serafimerriddare och politiker.

Ny!!: Anders Lindhielm och Anders Johan von Höpken · Se mer »

Arvid Niclas von Höpken

Arvid Niclas von Höpken, född 1710, död 1778, var en svensk friherre, kompositör och militär.

Ny!!: Anders Lindhielm och Arvid Niclas von Höpken · Se mer »

Axel Lindhielm

Axel Lindhielm, även stavat Lindhjelm, född 19 januari 1683, död 20 januari 1758, var en svensk friherre (friherrliga ätten Lindhielm nr 93), överkammarherre och hovmarskalk.

Ny!!: Anders Lindhielm och Axel Lindhielm · Se mer »

Bastion

Bastion är ett spetsigt försvarsverk som utgör en framskjuten del av fästningsvallen på äldre befästningar.

Ny!!: Anders Lindhielm och Bastion · Se mer »

Belägringen av Thorn

Belägringen av Thorn (Toruń) i Polen ägde rum mellan 26 maj och 14 oktober 1703 under stora nordiska kriget.

Ny!!: Anders Lindhielm och Belägringen av Thorn · Se mer »

Blå boken

Blå boken kallades det skriftliga förslag på hur Sveriges finanser skulle kunna förbättras, utarbetat 1668 av en på riksdrotsen Per Brahe den yngres förslag tillsatt kommission.

Ny!!: Anders Lindhielm och Blå boken · Se mer »

Carl Fredrik von Höpken

Carl Fredrik von Höpken, född 19 augusti 1713, död 12 oktober 1778, var en svensk friherre, diplomat och politiker.

Ny!!: Anders Lindhielm och Carl Fredrik von Höpken · Se mer »

Carl Gustaf Wrangel

Carl Gustaf Wrangel, född 13 december 1613 (g.s) i den gamla sätesgården Skoklosters slott, död 25 juni 1676 i slottet Spyker på svenska Rügen, var en svensk greve, militär, generalmajor 1638, riksråd 1646, fältmarskalk 1646, generalguvernör i Pommern 1648 samt riksmarsk 1664.

Ny!!: Anders Lindhielm och Carl Gustaf Wrangel · Se mer »

Daniel Niklas von Höpken

Daniel Niklas von Höpken, född 9 mars 1669 på släktgodset Melau i Bremen, död 26 april 1741 i Stockholm, svensk friherre och statsman.

Ny!!: Anders Lindhielm och Daniel Niklas von Höpken · Se mer »

Defensionskommissionen

Defensionskommissionen var ett utskott till svenska rådet, som under åren 1700-1714 hade högsta ledningen av Sveriges militära angelägenheter under den tid Karl XII vistades utomlands.

Ny!!: Anders Lindhielm och Defensionskommissionen · Se mer »

Drottningens livregemente till fot

Drottningens livregemente till fot var ett svenskt värvat infanteriregemente som sattes upp i Stralsund 1720 efter Stora nordiska kriget.

Ny!!: Anders Lindhielm och Drottningens livregemente till fot · Se mer »

Fabian Wrede (1641–1712)

Wredeska palatset på Norrmalm i Stockholm. Ur Suecia antiqua et hodierna. Fabian Wrede, född den 20 mars 1641 på Peipola gård i Finland, död den 6 december 1712 i Stockholm, var en svensk greve till Östanå, ämbetsman och statsman.

Ny!!: Anders Lindhielm och Fabian Wrede (1641–1712) · Se mer »

Fänrik

Fänrik (förkortning: fk) är i många länder den lägsta officersgraden.

Ny!!: Anders Lindhielm och Fänrik · Se mer »

Fågelsta, Salems kommun

Fågelsta gårds huvudbyggnad i december 1916 (riven på 1930-talet). Fågelsta är en herrgård och ett tidigare säteri från 1600-talet som är beläget söder om Bornsjön i Salems socken och Salems kommun i Stockholms län.

Ny!!: Anders Lindhielm och Fågelsta, Salems kommun · Se mer »

Förare (grad)

Förare var en äldre svensk underofficersgrad.

Ny!!: Anders Lindhielm och Förare (grad) · Se mer »

Freden i Kardis

rysk-svenska kriget 1656–1658. Freden i Kardis var ett fredsavtal som slöts den 21 juni 1661 mellan ryska tsardömet och Sverige.

