Snabbare tillgång än webbläsare!
143 relationer: Adoptianism, Adoration, Agnosticism, Ahistoriska hypotesen, Alexander av Alexandria, Alexandria, Alfabet, Allestädesnärvaro, Allsmäktighet, Allvetande, Andra konciliet i Konstantinopel, Apollinarism, Apostel, Apostolisk succession, Arianism, Arius, Arkimandrit, Ateism, Avgud, İznik, Bibel 2000, Bibeln, Bibelvetenskap, Biskop, Den Helige Ande, Doketism, Dynamism, Ebioniter, Ecklesiologi, Egypten, Ekumeniskt koncilium, Emanation, Etiopisk-ortodoxa kyrkan, Eutychianism, Evangelikalism, Evangelium (bok), Evighet, Fadern, Första konciliet i Konstantinopel, Första konciliet i Nicaea, Feministteologi, Filosofi, Frankrike, Gamla testamentet, Gnosticism, Gregorios av Nazianzos, Grekiska, Grekland, Gud, Guds rike, ..., Gudsbevis, Helig, Herren, Himmelriket, Historia, Homoousios, Hypostas, Irenaeus, Jag är den jag är, Jehovas vittnen, Jerusalems tempel, Jesaja, Jesu dop, Jesu historicitet, Jesus, Jesusmytteorin, Jungfru Maria, Karismatisk kristendom, Kloster, Konciliet i Chalkedon, Konciliet i Efesus, Konstantin den store, Konstantinopel, Koptisk-ortodoxa kyrkan, Kors, Kristendom, Kristendomens dogmatik, Kristus, Kritik mot Treenighetsläran, Kyrillos av Alexandria, Kyrkan, Kyrkofäderna, Kyrkomöte, Laodikeia, Liberalteologi, Lyon, Mariologi, Markion, Materia, Materialism, Människa, Medelhavet, Medeltiden, Messias, Modalism, Monarkianism, Monofysitism, Mose, Natur, Nåd (teologi), Nestorianism, Nestorius, New Age, Nicaenska trosbekännelsen, Nya testamentet, Paradigm, Patriark (kyrkligt ämbete), Patripassianism, Patristik, Paulus, Paulus från Samosata, Pentekostalism, Populärkultur, Postmodernism, Poststrukturalism, Profetior om Jesus i Gamla testamentet, Protestantism, Pseudepigrafer, Psilantropism, Psykologi, Rationalism, Reformationen, Relativism, Religion, Rom, Romerska riket, Sabellianism, Septuaginta, Simon från Kyrene, Själ, Synd, Syrisk-ortodoxa kyrkan, Systematisk teologi, Tanakh, Teologi, Tetragrammaton, Tidig kristendom, Tradition, Tredje konciliet i Konstantinopel, Treenighetsläran, Turkiet, Upplysningstiden, Vilja. Förläng index (93 mer) »
Adoptianism
Adoptianism är inom kristologin uppfattningen att Kristus från början var enbart människa men "adopterades" som Guds son genom dopet i Jordan.
Ny!!: Kristologi och Adoptianism · Se mer »
Adoration
Adoration (av latinets adoratio, av adoro, "tillbedja"), eller dyrkan, tillbedjan, är det att vörda, beundra och tillbedja någon eller något, ofta något med heliga och övernaturliga egenskaper, till exempel en gud.
Ny!!: Kristologi och Adoration · Se mer »
Agnosticism
Agnosticism är en filosofisk riktning som förnekar att kunskap om tillvarons yttersta grunder är möjlig, särskilt kunskap om Guds existens.
Ny!!: Kristologi och Agnosticism · Se mer »
Ahistoriska hypotesen
Den ahistoriska hypotesen är en hypotes inom Bibelforskningen, som innebär att den Jesusgestalt som beskrivs i Bibeln inte grundar sig på någon historisk person.
Ny!!: Kristologi och Ahistoriska hypotesen · Se mer »
Alexander av Alexandria
Alexander av Alexandria, född cirka 250, död 17 april 326, patriark av Alexandria 313-326.
Ny!!: Kristologi och Alexander av Alexandria · Se mer »
Alexandria
Alexandria (arabiska الأسكندرية, transkriberat al-Iskandarīyah, grekiska Αλεξάνδρεια, Alexándria) är med sina fem miljoner invånare Egyptens näst största stad, Statliga Turistbyrån Tour egypt och en viktig hamnstad och industristad, LookLex Encyclopaedia men även en betydande turiststad och badort.
Ny!!: Kristologi och Alexandria · Se mer »
Alfabet
Inget alfabet Ett alfabet är en uppsättning grafiska tecken, avsedda att avbilda fonem (ljud) i ett talat språk.
Ny!!: Kristologi och Alfabet · Se mer »
Allestädesnärvaro
Allestädesnärvaro, att vara ubikvitär eller omnipresent (latin omnipraesentia, tyska Allgegenwart), innebär Guds närvaro i alla ting, överallt.
Ny!!: Kristologi och Allestädesnärvaro · Se mer »
Allsmäktighet
Allsmäktighet, omnipotens, syftar på makt som är gränslös eller outtömlig.
Ny!!: Kristologi och Allsmäktighet · Se mer »
Allvetande
Allvetande syftar till egenskapen av, eller förmågan till, att veta allt.
Ny!!: Kristologi och Allvetande · Se mer »
Andra konciliet i Konstantinopel
Det andra konciliet i Konstantinopel år 553 e.Kr., var det femte av de sju ekumeniska kyrkomötena i den tidiga kristna kyrkan.
Ny!!: Kristologi och Andra konciliet i Konstantinopel · Se mer »
Apollinarism
Apollinarismen var en kristologisk lära som formulerades av Apollinarios (död 390), biskop av Laodikeia.
Ny!!: Kristologi och Apollinarism · Se mer »
Apostel
Jesus tvättar apostlarnas fötter, av Giotto di Bondone Apostel är ett ord som vanligen i första hand åsyftar tolv av Jesu lärjungar samt Paulus, och betyder i det sammanhanget Guds utsände.
Ny!!: Kristologi och Apostel · Se mer »
Apostolisk succession
Apostolisk succession (latin successio apostolica) är ett teologiskt begrepp som betyder att man hävdar en obruten vigningskedja mellan Jesu apostlar och deras efterföljare, biskoparna.
