Snabbare tillgång än webbläsare!
22 relationer: Absolutbelopp, Acceleration, Algebraisk ekvation, Algebrans fundamentalsats, Argument (matematik), Aritmetiskt medelvärde, Ekvation, Ekvationssystem, Geometriskt medelvärde, Imaginära enheten, Koefficient, Komplexa tal, Komplexkonjugat, Kvadratkomplettering, Kvadreringsreglerna, Matematik, Parabel (kurva), Potens, Rät linje, Reella tal, Riktningskoefficient, Rot (till ekvation).
Absolutbelopp
Graf över absolutvärdesfunktionen för reella tal Absolutbeloppet, ibland kallat absolutvärdet eller beloppet av ett tal x betecknas |x| och är ett positivt reellt tal eller noll och kan ges den geometriska tolkningen som ett tals avstånd till origo eller 0-punkten i det fall talet kan representeras på tallinjen.
Ny!!: Andragradsekvation och Absolutbelopp · Se mer »
Acceleration
Läge, hastighet och acceleration av samma rätlinjiga rörelse som funktion av tid. Acceleration är en fysikalisk storhet, som anger förändring av hastighet per tidsenhet.
Ny!!: Andragradsekvation och Acceleration · Se mer »
Algebraisk ekvation
En algebraisk ekvation eller polynomekvation, är inom algebran en ekvation av formen där koefficienterna a_0, a_1, \dots, a_n är definierade över någon kropp, till exempel de rationella talen.
Ny!!: Andragradsekvation och Algebraisk ekvation · Se mer »
Algebrans fundamentalsats
Algebrans fundamentalsats kan formuleras som Ett polynom av graden n>0 med komplexa koefficienter a_0 \ldots a_n har minst ett komplext nollställe. Varje algebraisk ekvation med komplexa koefficienter av graden n, där n är större än 0, har precis n komplexa nollställen, räknade med multiplicitet (några nollställen kan vara lika).
Ny!!: Andragradsekvation och Algebrans fundamentalsats · Se mer »
Argument (matematik)
Argumentet för ett komplext tal z definieras som vinkeln i positivt led i det komplexa talplanet mellan positiva realaxeln och sträckan mellan origo och z. Argumentet är definierat för alla komplexa tal utom 0.
Ny!!: Andragradsekvation och Argument (matematik) · Se mer »
Aritmetiskt medelvärde
Aritmetiskt medelvärde, ofta bara kallat medelvärde, är det genomsnittliga värdet av en uppsättning tal \ och definieras som.
Ny!!: Andragradsekvation och Aritmetiskt medelvärde · Se mer »
Ekvation
Inom matematiken är uppställandet av en ekvation ett sätt att med symboler beskriva, att de kvantitativa värdena av två matematiska uttryck är lika.
Ny!!: Andragradsekvation och Ekvation · Se mer »
Ekvationssystem
Ett ekvationssystem med två lösningar Ett ekvationssystem är en mängd av ekvationer av flera variabler.
Ny!!: Andragradsekvation och Ekvationssystem · Se mer »
Geometriskt medelvärde
Ett geometriskt medelvärde av n positiva tal a1,..., an beräknas enligt Geometriskt medelvärde kan benämnas som n:te roten av talens produkt.
Ny!!: Andragradsekvation och Geometriskt medelvärde · Se mer »
Imaginära enheten
Imaginära enheten i det komplexa talplanet. Reella tal hamnar på den horisontella axeln, imaginära tal på den vertikala axeln. Imaginära enheten, vanligtvis betecknad "i" eller "j", är ett tal som vanligtvis definieras genom identiteten Multipler av den imaginära enheten kallas imaginära tal.
Ny!!: Andragradsekvation och Imaginära enheten · Se mer »
Koefficient
Inom matematiken betecknar en koefficient en multiplikativ faktor i en term som också består av en eller flera variabler i ett polynom, serie eller annat uttryck.
Ny!!: Andragradsekvation och Koefficient · Se mer »
Komplexa tal
Det komplexa talplanet (arganddiagram). Varje komplext tal representeras av en realdel (''Re'') och en imaginärdel (''Im'') De komplexa talen kan ses som en utvidgning av de reella talen.
Ny!!: Andragradsekvation och Komplexa tal · Se mer »
Komplexkonjugat
Komplexa tal och deras konjugerade värden i det komplexa talplanet. Talen är varandras speglingar i den reella axeln Komplexkonjugatet till ett komplext tal är det komplexa tal som har samma realdel och där imaginärdelen har samma belopp men är av motsatt tecken.
Ny!!: Andragradsekvation och Komplexkonjugat · Se mer »
Kvadratkomplettering
Kvadratkomplettering innebär att skriva om ett andragradspolynom (polynom av grad 2) av formen till formen Med hjälp av kvadreringsregeln (a+b)^2.
Ny!!: Andragradsekvation och Kvadratkomplettering · Se mer »
Kvadreringsreglerna
(a+b)^2.
Ny!!: Andragradsekvation och Kvadreringsreglerna · Se mer »
Matematik
arkivdatum.
Ny!!: Andragradsekvation och Matematik · Se mer »
Parabel (kurva)
En parabel. '''F''' är brännpunkten (''focus''), '''I''' är styrlinjen (''directrix'') och '''A''' är extrempunkten (''vertex''). Avståndet till brännpunkten är lika med avståndet till styrlinjen för varje punkt på parabeln. En parabel är den geometriska orten för punkter i ett plan vilkas avstånd till en given punkt (brännpunkten eller fokus) och till en given rät linje (styrlinjen) är lika.
Ny!!: Andragradsekvation och Parabel (kurva) · Se mer »
Potens
En potens kallas ett uttryck a^b där a kallas basen och b kallas exponenten och utläses "a upphöjt till b".
Ny!!: Andragradsekvation och Potens · Se mer »
Rät linje
Notera att den röda linjen och den bruna linjen har samma lutning men olika y-skärning. En rät linje, ofta benämnd enbart linje, är en kurva, där närmaste vägen mellan två punkter på kurvan går utefter linjen.
Ny!!: Andragradsekvation och Rät linje · Se mer »
Reella tal
Reella tal som punkter på den reella tallinjen Reella tal är de tal som man vanligtvis menar med tal.
Ny!!: Andragradsekvation och Reella tal · Se mer »
Riktningskoefficient
Riktningskoefficienten k.
Ny!!: Andragradsekvation och Riktningskoefficient · Se mer »
Rot (till ekvation)
En rot eller lösning till en ekvation f(x).
Ny!!: Andragradsekvation och Rot (till ekvation) · Se mer »
Omdirigerar här:
Andragradsekvationen, Konjugatkomplettering m.h.a variabelsubstitution, Kvadratekvation, Kvadratisk ekvation, Pq-formeln, Rotformel.