Ny!!: Anders Lindhielm och Freden i Kardis · Se mer »

Friherre

Friherre Erik Rynings (nr 15) (1592–1654) huvudbaner i Vadsbro kyrka, Södermanland Friherre (av tyska Freiherr) är en adlig titel som också benämns friherrlig värdighet.

Ny!!: Anders Lindhielm och Friherre · Se mer »

Furir

Furir (förkortning: fu) är en militär grad som funnits i den svenska försvarsmakten i olika former sedan 1500-talet.

Ny!!: Anders Lindhielm och Furir · Se mer »

Generalguvernör

Generalguvernör är titeln för den högste ämbetsmannen inom ett förvaltningsområde, ofta kallat generalguvernement.

Ny!!: Anders Lindhielm och Generalguvernör · Se mer »

Haag

Haags stadsvapen ''Haags stadsflagga.'' Haag (nederländska:, eller officiellt) är den administrativa huvudstaden i Nederländerna.

Ny!!: Anders Lindhielm och Haag · Se mer »

Harald Appelboom

Harald Appelboom, född 1612 och död 1674, var en svensk diplomat under stormaktstiden.

Ny!!: Anders Lindhielm och Harald Appelboom · Se mer »

Hovkansler

Hovkansler var en svensk ämbetstitel, vars ursprung går att spåras till Johan III:s tid då den finns omnämnd för första gången.

Ny!!: Anders Lindhielm och Hovkansler · Se mer »

Hovmarskalk

Hovmarskalk är vid europeiska hov titeln på en högre ämbetsman, ofta med ansvar för ekonomi.

Ny!!: Anders Lindhielm och Hovmarskalk · Se mer »

Indelningsverket

Två indelta soldater från 1800-talets första hälft, klädda i uniform m/1816 med tschakå m/1831. Illustration av Adolf Ulrik Schützercrantz. Indelningsverket var ett personalfinansieringssystem inom svenska staten och försvaret grundat på naturahushållning.

Ny!!: Anders Lindhielm och Indelningsverket · Se mer »

Jakob Gyllenborg

Jakob Gyllenborg (före adlandet Wollimhaus), född 7 mars 1648 i Uppsala, död 11 mars 1701 i Stockholm, var en svensk greve i ätten Gyllenborg, riksdagsledamot, lantmarskalk, kungligt råd och landshövding i Uppland 1689–1695.

Ny!!: Anders Lindhielm och Jakob Gyllenborg · Se mer »

Jönköpings län

Jönköpings län är ett av Sveriges län och omfattar den nordvästra delen av landskapet Småland.

Ny!!: Anders Lindhielm och Jönköpings län · Se mer »

Jöran Adlersteen

Jöran Adlersteen, före adlandet 1681 Piehlman, född omkring 1640 i Stockholm, död 10 mars 1713, var en svensk friherre och ämbetsman.

Ny!!: Anders Lindhielm och Jöran Adlersteen · Se mer »

Joel Gripenstierna

Joel Gripenstierna, tidigare Ekman, ursprungligen Drysander, född 1637, död 1697, var en svensk ämbetsman.

Ny!!: Anders Lindhielm och Joel Gripenstierna · Se mer »

Johan Bergenhielm

Johan Bergenhielm. Porträtt av Hans Hysing, Uppsala universitet. Johan Bergh, adlad Bergenhielm, född 1629 i Kuddby socken i Östergötland, död 1704 i Stockholm, var en svensk lärd, historiker, ämbetsman, diplomat och skald.

Ny!!: Anders Lindhielm och Johan Bergenhielm · Se mer »

Johan Göransson Gyllenstierna

Johan Göransson Gyllenstierna, född 18 februari 1635 på Älvsjö gård i Brännkyrka socken vid Stockholm, död 10 juni 1680, var en svensk friherre och senare greve av ätten Gyllenstierna.

Ny!!: Anders Lindhielm och Johan Göransson Gyllenstierna · Se mer »

Kammarkollegiet

Kammarkollegiet är en statlig förvaltningsmyndighet under Finansdepartementet.

Ny!!: Anders Lindhielm och Kammarkollegiet · Se mer »

Kammarråd

Kammarråd är en svensk titel för tjänsteman i Kammarkollegiet.

Ny!!: Anders Lindhielm och Kammarråd · Se mer »

Kapten

Kapten (förkortning: kn) är en militär officersgrad med tjänsteställning mellan major/örlogskapten och löjtnant.