Ny!!: Kristologi och Apostolisk succession · Se mer »
Arianism
Arianism är teologisk lära som förnekar Kristi gudom.
Ny!!: Kristologi och Arianism · Se mer »
Arius
Arius. Arius (grekiska Ἄρειος, Areios), född 256, död 336 i Konstantinopel, eventuellt genom förgiftning.
Ny!!: Kristologi och Arius · Se mer »
Arkimandrit
Arkimandrit är en grekisk-ortodox eller grekisk-katolsk abbot som förestår ett kloster eller är överabbot för en samling kloster.
Ny!!: Kristologi och Arkimandrit · Se mer »
Ateism
1700-talsförfattare, som var en av de första att beskriva sig själv som ateist, och som har betytt mycket för ateismens utveckling. Ateism innebär avsaknad av eller avståndstagande från tro på någon gud, gudar och högre makter.
Ny!!: Kristologi och Ateism · Se mer »
Avgud
Avgud kallas en gud som står i motsats till den ende gud som anses sann i en monoteistisk religion.
Ny!!: Kristologi och Avgud · Se mer »
İznik
İznik. İznik är en stad i Turkiet och är belägen på den östra stranden av İzniksjön i provinsen Bursa.
Ny!!: Kristologi och İznik · Se mer »
Bibel 2000
Bibel 2000, eller Carl XVI Gustaf:s bibel, är en svensk översättning av Bibeln gjord av den statliga utredningen Bibelkommissionen på uppdrag av Sveriges regering.
Ny!!: Kristologi och Bibel 2000 · Se mer »
Bibeln
Bibeln (grekisk: τὰ βιβλία, tà biblía, 'böckerna') är inom kristendomen en fastställd samling skrifter av alldeles särskild betydelse och därför kallad "den Heliga Skrift".
Ny!!: Kristologi och Bibeln · Se mer »
Bibelvetenskap
Text med marginalanteckningar ur Leningradkodexen, den äldsta bevarade kompletta handskriften av den hebreiska bibeln daterad till början av 1000-talet. Bibelvetenskap eller biblisk exegetik, ofta förkortat till bara exegetik, är den vetenskap som undersöker Bibeln med vetenskapliga metoder.
Ny!!: Kristologi och Bibelvetenskap · Se mer »
Biskop
gammalkatolska traditionen. En biskop (från grekiskans epískopos, ungefär ’tillsynsman’) är en person med en viss sorts ämbete inom flera religiösa institutioner.
Ny!!: Kristologi och Biskop · Se mer »
Den Helige Ande
duva. Glasmålning i Peterskyrkan. Den Helige Ande (eller Den Heliga Anden, Helig Ande, Guds Ande, Jesu Ande, Kristi Ande, Anden) är ett begrepp som framförallt har utvecklats inom kristen teologi, men som även återfinns inom judendomen, islam och andra besläktade religioner.
Ny!!: Kristologi och Den Helige Ande · Se mer »
Doketism
Doketism (av grek. dokeo "synas") är en kristologisk term som syftar på det av de flesta teologer klassade som hädiska antagandet att Jesus Kristus endast skenbart var en människa och att därför även hans lidande var en illusion.
Ny!!: Kristologi och Doketism · Se mer »
Dynamism
Dynamism, monarkiansk kristologisk lära som motsätter sig Logos-kristologin och förnekar Kristi gudom.
Ny!!: Kristologi och Dynamism · Se mer »
Ebioniter
Ebioniterna (grekiska: Ἐβιωναῖοι, Ebionaioi, från hebreiska; אביונים, Evionim, "De fattiga") var en tidig judisk-kristen sekt som levde i och kring Judeen samt Palestina från 000-talet till 300-talet århundradet.
Ny!!: Kristologi och Ebioniter · Se mer »
Ecklesiologi
Ecklesiologi är en disciplin inom teologin där ämnet kyrkosyn behandlas.
Ny!!: Kristologi och Ecklesiologi · Se mer »
Egypten
Egypten (مصر, Miṣr eller Máṣr; koptiska: Kīmi; fornegyptiska: Kemet), formellt Arabrepubliken Egypten (جمهوريّة مصرالعربيّة, Ǧumhuriyat Misr al-ˁArabiyah), är en republik i östra Nordafrika, vid Medelhavet och Röda havet.
Ny!!: Kristologi och Egypten · Se mer »
Ekumeniskt koncilium
Handskriftsillustration av första konciliet i Konstantinopel 381, utförd i slutet av 800-talet. Ekumeniskt koncilium är ett världsomfattande kyrkomöte för att avgöra lärofrågor och rättsregler, som acceptes av flera inriktningar inom den kristna kyrkan.
Ny!!: Kristologi och Ekumeniskt koncilium · Se mer »
Emanation
Emanation är ett utflöde eller utströmning ur det gudomliga, en tolkning av de himmelska väsendenas och världarnas tillkomst hos gnostiska, nyplatonska och senare persiska och arabiska filosofer som menade att tingen utgör en del av Guds väsen.
Ny!!: Kristologi och Emanation · Se mer »
Etiopisk-ortodoxa kyrkan
Etiopisk-ortodoxa kyrkan är statskyrkan i Etiopien.
Ny!!: Kristologi och Etiopisk-ortodoxa kyrkan · Se mer »
Eutychianism
Eutychianismen är en kristologisk lära uppkallad efter Eutyches (cirka 378–454), som var arkimandrit i ett kloster i Konstantinopel.
Ny!!: Kristologi och Eutychianism · Se mer »
Evangelikalism
Evangelikalism, adjektivform evangelikal (av engelska evangelical), är en protestantisk riktning som förenar stark bibeltro med väckelsefromhet och betoning av helgelse.
Ny!!: Kristologi och Evangelikalism · Se mer »
Evangelium (bok)
Evangelium (ytterst av grekiska εὐαγγέλιον, ’glädjebudskap’) kallas i kristendomen de nedskrivna framställningar som förtäljer om Jesu liv, ord och gärningar, några av de äldsta bevarade skrifterna återfinns bland Chester Beatty-papyri och Egerton 2-papyrusen.