Ny!!: Anders Lindhielm och Kapten · Se mer »

Karl XI

Karl XI, född 24 november 1655, död 5 april 1697, var kung av Sverige från 1660 till sin död. Han regerade även från 1681 som hertig Karl I över Pfalz-Zweibrücken. Han var son till Karl X Gustav och Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp samt gift med Ulrika Eleonora av Danmark (1656–1693). De fick bland andra barnen Hedvig Sofia, Karl XII och Ulrika Eleonora. Regeringstiden för Karl XI inleddes med skånska kriget mot framför allt Danmark, som efter stora ansträngningar avslutades utan betydande landavträdelser. Han förde en försiktig politik där Sveriges finanser stabiliserades, försvaret reformerades och mycket begränsade landavträdelser gjordes. Han inrättade det karolinska enväldet och för att kunna finansiera en större armé genomfördes en omfattande reduktion, vilket kraftigt minskade adelns tillgångar. Därefter inriktades ansträngningar till stor del mot att förhindra ett nytt krig, vilket ledde till skapandet av det yngre indelningsverket och den karolinska armén. Karl XI efterträddes av sin ende överlevande son Karl XII, som använde sin fars armé i Stora nordiska kriget.

Ny!!: Anders Lindhielm och Karl XI · Se mer »

Karl XII

Karl XII, född 17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm, död 30 november (11 december enligt n.s.) 1718 i Fredrikshald i Norge, var kung av Sverige från 1697 till sin död, likaså hertig över Pfalz-Zweibrücken mellan 1697 och 1718 under namnet Karl II. Karl XII:s regeringstid tillhör de mest omdiskuterade och kontroversiella vad gäller de svenska kungarna. Han brukar betraktas som en skicklig militär ledare och en krigslysten kung, vars liv har givit upphov till ett flertal skrifter och kulturella verk, inklusive en populär biografi skriven av filosofen Voltaire, liksom bidragit till en polariserad debatt kring hans eftermäle och om omständigheterna rörande hans död. Karl XII tog makten över stormaktsriket Sverige år 1697 som enväldig kung. Huvuddelen av sin regeringstid tillbringade han i fält under stora nordiska kriget, där han bekrigade en trippelallians bestående av Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland, som under år 1700 anföll det svenska riket från flera håll. Kungens ledarskap och taktiska färdigheter bidrog till inledande framgångar i kriget genom att snabbt tvinga Danmark-Norge till fred och slå den ryska armén vid Narva. Senare tågade Karl XII in i Polen och efter ett långvarigt fälttåg besegrade han sin kusin August (II) den starkes sachsiska armé och detroniserade honom som polsk kung. Efter sin inmarsch i Sachsen tvingade han August II att underteckna freden i Altranstädt år 1706. Krigslyckan vände för Karl XII under fälttåget mot Ryssland, som han inledde hösten 1707 och som slutade med hans avgörande nederlag i slaget vid Poltava 1709. Kungens armé kapitulerade inför ryssarna, varefter Sveriges tidigare fiender kunde återvända till kriget och ockupera de svenska besittningarna. Karl XII flydde till Osmanska riket, där han vistades under flera år och genomförde flera omtvistade skattereformer för att skapa en ny svensk armé. Han misslyckades med att koordinera ett gemensamt fälttåg mot sina fiender genom en allians med osmanerna; de senare gav honom det turkiska smeknamnet Demirbaş ("Järnhuvudet"). Karl XII återvände till Sverige först år 1715 för att i stället bekriga Danmark-Norge. Hans första anfall mot Norge år 1716 misslyckades på grund av livsmedelsbrist. Ett förnyat och större anfall mot Norge år 1718 avslutades abrupt då han blev dödsskjuten under belägringen av Fredrikstens fästning. Karl XII:s död och Sveriges nederlag i kriget innebar slutet för Sveriges stormaktstid. Då kungen var ogift och saknade avkomma blev hans syster Ulrika Eleonora regerande svensk drottning, även om hon i sin tur snart lämnade över tronen till sin make Fredrik I. Som en reaktion på Karl XII:s styre avvecklades det karolinska enväldet, varpå makten hamnade i riksdagen. Vidare avskaffades Karl XII:s skattereformer och Sverige gick in i den period som kom att kallas för frihetstiden, som varade i ett halvt sekel innan det tog slut i och med kung Gustav III:s statskupp.

Ny!!: Anders Lindhielm och Karl XII · Se mer »

Kunglig Majestäts kansli

Kunglig Majestäts kansli är det namn som fram till 1974 användes på det nuvarande regeringskansliet, med dess indelning i departement.

Ny!!: Anders Lindhielm och Kunglig Majestäts kansli · Se mer »

Kvartermästare

Kvartermästare (KVM) är en svensk militär titel för befälsperson som är chef för underhållstjänsten inom ett förband.

Ny!!: Anders Lindhielm och Kvartermästare · Se mer »

Kymmenegårds lätta infanteribataljon

Kymmenegårds lätta infanteribataljon ursprungligen Viborgs läns infanteriregemente var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1630–1791.

Ny!!: Anders Lindhielm och Kymmenegårds lätta infanteribataljon · Se mer »

Landshövding

En landshövding är statens företrädare i de svenska länen.

Ny!!: Anders Lindhielm och Landshövding · Se mer »

Lantmarskalk

Gustav III:s faddertecken från Gustav IV Adolfs dop 1778. Brahe håller lantmarskalksstaven i handen. Målning av Carl Fredrik von Breda Lantmarskalk var titeln på adelståndets talman under den svenska ståndsriksdagens tid.

Ny!!: Anders Lindhielm och Lantmarskalk · Se mer »

Löjtnant

Löjtnant (förkortning: lt) är en militär grad i svenska försvarsmakten.

Ny!!: Anders Lindhielm och Löjtnant · Se mer »

Likvidationskommissionen

Likvidationskommissionen var ett av de många reduktionsverk, som inrättades av Karl XI.

Ny!!: Anders Lindhielm och Likvidationskommissionen · Se mer »

Livdragonregementet (1700–1721)

Livdragonregementet var ett dragonregemente inom svenska armén som verkade i olika former åren 1700–1721.

Ny!!: Anders Lindhielm och Livdragonregementet (1700–1721) · Se mer »

Livgardet

Livgardet (LG) är ett infanteri- och kavalleriförband inom svenska armén som verkat sedan 2000.

Ny!!: Anders Lindhielm och Livgardet · Se mer »

Livland

Livland (latin: Livonia, estniska: Liivimaa, lettiska: Livonija och Līvzeme, polska: Inflanty, ryska: Лифляндия translitteration: Lifljandija) är en historisk region i Baltikum, som störst omfattande nuvarande Lettland och Estland.

Ny!!: Anders Lindhielm och Livland · Se mer »

Mårten Lindhielm

Mårten Grelsson Lindhielm, (före adlandet Lindeberg) född september 1638 i Stockholm, död 14 februari 1720, adlad 1 februari 1669, upphöjd 13 februari 1692 till friherre och introducerad som friherrlig ätt nr 93, var en svensk överste, landshövding och ägare av Lindö gård i Runtuna socken, Stjärnarps säteri i Eldsberga socken och Alslövs herrgård i Tönnersjö socken.

Ny!!: Anders Lindhielm och Mårten Lindhielm · Se mer »

Moskva

Moskva (Москва́) är Rysslands huvudstad och största stad, belägen vid Moskvafloden i den centrala delen av europeiska Ryssland.

Ny!!: Anders Lindhielm och Moskva · Se mer »

Narva

Narva (Нарва) är en stad som utgör en egen kommun (stadskommun) i landskapet Ida-Virumaa i nordöstra Estland.

Ny!!: Anders Lindhielm och Narva · Se mer »

Nyen

Nyen (finska: ev. Kantsi, från ca 1865 Nevanlinna, ryska: Ниен, Канцы, Шлотбург, tyska: Nyenschantz) var en svensk fästningsstad vid Nevas utlopp.

Ny!!: Anders Lindhielm och Nyen · Se mer »

Nylands och Tavastehus län

Nylands och Tavastehus län län var ett svenskt län i Finland 1634-1809 och län i Storfurstendömet Finland 1809-1831.

Ny!!: Anders Lindhielm och Nylands och Tavastehus län · Se mer »

Pik

Marscherande pikenerare med rekonstruerade uniformer och vapen från mitten av 1600-talet Pikenerare med fällda pikar Pikenerare En pik är ett långt, spjutliknande stångvapen vars längd kan variera mellan 2 och 5 meter.