Ny!!: Kristologi och Evangelium (bok) · Se mer »
Evighet
Med evighet menas oftast en oändlig tidsrymd.
Ny!!: Kristologi och Evighet · Se mer »
Fadern
Gud fader, olja på kanvas tillskriven Giovanni Battista Cima. Fadern är den första personen (hypostasen) i Gud eller i Treenigheten, enligt treenighetsläran, som är central för de flesta kristna kyrkor och samfund.
Ny!!: Kristologi och Fadern · Se mer »
Första konciliet i Konstantinopel
Första konciliet i Konstantinopel var det andra ekumeniska kyrkomötet, och ägde rum 381.
Ny!!: Kristologi och Första konciliet i Konstantinopel · Se mer »
Första konciliet i Nicaea
Ikon föreställande konciliet. Kejsar Konstantin (här avbildad på en mosaik i Hagia Sofia) sammankallade det första konciliet i Nicaea för att bland annat behandla den arianska kontroversen. Det första konciliet i Nicaea, som ägde rum i Nicaea (idag İznik, Turkiet) mellan den 20 maj och 25 juli 325 under kejsar Konstantin den stores regeringstid, var det första ekumeniska (av grekiska oikumene ’världsomfattande’) kyrkomötet.
Ny!!: Kristologi och Första konciliet i Nicaea · Se mer »
Feministteologi
Abbedissan och mystikern Hildegard av Bingen (1098-1179), en av de kvinnor ur kristendomens historia som feministisk forskning lyft fram. Den heliga Birgitta, en viktig kvinna inom medeltida kristendom. Bild från ett altarskåp i Salems kyrka. Feministteologi eller feministisk teologi är en teologisk inriktning som analyserar förhållandet mellan kön och makt.
Ny!!: Kristologi och Feministteologi · Se mer »
Filosofi
Tänkaren av Auguste Rodin. Filosofi, från grekiskans philosophía (φιλοσοφία), "kärlek till vishet", är en akademisk disciplin som systematiskt studerar frågor om bland annat rationalitet, kunskap, värden, medvetande och existens.
Ny!!: Kristologi och Filosofi · Se mer »
Frankrike
Frankrike, enligt svenskt diplomatiskt protokoll formellt Republiken Frankrike, fast det officiella franska namnet République française på svenska ordagrant blir Franska republiken, är en republik i Västeuropa.
Ny!!: Kristologi och Frankrike · Se mer »
Gamla testamentet
Ett blad ur en utgåva från 1000-talet av Targum. Gamla testamentet eller Gamla Testamentet, ofta förkortat GT, är den första delen av den kristna kyrkans bibel som innehåller kyrkans kanon, det vill säga grundläggande rättesnören, regler och normer.
Ny!!: Kristologi och Gamla testamentet · Se mer »
Gnosticism
Gnosticism (från det gammalgrekiska ordet γνωστικός gnostikos, ungefär "att besitta kunskap") är ett samtida begrepp för en uppsättning religiösa idéer som frodades i det judisk-kristna kulturområdet runt år 1–200.
Ny!!: Kristologi och Gnosticism · Se mer »
Gregorios av Nazianzos
Gregorios av Nazianzos eller Gregorios Teologen, född 329, död 25 januari 390, var en grekisk biskop och kyrkofader; helgon inom Romersk-katolska och Ortodoxa kyrkan med festdag 2 januari (västkyrkan), 25 januari (östkyrkan).
Ny!!: Kristologi och Gregorios av Nazianzos · Se mer »
Grekiska
Områden där modern grekiska talas. Mörkblått anger där språket är ett officiellt språk. Grekiska (klassisk grekiska: ἑλληνική, hellēnikḗ; nygrekiska: ελληνικά, elliniká) utgör en egen gren av de indoeuropeiska språken.
Ny!!: Kristologi och Grekiska · Se mer »
Grekland
Grekland (Ελλάδα/Elláda, alternativt: Ελλάς/Ellás), formellt Republiken Grekland, alternativt Hellenska republiken (Ελληνική Δημοκρατία/Ellinikí Dimokratía), är en republik i Sydeuropa på Balkanhalvön.
Ny!!: Kristologi och Grekland · Se mer »
Gud
Gud (i allmänhet maskulinum), feminin form gudinna, är ett ord med olika betydelser.
Ny!!: Kristologi och Gud · Se mer »
Guds rike
Guds rike (grekiska: Βασιλεία τοῦ Θεοῦ, Basileia tou Theou) är ett vanligt uttryck från Nya Testamentet som syftar på den kristna rörelsen, evangeliet (i betydelsen ”budskapet om frälsningen”) och det nya förbundet mellan Gud och människa genom Jesus Kristus.
Ny!!: Kristologi och Guds rike · Se mer »
Gudsbevis
Gudsbevis är logiska resonemang som på filosofisk väg argumenterar för Guds existens.
Ny!!: Kristologi och Gudsbevis · Se mer »
Helig
Helig är ett ord från fornsvenskan, helagher, heligher, hälig, med betydelsen 'okränkbar', 'fridlyst, 'som ej får skadas', i modern betydelse 'som anses stå i nära förbindelse med det gudomliga och därför behandlas med religiös vördnad', både om konkreta och abstrakta företeelser (okränkbar).
Ny!!: Kristologi och Helig · Se mer »
Herren
Ordet ''Herren'' har betydelsen "härskaren". Målning från 1400-talet med Fadern på tronen, jungfru Maria och Kristus. Herren är en i Bibel- och psalmtexter vanligt förekommande synonym för Gud.
Ny!!: Kristologi och Herren · Se mer »
Himmelriket
Beatrice blickar tillsammans upp mot den högsta himlen. Illustration av Gustave Doré ur ''Den gudomliga komedin''. Himmelriket (grekiska: basileia tôn ouranôn); ett begrepp som används av Jesus vid ett stort antal tillfällen i de synoptiska evangelierna.
Ny!!: Kristologi och Himmelriket · Se mer »
Historia
De historiska källornas typologi. Historia (eller historievetenskap) är en vetenskaplig disciplin inom det humanistiska fältet.