Ny!!: Anders Lindhielm och Pik · Se mer »

Polen

Polen (Polska) formellt Republiken Polen (Rzeczpospolita Polska), är en republik i Centraleuropa.

Ny!!: Anders Lindhielm och Polen · Se mer »

Reduktionskommissionen

Reduktionskommissionen var ett svenskt ämbetsverk, som inrättades 1680 för att genomföra den då beslutade reduktionen.

Ny!!: Anders Lindhielm och Reduktionskommissionen · Se mer »

Referendarie

Referendarie (latin referendarius, från referendum, "hänskjutande" och i SAOB. Jämför även. "det som bör föredragas") är en idag föga brukad titel på kanslitjänstemän som har till uppgift att föredra ärenden och sköta vissa sekreterarsysslor.

Ny!!: Anders Lindhielm och Referendarie · Se mer »

Resident

Resident är en titel för ett diplomatiskt sändebud, i rang mellan envoyé och chargé d’affaires.

Ny!!: Anders Lindhielm och Resident · Se mer »

Riksbanksfullmäktige

Riksbanksfullmäktige är styrelsen i Sveriges riksbank.

Ny!!: Anders Lindhielm och Riksbanksfullmäktige · Se mer »

Riksdagen 1668

Riksdagen 1668 hölls i Stockholm.

Ny!!: Anders Lindhielm och Riksdagen 1668 · Se mer »

Riksdagen 1675

Riksdagen 1675 hölls i Uppsala.

Ny!!: Anders Lindhielm och Riksdagen 1675 · Se mer »

Riksdagen 1680

Under Riksdagen 1680 yrkade de lägre stånden på reduktion, men adeln spjärnade emot.

Ny!!: Anders Lindhielm och Riksdagen 1680 · Se mer »

Riksdagen 1682–1683

Riksdagen år 1682 var en svensk ståndsriksdag och ett led i genomförandet av det karolinska enväldet.

Ny!!: Anders Lindhielm och Riksdagen 1682–1683 · Se mer »

Rutger von Ascheberg

Christinae kyrka, Göteborg. Rutger von Ascheberg, född 2 juni 1621 på godset Berbonen i Kurland, Lettland, död 17 april 1693 i sitt hus vid Stora torget (senare Gustaf Adolfs torg) i Göteborg, var en svensk greve, militär och ämbetsman.

Ny!!: Anders Lindhielm och Rutger von Ascheberg · Se mer »

Salems kommun

Salems kommun är en kommun i Stockholms län.

Ny!!: Anders Lindhielm och Salems kommun · Se mer »

Salems kyrka

Salems kyrka är en kyrkobyggnad utmed E 4:an ett par mil söder om Stockholm och ligger inom Salems kommun i Södermanland.

Ny!!: Anders Lindhielm och Salems kyrka · Se mer »

Skåne

Socknarna i Skåne med härads- och länsgränser cirka 1870. Gerhard von Buhrmans karta över Skåne från 1684. ''Landskapsvy från Skåne''. Målning av Peter Adolf Persson. Målad år 1889. Skånsk slätt med pilevall en disig dag i april. Ingelstorps ängar, i fonden Hammars backar nära Kåseberga i sydöstra Skåne. Stora delar av Skåne består av jordbruksmark. Bilden visar ett rapsfält utanför Svedala. Citadellet i Landskrona, sett ovanifrån. Utsikt från Kopparhatten på Söderåsen. Malmö är Sveriges tredje, och Skånes största, stad med knappt 350 000 invånare i kommunen. Utsikt över Västra hamnen med Turning Torso. Skåne har många milslånga sandstränder. Här syns Sandhammaren. Öresundsbron, som stod klar år 2000, förbinder Skåne med danska Amager. Här passerar både bilar och tåg. 2010 byggdes Citytunneln, som förbinder och kompletterar Öresundsförbindelsen. Detta är södra trapphallen vid Triangelns station. Skånsk bokskog i lövsprickning. Handritad karta från 1698 av Erik Dahlbergh. Skåne är Sveriges sydligaste landskap.

Ny!!: Anders Lindhielm och Skåne · Se mer »

Skånska kriget

Skånska kriget var ett krig 1675–1679 som stod mellan Danmark-Norge, Brandenburg och Sverige.

Ny!!: Anders Lindhielm och Skånska kriget · Se mer »

Skoklosters slott

Skoklosters slott är ett tidigare privatpalats beläget på Skohalvön vid Mälaren i Håbo kommun i Uppland.

Ny!!: Anders Lindhielm och Skoklosters slott · Se mer »

Slaget vid Düna

Svenskarna går över Düna. Slaget vid Düna, även känt som Övergången vid Düna eller Slaget vid Riga, var ett fältslag under det stora nordiska kriget som stod den 9 juli 1701 vid floden Düna omedelbart norr om Riga, Lettland, mellan kung Karl XII:s svenska armé och kung August II, den starkes och Adam Heinrich von Steinaus polsk-sachsiska armé.

Ny!!: Anders Lindhielm och Slaget vid Düna · Se mer »

Slaget vid Fleurus (1690)

Slaget vid Fleurus var ett slag under det pfalziska tronföljdskriget.

Ny!!: Anders Lindhielm och Slaget vid Fleurus (1690) · Se mer »

Slaget vid Holowczyn

Slaget vid Holowczyn var ett fältslag som ägde rum under stora nordiska kriget och utkämpades den 4 juli 1708.

Ny!!: Anders Lindhielm och Slaget vid Holowczyn · Se mer »

Slaget vid Narva

Slaget vid Narva var ett fältslag som utkämpades vid staden Narva i nordöstra Estland den 20 november 1700 (enligt svenska stilen; 19 november enligt julianska kalendern och 30 november enligt gregorianska).

Ny!!: Anders Lindhielm och Slaget vid Narva · Se mer »

Stånd (samhällsklass)

Präst, riddare och bonde. Ett stånd är någon av de historiska samhällsklasser som haft juridiskt fastställda privilegier och skyldigheter.

Ny!!: Anders Lindhielm och Stånd (samhällsklass) · Se mer »

Sten Nilsson Bielke

Sten Nilsson Bielke den yngre, född 8 augusti 1624 på Åbo slott, död 8 september 1684 i Stockholm, var en svensk friherre, amiral och riksskattmästare.

Ny!!: Anders Lindhielm och Sten Nilsson Bielke · Se mer »

Stockholm

Stockholm är Sveriges huvudstad och största stad samt landets kulturella, politiska, mediala och ekonomiska centrum.

Ny!!: Anders Lindhielm och Stockholm · Se mer »

Stora nordiska kriget

Stora nordiska kriget var ett krig som pågick mellan 1700 och 1721 i norra, mellersta och östra Europa.

Ny!!: Anders Lindhielm och Stora nordiska kriget · Se mer »

Stora nordiska krigets utbrott

Stora nordiska krigets utbrott ägde rum natten till den 12 februari 1700, då sachsiska trupper utan förvarning gick in i Livland.

Ny!!: Anders Lindhielm och Stora nordiska krigets utbrott · Se mer »

Stormaktstiden

Stormaktstiden är en epok i Sveriges historia.

Ny!!: Anders Lindhielm och Stormaktstiden · Se mer »

Svenska Pommern

Svenska Pommern 1812. Svenska Pommern, idag Vorpommern, var den del av Pommern som Sverige erhöll i Westfaliska freden 1648, och som var i svensk ägo till år 1815.

Ny!!: Anders Lindhielm och Svenska Pommern · Se mer »

Sverige

Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.

Ny!!: Anders Lindhielm och Sverige · Se mer »

Upplands regemente (infanteri)

Upplands regemente (I 8) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1626–1957.

Ny!!: Anders Lindhielm och Upplands regemente (infanteri) · Se mer »

Uppsala universitet

Universitetshuset i Uppsala, universitetets huvudbyggnad, invigt år 1887. Uppsala universitet (UU) är ett svenskt statligt universitet i Uppsala.

Ny!!: Anders Lindhielm och Uppsala universitet · Se mer »

Utskrivning

Utskrivning är uttagning för krigsmaktens behov av manskap, hästar, fordon, förnödenheter med mera.

Ny!!: Anders Lindhielm och Utskrivning · Se mer »

Viborgs domkyrka

Viborgs domkyrka är den förnämsta byggnaden i Viborg i Danmark.

Ny!!: Anders Lindhielm och Viborgs domkyrka · Se mer »

Viborgs län

Viborgs län 1897 Viborgs länsvapen Viborgs län (finska Viipurin lääni) är ett före detta län i Finland.