Ny!!: Kristologi och Historia · Se mer »
Homoousios
Homoousios (grekiska ’av samma väsen’), ὁμοούσιος, är en term som inom kristologin som används om förhållandet mellan Fadern (Gud) och Sonen (Jesus Kristus).
Ny!!: Kristologi och Homoousios · Se mer »
Hypostas
Hypostas, av grekiska: ὑπόστᾰσις, hypostasis, ordagrant 'det som står under'.
Ny!!: Kristologi och Hypostas · Se mer »
Irenaeus
Irenæus av Lyon (grekiska Εἰρηναῖος), född cirka 130 i Smyrna, död 202 i Lugdunum, var en grekisk biskop och martyr.
Ny!!: Kristologi och Irenaeus · Se mer »
Jag är den jag är
Ehyeh asher ehyeh Jag är den Jag är "Jag kommer att visa mig vara" (hebreiska: אהיה אשר אהיה, uttalat Ehyeh asher ehyeh) är en vanlig svensk översättning (Bibel 2000 och andra) av det svar Gud använde i Bibeln när Mose frågade efter hans namn.
Ny!!: Kristologi och Jag är den jag är · Se mer »
Jehovas vittnen
Jehovas vittnen (uttalas), fullständigt namn Jehovas vittnen-Bibelsällskapet Vakttornet, är en millenaristisk och restorationistisk sekt med antitrinitaristiska läror som distinkt skiljer sig från generellt kristna trossatser.
Ny!!: Kristologi och Jehovas vittnen · Se mer »
Jerusalems tempel
Jerusalems tempel eller Heliga templet (hebreiska: beit ha-mikdash, בית המקדש), även kallat Guds hus eller Herrens heliga boning, var ett tempel i Jerusalem som enligt Gamla Testamentet ursprungligen uppfördes av Salomo omkring 957 f.Kr.
Ny!!: Kristologi och Jerusalems tempel · Se mer »
Jesaja
''Profeten Jesaja'', fresk av Michelangelo i Sixtinska kapellet. Bokrulle med text på hebreiska. Jesaja är en bok i judendomens Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla Testamente som traditionellt tillskrivits profeten Jesaja, verksam från cirka 740 till 700 f.Kr.
Ny!!: Kristologi och Jesaja · Se mer »
Jesu dop
Platsen vid Jordanfloden där Johannes Döparen döpte Jesus. Jesu dop är en händelse i Nya testamentet som återges av de fyra evangelisterna.
Ny!!: Kristologi och Jesu dop · Se mer »
Jesu historicitet
Jesu historicitet handlar om vad man idag vetenskapligt kan belägga gällande den historiske personen som kallades Jesus från Nasaret, och som i Bibeln fick titeln Kristus (vilket århundradet efter hans död förvandlades till namnet Jesus Kristus).
Ny!!: Kristologi och Jesu historicitet · Se mer »
Jesus
Jesus (sv. uttal /jeːsɵs/) från Nasaret, också kallad Kristus, var en i Galileen och Judeen kringvandrande judisk predikant.
Ny!!: Kristologi och Jesus · Se mer »
Jesusmytteorin
Jesusmytteorin är uppfattningen att berättelserna om Jesus från Nasaret i Nya Testamentet inte beskriver en fysik historisk person, utan en fiktiv, mytologisk eller helt immateriell karaktär skapad av den tidiga kristna gemenskapen, baserad på antika mytologiska personer, samt på gamla testamentets profetior om Messias.
Ny!!: Kristologi och Jesusmytteorin · Se mer »
Jungfru Maria
ikon. Ärkeängeln Gabriel ger Maria beskedet. Målning av El Greco (1575). Mosaik av Jungru Maria och Jesusbarnet inne i Huvudkatedralen för de ryska väpnade styrkorna i Kubinka, Ryssland. Persisk miniatyrmålning föreställande Jungfru Maria (Maryam) och Jesusbarnet (Isa). Jungfru Maria (hebreiska: Miriam, arameiska: ܡܪܝܡ (Maryam) och grekiskaː Μαριαμ eller Μαρια), även Jungfrun, Heliga Guds moder och sedan medeltiden även kallad Madonna (Vår Fru), känd i Nya testamentet som en galileisk invånare och mor till Jesus från Nasaret, och det främsta helgonet inom den romersk-katolska- och de ortodoxa kyrkorna.
Ny!!: Kristologi och Jungfru Maria · Se mer »
Karismatisk kristendom
Karismatisk kristendom (även neo-pentekostalism), av grekiskans karisma "nådegåva", avser de rörelser som sedan 1960-talets vidare spridning och breddning tagit till sig de uttryck och läror som återaktualiserades av pentekostalismen.
Ny!!: Kristologi och Karismatisk kristendom · Se mer »
Kloster
Gråbrödraklostret i Ystad. Ritešićklostret i Ritešić, Serbiska republiken, Bosnien och Hercegovina. hinduistisk ''matha'' (kloster). ortodoxa kloster på den självstyrande halvön Athos, Grekland. Konpon-chūdō, huvudbyggnaden vid det buddistiska Enryakuji. Alsike kloster. Ett kloster (från latinets claustrum, "inhägnat område") är ett byggnadskomplex avsett som bostad för en grupp personer som valt att leva avskilt från det sekulära (världsliga) samhället, för att kunna ägna sitt liv och arbete åt religiösa ändamål eller religionsutövning enligt ett särskilt regelverk.
Ny!!: Kristologi och Kloster · Se mer »
Konciliet i Chalkedon
Konciliet i Chalkedon. Konciliet i Chalkedon var ett ekumeniskt kyrkomöte som ägde rum 8 oktober–1 november 451 i Chalkedon.
Ny!!: Kristologi och Konciliet i Chalkedon · Se mer »
Konciliet i Efesus
Konciliet i Efesus (eller Efesos) var ett ekumeniskt kyrkomöte som ägde rum i Efesos 431, det tredje av kristendomens första sju koncilier.
Ny!!: Kristologi och Konciliet i Efesus · Se mer »
Konstantin den store
Pons Mulvius, där Konstantin och Maxentius drabbade samman i slaget vid Pons Mulvius år 312. Konstantin den store eller Konstantin I (Gaius Flavius Valerius Aurelius Constantinus), född 27 februari 272 i Naissus (nuvarande Niš i Serbien, död 22 maj 337 i Nikomedia (nuvarande İzmit i Turkiet), var romersk kejsare från det att han utropades till augustus av sina trupper den 25 juli 306 till sin död. Han var ensam kejsare från 324. Han är känd för att ha tillåtit kristendomen i romarriket vilket senare under samma århundrade ledde till att kristendomen blev statsreligion. Han är också känd för att ha grundat den nya huvudstaden Konstantinopel år 325. Han var son till Constantius I Chlorus och Flavia Julia Helena. Han är i ortodoxa kyrkan helgonförklarad och räknas som isapostolos. Konstantin utfärdade ediktet i Milano 313 genom vilket han och hans medkejsare Licinius hävde förföljelsen av de kristna. Han sammankallade konciliet i Nicaea 325 vilket inledde favoriseringen av kristendomen på bekostnad av andra religioner i romerska riket och kom att bli avgörande för kristendomens framtid. Sedan Konstantin blivit ensam kejsare inledde han grundandet av Konstantinopel (dagens Istanbul) och flyttade 330 rikets huvudstad dit. Konstantin, som enligt traditionen mottog dopet på sin dödsbädd, kallades den "förste kristne kejsaren" av Lactantius och Eusebios.
Ny!!: Kristologi och Konstantin den store · Se mer »
Konstantinopel
Konstantinopels läge vid Bosporen, mellan Gyllene hornet och Marmarasjön. Konstantinopel (Constantinopolis; Κωνσταντινούπολης, Kōnstantinoupolis) är ett äldre namn på Istanbul i dagens Turkiet.
Ny!!: Kristologi och Konstantinopel · Se mer »
Koptisk-ortodoxa kyrkan
Koptisk kyrka i Amman, Jordanien. Koptisk-ortodoxa kyrkan är den orientaliskt ortodoxa kristna kyrkan i Egypten.
Ny!!: Kristologi och Koptisk-ortodoxa kyrkan · Se mer »
Kors
Altarkors. Ortodoxt kors. Ett kors är en figur där en eller flera linjer skär en lodrät linje, vanligen i rät vinkel.
Ny!!: Kristologi och Kors · Se mer »
Kristendom
Kristendom (från grekiskans Χριστιανισμός, från ordet Xριστός, Christós, Kristus, som är det grekiska ordet för det hebreiska Messias) är den största religionen i världen, med omkring 2,18 miljarder anhängare (2011).
Ny!!: Kristologi och Kristendom · Se mer »
Kristendomens dogmatik
Dogmatiken (av grekiska dogmatiko's, "som innehåller lärosatser"), är en del av teologin, vetenskapen om dogmerna.
Ny!!: Kristologi och Kristendomens dogmatik · Se mer »
Kristus
Kristus Allhärskaren (Pantokrator). Den vanligaste framställningen av Kristus inom Ortodoxa kyrkan. Det så kallade Kristusmonogrammet, bestående av de två första bokstäverna i Kristus på grekiska - χριστος. Här flankerat av den första och sista bokstaven i det grekiska alfabetet - Gud (Fadern), enligt trinitarisk teologi likställd med Sonen (Jesus), är den förste och den siste, begynnelsen och ändenUpp. 1:8; 17-18; 21:6. Kristus betyder den smorde, och är en titel som de troende kristna har givit Jesus från Nasaret.
Ny!!: Kristologi och Kristus · Se mer »
Kritik mot Treenighetsläran
Kritik mot Treenighetsläran omfattar idag allt från tvivel till avståndstagande som framförs av ett antal kristna trosinriktningar och av samtliga muslimer, judar och bahá'í-troende angående uppfattningen att Gud är en enda till sitt väsen men samtidigt tre hypostaser eller personer: Fadern (Gud), Sonen (Jesus Kristus enligt sin preexistenta natur) och Anden (Den Helige Ande).
Ny!!: Kristologi och Kritik mot Treenighetsläran · Se mer »
Kyrillos av Alexandria
Kyrillos av Alexandria, "Trons pelare", född 376, död 27 juni 444, var patriark av Alexandria.
Ny!!: Kristologi och Kyrillos av Alexandria · Se mer »
Kyrkan
Kyrkan syftar i kristen tro i allmänhet på den universella kristna församlingen, alla Kristustroendes gemenskap.
Ny!!: Kristologi och Kyrkan · Se mer »
Kyrkofäderna
Helige Antonius. Kyrkofader avser en auktoritativ representant inom fornkyrkan - den begynnande konsolideringen till katolska kyrkan och dess lära.
Ny!!: Kristologi och Kyrkofäderna · Se mer »
Kyrkomöte
Kyrkomöte är en sammankomst inom ett kristet samfund i syfte att avgöra teologiska lärofrågor och regler.
Ny!!: Kristologi och Kyrkomöte · Se mer »
Laodikeia
Laodikeia (längst i sydost) på en karta över Uppenbarelsebokens sju församlingar Laodikeia vid Lykos (Laodicea ad Lycum) var en stad i Frygien i Mindre Asien, vid Lykos, en biflod till Maiandros.
Ny!!: Kristologi och Laodikeia · Se mer »
Liberalteologi
Liberalteologi betecknar ursprungligen den teologiska liberalismen vid mitten och slutet av 1800-talet men anses känneteckna teologiska inriktningar och idéer redan från sent 1700-tal och framåt.
Ny!!: Kristologi och Liberalteologi · Se mer »
Lyon
Lyon är en stad och kommun i Métropole de Lyon och är huvudstad i regionen Auvergne-Rhône-Alpes i sydöstra Frankrike.
Ny!!: Kristologi och Lyon · Se mer »
Mariologi
Jungfru Maria, den obefläckade avlelsen, målning av Diego Velázquez (1618). Mariologi är i kristen, främst katolsk, teologi läran om, eller studiet av, Jungfru Maria.
Ny!!: Kristologi och Mariologi · Se mer »
Markion
Markion från Sinope. Markion, född mellan 85 och 100, död 160, från staden Sinope i området Pontos vid Svarta havet, son till biskopen av Sinope, var en teolog och filosof under 100-talet e.Kr.
Ny!!: Kristologi och Markion · Se mer »
Materia
Materia (av latinets materia, "ämne", "material") är de fysiska beståndsdelar som universum är uppbyggd av.
Ny!!: Kristologi och Materia · Se mer »
Materialism
Materialism, (även fysikalism), är en inriktning inom filosofin som grundar sig på idén om att världen endast innehåller materia som existerar oberoende av oss människor och vår betraktelse av den.
Ny!!: Kristologi och Materialism · Se mer »
Människa
Människa (Homo sapiens, den "visa människan") är ett däggdjur av släktet Homo.
Ny!!: Kristologi och Människa · Se mer »
Medelhavet
Medelhavet är ett bihav till Atlanten, beläget mellan Europa, Afrika och Asien.
Ny!!: Kristologi och Medelhavet · Se mer »
Medeltiden
Byggplats under högmedeltiden. Illumination i en medeltida handskrift. Leo III. Från kalendern ''Les Très Riches Heures du Duc de Berry''. Medeltiden är en traditionell benämning på en period av Västerlandets historia som ligger mellan antiken och modern tid.
Ny!!: Kristologi och Medeltiden · Se mer »
Messias
Enligt kristen tro är Jesus den utlovade Messias, Kristus. Messias (hebreiska: מָׁשִיַח, Mašíaḥ, arameiska: משיחא, arameiska/syriska: ܡܫܺܝܚܳܐ, Məšîḥā, latin: Messias); titel med betydelsen "smord"/"den smorde" från hebreiskans mashach (att smörja) efter den gammaltestamentliga seden att smörja kungar med olja som en del av deras kröning.
Ny!!: Kristologi och Messias · Se mer »
Modalism
Modalism är en riktning inom fornkyrkans kristologiska diskussion rörande Treenigheten.
Ny!!: Kristologi och Modalism · Se mer »
Monarkianism
Monarkianism, samlande beteckning för kristologiska riktningar inom fornkyrkan som betonade enheten hos Gud och därmed tog avstånd från treenighetsläran såsom den kom att definieras av den segrande teologin.
Ny!!: Kristologi och Monarkianism · Se mer »
Monofysitism
Monofysitism (sengrekiska monophysitai, av monos, ensam och physis, natur; "läran om en natur") är en term som historiskt använt om de kristna företrädare, som inte godtog det kristologiska beslutet vid det fjärde ekumeniska Konciliet i Chalkedon år 451.
Ny!!: Kristologi och Monofysitism · Se mer »
Mose
Mose eller Moses är enligt traditionen inom judendomen och kristendomen israeliternas räddare ur träldomen i Egypten och grundläggaren av den israelitiska religionen.
Ny!!: Kristologi och Mose · Se mer »
Natur
Lauterbrunnen. Natur kan i sin vidaste definition syfta på den levande materiella världen i stort.
Ny!!: Kristologi och Natur · Se mer »
Nåd (teologi)
Nåd är i kristen uppfattning en Guds gåva till människan, jämför andegåva.
Ny!!: Kristologi och Nåd (teologi) · Se mer »
Nestorianism
Nestorianism är en riktning inom kristendomen.
Ny!!: Kristologi och Nestorianism · Se mer »
Nestorius
Mar Nestorius, enligt en 1600-talsmålning. Nestorius (grekiska Νεστόριος), född omkring 381, äv nämnd "Nestor", död omkring 451 i Panopolis (Akhmim Egypten), var patriark av Konstantinopel mellan 428 och 431.
Ny!!: Kristologi och Nestorius · Se mer »
New Age
New Age är en nutida religiös strömning, med anknytning till västerländsk kultur, men termen används även som samlingsbegrepp för flera nyandliga inriktningar.
Ny!!: Kristologi och New Age · Se mer »
Nicaenska trosbekännelsen
Ikon föreställande det första konciliet i Nicaea. Den nic(a)enska trosbekännelsen – också kallad Credo, eftersom den på latin inleds med detta ord – är en kristen trosbekännelse, som, sånär som på två ord, är gemensam för både västliga och östliga kyrkor.
Ny!!: Kristologi och Nicaenska trosbekännelsen · Se mer »
Nya testamentet
Inledningen till Markusevangeliet, Codex Rossanensis (cirka 500-talet). Nya testamentet eller Nya Testamentet, ofta förkortat NT, är en samling skrifter som utgör andra delen av den kristna Bibeln.
Ny!!: Kristologi och Nya testamentet · Se mer »
Paradigm
Paradigm är en populär term myntad av fysikern och vetenskapshistorikern Thomas Samuel Kuhn för att beteckna en förebild, ett idealexempel eller mönster inom vetenskapen.
Ny!!: Kristologi och Paradigm · Se mer »
Patriark (kyrkligt ämbete)
Patriark (från grekiskans πατήρ, "fader" och ἀρχή "herradöme, ursprung, makt") är en biskoplig hederstitel (bundet till vissa biskopsstolar) av varierande ställning inom antingen romersk-katolska, östortodoxa eller orientaliskt ortodoxa kyrkorna.
Ny!!: Kristologi och Patriark (kyrkligt ämbete) · Se mer »
Patripassianism
Patripassianism (av latin pater, "fader", och senlatin passio, "lidande") är en kristologisk term, myntad av Tertullianus på 200-talet.
Ny!!: Kristologi och Patripassianism · Se mer »
Patristik
Patristik (av lat. pater "fader", här främst "kyrkofader") är vetenskapen om den tidiga kyrkans litteratur; i vidare mening vetenskapen om den tidiga kyrkan i allmänhet, alltifrån den tid som följer efter apostlatiden.
Ny!!: Kristologi och Patristik · Se mer »
Paulus
Paulus (antik grekiska: Παῦλος, Paulos; hebreiska: שאול התרסי, Saul från Tarsus) född cirka 4 i Tarsus i det romerska kejsardömet, död cirka 64–65 (avrättad med svärd) i Rom, var en judisk-romersk apostel, missionär, teolog och författare till flera brev som ingår i Nya Testamentet.
Ny!!: Kristologi och Paulus · Se mer »
Paulus från Samosata
Paulus från Samosata var biskop av Antiokia från omkring 260 och räknas som den mest betydande representanten för den dynamistiska monarkianismen.
Ny!!: Kristologi och Paulus från Samosata · Se mer »
Pentekostalism
Pentekostalism (av grekiskans πεντηκοστή (pentekoste), "pingst", som sammanfaller med den judiska veckofesten) är en teologi inom karismatiska kristna rörelser med ursprung i väckelserörelser i Los Angeles och Wales under 1900-talets första årtionde, ofta kallad pingstväckelsen, pingströrelsen eller pingstkyrkan.
Ny!!: Kristologi och Pentekostalism · Se mer »
Populärkultur
Populärkultur, vanligen förkortat som popkultur i talspråk, är en form av kultur som riktar sig till den breda allmänheten snarare än till kännare.
Ny!!: Kristologi och Populärkultur · Se mer »
Postmodernism
Westin Hotel vid Times Square i New York, av arkitektkontoret Arquitectonica och färdigbyggt 2002, är ett exempel på postmodern arkitektur. Postmodernism är ett ord som syftar på en utveckling inom kritisk teori, filosofi, arkitektur, konst, litteratur och kultur som kan beskrivas som antingen sprungen ur eller en reaktion på modernism och modernitet.
Ny!!: Kristologi och Postmodernism · Se mer »
Poststrukturalism
Inom språk- och litteraturvetenskap utgör poststrukturalism en grupp teoribildningar med rötter i den strukturalistiska traditionen.
Ny!!: Kristologi och Poststrukturalism · Se mer »
Profetior om Jesus i Gamla testamentet
Berättelsen om profeten Jona, som vistades i den stora fisken i tre dygn, tolkas enligt Matteusevangeliet av Jesus som en förutsägelse av dennes död och uppståndelse. Hängande skulptur från ca 1750, i Hvidbjerg Kirke som ligger i Struers kommun i Danmark. Profetior om Jesus i Gamla testamentet är en del av kristen tolkningstradition, där såväl tydligt messianska profetior som andra texter i judarnas Tanakh, som hos kristna kallas Gamla testamentet, har tolkats och tolkas som profetior om Jesus.
Ny!!: Kristologi och Profetior om Jesus i Gamla testamentet · Se mer »
Protestantism
Ordet protestantism eller protestantisk kristendom används numera om ett antal, sinsemellan olika kristendomsriktningar; bland annat kyrkor, samfund och grupper som har sitt ursprung i några av de kristna reformrörelserna som ägde rum under 1500-talet, som avvisar den romersk-katolska kyrkans anspråk på att vara den enda rättmätiga kristna kyrkan, och som inte står i kommunion med de ortodoxa kyrkorna.
Ny!!: Kristologi och Protestantism · Se mer »
Pseudepigrafer
Pseudepigrafer är en tidigare beteckning inom protestantisk bibelforskning på en del av de skrifter som numera kallas intertestamentala (inter.
Ny!!: Kristologi och Pseudepigrafer · Se mer »
Psilantropism
Psilantropism, kristologisk lära som förnekar Kristi gudomlighet.
Ny!!: Kristologi och Psilantropism · Se mer »
Psykologi
Den grekiska bokstaven Psi symboliserar ofta psykologi. Psykologi är vetenskapen om själslivet, det vill säga beteenden, medvetande, känslor och tänkande hos människor och grupper.
Ny!!: Kristologi och Psykologi · Se mer »
Rationalism
Rationalism är alla filosofiska riktningar, som är centrerade kring förnuftet (ratio på latin), tänkandet och tingens logiska ordning.
Ny!!: Kristologi och Rationalism · Se mer »
Reformationen
Lucas Cranach den äldres ''Porträtt av Martin Luther'' (1483–1546). Målad 1529 och utställd på Uffizierna. Huldrych Zwingli (1484–1531). Jean Calvin (1509–1564). Reformationen är de rörelser inom den västerländska kristendomen som pågick under flera hundra år med början under 1200-talet och som fick till följd att olika protestantiska eller reformatoriska samfund, såsom den lutherska, den reformerta och den anglikanska kyrkan samt radikal-reformatoriska grupper såsom anabaptisterna och unitarierna på 1500-talet knoppades av från Romersk-katolska kyrkan.
Ny!!: Kristologi och Reformationen · Se mer »
Relativism
Relativism är en filosofisk ståndpunkt som sätter någonting i relation till något annat.
Ny!!: Kristologi och Relativism · Se mer »
Religion
Världsreligionernas geografiska utbredning. Världsreligionernas fördelning per land. De huvudsakliga religiösa grupperna som andelar av världens befolkning år 2005 enligt ''Encyclopaedia Britannica''. Människors anslutande till de huvudsakliga religiösa grupperna kan summeras så här: Abrahamitiska religioner: 53,5%, Indiska religioner: 19,7%, Icke-religiösa: 14,3%, Östasiatiska religioner: 6,5%, Naturreligioner: 4,0%, Nya religiösa rörelser: 2,0%. Religion är ett sociokulturellt system av specificerade beteenden, praktiker, moraliska och etiska principer, världsåskådningar, texter, helgedomar, profetior och organisationer, som kopplar människolivet till övernaturliga, transcendentala och andliga företeelser.
Ny!!: Kristologi och Religion · Se mer »
Rom
Rom (latin och italienska Roma, uttalas båda, namnet eventuellt av etruskiskt ursprung) är huvudstad i Italien sedan 1871 och var även huvudstad i det romerska riket under antiken.
Ny!!: Kristologi och Rom · Se mer »
Romerska riket
Romerska riket, romarriket, romerska civilisationen eller antikens Rom var en kulturell, militär och politisk enhet som utgick från staden Rom och så småningom kom att dominera hela medelhavsområdet och stora delar av Europa.
Ny!!: Kristologi och Romerska riket · Se mer »
Sabellianism
Sabellianism, kristologisk lära, uppkallad efter teologen Sabellius, som undervisade i Rom under 200-talets första hälft.
Ny!!: Kristologi och Sabellianism · Se mer »
Septuaginta
Septuagintafragment på papyrus från Qumran. Septuaginta, av latinets septuaginta, ”sjuttio”, även benämnd LXX, är den äldsta bevarade grekiska helöversättningen av Gamla Testamentet, i Bibeln.
Ny!!: Kristologi och Septuaginta · Se mer »
Simon från Kyrene
Illustration av hur Simon hjälper Jesus att bära korset. Simon från Kyrene var den man som enligt Nya testamentet tvingades att bära Jesu kors till Golgata.
Ny!!: Kristologi och Simon från Kyrene · Se mer »
Själ
Själ eller psyke är de mentala förmågorna hos en levande varelse: förnuft, karaktär, känsla, medvetande, minne, perception, tänkande et cetera.
Ny!!: Kristologi och Själ · Se mer »
Synd
Synd (från fornsaxiska sundea eller sundia med ursprunglig betydelse på fornengelska 'brott, förseelser, ogärning' och på germanska 'skuld'; besläktat med sann) är ett begrepp inom abrahamitiska religioner som används om handlingar eller sinnelag som står i strid med Guds vilja för en individ såsom den beskrivs i olika religiösa normsystem.
Ny!!: Kristologi och Synd · Se mer »
Syrisk-ortodoxa kyrkan
Syrisk-ortodoxa kyrkan (syriska: ܥܕܬܐ ܣܘܪܝܝܬܐ ܬܪܝܨ ܫܘܒܚܐ, ʿidto suryoyto trīṣ šubḥo), en av de icke-chalkedonensiska orientaliskt ortodoxa kyrkorna.
Ny!!: Kristologi och Syrisk-ortodoxa kyrkan · Se mer »
Systematisk teologi
Systematisk teologi är en del av teologin som omfattar det systematiska studiet av de kristna troslärorna.
Ny!!: Kristologi och Systematisk teologi · Se mer »
Tanakh
Tanakh (stavas också Tanach) hebr. תנ”ך, uttalas, av kristna kallad Gamla testamentet eller den hebreiska bibeln är judendomens heliga skriftsamling.
Ny!!: Kristologi och Tanakh · Se mer »
Teologi
Teologi (grekiska: θεός - gud, λόγος - ord, kunskap, förståelse, mening) är "läran om Gud".
Ny!!: Kristologi och Teologi · Se mer »
Tetragrammaton
paleohebreiska (10:e århundradet f.Kr. till 135 e. Kr.), arameiska (10:e århundradet f.Kr. till 400-talet e.Kr.) och moderna hebreiska bokstäver. Tetragrammaton (från grekiskans τετραγράμματον, ' fyra bokstäver' (τετρα, tetra; "fyra", och γραμμα, gramma; "bokstav") är en benämning på de fyra bokstäverna יהוה i den hebreiska konsonantskriften, som betecknar namnet på Israels Gud (den gudom som tillbeds inom judendomen och kristendomen). På svenska transkriberas dessa vanligen JHVH och på engelska YHWH. Tetragrammet förekommer vid omkring 6800 tillfällen i den bibliska grundtexten. Judarna anser Guds namn vara så heligt att det inte får uttalas, och JHVH omgärdas även med stor vördnad i texten. Detta går inte ihop med att namnet skulle betyda "Jag Är", eftersom "jag är..." är något som man säger så ofta i dagligt tal att det inte kan undvikas. Hebreiskan utvecklades emellertid från sekel till sekel, så uttrycket "jag är" kan ha uttalats olika på Moses tid på 1200-talet f.Kr. jämfört med t.ex. under den babyloniska fångenskapen på 500-talet f.Kr. Oftare står i Bibeln omskrivningar, som Adonaj ("Herren") och det är också det ordet – eller ibland Ha-Shem (Namnet) – judar sade när de stötte på JHVH i texten., Bokstäverna, från höger till vänster, är: |- ! Hebreiska !! Bokstavens namn !! Uttal |-valign.
Ny!!: Kristologi och Tetragrammaton · Se mer »
Tidig kristendom
Freskmålning som förstställer en måltid. Tidig kristendom, också kallat tidiga kyrkan eller fornkyrkan, avser kristendomens äldsta tid, från apostlarnas och nya testamentets tid fram till cirka år 325 med Första konciliet i Nicaea, där en enhetlig bekännelse antogs.
Ny!!: Kristologi och Tidig kristendom · Se mer »
Tradition
Tradition är ett latinskt ord i betydelsen "överlämnande" och det som lämnas vidare är det kulturella och sociala arvet.
Ny!!: Kristologi och Tradition · Se mer »
Tredje konciliet i Konstantinopel
Det tredje konciliet i Konstantinopel (680–681) var det sjätte ekumeniska konciliet.
Ny!!: Kristologi och Tredje konciliet i Konstantinopel · Se mer »
Treenighetsläran
Treenighetsläran är en teologisk teoribildning inom kristendomen, som redogör för en gudsuppfattning, enligt vilken Gud är en enda till sitt väsen, men samtidigt tre hypostaser eller personer – Fadern, Sonen (Jesus Kristus enligt sin preexistenta natur och som inkarnerad människa) och Anden. Förespråkare av denna teori hävdar att förekomsten av tre hypostaser möjliggör tanken att Sonen nedstiger till jorden som människan Jesus Kristus, samtidigt som Gud Fadern likväl är kvar i himlen, och utan att den monoteistiska tron på en Gud i första budets mening, förnekas.
Ny!!: Kristologi och Treenighetsläran · Se mer »
Turkiet
Turkiet (Türkiye), officiellt Republiken Turkiet (Türkiye Cumhuriyeti), är ett eurasiskt land som sträcker sig över halvön Anatolien i sydvästra Asien och Östra Thrakien på Balkanhalvön i sydöstra Europa.
Ny!!: Kristologi och Turkiet · Se mer »
Upplysningstiden
Encyclopedins utgivning 1751–1777, en av de första faktaböckerna som beskrev världen ur ett naturvetenskapligt perspektiv snarare än ett kristet. Upplysningstiden, även kallad upplysningen, var en kulturhistorisk rörelse i Europa under 1700-talet.
Ny!!: Kristologi och Upplysningstiden · Se mer »
Vilja
Vilja eller volition kallas den mentala kapacitet som innebär att man utövar medveten kontroll över sitt tänkande och handlande.
Ny!!: Kristologi och Vilja · Se mer »
Omdirigerar här:
Guds son, Kristi dubbla natur, Kristi gudom, Kristi mänskliga natur, Kristologisk, Kristologiska striderna.