Ny!!: Anders Lindhielm och Viborgs län · Se mer »

Viborgs läns kavalleriregemente

Viborgs läns kavalleriregemente var ett kavalleriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1632–1721.

Ny!!: Anders Lindhielm och Viborgs läns kavalleriregemente · Se mer »

Viborgs slott

Viborgs slott Viborgs slott 1840 Viborgs slott (Выборгский замок, Vyborgskij zamok; Viipurin linna) är en borg belägen i staden Viborg på Karelska näset i Ryssland.

Ny!!: Anders Lindhielm och Viborgs slott · Se mer »

1 oktober

1 oktober är den 274:e dagen på året i den gregorianska kalendern (275:e under skottår).

Ny!!: Anders Lindhielm och 1 oktober · Se mer »

10 januari

10 januari är den 10:e dagen på året i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Anders Lindhielm och 10 januari · Se mer »

12 februari

12 februari är den 43:e dagen på året i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Anders Lindhielm och 12 februari · Se mer »

14 mars

14 mars är den 73:e dagen på året i den gregorianska kalendern (74:e under skottår).

Ny!!: Anders Lindhielm och 14 mars · Se mer »

14 september

14 september är den 257:e dagen på året i den gregorianska kalendern (258:e under skottår).

Ny!!: Anders Lindhielm och 14 september · Se mer »

1634

1634 (MDCXXXIV) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Anders Lindhielm och 1634 · Se mer »

1641

1641 (MDCXLI) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

Ny!!: Anders Lindhielm och 1641 · Se mer »

1660

1660 (MDCLX) var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Anders Lindhielm och 1660 · Se mer »

1662

1662 (MDCLXII) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Anders Lindhielm och 1662 · Se mer »

1663

1663 (MDCLXIII) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Anders Lindhielm och 1663 · Se mer »

1665

1665 (MDCLXV) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Anders Lindhielm och 1665 · Se mer »

1666

1666 (MDCLXVI) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Anders Lindhielm och 1666 · Se mer »

1667

1667 (MDCLXVII) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Anders Lindhielm och 1667 · Se mer »

1674

1674 (MDCLXXIV) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Anders Lindhielm och 1674 · Se mer »

1675

1675 (MDCLXXV) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

Ny!!: Anders Lindhielm och 1675 · Se mer »

1679

1679 (MDCLXXIX) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Anders Lindhielm och 1679 · Se mer »

1687

1687 (MDCLXXXVII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

Ny!!: Anders Lindhielm och 1687 · Se mer »

1689

1689 (MDCLXXXIX) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Anders Lindhielm och 1689 · Se mer »

1690-talet

1697, Slottet Tre Kronor i Stockholm brinner.

Ny!!: Anders Lindhielm och 1690-talet · Se mer »

1691

1691 (MDCXCI) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Anders Lindhielm och 1691 · Se mer »

1692

1692 (MDCXCII) var ett skottår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.

Ny!!: Anders Lindhielm och 1692 · Se mer »

1693

1693 (MDCXCIII) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Anders Lindhielm och 1693 · Se mer »

1694

1694 (MDCXCIV) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Anders Lindhielm och 1694 · Se mer »

1695

1695 (MDCXCV) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Anders Lindhielm och 1695 · Se mer »

1697

1697 (MDCXCVII) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

Ny!!: Anders Lindhielm och 1697 · Se mer »

1699

1699 (MDCXCIX) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Anders Lindhielm och 1699 · Se mer »

17 november

17 november är den 321:a dagen på året i den gregorianska kalendern (322:a under skottår).

Ny!!: Anders Lindhielm och 17 november · Se mer »

1700

1700 (MDCC) var ett undantaget normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Anders Lindhielm och 1700 · Se mer »

1704

1704 (MDCCIV) var ett skottår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern samt ett skottår som började en fredag i den svenska kalendern.

Ny!!: Anders Lindhielm och 1704 · Se mer »

1705

1705 (MDCCV) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern samt ett normalår som började en söndag i den svenska kalendern.

Ny!!: Anders Lindhielm och 1705 · Se mer »

24 juli

24 juli är den 205:e dagen på året i den gregorianska kalendern (206:e under skottår).

Ny!!: Anders Lindhielm och 24 juli · Se mer »

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »